Vad händer om jag först tackar ja till en omplacering och sedan ångrar mig?

2020-10-10 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Tackat ja till omplacering på jobb pga nedläggning där jag jobbat, men sedan har jag ändrat mej pga olika orsaker och tackat nej. Var sagt så att man blir uppsagd pga arbetsbrist om man tackar nej. Har ej skrivit på nya anställningspapper på nya stället, ej börjat jobba där heller bara varit på en info. Räknas det ändå då som att jag är anställd där och säger upp mej själv pga att jag först tackade ja? Trots att jag ej skrivit på nya anst.papper. Tycker det verkar konstigt.
Minna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att du undrar om ert muntliga avtal är bindande och hur detta kan påverka din uppsägning. Tillämplig lag är lagen om anställningsskydd (LAS). Är muntliga anställnings- och omplaceringsavtal bindande?Anställningsavtal eller accepterande av en omplacering kräver ingen skriftlig form vilket innebär att även muntliga avtal är bindande. Det räcker alltså att din arbetsgivare har erbjudit dig en omplacering och att du har accepterat erbjudandet för att ni ska anses ha ingått ett avtal. Ett sådant avtal är bindande och ska hållas enligt allmänna avtalsrättsliga principer (1 § avtalslagen). Kontrakt är alltså främst en formalitet som kan ha betydelse i bevishänseenden. Vilken uppsägningstid gäller?Vid en uppsägning ska en viss uppsägningstid beaktas. Uppsägningstiden kan variera beroende på om det är du eller arbetsgivaren som säger upp dig. I och med att du redan har accepterat omplaceringen så är det troligen en uppsägning på din sida som blir aktuell. Säger du upp dig gäller som huvudregel en månads uppsägningstid (11 § första stycket LAS). Undantag föreligger om ni har ett kollektivavtal på arbetsplatsen som säger annat (2 § fjärde stycket LAS). Är det en längre uppsägningstid du är intresserad av rekommenderar jag att du pratar med din arbetsgivare och ser hur denne ser på situationen. Det kan vara så att arbetsgivaren går med på eller rent av inte uppfattar det som att du har accepterat omplaceringen. I så fall ska ditt avböjande av erbjudandet istället leda till att arbetsgivaren säger upp dig och att en längre uppsägningstid därför ska beaktas (11 § andra stycket LAS). Hoppas att svaret har varit till din hjälp, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Hur ska vi dra av min brors skuld från hans arv?

2020-09-28 i Alla Frågor
FRÅGA |HejVi är 4 syskon som ska ärva vår far som gått bort, min bror var vid dödsfallet skyldig vår far 30000kr, det kommer att bli ca 500000kr som vi ska dela på, hur räknas skulden av och hur mycket får var och en?
Minna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Fordran (kravet på betalning) försvinner inte när er far går bort utan ska tas upp som en tillgång i bouppteckningen (20 kap. 4 § ärvdabalken). Dödsboet som uppstod när er far gick bort kan driva in skulden på samma sätt som er far kunde (18 kap. 1 § ärvdabalken). Enklast i det här fallet är, precis som du säger, att dra av din brors skuld från hans arv.Hur ni räknar ut hur mycket var och en ska fåDet som ska fördelas mellan er är dödsboets samtliga tillgångar, alltså 530 000 kr (500 000+30 000 = 530 000). Ni som är barn till arvlåtaren ärver enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken med lika stor del var, dvs. 132 500 kr var (530 000/4 =132 500). Sedan ska din brors skuld dras av från hans arv. Detta innebär att han endast ärver 102 500 kr (132 500-30 000 = 102 500) och ni övriga syskon ärver 132 500 kr var.Hoppas att svaret har varit till din hjälp, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Vad betyder våld mot person?

2020-09-26 i Övriga brott
FRÅGA |Hej! Jag har utan framgång försök leta upp vad våld mot person betyder, det har varit lättare att hitta våld mot tjänsteman men just våld mot person verkar vara svårt att finna något om. Är det samma som för våld mot tjänsteman att det är ett uppsåtsbrott? Och vad betyder våld mot person.
Minna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår det som att du vill veta hur våld mot person definieras. Jag förstår det också som att du vill veta när våld mot person utgör ett brott, om t.ex. uppsåt krävs. Våld mot person regleras inte en särskild regelVåld mot person är ett samlingsnamn för allt våld som utövas mot personer. Därför definieras "våld mot person" inte i en särskild regel utan återfinns i flera brottsregler, där t.ex. våld mot tjänsteman och misshandel är några av dem (17 kap. 1 § och 3 kap. 5 § brottsbalken). Vad betyder våld mot person?I lagkommentarerna till brottsbalken (BrB) förklaras att med våld mot person avses all fysisk styrkeökning som riktar sig mot någon och som är tillräcklig för att övervinna något slags motstånd. Det kan t.ex. handla om så lite som att rycka något från en person, hålla fast någon, putta undan någon eller bara spänna sina muskler i ansträngning att stå kvar när någon försöker flytta en. Som våld räknas också all form av misshandel även om misshandel omfattar mer än fysiskt våld som t.ex. tillfogande av psykisk skada (3 kap. 5 § BrB). Vad gör våld mot person till ett brott?För att våld mot person ska utgöra ett brott så ska någon form av våld vara ett rekvisit/krav i en brottsregel. Det finns många brott som kräver våld, några exempel är rån (8 kap. 5 § BrB), olaga tvång (4 kap. 4 § BrB) och våldsamt motstånd (17 kap. 4 § BrB). Gemensamt för alla brott är att det alltid krävs någon form av uppsåt för att det ska anses vara ett brott, så länge inget annat är föreskrivet i just den brottsregeln (1 kap. 2 § brottsbalken). I regeln om misshandel står det t.ex. inte att uppsåt krävs men eftersom det inte heller stå något annat så krävs uppsåt för att brott ska föreligga (jmf. 3 kap. 5 § BrB). SammanfattningVåld mot person definieras inte i en särskild regel utan återfinns i flera brottsregler. Våld mot person utgör ett brott när någon form av våld utgör ett rekvisit i en brottsregeln och det krävs alltid uppsåt om det inte står något annat. Hoppas att jag har lyckats besvara din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Kan mitt ex ta del av min mormor och morfars arv på något sätt?

2020-09-20 i Testamente
FRÅGA |Hej, mitt ex åker och hänger med min mormor och morfar med vårat gemensama barn och jag är tämligen övertygad att hon är ute efter arv eller vill bli testimiterad. Min mormor och morfar har 2 gemensama barn. Hur går det till med arvsrätt? Enligt mig har hon inget med något utav det att göra
Minna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att du vill veta hur arvsrätten efter din mormor och morfar ser ut och om ditt ex kan ta del av deras arv på något sätt. Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB). Vem ärver din mormor och morfar enligt den legala arvsordningen?Enligt den legala arvsordningen ärver barnen till din mormor och morfar hela deras kvarlåtenskap (2 kap. 1 § ÄB). Är din mormor och morfar gifta så ärver dock den efterlevande maken den andre maken först (3 kap. 1 § ÄB). Skulle någon av din mormor och morfars barn inte vara i livet så ärver det barnets barn dennes del. Dvs. barnbarnet till din mormor och morfar vars förälder har gått bort ärver i sin förälders ställe.Ditt ex har alltså ingen arvsrätt enligt den legala arvsordningen. Vad händer om de upprättar ett testamente?Om din mormor och morfar upprättar ett giltigt testamente så ska arvet fördelas i enlighet med testamentet (11 kap. 1 § ÄB). De har alltså en möjlighet att testamentera sin kvarlåtenskap så som de önskar genom ett testamente. Det finns dock ett s.k. laglottsskydd för din mormor och morfars bröstarvingar (barn och barnbarn osv.). Laglottsskyddet innebär att bröstarvingarna har rätt att jämka testamentet för att få ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB). Laglotten är hälften av deras arv, det som de skulle ha ärvt enligt den legala arvsordningen (7 kap. 1 § ÄB). Jämkning av testamentet måste göras inom sex månader, efter att bröstarvingarna har fått ta del av testamentet, för att rätten inte ska gå förlorad (7 kap. 3 § tredje stycket ÄB).Din mormor och morfar kan alltså inte göra sina bröstarvingar helt arvlösa genom ett testamente. Skulle testamentet upprättas genom tvång eller otillbörligt inflytande från ditt ex så kan testamentet förklaras ogiltigt (13 kap. 3 § ÄB). Det ska då handla om att ditt ex har påverkat din mormor och morfars viljefrihet. För att förklara testamentet ogiltigt måste någon av bröstarvingarna klandrar det inom sex månader och bevisa att det har upprättats på ett rättsstridigt sätt (14 kap. 5 § ÄB). SammanfattningDitt ex ärver ingenting från din mormor och morfar så länge de inte har testamenterat något till henne. Skulle de testamentera något till henne genom ett giltigt testamente så har hon rätt till sin del i enlighet med testamentet med undantag för bröstarvingarnas laglott. Är testamentet ogiltigt pga. att det t.ex. upprättats under påtryckningar från ditt ex så kan någon av bröstarvingarna klandra testamentet för att ogiltigförklara det. De måste då klandra det inom rätt tid samt bevisa att testamentet upprättats på ett rättsstridigt sätt. Hoppas att svaret varit till din hjälp, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

När är gåvor och arv enskild egendom och vad gäller för ny egendom som trätt i den ursprungliga enskilda egendomens ställe?

2020-10-10 i Bodelning
FRÅGA |Jag ska lösa ut exfrun i bodelningen och har investerat i pool och avlopps anläggning som jag har betalat från enskilda medel som jag ärvt och fått som gåva är inte pool och avlopps anläggning min enskilda egendom då ?
Minna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att du undrar om ny egendom som trätt istället för den ursprungliga enskilda egendomen också utgör enskild egendom. Innan detta kan besvaras måste det först vara klarlagt att gåvan och arvet utgör enskild egendom. Regler om makars egendom och bodelning återfinns i äktenskapsbalken (ÄktB). Vad krävs för att gåvor och arv ska utgöra enskild egendom?All egendom som inte är enskild egendom är giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄB). I 7 kap. 2 § ÄktB framgår vad som är enskild egendom. Där framgår bl.a att egendom som en make har fått i gåva med villkoret att det ska vara makens enskilda är enskild egendom (andra punkten). Detsamma gäller arv som enligt testamente ska vara makens enskilda (fjärde punkten). För att det som du har fått i gåva och arv ska utgöra enskild egendom så måste alltså gåvogivaren och arvlåtaren ha föreskrivit att egendomen ska vara din enskilda. I annat fall så utgör gåvan och arvet giftorättsgods. Vad gäller för ny egendom som träder i den enskilda egendomens ställe?När du har använder enskild egendom för att införskaffa eller investera i ny egendom så presumeras den nya egendomen vara enskild egendom, det uppstår ett s.k. surrogatföhållande (sjätte punkten). Presumtionen bryts om det i gåvohandlingen eller testamentet framgår att det som träder i gåvan/arvets ställe inte ska vara makens enskilda. Om gåvan och arvet var enskild egendom så ska alltså det som har trätt i dess ställe (pool och avloppsanläggningen) utgöra enskild egendom och därför inte ingå i bodelningen (jmf. 10 kap. 1 § ÄktB). Detta gäller under förutsättning att inget annat har föreskrivit i gåvohandlingen eller testamentet. Hoppas att svaret har varit till din hjälp, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Hur kan jag ta över min mormors hus när hon går bort?

2020-09-28 i Testamente
FRÅGA |Kan jag ta över mormors hus när hon dör. Hon har en son men han bryr sig inte alls. Kan jag då ta över hennes hus eller måste hon skriva ett testamente för att jag ska ta över? Eller kan jag bara ta över de och fortsätta ta över lånet på huset?
Minna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det framgår inte riktigt i din fråga vad det finns för släktingar i livet förutom du och din mormors son. I mitt svar utgår jag därför från att din mormor har två barn, din mor och sonen. Jag utgår också från att din mor inte är i livet och att du inte har några syskon. Skulle detta inte stämma har jag utformat mitt svar på ett sätt så att du förhoppningsvis kan utläsa vad som gäller ändå. Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB).Enligt den legala arvsordningen kan du inte ta över huset utan att först träffa en överenskommelse med sonen vid arvskiftetAtt din mormors son inte bryr sig förändrar inte hans rätt till arv enligt den legala arvsordningen. Han tillhör den första arvsklassen och har tillsammans med dig rätt till din mormors kvarlåtenskap (2 kap. 1 § ÄB). (Är din mor vid livet så är det dock hon, och inte du, som ärver din mormor.)När din mormor går bort så uppstår ett dödsbo som består av hennes tillgångar och skulder (18 kap. 1 § ÄB). Enligt den legala arvsordningen har arvingarna rätt till en viss andel i dödsboet/kvarlåtenskapen och självaste fördelningen av egendomen sker genom arvskiftet. I och med arvskiftet så upphör också dödsboet. Arvskiftet är ett privat avtal mellan de som ska ärva (23 kap. 1 ÄB). Vid arvskiftet finns det alltså en möjlighet för dig att komma överens med din mormors son om vem som ska ta vad i din mormors kvarlåtenskap (23 kap. 3 § ÄB). Om värdet på din andel i kvarlåtenskapen inte motsvarar värdet på huset så kan ni komma överens om att du ska utge ett visst belopp till honom. Det står er också fritt att komma överens om att du övertar huset utan att du kompenserar honom. När ni är klara ska ni upprätta en skriftlig handling över vad ni har kommit överens om. Denna handling ska ni också ska skriva under (23 kap. 4 § ÄB). Finns det inget testamente så kan du med andra ord inte ta över huset och lånet utan att först träffa en överenskommelse med sonen vid arvskiftet. Det kan vara en god idé att upprätta ett testamente för att säkerställa din rätt till husetMed ett testamente kan den legala arvsordningen åsidosättas (11 kap. 1 § ÄB). Testamentet kan också, till skillnad från den legala arvsordningen, ge dig rätt till specifik egendom. Om din mormor testamenterar huset till dig så behöver du alltså inte uppnå en överenskommelse med sonen avseende huset. Undantag föreligger dock för det fall sonen skulle påkalla jämkning för att få ut sin laglott och din mormors övriga tillgångar inte kan täcka laglotten (7 kap. 3 § ÄB). Laglotten utgör hälften av det som sonen skulle ärvt enligt den legala arvsordningen (7 kap. 1 § ÄB). Jämkar han inte testamentet inom sex månader så faller hans rätt bort (7 kap. 3 § tredje stycket ÄB).Även om det finns en risk för att sonen påkallar jämkning så utgör testamentet den bästa lösningen för att säkerställa din rätt till huset när din mormor går bort.Viktigt att tänka på är att se till att testamentet uppfyller alla formkrav så att det blir giltigt. Din mormor kan enkelt och till ett fast pris upprätta ett testamente hos oss här: https://new.lawline.se/products/1Hoppas att svaret har varit till din hjälp, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Vi gifte oss i Marocko, hur skiljer vi oss i Sverige?

2020-09-20 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Gift i Marocko 2017, nu vill han skiljas. Hur avregistrerar jag äktenskapet här i Sverige?
Minna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du undrar hur ni i Sverige kan upphäva ett äktenskap som ni ingick i Marocko. Är äktenskapet giltigt i Sverige?För att kunna skilja er i Sverige så måste äktenskapet vara erkänt/giltigt i Sverige. Eftersom ni ingick äktenskapet utomlands är lag om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap (IÄL) tillämplig. Ett sådant äktenskap erkänns enligt svensk rätt om det är giltigt i den stat där det ingicks (1 kap. 7 § IÄL). Är ert äktenskap giltigt i Marocko så följer sedan frågan om svensk domstol är behörig att pröva er skilsmässa.Kan svensk domstol pröva er ansökan om skilsmässa?Det framgår inte i din fråga om någon av er är svensk medborgare eller bor här i Sverige, eller i något annat EU-land. För att svensk domstol ska kunna genomföra er skilsmässa ska som huvudregel något av följande vara uppfyllt (3 kap. 2 § IÄL):a) ni är båda svenska medborgareb) den av er som ansöker är svensk medborgare och bor härc) den av er som ansöker är svensk medborgare och har bott här efter att hen fyllt 18 ård) den av er som ansöker har bott här i minst ett åre) den andre av er (som inte ansöker) har bott här i minst ett år.Hur ni ansöker om skilsmässa i SverigeKommer ni fram till att äktenskapet är giltigt i Sverige samt att svensk domstol är behörig att pröva er ansökan om skilsmässa, se ovan, ska prövningen göras enligt svensk lag (3 kap. 4 § första stycket IÄL). Enligt svensk lag kan antingen en av er eller ni gemensamt ansöka om äktenskapsskillnad. Är ni ense om att ni vill upphäva ert äktenskap och ingen av er har ett barn under 16 år har ni rätt till äktenskapsskillnad utan betänketid. Är ni däremot oense eller någon av er har ett barn under 16 år så har ni normalt sett rätt till en äktenskapsskillnad först efter en betänketid på sex månader (5 kap. 1-3 § äktenskapsbalken).Ni skickar in ansökan om skilsmässa till tingsrätten. Via domstol.se finner ni ansökningsblanketter samt anvisningar om hur ni identifierar er och betalar ansökningsavgift.Hoppas att jag har lyckats reda ut dina frågetecken, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Har jag företrädesrätt till återanställning när jag har blivit uppsagd pga. arbetsbrist och arbetsgivaren utlyser en ny tjänst inom ett annat avtalsområde än det som jag blev uppsagd från?

2020-09-12 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Jag blev uppsagd pga arbetsbrist och hade då tjänstemannaavtal. Jag åberopade återanställningsrätt och under mina 9 månader dök det upp en ny tjänst under cirkelledare avtalet som jag anmälde mitt intresse för. Jag har tidigare jobbat med denna tjänsten under det avtalet hos samma arbetsgivare. Ag påstår nu att pga att den lediga tjänst inte gäller samma avtal jag hade när jag slutade (tjänstemannaavtal) har jag inte rätt till återanställning trots att jag har rätt kompetens och kvalifikationer. Stämmer det?
Minna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du undrar om du har företrädesrätt till återanställning när du har blivit uppsagd pga. arbetsbrist och arbetsgivaren nu utlyser en ny tjänst. Av din fråga förstår jag det också som att du tillhörde ett avtalsområde för tjänstemän när du blev uppsagd och tjänsten som nu utlyses tillhör ett annat avtalsområde.Företrädesrätt till återanställning enligt 25 § lagen om anställningsskydd (LAS)När arbetsgivaren har sagt upp en anställd pga. av arbetsbrist och sedan lägger ut en ny tjänst inom nio månader föreligger en företrädesrätt till återanställning (andra stycket). För att ha företrädesrätt krävs dock att arbetstagaren har varit anställd i minst tolv månader under de tre senaste åren och har tillräckliga kvalifikationer (första stycket). Finns det olika kollektivavtalsområden inom verksamheten så gäller dessutom företrädesrätten endast det avtalsområdet där arbetstagaren var sysselsatt när den tidigare anställningen upphörde (tredje stycket).Ag påstår nu att pga att den lediga tjänst inte gäller samma avtal jag hade när jag slutade (tjänstemannaavtal) har jag inte rätt till återanställning trots att jag har rätt kompetens och kvalifikationer. Stämmer det?Vid återanställning ska arbetsgivaren utgå från den turordningslista som gällde vid uppsägningen. När en arbetsgivare är bunden av ett kollektivavtal så fastställs en turordning för varje avtalsområde för sig. Därav är det vanligt att tjänstemän och arbetare hamnar i olika turordningskretsar. Företrädesrätten gäller endast den turordningskrets som du har blivit uppsagd från. Om du som tjänsteman tillhörde ett annat avtalsområde när du blev uppsagd än det avtalsområde som den nya tjänsten tillhör har du alltså tyvärr ingen företrädesrätt (25 § tredje stycket LAS). Att du har arbetat inom samma avtalsområde tidigare har ingen betydelse, utan betydelse har endast det avtalsområdet som du tillhörde när du blev uppsagd. Även om du inte har någon företrädesrätt till återanställning så har du givetvis fortfarande rätt att söka tjänsten. Jag vet inte vem du är och om det föreligger någon diskrimineringsgrund, men som arbetssökande får arbetsgivaren inte diskriminera dig (2 kap. 1 § diskrimineringslagen). Skulle du inte få tjänsten trots att du har tillräckliga kvalifikationer så kan du kräva att få skriftliga uppgifter om vilka kvalifikationer den som fick arbetet har (2 kap. 4 § diskrimineringslagen).Hoppas att svaret varit till din hjälp, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,