Kan ett aktiebolag bli föremål för bodelning vid ett samboförhållande respektive ett äktenskap?

2020-07-06 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej,Jag driver ett aktiebolag som konsult och är ensamstående, singel.Det hoppas jag ju att jag inte är hela livet. Men vad gäller för äktenskapsförord och/eller samboavtal i det fallet? Äktenskapsförord är väl bara aktuellt vid giftermål, men vad gäller i övrigt? Behöver jag exempelvis ett samboavtal för att skydda bolagets tillgångar som enskild egendom om jag träffar en partner? Eller gäller det först när man i så fall flyttar ihop med en partner och blir sambo? Kan man i så fall leva som särbos i ett förhållande i 10 år exempelvis, utan att sambolagen och liknande kickar in?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vilka lagar gäller?Din fråga regleras främst i Sambolagen (SamboL) och Äktenskapsbalken (ÄktB). Jag kommer först redogöra för vad som gäller i ett samboförhållande och sedan vad som gäller om du gifter dig. SamboegendomSambolagen är endast tillämplig om två personer stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll (1 § SamboL). Observera att juridiskt sett kan man anses vara sambo oavsett var man är folkbokförd och oavsett om man fortfarande har egna boenden kvar men ändå bor tillsammans. Det innebär att om du endast är i ett förhållande med någon, exempelvis som särbos, är sambolagen inte tillämplig och då ingen samboegendom finns kan inget bli föremål för bodelning. Samboegendom är gemensam bostad och bohag som förvärvats i syfte för gemensam användning (3 § SamboL). Ditt aktiebolag kan således inte utgöra samboegendom och kan inte bli föremål för bodelning vid avslutat samboförhållande. Det finns därför inget behov att skriva ett samboavtal då ditt aktiebolag inte kan komma att bli samboegendom. Vill du däremot skriva ett samboavtal om samboegendom så kan du skriva det tillsammans med din sambo, innan eller under påbörjat samboförhållande (9 § SamboL). Samboavtalet kan endast reglera hur bodelningen av samboegendom ska göras, exempelvis att bodelning inte ska göras alls eller med olika andelar än hälften som lagstiftningen anger. Samboavtalet kan således bara reglera samboegendom och göra eventuell samboegendom till enskild egendom. GiftorättsgodsTill och börja med är ett äktenskapsförord endast giltigt för ett äktenskap. I ett äktenskap är vardera makes egendom och skulder dennes egna (1 kap. 3 § ÄktB). Men vid bodelning, både under äktenskapet, vid skilsmässa och om den ena maken avlider, anses all egendom utgöra giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Det innebär att all egendom är föremål för bodelning. Detta görs genom att makarnas andelar i boet beräknas, sedan avräknas skulder från andelen (11 kap. 1-2 § ÄktB). Vad som finns kvar efter skulderna har avräknas läggs sedan ihop till det gemensamma giftorättsgodset och delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB). Man gör således skillnad på egendom som delas lika mellan makarna vid bodelning, giftorättsgods, och egendom som bara tillhör den ena maken, enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan bli enskild egendom genom äktenskapsförord eller om man har ärvt egendomen med förbehåll att den ska bli enskild egendom. Vill du således att ditt aktiebolag inte ska bli giftorättsgods vid bodelning behöver du skriva ett äktenskapsförord med din framtida respektive. Det kan ni göra när ni är blivande makar men även under äktenskapet (7 kap. 3 § ÄktB). Tänk på att äktenskapsförord bara kan bestämma om något ska vara enskild egendom eller inte, och kan inte föra över äganderätt mellan makarna. SammanfattningSambolagstiftningen gäller endast om man lever i ett stadigvarande parförhållande med gemensamt hushåll. Ett samboavtal reglerar bara samboegendom och då ditt företag aldrig kan utgöra samboegendom kommer det aldrig bli föremål för bodelning i ett samboförhållande. Du behöver därför inte reglera detta i ett samboavtal. Däremot kan du självklart reglera annan samboegendom i ett samboavtal. Under ett äktenskap är däremot huvudregeln att all egendom som inte uttryckligen är enskild egendom utgör giftorättsgods. Det innebär att vid en bodelning kan ditt aktiebolag komma att delas mellan dig och din framtida partner. Vill du undvika detta, skriv ett äktenskapsförord tillsammans med din framtida partner där du anger att ditt aktiebolag är enskild egendom. Aktiebolaget kan då inte bli föremål för bodelning. Med vänliga hälsningar,

Är en bubbelpool ett fastighetstillbehör och hur gör man när bara ena sambon betalat?

2020-07-02 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga om hur sambolagen samspelar med jordabalken: Min mamma äger en villa sedan många år tillbaka och har en sambo sedan ett par år tillbaka. Eftersom huset inte är införskaffat för gemensamt bruk är det inte samboegendom. Nu ska de köpa en bubbelpool och sambon ska betala. Fråga 1: Poolen ska byggas in i altanen men stå på marken. Blir den tillbehör till fastighet enl 2 kap JB? Omfattas den av undantag enligt 2:4 JB? Mamma äger som sagt huset, så poolen, huset och fastigheten i stort kommer vara i samma ägares hand. Fråga 2: Om önskad verkan är att sambon ska kunna få pengar för poolen vid eventuell separation, hur bör detta regleras i ett samboavtal? Vad händer med värdeökningen på fastigheten? Blir den samboegendom?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor. Blir poolen ett tillbehör till fastighet enl. 2 kap JB?Poolen kan bli ett fastighetstillbehörFastigheten är i själva verket marken och oavsett om poolen står på marken eller i anslutning till byggnaden kommer det med största sannolikhet utgöra fastighetstillbehör (1 kap 1 § JB). Då poolen med största sannolikhet avses vara kvar under en lång tid på fastigheten, d.v.s. för stadigvarande bruk, kommer den att utgöra ett fastighetstillbehör (2 kap. 1 § JB). Undantaget i 2 kap 4 § JB kan däremot aktualiseras såvida poolen inte kommer i samme ägares hand. Det innebär att om din mamma anses samäga poolen med hennes sambo har föremålet kommit i samma ägares hand och är ett fastighetstillbehör. Anses din mamma inte äga poolen är mycket riktigt undantaget tillämplig och poolen utgör inte fastighetstillbehör. Samäganderätt p.g.a dolt samägandeFör att samägande ska uppstå även om inte din mamma utåt sett framstår som köpare uppställs tre kriterier:din mamma och hennes sambo har köpt poolen för gemensamt bruk, din mamma har ekonomiskt bidragit till antingen det faktiska köpet eller omständigheter runt omkring, exempelvis betalar för ombyggnation på altanen, och din mammas sambo var medveten om att det ekonomiska tillskottet lämnas för att poolen skulle bli deras gemensamma. Dold samäganderätt kan alltså uppstå för poolen även om din mammas sambo betalar för den och då anses poolen utgöra fastighetstillbehör enligt 2 kap. 1 § JB. Fastighetstillbehör p.g.a sambolagenDet kan vara nämnvärt att tänka på att all egendom som köps in för det gemensamma boendet är att anse vara samboegendom (3 § SamboL). Det är visserligen något oklart om en bubbelpool skulle anse vara bohag och på så vis utgöra samboegendom då lagen uppräknade möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som exempel på bohag (6 § SamboL). Förmodligen är poolen inte samboegendom med tanke på lagens uppräkning, Skulle däremot poolen falla in under samboegendom blir effekten densamma att undantaget i 2 kap. 4 § JB inte är tillämpligt då din mamma anses äga poolen trots att det var hennes sambo som betalade för den. DelsammanfattningMycket talar för att poolen din mamma och hennes sambo planerar att bygga kommer att utgöra fastighetstillbehör enligt 2 kap 1 § JB. Det tar oss in på din andra fråga.Om önskad verkan är att sambon ska kunna få pengar för poolen vid eventuell separation, hur bör detta regleras i ett samboavtal? Vad händer med värdeökningen på fastigheten? Blir den samboegendom?Samboavtal kan troligtvis inte användasSituationen du frågade om hanterades i NJA 2019 s. 23 där HD anger att goda möjligheter finns för sambos som gemensamt gör förändringar på den ena sambons egendom. Ett samboavtal kan reglera vad som blir föremål för bodelning o.s.v., och har till syfte att samborna kan avvika den likadelning av samboegendom som lagen anger (9 § SamboL). Uppdelning av poolen kräver således att den anses utgöra samboegendom, och som konstaterat ovan är det inte säkert att poolen är samboegendom och kan därför inte regleras i samboavtal. Dokumentera en försträckningJag rekommenderar istället att din mamma och hennes sambo dokumenterar att det skett en försträckning för betalningen om poolen. Det innebär att poolens kostnad utgör ett lån från din mammas sambo och sambon kan då ställa kravet på att detta lån ska återbetalas av din mamma om relationen tar slut. Detta tillvägagångssätt rekommenderas även av HD i NJA 2019 s. 23, punkt 25. Värdeökningen förblir således fastighetsägarens då den med största sannolikhet utgör ett fastighetstillbehör men din mamma blir skyldig att betala tillbaka kostnaden för poolen vid eventuell separation. Sammanfattning av dina frågorDet är mycket troligt att poolen kommer att anses utgöra fastighetstillbehör då kravet på att föremålet inte ska vara i samma ägares hand förmodligen inte är uppfyllt (2 kap. 4 § JB). Poolen kommer troligtvis inte utgöra samboegendom och då går det inte att reglera i samboavtal. Är den att anse som samboegendom går det däremot självklart att reglera i samboavtal och då rekommenderar jag att ni skriver att din mammas sambo ska få ersättning för poolens inköpskostnad, värde eller dylikt vid en eventuell separation. Dokumenterar ni däremot att det skett en försträckning av betalningen för poolen är din mammas sambo garanterad betalning oavsett om poolen är fastighetstillbehör och/eller samboegendom.Med vänliga hälsningar,

Får företag försöka påverka ändring av abonnemang med annan än avtalspart?

2020-07-01 i Alla Frågor
FRÅGA |Kan ett stort företag, ex Telia, gå in och försöka påverka en ändring av Mitt abonnemang via min sambo? Abonnemanget är mitt och jag var inte närvarande när det hände. Vad kan man kalla detta tilltag? Kan man gå vidare med detta?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vilka lagar gäller?Du beskriver att ett stort företag har försökt ändra ett abonnemang med annan person än dig. Då du anger att det gäller ett företaget försökt påverka ändring av avtalet när du inte var där tolkar jag det som att ni blivit kontaktade av företaget. Det innebär att Distansavtalslagen gäller. I de flesta avtalssituationer utgör även Avtalslagen en grund. Endast du kan sluta avtal för din räkningI din fråga framgår att ett stort avtal försökt påverka en ändring av ditt abonnemang via en annan person. Till att börja med kan konstateras att endast avtalsparterna kan sluta avtal och sedan ändringar om detta avtal, i detta fall du och företaget (1 kap 1 § Avtalslagen). Om någon annan ska kunna sluta avtal för din räkning behöver denne person en fullmakt (2 kap. 10 § Avtalslagen). Företaget ska tydligt uppge information om vad den säljer och villkor till detta (2 kap. 2 § Distansavtalslagen). Vad du kan göraDå avtalet var mellan dig och företaget, inte företaget och din sambo, ska inte företaget försöka förhandla med din sambo om att ändra villkor. Märk att även om det hade lett till att din sambo gått med på några ändringar hade det inte varit giltigt då det är du som är avtalspart med företaget. Vad du kan göra är att anmäla företaget till Konsumentverket och välja den metod du anser känns bäst, exempelvis olämplig säljmetod. Det kommer däremot inte leda till någon direkt skillnad just för dig men kan hjälpa Konsumentverket att stoppa otillåtet beteende.Med vänliga hälsningar,

När behöver kravet på tillräckligt stor bostad vara uppfyllt?

2020-06-23 i Migrationsrätt
FRÅGA |HejJag sökte min fru och mina fyra barn uppehållstillstånd. Idag har jag fått ett brev från migrationsverket och jag har fått avslag om min ansökan.Dom hade sagt att jag måste har en lägenhet som räcker hela familjen. Men jag kan inte för att jag skickar pengar till min familj varje månad. Jag hade förklarat till migrationsverket om det och jag kan skaffa en lägenhet när min familj har fått visa.Finns det hjälp om det eller kan jag överklaga. Tack
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Tolkning av din frågaJag tolkar din fråga som att du redan har uppehållstillstånd i Sverige eller redan är svensk medborgare och har nu fått avslag på din ansökan om att din fru och era barn ska få uppehållstillstånd i Sverige. Utlänningslagen (UtlL) reglerar uppehållstillstånd och är således aktuell för din situation. Även lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (BegränsningL) gäller vid situationen och har företräde framför UtlL. Uppehållstillstånd på grund av anknytningHuvudregeln är att uppehållstillstånd ska beviljas till din fru och dina barn om du har uppehållstillstånd i Sverige (5 kap. 3 § UtlL). Däremot finns krav på att du ska kunna försörja dig och din familj samt ha en tillräckligt stor bostad (5 kap. 3b § UtlL). Detta gäller även om du är svensk medborgare (9 § BegränsningsL). Bostadskravet måste vara uppfyllt vid prövotillfälletUtgångspunken är att både försörjningskravet och bostadskravet behöver vara uppfyllt vid tillfället då Migrationsverket prövar om uppehållstillstånd ska beviljas eller inte. Däremot så kan det räcka med att det finns en tydlig prognos att försörjnings och bostadskravet kommer att vara uppfyllt i vart fall ett år framåt i tiden (MIG 2019:12, MIB 2011:16). Exempel på detta anges vara att man tidigare fått förlängt hyreskontrakt eller har en lägenhet som står redo för förfogande även om man ännu inte använder den. SammanfattningDu behöver både ha försörjningskravet och bostadskravet uppfyllt vid det tillfälle Migrationsverket prövar frågan om uppehållstillstånd. Du kan självklart alltid överklaga, men tidigare bedömningar av Migrationsdomstolen talar för att du behöver åtminstone ha en konkret försäkran om att bostadskravet kommer att vara uppfyllt för att uppehållstillstånd ska beviljas. Exempelvis om du skulle ha möjlighet att skriva ett hyresavtal om minst ett år för en lägenhet som du kommer ha tillgång till när din familj anlänt till Sverige. Med vänliga hälsningar,

När kan man ansöka om uppehållstillstånd p.g.a anknytning efter avslag på ansökan om asyl?

2020-07-06 i Migrationsrätt
FRÅGA |Min sambo sökte asyl i Sverige men fick avslag och söker nu asyl i annat EU-land. Om han får uppehållstillstånd där vilka möjligheter har han då att komma tillbaka till Sverige och söka uppehållstillstånd här på anknytning som min sambo?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vilka lagar gäller?Din fråga regleras främst i Utlänningslagen (UtL) och lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (BegränsningsL). Asyl i annat EU-landInom EU har unionsmedborgare fri rörlighet i tre månader i andra EU-länder (3a kap. 1 § UtL). Däremot har en person som inte är medborgare i ett EU-land inte denna rätt. Om din sambo får asyl i ett annat EU-land räcker det således inte för att din sambo ska få bosätta sig i Sverige. Asyl är ett uppehållstillstånd som man söker som flykting eller för att få skydd (1 kap. 3 § UtlL), jag kommer vidare behandla möjligheten för din sambo att söka uppehållstillstånd genom anknytning. Ansökan om uppehållstillståndEn ansökan om asyl förenas ofta med en avvisning från landet som gäller i 4 år (12 kap. 22 § UtlL). Din sambo måste således lämna landet men kan däremot trots avslag på asylansökan ansöka om uppehållstillstånd p.g.a anknytning i Sverige om ni planerar att bli sambos (5 kap. 3-3a § UtL). Detta måste däremot göras från det land din sambo befinner sig i efter att ha lämnat Sverige i enlighet med avvisningsbeslutet. Hade ni varit gifta eller tidigare räknats som sambo ska uppehållstillstånd beviljas, med vissa krav, men planerar ni att bli sambos anger endast lagen att uppehållstillstånd får lämnas och det är således inget krav på Migrationsverket att lämna uppehållstillstånd. Har ni däremot bott tillsammans en tid och är att anse som sambos enligt 1 § Sambolagen ska Migrationsverket bevilja uppehållstillstånd till din sambo om du uppfyller försörjnings- och boendekraven. Kraven för uppehållstillstånd p.g.a anknytningDu behöver däremot, oavsett om du är svensk medborgare eller inte, kunna försörja dig själv och din sambo för att din sambo ska kunna få uppehållstillstånd (5 kap. 3b § UtlL, 9 § BegränsningsL). Du behöver även ha en passande bostad för er att bo i (5 kap. 3 b § UtL). SammanfattningÄr din sambos avslag på asyl förenat med ett avvisningsbeslut behöver han följa beslutet om han inte väljer att överklaga beslutet. Din sambo har inte möjlighet att resa tillbaka till Sverige genom ett asyl i ett annat land då den fria rörligheten i EU endast gäller unionsmedborgare. Din sambo kan däremot ansöka om uppehållstillstånd i Sverige genom anknytning till dig då detta utgör en annan grund för uppehållstillstånd än behovet av skydd. Detta kan han göra direkt efter avslag på asylansökan. Däremot så behöver han lämna landet under denna tid i enlighet med avvisningsbeslutet i väntan på att Migrationsverket ska hantera ansökan om uppehållstillstånd p.g.a anknytning. Beviljar Migrationsverket ansökan får han återvända till Sverige. Med vänliga hälsningar,

Får jag behålla min katt när katthemmet hade villkor som förbjöd vidareförsäljning?

2020-07-02 i Avtal
FRÅGA |Jag tog för tre år sedan över en katt från en vän. Idag fick jag sms om att katten hade kommit från ett katthem. Således fanns det ett kontrakt på katten med massa villkor. Bland annat att katterna ej fick säljas vidare.Detta kontrakt hade undertecknats mellan förra ägaren och katthemmet. Idag blev jag kontaktad av katthemmet där de påstår att de har rätt till katten och kan återta henne. Jag är dock helt omedveten om att kontraktet ens existerade utan trodde allt var grönt när jag tog över dem. Så har katthemmet ändå rätt till katten?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Adoption av katt Juridiskt sett är en katt en lös sak och en adoption av en katt är antingen att se som ett köp eller som en gåva. Oavsett om det juridiskt räknas som gåva eller som köp rör det sig ändå om en avtalsrättslig situation och då det råder avtalsfrihet kan parterna i princip bestämma vilka villkor de vill ha mellan varandra (1 kap 1 § Avtalslagen). Katten är din att behålla om du förvärvade den i god troOavsett vilken typ av förvärv (köp eller gåva) som skedde mellan din vän och katthemmet gäller avtalsvillkoret med högsta sannolikhet mellan dem. Däremot föreligger även ett förvärv av katten mellan dig och din vän om äganderätten gick över till dig. Detta kan ha skett genom köp eller genom gåva och inga formkrav finns för varken köp eller gåva mellan privatpersoner. Det innebär att det är giltigt och ett avtalsbrott har skett mellan din vän och katthemmet. Det innebär att när din vän överlät katten till dig hade din vän inte rätt att göra detta då det stred mot avtalet med katthemmet. Du beskriver vidare att du inte visste om att kontraktet mellan din vän och katthemmet begränsade din väns rätt att omplacera katten. Det betyder att du var i god tro när du övertog ägarskap för katten oavsett hur förvärvet gjordes. Var du i god tro, har du rätt att behålla katten för katthemmet kan inte göra gällande avtalet mot dig, en godtroende tredje part (2 § lagen om godtrosförvärv av lösöre). Det är däremot en bedömning, om du borde ha förstått att sådant villkor fanns, exempelvis för att det är vanligt att katthem har sådana villkor eller liknande, kan man anse att du inte var i god tro och måste lämna tillbaka katten till katthemmet. SammanfattningBaserat på den information du har lämnat har du med största sannolikhet gjort ett godtrosförvärv av katten om ägarrätten har övergått till dig. Då har katthemmet inte rätt att ta katten från dig. Avtalsbrottet som uppstått mellan din vän och katthemmet påverkar i så fall inte din rätt till katten om du gjort ett godtrosförvärv. Med vänliga hälsningar,

Får varumärken synas i film?

2020-07-01 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag jobbar på ett filmbolag och vi ska producera en film som kommer att gå på svensk tv. I filmen kommer vi använda oss av olika sociala medier. Vi kommer använda oss av instagram, facetime och youtube och min fråga är då får vi använda oss av dessa i filmen eller behöver vi söka olika tillstånd? Vi kommer i alla olika medier se flödet och logga. Tacksam för svar!
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vilka lagar är tillämpliga?I din fråga anger du att ni kommer använda olika sociala medier vars varumärken som kommer vara synliga, det innebär att Varumärkeslagen (VML) aktualsieras. Vidare beskriver du att man kommer kunna se flödet på dessa sidor, det innebär att Upphovsrättslagen (UPL) kan aktualiseras om man kan se andra användares upphovsskyddade verk. Synliga varumärken i filmEtt varumärke skyddas genom registrering eller inarbetning och innehavare erhåller ensamrätt till varumärket (1 kap. 6-7 § VML). Ensamrätt innebär att ingen annan får använda varumärket, identiska eller liknande tecken i näringsverksamhet utan innehavarens tillstånd (1 kap. 10 § VML). Detta gäller framförallt i om det rör sig om konkurrerande varor eller tjänster av samma slag eller om man genom att använda ett varumärke kan dra otillbörlig nytta (1 kap. 10 § VML). Sammanfattningsvis så gäller varumärkesskyddet främst om man är en konkurrent till innehavaren av varumärket. Detta för att skydda från förväxling och att man ska dra otillbörlig fördel av annan företags rykte. Det borde således inte gälla för er såvida ni bara använder varumärket för att visa på nödvändig funktion, exempelvis användning av sociala medier (1 kap. 11 § VML). Detta bör däremot ske i god affärssed. Synligt flöde i filmDå ni kommer att visa flödet från de olika medierna kommer ni att kunna visa upp upphovsskyddat material. Det är allt ifrån bilder, film, texter m.m. som är skapade och är upphovsrättsskyddade (1 kap. 1 § URL). Personen som har upphovsrätt har således ensamrätt att förfoga över verket och tillgängliggöra det för allmänheten (1 kap. 2 § URL). Om det i flödet ni visar upp syns andra personers upphovsskyddade verk gör ni dessa tillgängliga för allmänheten då filmen kommer att visas på svensk tv. Det innebär ett upphovsrättsintrång såvida ni inte fått samtycke av upphovsrättsinnehavaren (1 kap. 2 § URL). Det finns däremot ett undantag om man framställer ett upphovsrättsskyddat material genom film eller television, såvida användningen är av mindre betydelse för filmens innehåll alternativt om framställningen förekommer i bakgrunden eller liknande (2 kap. 20a § URL). Verket måste däremot först ha blivit offentliggjort av upphovsrättsinnehavaren (1 kap 8 § URL). SammanfattningNi bör kunna använda er av varumärkena såvida ni upprätthåller god affärssed och använder varumärket endast för att påvisa en funktion (1 kap. 11 § andra stycket, tredje punkten VML). Varumärken har generellt sett ensamrätt när det gäller konkurrerande varor och tjänster och det gäller inte er då ni endast uppvisar varumärkets tjänst. Viktigt att tänka på är även att om ni visar flödet från tjänsterna kan annan persons upphovsrättsskyddade material synas och samtycke kan behöva hämtas av upphovsrättsinnehavaren. Däremot finns ett undantag då ni visar flötet inom ramen av en film. Dock med begränsningen att det har underordnad betydelse för filmens innehåll samt att upphovsrättsinnehavaren har gjort det tillgängligt för allmänheten.Med vänliga hälsningar,

Vad gäller när underårig orsakar skada?

2020-06-23 i Skadeståndsansvar för underåriga och vårdnadshavare
FRÅGA |Om en underårig skjuter hål på grannens fönster med luftgevär vem är skyldig. Är det den som äger geväret eller förälder till barnet?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vilken lagstiftning gäller?Jag tolkar din fråga som att en person som är under arton år har orsakat skada på ett fönster, det innebär sakskada och aktualiseras i skadeståndslagen (SkadeL). Uppsåtligt vållad skada på egendom är ett brott enligt brottsbalken (BRB) och är barnet över 15 år kan denne dömas för påföljd (1 kap. 6 § BRB). Barnet och föräldrarna bär ansvaretOavsett om barnet är straffmyndigt eller ej bär i första hand barnet ansvaret för skada som barnet orsakar (2 kap. 1 § SkadeL). Detta gäller oavsett om det är uppsåtligen vållat och således ett skadegörelsebrott (12 kap. 1 § BRB) eller om det är en olyckshändelse. Däremot så ska hänsyn tas till barnets ålder, utveckling, m.m. (2 kap. 4 § SkadeL). I andra hand ansvarar föräldern för skador som barnet orsakar genom brott (3 kap. 5 § SkadeL). Personen som äger geväret har således inget ansvar då denne som huvudregel inte har skyldighet att utöva uppsyn över barnet (6 kap. 1-2 § föräldrabalken). SammanfattningFrämst är det barnet själv som ansvarar för egendomsskada som orsakats genom brott eller av en olycka. Märk att ett barn kan begå ett brott även om barnet är under 15 år, men lagen begränsar endast att barnet inte kan dömas till påföljd som fängelse eller böter. Det innebär att föräldrarna till barnet kan bli skadeståndsskyldiga om barnet orsakat skada genom brott. Det är däremot vanligt att denna typ av krav på skadestånd kan ersättas genom ansvarsskyddet som finns i de flesta hemförsäkringar.Med vänliga hälsningar,