Är en framtidsfullmakt och ett testamente giltigt om inte bevittningen skett korrekt?

2020-07-23 i Alla Frågor
FRÅGA |Min far skrev en framtidsfullmakt och ett testamente utan vittnens närvaro.Syskon var närvarande, och även en jurist. Underskriften bevittnades i efterhand av ett syskons vänner. Detta gjordes i augusti 2019 och jag råkade få vetskap om det i år.Har juristen rätt att göra såhär?Kan man ifrågasätta giltigheten?Är det lagligt av "vittnen" att skriva under i efterhand?Jag har inspelade samtal där ett syskon och min min far, var för sig, erkänner ovanstående.Mvh undrande
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vilka lagar gäller?För framtidsfullmakten gäller lagen om framtidsfullmakter (FramtidsfullmaktL) och för testamentet gäller Ärvdabalken (ÄB). Jag tolkar din fråga som så att både framtidsfullmakten och testamentet skrevs under av din far utan att vittnen vittnade hans underskrift och att vittnena sedan vid ett annat tillfälle skrev under att de bevittnat din fars underskrift. Jag kommer först gå igenom vad som gäller för framtidsfullmakt och sedan vad som gäller för testamente. Framtidsfullmakt ska bevittnas av två närvarande vittnenEn framtidsfullmakt får självklart författas närsomhelst men när den signeras behöver två vittnen närvara (4 § FramtidsfullmaktL). De båda vittnena behöver närvara samtidigt, de behöver vara medvetna om att din far skriver under en framtidsfullmakt och de ska bekräfta handlingen genom sina underskrifter (4 § FramtidsfullmaktL). Vittnena får inte vara gift med, sambo med, syskon till eller barn till din far (10 kap 4 § ÄB). De ska även vara över 15 år gamla och inte lida av någon psykisk störning (10 kap 4 § ÄB). Dina syskon som närvarade kan alltså inte vara vittnen till din fars underskrifter. Eftersom vittnena skrivit på först i efterhand är framtidsfullmakten ogiltig då den inte upprättats på rätt sätt. Testamente ska bevittnas av två närvarande vittnenI princip samma sak gäller för testamente. Det får författas närsomhelst men signeringen behöver bevittnas av två vittnen som samtidigt närvarar som vet om att det är ett testamente de bevittnar (10 kap. 1 § ÄB). Det får inte heller vara några släktband mellan din far och vittnena och personer som får ärva genom testamentet får inte vara vittnen (10 kap. 4 § ÄB). Även i detta fall är inte testamentet giltigt om vittnena inte bevittnat och skrivit på i efterhand. Vad du kan göraOm båda rättshandlingarna inte bevittnas korrekt är de ogiltiga. Juristen som närvarat har inte agerat rätt genom att inte se till att framtidsfullmakten och testamentet vittnades korrekt. Du kan därför ifrågasätta giltigheten på båda rättshandlingarna. Jag har däremot inte hittat något konkret brott som vittnena gjort sig skyldiga till, utan det är snarare så att deras agerande lett till att rättshandlingarna är ogiltiga. Du kan därför yrka stämning mot rättshandlingars ogiltighet så att de förklaras ogiltiga. Du kan även väcka en klandertalan mot testamentet för att förklara det ogiltigt efter din fars död (14 kap. 5 § ÄB). Med vänliga hälsningar,

Kan Kronofogden utmäta egendom som jag inte äger?

2020-07-14 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Hej!Jag har två barn som bor med mig och jag har hamnat i en situation där jag kanske måste flytta och folkbokföra mig hos min mamma och hennes man. De bor i villa och jag har skulder hos kronofogden! Min fråga: Kan kronofogden på något sätt mäta ut något som min mamma och hennes man äger? De är gifta och äger fastigheten gemensamt. Jag kommer endast att vara inneboende och hyra en del av fastigheten.
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Endast dina tillgångar kan utmätasDin fråga besvaras i Utsökningsbalken (UB) som reglerar hur utmätning får ske. Det är endast din egendom som kan utmätas av Kronofogden (4 kap. 17 § och 24 § UB). Detta gäller för både lös och fast egendom. Kronofogden kommer därför inte kunna utmäta något som tillhör din mamma och hennes man. Men om det verkar som om du är ägare till viss egendom fast du egentligen inte är det kan Kronofogden utmäta denna egendom. Det gäller framförallt lös egendom som lättare sammanblandas inom hemmet. Jag föreslår därför att din mamma och hennes man sparar kvitton på inköp och att ni inför flytten skriver ned vad som ägs av vem och vad som gäller vid nyinköpt egendom under tiden du bor hos dem. SammanfattningKronofogden kommer inte kunna mäta ut din mammas och hennes mans egendom. Finns det däremot frågetecken om vem som äger viss egendom kan det hända att egendomen utmäts om Kronofogden anser att den tillhör dig, även om den inte gör det. Se därför till att spara kvitton på inköp och skriv ner vilken egendom som tillhör vem innan du flyttar in. Med vänliga hälsningar,

Ärver en förälder sitt barn även om de inte haft någon kontakt?

2020-07-09 i Alla Frågor
FRÅGA |Min svägerska dotter, 24 år, dog i förra veckan. Hennes pappa drog för 10 år sedan, mamman har haft ensam vårdnad och de har inte haft någon som helst kontakt sedan dess. Kommer han ändå ärva henne eller går det komma runt det på nåt sätt? Han har inte avsagt sig förmyndarskapet.
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Pappan kommer att ärva dotternDin fråga besvaras av Ärvdabalken (ÄB) och Föräldrabalken (FB). När en person dör är det i första hand ens barn som ärver (1 kap. 1 § ÄB). Barnen tillhör första arvsklassen och ärver allt efter personen som gått bort (2 kap. 1 § ÄB). Finns det däremot inte några barn till den avlidne är det föräldrarna som står på tur, den andra arvsklassen (2 kap. 2 § ÄB). Det enda möjliga sättet att hindra att en förälder ärver efter ens bortgång är att upprätta ett testamente vilket man kan göra när man fyllt 18 år (9 kap. 1 § ÄB). Tyvärr går detta inte att göra efter att personen har avlidit och om båda föräldrarna finns i livet kommer arvet att delas mellan dem. Enda möjlighet att undkomma detta är om pappan avsagt sig föräldraskapet, vilket i princip bara går att göra om det går att visa att någon annan person är pappa till barnet. Detta kan han göra även om barnet avlidit (3 kap. 1 § FB). Däremot så finns det ingen möjlighet för kvarlevande att väcka liknande talan. SammanfattningEn förälders rätt till arv bestäms efter föräldraskap, inte förmyndarskap eller vårdnad. Om det inte din svägerskas dotter upprättade ett testamente som anger att pappan utesluts från arv finns det tyvärr ingen möjlighet att hindra hans rätt till arv. Med vänliga hälsningar,

Vad kan man göra för att skydda sig mot sin makes skulder?

2020-07-06 i Alla Frågor
FRÅGA |Det har nyligen framkommit att min systers man har ett utbrett spelberoende och därmed har dragit på sig spelskulder på minst 200k men sannolikt mer. Min syster är nu orolig att de kommer förlora sitt gemensamma hus mm om spelandet fortsätter. Maken har gått med på att använda tjänsten spelpaus.se men vi misstänker att han kan fortsätta spela via andra forum. Frågor: Finns det något slags "nödstopp", alltså juridiska åtgärder som med snar verkan skyddar gemensam egendom samt min syster från att bli medansvarig för ytterligare skulder från makens framtida spelande? Om så är fallet vad kan göras med/utan makens medgivande? Var vänder man sig bäst för att få akut (juridisk/skadebegränsande) hjälp med dessa frågor?Tack på förhand
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Makar är inte ansvariga för varandras skulderDin fråga regleras främst i Äktenskapsbalken (ÄktB), Konkurslagen (KonkL) och Utsökningsbalken (UB). Varje make ansvarar själv för sin egen egendom och sina egna skulder (1 kap. 3 § ÄktB). Äger de däremot huset gemensamt och hennes make försätts i konkurs kan eventuellt huset bli aktuellt för utmätning. Det korta svaret på din fråga är tyvärr att inget enkelt nödstopp finns för att skydda gemensamma tillgångar. Jag kommer nu att presentera några eventuella lösningar för din systers problem: överförande av ägande, äktenskapsförord och bodelning. Viktigt med dessa alternativ är att din syster och hennes make måste för det första göra detta gemensamt, d.v.s. din syster kan inte göra detta utan hennes makes godkännande. För det andra måste dessa åtgärder genomföras innan en eventuell utmätning påbörjats, annars kan borgenärerna kräva att nyupprättat äktenskapsförord och/eller bodelningen ska återvinnas för att kunna få ut sina fordringar (4 kap. 5-6 § KonkL). Åtgärderna får således ingen verkan. Även om dessa åtgärder genomförs innan eventuell utmätning kan de återgå om de anses ha till syfte att vara illojala mot borgenärer, d.v.s. i syfte att förhindra att borgenärerna får sina skulder betalda. UtmätningOm din systers make inte kan betala sina skulderna och dessa går till utmätning finns vissa speciella regler. Maken försätts således i konkurs och utmätning kan begäras. Det innebär att Kronofogden beslutar om att ta egendom. Endast egendom som ägs av den skuldsatta maken får utmätas (4 kap. 17 § UB). Däremot kan det vara svårt i fall där ett gift par bor tillsammans att avgöra vem som äger vad. Den finns en presumtionsregel som anger att om den skuldsatta är gift och varaktigt bor med sin make, anses den skuldsatta äga egendomen om det inte tydligt framgår att båda äger egendomen eller att den andra sambon äger egendomen (4 kap. 19 § UB). Det innebär att om det inte tydligt framgår att det gemensamma hemmet ägs av båda, kommer presumtion göras att det ägs av din systers make i syfte att kunna utmäta. Det är därför bra att spara kvitton och andra tydliga ägarbevis. Överförande av ägandeAll gemensam egendom kommer att kunna bli föremål för utmätning. Vad din syster och hennes man kan göra är att överföra ägandet av deras gemensamma hem genom gåva eller köp till din syster. Om din syster köper sin mans andel av det gemensamma hemmet är det mindre troligt att borgenärerna kan kräva återvinning då ingen ojämn förmögenhetsöverföring skett (4 kap. 5-6 § KonkL). Därefter är det viktigt att upprätta ett äktenskapsförord som anger att bostaden är din systers enskilda egendom. Framförallt om de vill kunna genomföra bodelning under äktenskapet och att bostaden ska förbli din systers för att förhindra att den utmäts. ÄktenskapsförordDin syster och hennes make kan upprätta ett äktenskapsförord för att tydliggöra vad som ägs av vem och ange att viss egendom är enskild egendom och således inte kommer att tas med i likadelning vid bodelning. Exempelvis det gemensamma hemmet. Detta går att upprätta även under pågående äktenskap. Hon slipper alltså indirekt stå för sin makes skulder vid en bodelning då en likadelning av giftorättsgodset sker. Tänk på att äktenskapsförord bara kan bestämma om något ska vara enskild egendom eller inte, och kan inte föra över äganderätt mellan makarna. Äger paret det gemensamma hemmet tillsammans behöver således överförande av ägande ske innan. Bodelning under pågående äktenskapVidare kan din syster och hennes make upprätta en bodelning under pågående äktenskap för att klargöra vem som äger vad inför en eventuell utmätning så att presumtionsregeln vid utmätning inte kan användas. En bodelning innebär att makarnas tillgångar kommer att delas lika mellan makarna. Makarnas andelar i boet beräknas först, sedan avräknas skulder från andelen (11 kap. 1-2 § ÄktB). Vad som finns kvar efter skulderna har avräknas läggs sedan ihop till det gemensamma giftorättsgodset och delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB). Man gör således skillnad på egendom som delas lika mellan makarna vid bodelning, giftorättsgods, och egendom som bara tillhör den ena maken, enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan bli enskild egendom genom äktenskapsförord eller om man har ärvt egendomen med förbehåll att den ska bli enskild egendom. Detta kan göras efter att äktenskapsförord upprättats för att säkerställa att det gemensamma hemmet inte blir en del av bodelningen. Anmälan om bodelning under äktenskap görs hos Skatteverket innan bodelningshandling upprättas och har en ansökningssavgift om 275 kr. Nedan är ett exempel på hur bodelningen ser ut och hur din syster indirekt påverkas av sin makes skulder om all egendom är giftorättsgods. Make AGiftorättsgods 1 100 000 krSkulder - 500 000 krTotalt: 600 000 kr Make BGiftorättsgods 1 100 000 krTotalt: 1 100 000 kr Makarnas totala del giftorättsgods slås sedan samman och delas lika vilket leder till att make B i det här fallet indirekt får betala för make As skulder, då likadelningen leder till att makarna får 850 000 kr vardera istället för 1 100 000 kr var. SammanfattningTyvärr finns det ingen enkel lösning på din systers situation. Och allt som hon kan göra kräver makens godkännande. Observera att upprättande av äktenskapsförord och bodelning självklart kan göras utan att din syster och hennes make ändrar ägarandel i det gemensamma hemmet, med då kommer makens andel av utmätas och de blir båda av med det gemensamma hemmet. Även om din syster får ersättning för sin andel. Återigen, det är väldigt viktigt att inga ofördelaktiga förmögenhetsöverföringar görs som påverkar borgenärernas möjlighet att få sina skulder betalda. Då kan dessa åtgärder bli ogiltiga. För att få hjälp med dessa frågor vidare är ni varmt välkomna att boka tid med en av Lawlines duktiga jurister. Med vänliga hälsningar,

Ansvarar jag för ett fel på båten vid försäljning som jag inte visste fanns?

2020-07-14 i Köplagen
FRÅGA |Hej! Jag sålde min båt för två dagar sedan! Nu har köparen ringt tillbaka till mig och säger att det är ett hål i skrovet och båten tar in vatten. Vid köp provkördes aldrig båten för den stog på land. Det är en gammal båt, över 30 år och den såldes för 42000 kr. Jag informerade köparen om alla brister jag visste om på båten men att det va ett hål i skrovet hade jag ingen aning om. Han undersökte aldrig skrovet varken invändigt eller utvändigt vid köp eller leverans. Båten kördes ca. 20 mil till köparens bostad på en oregistrerad 30-kärra utan fjädring. Jag vet inte hur han har behandlat båten efter att han hämtat båten. Har jag några skyldigheter att ersätta honom för reparation av skrovet eller kan säljaren till o med häva köpet?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. KöplagenDin fråga besvaras av Köplagen (KöpL). Lite beroende på om ni har ett skriftligt avtal eller muntligt, vilka avtalsvillkor som finns eller inte gör att situationen kan tolkas olika. Lagen är dispositiv och om annat avtalats mellan er gäller den inte (3 § KöpL). Jag kommer därför gå igenom vad som generellt sett gäller. Båtens skickBåten ska stämma överens med vad som följer av avtalet, men om inget specifikt angetts ska båten vara ägnad för det ändamål köparen har (17 § KöpL). Avviker båten på något sätt från vad köparen borde kunna förutsätta är båten att anse som felaktig (17 § KöpL). Även om du lämnat information om båten som den avviker ifrån kan båten anses felaktig (18 § KöpL). Det innebär att felet behöver avhjälpas av dig som säljare, antingen genom att du betalar för reparationen, ger prisreduktion eller att köpet går åter (30 § KöpL). Detta gäller dock endast om felet inte beror på något som köparen har gjort. Befintligt skickVanligt när något säljs begagnat är att man avtalar om att varan säljs i befintligt skick. Det gör däremot inte att man helt saknar ansvar. Är båten exempelvis i väsentligt sämre skick än vad köparen kunnat förvänta sig med hänsyn till pris och övriga omständigheter anses båten ändå felaktig (19 § KöpL). Du som säljare blir på så vis ansvarig för felet. Köparens undersökningspliktDu nämner att köparen aldrig undersökte skrovet. En köpare har däremot en undersökningsplikt (20 § KöpL). Borde köparen ha upptäckt hålet i skrovet vid undersökningen kan köparen inte åberopa det som fel. Undersökningen som krävs är vanligtvis vad en normal person kan tänkas se vid undersökning och ett dolt fel kan därför göras gällande. Alltså, hade köparen kunnat se felet om han genomfört en normal undersökning ansvarar du som säljare inte för felet. Däremot är det viktigt du som säljare inte på något sätt påverkat köparens möjlighet eller inställning till att undersöka båten (20 § KöpL). Har du gjort det kan du ändå behöva ansvara för felet. RiskövergångOm hålet däremot är sådant att det borde ha upptäckts av köparen eller att det på annat sätt inte kan ligga dig som säljare till last har du inget ansvar. Har hålet uppkommit efter att köparen hämtat båten har risken för båten övergått till köparen (13 § KöpL). Då är köparen skyldig att betala för båten (12 § KöpL). SammanfattningKöplagen är dispositiv men gäller i din situation förutsatt att inga avtalsvillkor skiljer sig från lagen. Det innebär att du som säljare är skyldig att avhjälpa, ge prisavdrag eller häva köp om båten är felaktig. Båten anses felaktig om hålet i skrovet inte kunnat upptäckas vid normal undersökning samt utgör sådant fel som köparen inte hade kunnat räkna med. Borde däremot felet ha upptäckts vid normal undersökning eller troligtvis har uppkommit under transporten ansvarar du inte för felet. Om du behöver hjälp med ärendet är du varm välkommen att boka tid med en av Lawlines duktiga jurister. Med vänliga hälsningar,

Kan jag polisanmäla när köparen inte betalar?

2020-07-13 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!Jag har sålt ett klädesplagg på appen Plick. Det är ett par oanvända jeans som jag själv köpte för 200kr men gick med på att sälja till en tjej för 90kr inklusive frakt. Frakten kostade 66kr och jag gick och skickade iväg hennes byxor tillsammans med några andra paket.Nu har det gått ett bra tag och hon har inte svarat mig. Hon skulle betala efter jag skickat bildbevis på att jag postar paketet men det verkar inte som hon kommer betala. Jag har alltså förlorat jeans värda 200kr plus det jag betalade för frakten (66kr) vilket inte är så mycket men för mig som är ungdom utan någon ordentlig inkomst är det inte så roligt.Hur kan jag gå tillväga med detta? Vet inte om hon använt ett falskt namn eller om hon bara inte finns med någonstans för jag kan inte hitta information om henne när jag söker. Uppskattar verkligen svar för vill veta vad jag kan göra åt detta. Går det att anmäla för en så liten summa eller är det helt enkelt mitt eget fel för att jag inte tog betalt innan jag skickade iväg paketet?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vilka lagar gäller?Jag tolkar din fråga som att ni båda är privatpersoner som avtalat om att ni ska genomföra en försäljning och köp. Det innebär att Köplagen (KöpL) är tillämplig (1 § KöpL). Ett avtal kan upprättas både muntligt och skriftligt och gäller då båda parterna accepterat vad man avtalat om, exempelvis kostnaden för ett par jeans och frakt ska betalas när du överlämnat paketet till transportören (1 kap 1 § Avtalslagen). Bryter en av parterna mot denna överenskommelse har ett avtalsbrott genomförts. Inga summor är för småDå det inte framgår av frågan om ni har avtalat om när varan ska anses avlämnad men du anger att ni kommit överens om att betalning ska ske när du lämnat paketet till transportören, tolkar jag det som att risken för varan går över då du lämnat paketet till transportören (7 § KöpL). Det innebär alltså att du gjort allt vad du kan för att uppfylla ert avtal. Om sedan köparen inte betalar trots att du gjort allt du ska göra föreligger ett avtalsbrott oavsett om det bara rör sig om små summor. Vad du kan göraSom säljare kan du kräva fullgörelse av betalning och kräva att köparen medverkar till köpet (52-53 § KöpL). Du har även möjlighet att kräva skadestånd i vissa fall (51 § KöpL). Du nämner bland annat att du inte hittar information om personen någonstans och inte får tag på personen. Upplever du att personen från början aldrig hade för avsikt att betala för varan bör du vända dig till Polisen och göra en anmälan om bedrägeri (9 kap. 1 § Brottsbalken). Det är dock inte något brott att hamna i insolvens, en situation då man inte har möjlighet att betala för det man köpt. Däremot ska man alltid försöka betala och du kan ta hjälp av Kronofogden för att driva in betalning. Vad du kan göra för att få betalt är att ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden, däremot tillkommer en kostnad på 600 kronor som främst ska betalas av köparen, men kommer behöva betalas av dig om Kronofogden inte får tag i köparen. Slutligen kan du även vända dig till Plick och se ifall de kan erbjuda någon hjälp förutsatt att du hållt dig till Plicks användarvillkor. SammanfattningNär det kommer till avtalsbrott är inga summor för små för att kräva fullgörelse av köp. Upplever du att köparen hade för avsikt att vilseleda dig från början så kan du polisanmäla för bedrägeri. Du kan alltid vända dig till Kronofogden för hjälp men i ditt fall får du fundera på om du vill ansöka om betalningsföreläggande då du kan behöva betala en avgift på 600 kronor. Jag rekommenderar även att du vänder dig till Plick för att se om de har eventuella rutiner för hantering av den här typen av händelser. Med vänliga hälsningar,

Gäller nyttjanderätt vid överlåtelse av sommarstuga?

2020-07-08 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej. Min far har överlåtit en sommarstuga till mig som jag nu är ensam ägare till. Min far ägde den tillsammans med sin bror. När brodern, min farbror, avled för något år sedan hade han ett testamente där hans vilja var att brodern, min far, ärvde hans del i stugan. Dock stod det att min farbrors fru skulle ha nyttjanderätt av en del i fastigheten när min far blev ensam ägare av stugan. Min fråga är, vad gäller nu när min far har överlåtit fastigheten till mig? Jag känner mig inte helt bekväm med att ha min farbrors fru här. Gäller hennes nyttjanderätt ännu?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Nyttjanderätt i fastighetDin fråga besvaras genom Jordabalken (JB). Nyttjanderätt kan ges muntligt eller genom skriftligt avtal, och kan vara för viss tid, tillsvidare eller för all framtid (1 kap. 1 § Avtalslagen, 7 kap. 5 § JB). Nyttjanderätten är gällande även vid överlåtelse oavsett om det skrivits in i fastighetsregistret eller inte, såvida den nya ägaren blivit informerad om nyttjanderätten (7 kap. 11 § JB). När en fastighet överlåts med nyttjanderätt kallas det att den tidigare ägaren måste göra förbehåll om att rättigheten finns och denna rättighet grundar sig alltid på ett muntligt eller skriftligt avtal. Jag kommer därför vidare nämna avtalet och testamentet som utgångspunkt för tolkning. Antingen kan testamentet i sig ses som ett avtal mellan din farbror och din far om nyttjanderätt för din farbrors fru. Eller så kan testamentet ses som ett förbehåll från din farbror då avtalet om nyttjanderätt fanns mellan din farbror och din farbrors fru. Av frågan framgår att det stod i testamentet att nyttjanderätt skulle tillfalla din farbrors fru, det innebär att testamentet troligtvis utgör gränserna för nyttjanderätten. Däremot kan annat skriftligt eller muntligt avtal föreligga. Det framgår däremot inte om nyttjanderätten sker mot ersättning eller inte. Jag kommer därför besvara frågan utifrån två utgångspunkter, att ersättning betalats och att det inte betalats. Nyttjanderätt genom hyraJag tolkar det som att nyttjanderätten främst avsåg rätt att använda del av stugan, vilket innebär att nyttjanderätt i form av hyra aktualiseras endast om din farbrors fru betalar ersättning för att få använda stugan (12 kap. 1 § JB). Vad som är av vikt är om det framgår av testamentet för vilken tid nyttjanderätten ska gälla. Om avtalet gäller på bestämd tid upphör avtalet vid hyrestidens utgång, men om hyresförhållandet varat mer än nio månader i följd behöver du säga upp avtalet för att det ska upphöra att gälla (12 kap. 3 § JB). Anger testamentet ingen tidsbegränsning gäller hyresavtalet på obestämd tid. Det kan sägas upp med tre månaders uppsägningstid (12 kap. 4 § JB). Märk att en en uppsägning ska vara skriftlig om hyresförhållandet varat i mer än tre månader (12 kap. 8 § JB). Benefik nyttjanderättDet andra alternativet är att ingen ersättning utgår för din farbrors fru nyttjanderätt. Det innebär att det rör sig om en benefik nyttjanderätt. Återigen är det av vikt att se till formuleringen i testamentet om nyttjanderätten. Är formuleringen tidsbestämd eller inte? Är avtalet tidsbestämt gäller nyttjanderätten den tid som avtalats. Däremot med en begränsning att avtalet inte kan vara bindande längre än 50 år, med vissa undantag om det finns detaljplan då är gränsen 25 år istället (7 kap. 5 § JB). När avtalad tid har passerat upphör nyttjanderätten men om det framgår att uppsägningstid föreligger behöver avtalet sägas upp. Framgår ingen tidsangivelse av testamentet får man försöka avgöra vad som var din farbrors avsikt var med nyttjanderätten. Troligtvis var då avsikten att nyttjanderätten ska gälla för all framtid eller tills vidare. Om avtalet ska gälla för all framtid kan du tyvärr inte säga upp avtalet om inte speciella förutsättningar föreligger (NJA 1961 s. 642, jag kan tyvärr inte länka till rättsfallet då det är så pass gammalt att det inte finns digitalt på lagen.nu). Däremot som konstaterat ovan kan avtalet inte gälla i mer än 50 år, därefter kan du säga upp det (7 kap. 5 § JB). Ska man däremot tolka din farbrors avsikt som att nyttjanderätten ska gälla tillsvidare ska skäliga uppsägningstider iakttas (NJA 2004 s. 288). Vad som är skäliga uppsägningstider avgörs hur uppsägningstider för liknande överlåtelser ser ut, i detta fall kan en bra måttstock vara tre månader då det är uppsägningstiden för hyresrätter. SammanfattningNyttjanderätten gäller även dig som ny fastighetsägare. Du har några olika alternativ beroende på hur nyttjanderättsavtalet är utformat och vad din farbrors avsikt med nyttjanderätten var. Försök ta reda på var nyttjanderätten grundade sig för att kunna veta var du ska utgå ifrån för att bedöma nyttjanderättens gränser. I ett avtal mellan din farbror och hans fru, i ett avtal mellan din farbror och din far eller genom testamentet som resulterar i ett avtal mellan din farbror och din far? I de flesta fallen kan du säga upp nyttjanderättsavtalet, men behöver då iaktta skälig uppsägningstid. I andra fall kan du tyvärr inte säga upp nyttjanderättsavtalet. Vad som avgör är formuleringen av avtalet och din farbrors avsikt om tydliga villkor inte framgår av avtalet. För att få hjälp med bedömningen av testamentet och avtalet är du varmt välkomna att boka tid med en av Lawlines duktiga jurister. Med vänliga hälsningar,

Vad kan man göra när ens make har stora skulder?

2020-07-06 i Alla Frågor
FRÅGA |Min bästa väninna har äntligen berättat för mej vad som hon har mått så dåligt av. Jag vill hjälpa henne att reda ut detta, hon orkar inte ta tag i detta själv.Hennes man (de är gifta pensionärer) . Han gillar trav nu har hon upptäckt att han har spelat bort mycket pengar och han har också tagit lån som han har spelat bort. Hon har en låg pension men har en sparad slant på banken. Hennes man är nu sjuk och hon undrar om hon ska betala hans skulder vid hans bortgång. Finns det något hon kan göra?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Makar är inte ansvariga för varandras skulderDin fråga regleras främst i Äktenskapsbalken (ÄktB), Ärvdabalken (ÄB), Konkurslagen (KonkL) och Utsökningsbalken (UB). Varje make ansvarar själv för sin egen egendom och sina egna skulder (1 kap. 3 § ÄktB). Det korta svaret är därför att din väninnan inte kommer att behöva betala hans skulder vid hans bortgång. Däremot vid en makes bortgång görs en bodelning mellan makarna då äktenskapet upplöses (1 kap. 5 § ÄktB). Bodelningen kan innebära visst ansvarEn bodelning innebär att makarnas tillgångar kommer att delas lika mellan makarna. Makarnas andelar i boet beräknas först, sedan avräknas skulder från andelen (11 kap. 1-2 § ÄktB). Vad som finns kvar efter skulderna har avräknas läggs sedan ihop till det gemensamma giftorättsgodset och delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB). Man gör således skillnad på egendom som delas lika mellan makarna vid bodelning, giftorättsgods, och egendom som bara tillhör den ena maken, enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan bli enskild egendom genom äktenskapsförord eller om man har ärvt egendomen med förbehåll att den ska bli enskild egendom. Din väninna kommer alltså aldrig direkt behöva betala sin makes skulder men kan indirekt behöva betala dessa. Jag gör ett exempel för att tydliggöra detta. Om båda makarna äger det har gemensamt giftorättsgods till ett värde 2 200 000 kronor utan att något är enskild egendom, och den ena maken har skulder på 500 000 kr kommer andelsberäkningen och likadelningen av giftorättsgodset se ut på detta sätt: Make AGiftorättsgods 1 100 000 krSkulder - 500 000 krTotalt: 600 000 kr Make BGiftorättsgods 1 100 000 krTotalt: 1 100 000 kr Makarnas totala del giftorättsgods slås sedan samman och delas lika vilket leder till att make B i det här fallet indirekt får betala för make As skulder, då likadelningen leder till att makarna får 850 000 kr vardera istället för 1 100 000 kr var. Bodelningen sker på detta sätt även om ena maken dör. Vad som sedan är kvar efter bodelningen från den avlidna maken ärver den kvarlevande maken med fri förfoganderätt som sedan ärvs av makarnas arvingar när båda makarna avlidit (3 kap. 1 § ÄB). UtmätningVad som är viktigt att tänka på är däremot att om maken inte kan betala sina skulderna och dessa går till utmätning finns vissa speciella regler. Maken försätts således i konkurs och utmätning görs. Det innebär att Kronofogden kan besluta om att ta egendom för att täcka skulderna. Endast egendom som ägs av den skuldsatta maken får utmätas (4 kap. 17 § UB). Däremot kan det vara svårt i fall där ett gift par bor tillsammans att avgöra vem som äger vad. Den finns en presumtionsregel som anger att om den skuldsatta är gift och varaktigt bor med sin make, anses den skuldsatta äga egendomen om det inte tydligt framgår att båda äger egendomen eller att den andra sambon äger egendomen (4 kap. 19 § UB). Det är därför bra att spara kvitton och andra tydliga ägarbevis. Sammanfattning och handlingsplanDet korta svaret är att din väninna inte kommer att behöva betala för sin makes skulder när han avlider. Däremot så kan hon bli indirekt påverkad av det genom att hennes andel av giftorättsgods minskas då hans andel betalar av hans skulder. Vidare kan hon direkt påverkas om utmätning görs om hennes make inte betalat av sina skulder enligt avbetalningsplan. Detta genom presumtionsregeln som gör att hennes make anses äga deras gemensamma egendom om inte annat tydligt framgår. Vad din väninna kan göra för att undvika att indirekt påverkas av hennes mans skulder samt skydda sin del i deras gemensamma tillgångar är följande. Till och börja med kan paret upprätta ett äktenskapsförord för att tydliggöra vad som ägs av vem och ange att hennes sparande är enskild egendom och således inte kommer att tas med i likadelning vid bodelning. Detta går att upprätta även under pågående äktenskap. Tänk på att äktenskapsförord bara kan bestämma om något ska vara enskild egendom eller inte, och kan inte föra över äganderätt mellan makarna. Vidare kan din väninna och hennes make upprätta en bodelning under pågående äktenskap för att klargöra vem som äger vad inför en eventuell utmätning så att presumtionsregeln inte kan användas. Detta kan göras efter att äktenskapsförord upprättats. Anmälan om bodelning under äktenskap görs hos Skatteverket innan bodelningshandling upprättas och har en ansökningssavgift om 275 kr. Viktigt med båda dessa alternativ är att din väninna och hennes make gör detta innan en eventuell utmätning påbörjats, annars kan borgenärerna kräva att bodelningen ska återgå för att kunna få ut sina fordringar (4 kap. 5-6 § KonkL). Åtgärderna får således ingen verkan och din väninna kommer indirekt påverkas av hennes makes skulder samt presumtionsregeln kan få verkan.Med vänliga hälsningar,