Vad kan man som anställd göra när man inte får sina avtalade timmar?

2021-01-31 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hejsan. På mitt avtal med jobbet står det i kontraktet att jag får minst 4 timmar i veckan. Har inte fått någon timme alls i snart 2 veckor. Bryter inte min chef avtalet och är det inte olagligt?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Mitt korta svar på din fråga är ja, din chef bryter mot ert avtal. Arbetsgivaren ska uppfylla sin del av avtaletDin situation regleras i Avtalslagen (AvtL) och hör till huvudregeln - avtal ska hållas (1 § AvtL). Oavsett utformningen på avtalet så gäller de villkor ni ställt upp. Detta innebär att har ni avtalat om 4h arbetstid per vecka måste din arbetsgivare och även du uppfylla detta. Har ni kommit överens om annat går det självklart bra. Din arbetsgivare bryter alltså mot ert avtal och det utgör avtalsbrott. Vad kan du göra?Till att börja med råder jag dig att vända dig till din arbetsgivare och informera om att du vill ha dem timmarna du har rätt till enligt ert avtal. Om du inte får något gehör bör du vända dig till din fackförening. Detta gäller även om du saknar kollektivavtal på arbetsplatsen. En fackförening har kunniga jurister och medel för att enklare påverka arbetsgivaren att frivilligt göra rätt för sig. Är du inte medlem i en fackförening kommer du tyvärr inte kunna ta hjälp av dem. Det sista alternativet är då att själv inleda en process i Arbetsdomstolen. Tyvärr är det både långdraget och kostsamt och du bör överväga om du vill göra detta då det gäller så pass få timmar. Jag kommer därför inte råda dig att göra detta. Prata med din arbetsgivareDet viktigaste du kan göra är att prata med din arbetsgivare och påvisa att du inte fått dina timmar. Ofta vill de flesta göra rätt för sig och din arbetsgivare kan självklart vilja rätta sitt fel utan att det behöver leda till en process. Ha gärna kontakt med din fackförening under tiden så att de kan ge tips och råd för just din situation. Även om du inte är medlem kan du få tips och råd. Med vänliga hälsningar,

Är det tillåtet att dela en urklippt tidningsartikel i en sluten grupp?

2021-01-27 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, är det tillåtet att dela en urklippt tidningsartikel med en sluten grupp typ förening.Isåfall påverkas detta om artikeln är fotad och gruppen är på facebook.
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Mitt korta svar på din fråga är att det generellt sett inte är tillåtet pga upphovsrättsskyddet. UpphovsrättUpphovsrätt föreligger för litterära och konstnärliga verk (1 kap 1 § Upphovsrättslagen, URL). Upphovsrätten innebär att man själv har uteslutande rätt att använda sitt verk, genom att exempelvis publicera, göra det tillgängligt för allmänheten, bearbeta, m.m. (1 kap 2 § URL) Alltså kan man inte hur som helst dela en artikel, oavsett om det sker genom att artikeln är fotad och delningen sker i en sluten facebookgrupp. När får man dela ett upphovsrättsskyddat verk?Det finns däremot undantag. Är exempelvis ett verk redan offentliggjort, så som en tidningsartikel ofta är, kan man dela den i mindre omfång för privatbruk under vissa begränsningar (2 kap 12 § URL). Alltså kan man dela begränsade delar av artikeln, förutsatt att det är för privat bruk. Det går även bra att hänvisa till artikeln, eller citera ur artikeln (2 kap. 22 § URL). För att kunna göra detta ska det framgå vem upphovsmannan är (1 kap. 3 § URL). Detta är oftast författaren till artikeln alternativt redaktionen. Sammanfattningsvis, är delningen för ett privat bruk kan det gå bra att dela en del av artikeln. Med vänliga hälsningar,

Vad händer om man jobbar samtidigt som man får föräldrapenning?

2021-01-17 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej! Jag undrar vad som händer om man jobbar samtidigt som man får it föräldrapenning. Kan man få fängelse eller blir man bara återbetalningsskyldig?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det korta svaret på din fråga är att det beror på omständigheterna, men man kan både få böter och fängelse samt bli återbetalningsskyldig. FöräldrapenningFöräldrapenning är en familjeförmån man får i syftet att man ska kunna vara hemma med sitt barn istället för att jobba (3 § Föräldraledighetslagen). Rätten till föräldrapenning uppstår när en förälder är hemma med sitt barn och avstår från att jobba (12 kap. 2 § Socialförsäkringsbalken). För att få rätt till föräldrapenning krävs det dessutom att föräldern huvudsakligen vårdar barnet på det sätt som krävs (12 kap. 3 § Socialförsäkringsbalken). Jobba under föräldraledighetenUnder vissa förutsättningar kan man jobba under föräldraledigheten när man mottager föräldrapenning. Dessa är om man inte tar ut hela föräldrapenningen. Exempelvis om man tar ut ¾ föräldrapenning så kan man jobba ¼ av normal arbetstid (12 kap. 9 § Socialförsäkringsbalken). BrottenHar bidrag betalats ut felaktigt kommer man i princip alltid få återbetala detta (108 kap. 2 § Socialförsäkringsbalken). Men finns brottsmisstanke så kan det leda till att man får böter eller fängelse. Försäkringskassan polisanmäler alltid misstanke om brott mot Socialförsäkringsbalken (Försäkringskassans arbete med misstänkta brott 2005, s. 18). Brotten som kan aktualiseras om man jobbar trots att man får föräldrapenning är bedrägeribrott och bidragsbrott. Bedrägeribrott är när man avsiktligt ljuger om omständigheterna för att få bidrag och på så vis en ekonomisk vinning på annans bekostnad (9 kap. 1 § Brottsbalken). Bedrägeribrottet ger fängelse i högst 2 år, men om brottet är milt kan man få böter (9 kap. 1-2 § Brottsbalken). Bidragsbrottet uppstår när man lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden till Försäkringskassan och på så vis får en ekonomisk förmån. Brottet ger fängelse i högst 2 år, en om brottet är milt kan man få böter (1-2 § Bidragsbrottslagen). RådVill du jobba samtidigt som du får föräldrapenning råder jag dig att kontakta Försäkringskassan för att se till att du kan göra detta utan att det blir risk för brott eller att du kommer bli återbetalningsskyldig. Du hittar kontaktuppgifter till Försäkringskassan här. Med vänliga hälsningar,

Kan nya ägare reklamera tjänst som de inte köpt?

2021-01-15 i Fel i fastighet
FRÅGA |Jag är i byggbranschen och 2017 utförde jag en badrumsrenovering. Ett år sedan såldes huset till annan part än de jag utförde jobbet åt. Kan de nya ägarna nu reklamera jobbet från mig? Jag har aldrig haft något med dom att göra förut. Jag misstänker att de måste reklamera till den tidigare ägaren och inte till mig som hantverkare.
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Mitt korta svar på din fråga är nej, de nya ägarna kan inte reklamera jobbet från dig. Köp av fastighetVid husköp gäller 4 kap. jordabalken. Fastigheten är felaktig om den strider mot avtalet eller vad köparen rimligen kunnat förutsätta (19 §). Säljarens vetskap om felet har ingen betydelse för köparens rätt att få det ersatt, det är fortfarande ett dolt fel även om säljaren inte visste om felet. Det är alltså säljaren som kan bli ersättningsskyldiga vid fel på fastigheten oavsett om du utförde badrumsrenoveringen. Köparen till huset kan ha rätt till ersättning m.m. från de tidigare ägarna men inte från dig (19 §). Det behöver däremot bedömas som ett fel i fastigheten för att de nya ägarna ska kunna få ersättning av de tidigare ägarna. ReklamationAv ordalydelsen i lagen kan reklamationen däremot endast ske mellan konsumenten som köpte tjänsten och bolaget som utförde tjänsten (17 § Konsumenttjänstlagen). Är det däremot fel i tjänsten du utförde så kan tidigare ägare reklamera tjänsten till er. Med vänliga hälsningar,

Vad ska man ta upp i ett bodelningsavtal?

2021-01-27 i Bodelning
FRÅGA |Hej. Jag o min man ska skiljas. Vi har alltid haft separata ekonomier o är överens om att vad respektive har på sina konton är dennes, måste vi ändå ta upp allt i bodelningsavtalet? Alla bankkonton, ISK osv. Förutom ovan har vi en fastighet med lån på o en bil som är betald, de tar vi upp såklart, båda ska säljas o delas, föresten måste vi ens ta upp bilen i avtalet?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Mitt korta svar på din fråga är att all egendom som kan bli föremål för delning ska tas upp i bodelningsavtalet. BodelningNär makar skiljer sig ska en bodelning ske (9 kap. 1 § Äktenskapsbalken, ÄktB). Utgångspunkten för bodelningen är att all den egendom som är giftorättsgods ska delas lika (11 kap. 3 § ÄktB). Giftorättsgods är all den egendom som finns i äktenskapet som inte uttryckligen gjorts till enkild egendom, exempelvis genom äktenskapsförord (7 kap. 1 §, 9 kap. 1 § ÄktB). Det innebär att om ni saknar äktenskapsförord som anger att era bankkonton, och alla era egna ägodelar så är dessa iallafall giftorättsgods och ska tas med i bodelningen. Har ni däremot äktenskapsförord som anger att all den egendomen är enskild egendom, behövs ingen bodelning göras för den egendomen (9 kap. 1 § ÄktB). Ett äktenskapsförord kan skrivas även under pågående äktenskap (7 kap. 3 § ÄktB). Däremot behöver man inte använda sig av en bodelningsförättare om man utformar ett bodelningsavtal där det tydligt framgår att det gäller all den egendom i boet som kan vara föremål för fördelning (NJA 2013 s. 100). BodelningsavtalBodelningsavtalet kan alltså användas av makarna för att på egen hand dela upp den egendom som ska delas vid bodelningen (9 kap. 1 § 2 st ÄktB). Bodelningsavtalets syfte är då att se till att det framgår att bodelning redan har skett och ena maken inte senare kan komma och kräva bodelning. I bodelningsavtalet ska det därför framgå vilka saker man behåller och vilka man delar. Det är därför viktigt att du och din man anger att vad som finns på respektives bankkonto ska behållas av bankkontoinnehavaren för att tydligt visa att det var er avsikt. Fastigheten och bilen bör även tas upp i bodelningsavtalet eftersom även de utgör giftorättsgods. Syftet med bodelningsavtalet är alltså att förhindra att en bodelning kan ske i ett senare skede. Det är därför viktigt att ni skriver upp precis allt, både det ni behåller själva och det ni tänker dela på. Man kan beskriva det som att ni skriver ner er överenskommelse ur bevishänseende i händelse av en framtida tvist. AvtalAvtalet ska skrivas under av er båda och anmälas hos Skatteverket (9 kap. 1 § 2 st ÄktB). Trots överenskommelsen mellan dig och din man kan däremot alltid talan om oskälighet väckas, om exempelvis någon part anser att avtalet blivit oskäligt av senare uppkomna omständigheter (36 § Avtalslagen). Ett exempel på när ett avtal eventuellt kan vara oskäligt är om uppdelningen av giftorättsgodset är väldigt ojämn vilket lett till att en part har gynnats orimligt mycket. SammanfattningI ert bodelningsavtal är det bäst om ni tar upp all den egendom som ni ska dela upp eller behålla själva. Det är viktigt i händelse av en framtida tvist om en av er menar på att den muntliga överenskommelsen ni hade inte alls stämde. Avtalet gäller sedan och ingen annan bodelning kan ske. I vissa fall kan dock avtalet ändras om oskälighet uppstått. Med vänliga hälsningar,

Hur stor chans är det att man blir dömd om man är häktad på sannolika skäl?

2021-01-27 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej, om en person häktas på sannolika skäl för mord och grov skadegörelse, hur stor chans att bli frigiven eller att det visar sig att personen döms oskyldig?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det korta svaret på din fråga är att det inte riktigt går att säga. Tyvärr hittar jag ingen statistik om detta. Jag kommer däremot att berätta lite om de olika beviskraven som finns vilket kan sätta "häktad på sannolika skäl" i perspektiv mot de andra beviskraven som finns. BeviskravFör att en person häktas krävs det ett beviskrav. Dessa kan beskrivas som en sannolikhetsskala för huruvida en person har begått brott. Jag kommer att ta upp en väldigt enkel sannolikhetsskala (0-100%) för att illustrera skillnaden mellan de olika beviskraven och på så vis visa hur hög misstankegraden är. Jag vill däremot påminna om att detta är väldigt grova uppskattningar och inte behöver spegla den verkliga misstankegraden i ditt fall.När en person är misstänkt för brott kan beskriva misstankegraden som en skala. Vi börjar med den lägsta misstankegraden och går uppåt.Man kan misstänkas för brott (23 kap. 9 § Rättegångsbalken, RB). Detta är den lägsta misstankegraden som är riktad mot person och flera personer samtidigt kan uppnå denna misstankegrad för ett brott som troligtvis begåtts av en person. Förenklat kan man säga att polisen kan ha flera misstänkta. Sannolikhetsskalan för att personen har begått brott kan sägas vara 15-20%.Därefter kan man bli skäligen misstänkt (23 kap. 18§ RB). Utredningen riktar in sig mot en viss person och det ska röra sig om konkreta, objektiva och underbyggda omständigheter som talar för att just den misstänkta personen har begått brottet. Här kan vissa tvångsmedel användas exempelvis häktning (24 kap. 3 § RB). Sannolikhetsskalan här för att personen har begått brottet är över 51%. Sedan kan man på sannolika skäl bli misstänkt (24 kap. 1 § RB). Här ska bevisning och liknande tala mer för att man är skyldig än oskyldig. Denna misstankegrad krävs framförallt för häktning. Graden av misstanke kan dock variera från fall till fall men grovt uppskattat kan man säga att sannolikhetsgraden för att personen har begått brottet är ca 75%. För att kunna åtalas behöver man på tillräckliga skäl vara misstänkt (23 kap. 2 § RB). Det här innebär att en åklagare tycker sig kunna få en fällande dom om det leder till rättegång. Som ovan kan graden av misstanke variera från fall till fall men man kan uppskatta sannolikhetsgraden som ca 80-90%. Däremot för att få en fällande dom behöver man alltid uppnå kravet "ställt utom rimligt tvivel". Detta kan beskrivas som att det inte kan finnas någon alternativ lösning till händelseförloppet än det som beskrivs av åklagaren, dvs att personen som står åtalad har begått brottet och det finns inget som talar för något annat händelseförlopp. Din frågaDet jag beskrivit ovan innebär att en person som häktats på sannolika skäl för mord och grov skadegörelse befinner sig i steg 3. Sålänge åtal inte väcks innebär det fortfarande att det inte är säkert hur utgången blir. Och även om åtal väcks behöver åklagaren bevisa att det är ställt utom rimligt tvivel att personen begått brottet. Det finns alltså fortfarande chans att personen blir frisläppt alternativt friad i domstol. Sannolikheten för det beror på vilken bevisning som finns i just detta fall.Med vänliga hälsningar,

Kan jag polisanmäla för bedrägeri?

2021-01-15 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Vi är ett gäng som alla blivit lurade av en person som sålde grejor via Facebook . Vi har alla swishat pengar men har inte fått vad vi betalat för. Vi har i efterhand hittat varandra och har blivit lurade på samma sätt.. hur kan vi göra? Kan vi tillsammans anmäla personen för bedrägeri
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vad som gäller vid köpJag tolkar det som att ni har köpt saker av en privatperson och inte ett företag. I detta fall blir Köplagen aktuell (1§). Avlämnas aldrig varan som köpts innebär det att du som köpt varan har rätt att kräva att varan ska avlämnas, häva köpet och på så vis få tillbaka pengarna samt kan dessutom kräva skadestånd (22, 27 §). BedrägeriUtifrån din frågeställning verkar personen ni köpt varor av aldrig haft för avsikt att fullgöra köpet. Då kan det som du säger röra sig om bedrägeri. När en person med flit har lurat en annan person att betala pengar för en vara som aldrig avses lämnas av, har denne person gjort sig skyldig till bedrägeri vilket är straffbart med fängelse i upp till två år (9 kap. 1 § brottsbalken). Anmäl till polisenNi bör absolut anmäla personen i fråga till polisen. Detta gör ni enklast genom att ringa 114 14. Troligtvis får ni upprätta varsin anmälan, men ni kommer ändå vara brottsoffer till samma person. Med vänliga hälsningar,

Hur kan man rättvist dela upp egendom i samboavtal?

2021-01-15 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej, jag och min sambo har varit sambos i 4 år och ska nu köpa gemensam bostad. Den rikare parten kommer att betala 90% av bostaden kontant och den andre resterande 10%. Under hela samboskapet så har den rikare parten försörjt den andre då hen saknat egen inkomst. Vi är oense om vi ska skriva ett samboavtal gällande den gemsamma bostaden och hur det i så fall ska formuleras. Vad kan man anse är mest rättvisa för båda parter?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Köpa gemensam bostadDå ni ska flytta ihop och bli sambos är det sambolagen som är tillämplig (1§). När ni köper en bostad för att flytta ihop blir den samboegendom (3 §) och kan bli föremål för bodelning om ni separerar. Allt som är samboegendom läggs sedan samman och delas lika mellan er (14 §). Det innebär att även om en person betalade 90% för bostaden och den andra personen 10% så kommer ni få 50% var av bostadens värde. SamboavtalFör att undvika detta kan ni skriva samboavtal (9 §). Där kan ni själva välja hur samboegendomen ska uppdelas. Detta behöver ni göra skriftligen och avtalet ska undertecknas. Några alternativ på hur ni kan välja att dela upp egendomenVad som är rättvist kan inte jag svara på, utan ni måste välja själva hur ni vill dela upp er egendom. Jag kommer däremot ge några alternativ ni kan välja mellan är attvardera part först får ut sin andel av kostnaden för bostaden och sedan delar lika på eventuell vinst,vardera part först får ut sin andel av kostnaden för bostaden och sedan delar annan andel på eventuell vinst, ellervardera part får ut sin andel av bostaden. I det första alternativet skulle ni således få ut 90% respektive 10% av det ni betalar för bostaden. Sedan delar ni lika på eventuell vinst alternativt om ni bestämmer att en part ska få högre andel av vinsten. I det andra alternativet utgår ni från att ni äger 90% respektive 10% av bostaden och får ut den procentandelen vid försäljning av bostaden oavsett eventuell vinst. För att uppnå en så rättvis fördelning som möjligt behöver ni självklart inte använda samma de andelar jag gjorde. När ni bestämmer hur ni vill dela upp egendomen kan ni även se till andra faktorer. Exempelvist arbete som inte är rent ekonomiskt såsom hur mycket hushållsarbete som görs hemma och av vem det utförs. Sen kan ni även utöver insatsen i bostaden se till bidragandet till den vardagliga ekonomin, genom inköp m.m. Ni är välkomna att boka tid hos en av Lawlines duktiga jurister för att få hjälp att skriva samboavtal. Med vänliga hälsningar,