Är man som timanställd skyldig att arbeta schemalagda pass?

2020-06-23 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej! Jag arbetar som timanställd inom handeln. Nu under sommaren har jag fått x antal pass enligt schema. Däremot skulle jag vilja säga upp mig från mitt arbete. Jag undrar så om jag kommer behöva arbeta minna pass innan jag kan sluta eller om jag inte kommer behöva det. Jag har skrivit under anställningsbevis under perioden jag ska arbeta.
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Skyldighet att arbeta schemalagda passDå din fråga gäller anställning regleras detta i lagen om anställningsskydd (LAS). Den juridiska termen för timanställd är allmän visstidsanställning vilket är en typ av tidsbegränsad anställning (5 § LAS). Du har som timanställd rätt att tacka nej till erbjudna pass, men de pass du har tackat ja till är du skyldig att arbeta då ni överenskommit att du ska arbeta dessa pass, d.v.s. att ni har avtalat om det (1 kap 1 § avtalslagen).UppsägningVäljer du att säga upp dig från arbetet så gäller en månads uppsägningstid såvida ni inte har kollektivavtal som anger annan tidsperiod (2 § fjärde stycket LAS, 11 § LAS). Då behöver du arbeta dina pass under uppsägningstiden men finns det några pass kvar efter att uppsägningstiden passerats ska du inte behöva arbeta dessa pass.SammanfattningDu har en skyldighet att arbeta de schemalagda passen, men om du väljer att säga upp dig gäller som standard en månads uppsägningstid. Då behöver du endast jobba de passen som är inbokade under uppsägningstiden. Var uppmärksam på om din arbetsplats har kollektivavtal som anger annan uppsägningstid.Med vänliga hälsningar,

Har särkullbarn rätt till efterarv när inga andra arvingar finns?

2020-06-16 i Efterarv
FRÅGA |Hur ska man tolka 3 kap. 8 § ärvdabalken? Jag och min bror är särkullbarn till vår mor som gifte om sig när vi var små. Vi har vuxit upp med mor och hennes nye make, vår styvfar. Han har inga egna barn eller övriga arvingar. De äger en gemensam bostadsrätt men styvfar bor på ett demensboende sedan några år. Vad händer med arv av bostadsrätten vid den händelse vår mor går bort före styvfar om det inte finns något testamente? Ärver vi även vår styvfar vid den händelse han går bort efter mor?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. SärkullbarnDå din fråga gäller efterarv är det Ärvdabalken (ÄB) som är tillämplig. Som du konstaterat är du och din bror särkullbarn. Det innebär att om din mor går bort innan din styvfar har du och din bror rätt att omedelbart få ut arvet efter er mor då hon går bort (3 kap. 1 § ÄB). Detta då ni endast är er mors arvingar och inte er styvfars. Om ni omedelbart tar ut arvDu anger att din styvfar inte har några arvingar, detta innebär att 3 kap. 8 § ÄB kan bli tillämplig. Paragrafen anger "finns det vid den efterlevande makens död arvsberättigade efter endast en av makarna, skall dessa arvingar ärva allt." Det är kravet på att man är arvsberättigad som avgör om 3 kap. 8 § ÄB är tillämplig. Tar ni ut arv direkt efter er mor är ni således inte längre arvsberättigade genom att ni redan fått ut ert arv. Det finns på så vis inte några arvsberättigade arvingar kvar från din mor och din styvfars äktenskap p.g.a. att ni redan fått ut ert arv (NJA 2005 s. 400). I detta fall kommer arvet efter din styvfar gå till Allmänna arvsfonden om han inte upprättar ett testamente. Om ni väntar med att ta ut arvVäntar ni med att ta ut arv är ni fortfarande arvsberättigade arvingar till er mor. Det innebär att om er styvfar går bort efter er mor är 3 kap. 8 § ÄB tillämplig då ni finns kvar som arvsberättigade arvingar till er mor. Det innebär att ni då kommer få arv efter både er mor och styvfar.SammanfattningDu och din bror har som särkullbarn rätt att omedelbart ta ut arvet efter er mor vid händelse att hon avlider innan er styvfar. Utnyttjar ni däremot er arvsrätt direkt, finns ingen rätt till efterarv kvar när er styvfar avlider och ni kan således inte ärva honom (NJA 2005 s. 400). Däremot kan er styvfar självklart testamentera sina tillgångar till er så att ni ärver honom även om ni redan tagit ut ert ar från er mor. Väljer ni däremot att vänta med att få ut arvet efter er mor finns er rätt till efterarv fortfarande kvar och ni kommer kunna ärva både er mor och er styvfar när båda är avlidna (3 kap. 8 § ÄB).Med vänliga hälsningar,

Kan man begravas i Sverige om man inte är folkbokförd i landet?

2020-06-16 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, Min pappa bor i ett annat land men har önskat sig bli begravd i Sverige, där jag och alla mina syskon bor.Vi vill också att han ska finnas nära oss. Min Pappa är inte svensk medborgare. Han har varit i Sverige på besök flera gånger och även bott långa perioder i Sverige.Med tanke på att min pappa inte är svensk medborgare, när han lämnar oss kan vi transportera hans urna till Sverige och sedan begrava honom här? Finns det några hinder?Tacksam för svar.
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Då din fråga gäller gravsättning är det Begravningslagen (BegravningsL) som är tillämplig.Införande av urna till SverigeNär din pappa avlidit och ni ska föra in urnan i Sverige för gravsättning behöver ni anmäla det till Skatteverket (4 kap. 1 § BegravningsL). Utöver detta behöver ni begära tillstånd för gravsättning hos Polismyndigheten (4 kap. 6 § BegravningsL).Efter att polisen sedan lämnat eventuellt tillstånd som behövs kan Skatteverket utfärda intyg om att urnan får gravsättas (4 kap. 7 § BegravningsL).Inte rätt till kostnadsfri gravplatsVarje folkbokförd person i Sverige har under 25 år efter sin död rätt att utan kostnad få en gravplats inom den ort personen var folkbokförd i (9 kap. 6 § BegravningsL). Detta är p.g.a man som folkbokförd är skyldig att betala en begravningsavgift (9 kap. 1 § BegravningsL).Jag tolkar din fråga som att din pappa inte är folkbokförd i Sverige vilket innebär att han inte har rätt till en kostnadsfri gravplats. Däremot kan du och dina syskon köpa en plats, men då måste ni stå för alla kostnader för gravplats, gravsättning, transporter och begravningsceremoni (9 kap. 6 § BegravningsL). Det är dessutom inte säkert att ni kan välja vilken gravplats ni vill, med anledning av att det inte finns någon skyldighet att tillhandahålla en gravplats för en person som inte är folkbokförd i Sverige (9 kap. 6 § BegravningsL).SammanfattningOm din pappa avlider utomlands och ni syskon sedan vill begrava honom i Sverige behöver ni anmäla detta till Skatteverket och få tillstånd av polismyndigheten. Vad som avgör om din pappa har rätt till gravplats är om han är folkbokförd eller inte i landet. Är han inte folkbokförd kommer ni i familjen själva behöva bekosta gravsättningen, gravplatsen m.m. Dessutom finns ingen skyldighet att tillhandahålla gravplats för någon som inte är folkbokförd i Sverige vilket innebär att exempelvis den kyrkogård ni önskar begrava er pappa på kan neka er gravplats.Med vänliga hälsningar,

Är hyresvärden skyldig att åtgärda ett problem med spindlar i hyresrätten?

2020-06-10 i Hyresrätt
FRÅGA |Har hyresvärden något ansvar att sanera från spindlar i en hyresrätt? Vi har spindelnät överallt i vår utemiljö, fönster, väggar, balkong mm. Flera känner stort obehag och mår dåligt över mängden spindlar. Att vädra på sommaren är otänkbart om man inte vill få in spindlarna i lägenheten. Hyresvärden vill inte hjälpa till då Anticimex inte bedömer spindlar att vara skadedjur. Men det är sådana mängder av spindlar och deras nät att det inte går att använda alla utrymmen och hyresgäster som sover dåligt pga av spindelfobi.
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vilka lagar är tillämpliga?Jag tolkar din fråga som att du är hyresgäst i hyreshus då du anger att flera hyresgäster har problem med situationen. Det innebär att Jordabalken (JB) 12 kap. är tillämplig. Hyresvärden kan ha ett ansvar att åtgärda situationenDin hyresvärd är skyldig att åtgärda brist eller skada som uppstår i lägenheten (12 kap. 16 § JB). Din hyresvärd har även skyldighet att åtgärda problem med ohyra som är till men för dig som hyresgäst (12 kap. 17 § JB). Som du nämner bedömer inte Anticimex spindlar som skadedjur. Det behöver däremot inte utesluta att spindlar kan vara ohyra. Du beskriver att ni som hyresgäster inte kan använda alla tillgängliga utrymmen, kan inte öppna fönster samt att lider av spindelfobi vilket klart är men för er som hyresgäster. Hyresvärden är även skyldig att hålla lägenheten i ett skick som gör att den går att använda (12 kap. 9 § JB, 12 kap. 15 § JB). Av lagen framgår att skicket ska vara så att det "enligt den allmänna uppfattningen i ordet är fullt brukbar för det avsedda ändamålet" (12 kap. 9 § JB). Vad det innebär varierar beroende på den typ av lägenhet det gäller, bestämmelser i byggnads- och hälsoskyddslagstiftning osv. Sammanfattning och handlingsplanJag har inget klart svar att ge för din situation. Din hyresvärd har skyldighet att hålla din lägenhet i ett godtagbart skick och din hyresvärd är skyldig att utrota ohyra som uppstår i lägenheten. Däremot kan jag inte svara på om spindlar utgör en sån situation som kräver att hyresvärden åtgärdar problemet. Jag rekommenderar att du vänder dig till Hyresgästföreningen med dina frågor då problemet verkar röra hela fastigheten och påverkar alla hyresgäster. Det gör det även svårt för dig som ensam hyresgäst att försöka åtgärda problemet med spindlarna. Du kan även vända dig till Hyresnämnden som har till uppgift att medla i tvister mellan hyresgäst och hyresvärd. Slutligen är du självklart varmt välkommen att boka tid med en av Lawlines duktiga jurister. Med vänliga hälsningar,

Vad kan man göra när en bostadsrättsförening inte lämnar tillstånd till andrahandsuthyrning?

2020-06-23 i Andrahandsuthyrning
FRÅGA |Hej!Det är så att jag äger en lägenhet (bostadsrätt) där jag låter min kusin bo gratis tills att han har löst ett annat boende eftersom han just nu inte har något hem och jag är den enda släkting som hjälper honom. Jag antod att jag inte behövde ansöka om andrahandsuthyrning då han inte betalar mig ett öre för att bo där plus att vi är släktingar. Jag fick hem en lapp av styrelsen om att han inte får bo där eftersom jag inte ansökt om tillstånd för andrahandsuthyrning av styrelse. Jag förstod mitt misstag och ville åtgärda det direkt, så jag ansökte om andrahandsuthyrning. Anledningen till att jag skriver här är för att deras anledning till att neka mitt tillstånd är att "eftersom du inte ansökte om tillstånd innan att någon bosatte sig där, har vi valt annat neka din ansökan om andrahandsutrhyrning". Jag tycker att det är en väldigt dålig anledning eftersom jag inte visste att det var obligatoriskt även om inte pengar är involverat, jag åtgärde mitt misstag direkt och ansökte om andrahandsutrhyrning när jag blev underrättad. Finns det någon myndighet jag kan klaga till? eller finns det någon lag jag kan hänvisa styrelsen till? Hjälp mig snälla.
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Tolkning av din frågaDå du äger en bostadsrätt är det Bostadsrättslagen (BRL) som aktualiseras. Jag tolkar det som så att du inte själv bor i bostadsrätten utan din kusin bor där själv. Det innebär att det rör sig om en andrahandsuthyrning (7 kap. 10 §). Bor du själv däremot kvar i lägenheten är din kusin inneboende, och du behöver inget tillstånd för att ha en inneboende (7 kap. 8 § BRL). Jag besvarar vidare frågan som om att du inte själv bor i lägenheten. Andrahandsuthyrning gäller även om ingen hyra betalasSom du konstaterat krävs ingen betalning av hyra för att det ska räknas som andrahandsuthyrning. Vad som är avgörande är huruvida den andra personen kan självständigt bruka lägenheten eller inte, d.v.s. om det är en inneboende eller andrahandsuthyrning. Som bostadsrättsinnehavare har du generellt sätt en rätt att hyra ut din lägenhet i andrahand med kravet att styrelsen ger sitt samtycke (7 kap. 10 § BRL). Om man hyr ut i andra hand utan styrelsens samtycke kan det vara ett skäl för att nyttjanderätten förverkas (7 kap. 18 § 2 punkten BRL). En bostadsrätt är alltså en rätt att nyttja en lägenhet som bostadsrättsföreningen äger och du äger en andel i bostadsrättsföreningen tillsammans med dina grannar (1 kap. 1 § BRL). Det innebär att om man bryter mot stadgarna kan ens bostadsrätt förverkas vilket kan vara bra att ha i åtanke (7 kap 18 § BRL). Det finns däremot vissa begränsningar (7 kap. 19-23 § BRL). Befogad anledning krävsStyrelsen behöver visserligen lämna sitt samtycke till andrahandsuthyrningen, men om de vägrar utan att ha befogade skäl kan tvisten lösas av hyresnämnden (7 kap. 11 § BRL). Tillstånd kan då lämnas på viss tid (7 kap. 11 § BRL). HandlingsplanDu bör i första hand hänvisa till styrelsen att de behöver ha befogade skäl att neka andrahandsuthyrning (7 kap. 10-11 § BRL). Vad du sedan kan göra är att ansöka om tillstånd till uthyrningen hos Hyresnämnden som kan pröva frågan (7 kap. 11 § BRL). Däremot finns det inte några garantier att tillstånd lämnas särskilt om du redan gjort en olovlig uthyrning. För din egen skull, ha i åtanke att om du fortsätter låta din kusin bo i lägenheten trots tillsägelse från styrelsen så är det fortsatt skäl för förverkande och det kan på lång sikt resultera i att du inte får behålla din bostadsrätt (7 kap. 18 § BRL, 8 kap. BRL). Med vänliga hälsningar,

Vad gäller vid köp av hund?

2020-06-16 i Alla Frågor
FRÅGA |HejVi trodde att vi köpt en hund, vi hade lagt handpenning och uppfödaren upprättade ett kontrakt där det framkom att handpenning på hund xx erlagts. Den veckan vi skulle hämta hunden så ändrade sig uppfödaren och vill nu inte sälja hunden till oss. Vad gäller? Jag har tackat nej till jobberbjudande för att vara hemma i början med vår valp samt saker och då den känslomässiga biten är för mig och då mina barn.Vore jätte tacksam för svar angående detta och sedan gå vidare med vad som gäller
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vilka lagar är tillämpliga?Din fråga gäller ett köpeavtal angående en hund vilket innebär att Avtalslagen (AvtL) är tillämplig. Även Köplagen (KöpL) alternativt Konsumentköplagen (KKöpL) är tillämplig då ett djur är lös egendom (1 kap. 1 § Jordabalken).Vad som avgör om KöpL eller KKöpL är tillämplig är om uppfödaren bedriver näringsverksamhet (1 § KKöpL). Vad som talar för att någon bedriver näringsverksamhet är att verksamheten är av ekonomisk art, drivs yrkesmässigt och har viss omfattning och varaktighet. En riktlinje kan vara att personen bedriver verksamhet genom ett företag.Är avtalet bindande?Du beskriver att ett avtal upprättats där du har lämnat handpenning. När du och uppfödaren har kommit överens och signerat avtalet är det i princip bindande för båda parter (1 § AvtL). Däremot om det av avtalet framgår att du eller uppfödaren kan dra sig ur avtalet är detta fullt tillåtet.Vid avtalsbrottFramgår ingen möjlighet till att dra tillbaka sitt anbud för uppfödaren i avtalet har uppfödaren gjort sig skyldig till ett avtalsbrott genom att inte längre vilja sälja hunden till er. Då finns det ett par olika möjligheter för dig.Om uppfödaren inte är näringsidkareAv AvtL framgår inga direkta åtgärder att vidta när någon bryter mot ett avtal utan vi får ta stöd av andra lagar. Om den uppfödaren du har kontakt med inte anses vara näringsidkare är det således KöpL som aktualiseras (1 § KöpL).Du har rätt att hålla fast vid köpet och kräva fullgörelse, vilket i ditt fall innebär att du ska få hunden du köpt (23 § KöpL). Däremot finns vissa undantag som gör att uppfödaren inte alltid är tvingad till att fullgöra köpet (23 § KöpL). Då har du som köpare möjlighet att häva köpet samt kräva skadestånd om uppfödaren har begått avtalsbrott (22 § KöpL). Skadeståndet är ersättning för den skada som uppstår till följd av avtalsbrottet (27 § KöpL). Om uppfödaren är näringsidkareÄr uppfödaren en näringsidkare är det KKöpL som är tillämplig (1 § KKöpL). Även i detta fall har du rätt att kräva fullgörelse av köpet med vissa undantag (12 § KKöpL). Skulle det exempelvis vara oskäligt att uppfödaren fullföljer ert avtal (12 § andra stycket KKöpL), kan du även i det här fallet begära hävning av köpet och skadestånd (13-14 § KKöpL).HandlingsplanDet första du behöver ta reda på är ifall avtalet mellan er tillåter att du eller uppfödaren tar tillbaka sitt anbud. Om det finns en sådan möjlighet har uppfödaren agerat rätt och inget avtalsbrott har skett. Finns däremot inte sådan möjlighet har avtalsbrott begåtts.Då är ditt nästa steg att ta reda på om uppfödaren är näringsidkare eller inte. Och därefter använda KöpL eller KKöpL påföljdskatalog för att kunna uppnå bästa möjliga resultat för dig. Enligt båda lagarna har du rätt att kräva fullgörelse eller att häva köpet och kräva skadestånd. Med vänliga hälsningar,

Vem ansvarar för skador en hund orsakar?

2020-06-10 i Skadeståndssansvar för djurägare
FRÅGA |Hejsan!En av mina vänner är hundvakt och nu har den hunden klättrat upp på min bil så nu är den full med repor.Vems ansvar är det när det gäller skadorna på bilen? Hundägaren eller hundvakten?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga gäller skador orsakade av en hund och därför är lagen om tillsyn över hundar och katter (LHK) tillämplig. Hundägaren ansvarar för skadorna på din bilHundens ägare har ansvar att hålla sin hund under tillsyn och ta hand om den som behövs för att förebygga att hunden vållar skador eller andra olägenheter (1 § LHK). Det innebär även att hundägaren har ansvar för all skada som vållats av dennes hund oavsett om hundägaren har orsakat skadan eller inte (19 § LHK).Hundägaren kan begära att få ersättning av den som vållat skadanDäremot så har hundägaren så kallad regressrätt mot den som vållat skadan (19 § LHK). Det innebär att hundägaren efter att ha betalat skadestånd till dig kan ha rätt att få betalt av din vän. Varför det är så är för att det var din vän som tog hand om hunden när skadorna uppkom, och kan på så vis anses vara vållande av skadorna.SammanfattningDet är hundägaren som har ansvar för att betala för skadorna som uppkommit på din bil. Däremot kan hundägaren sedan begära betalning av personen som vållade skadan, vilket i detta fall kan vara din vän som var hundvakt.Med vänliga hälsningar,

Hur kan man skriva ett testamente med hänsyn till laglotten?

2020-06-10 i Testamente
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga ang arvsrätt och det gäller hur man tillfaller att ett barn ska få ut så LITEN del av arvet som möjligt?Hur bör man gå tillväga att skriva ett testamente så att endast 25 procent skall tillfalla ett barn (minimum) och resten av tillgångar och ägodelar ska gå till en sambo? Har man några skyldigheter att lämna arv till syskon eller får man lov att skriva över allt man äger på tex, en sambo?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du vill ha svar på hur du kan testamentera så mycket som möjligt av dina tillgångar till din sambo. Eftersom du frågar om arvsrätt är det i Ärvdabalken (ÄB) som bestämmelserna finns. Det finns ingen skyldighet att lämna arv till syskonDe personer i ditt liv som är berättigade arv från dig är dina bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingar är i första hand dina barn, om du inte har barn är det dina föräldrar och om dina föräldrar inte är i livet är det dina syskon (2 kap. 2 § ÄB). Alltså har du generellt sett ingen skyldighet att lämna arv till dina syskon såvida du har barn eller föräldrar i livet. Du kan därför välja att testamentera allt till din sambo. Vad du ska tänka på när du skriver ditt testamenteDitt barn är din bröstarvinge vilket innebär att barnet har rätt till laglott när du dör (7 kap. 1 § ÄB). Laglotten är hälften av arvslotten, och arvslotten är den andel varje bröstarvinge får efter att ha delat lika på arvet (2 kap. 1 § andra stycket). Vill du skriva ett testamente där du endast lämnar laglott eller mindre till ditt barn kan du göra detta på ett par olika sätt. Testamentera med fri förfoganderättDu kan skriva ett testamente där du anger att din sambo ärver dig med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att din sambo får spendera arvet från dig precis som denne vill med vissa begränsningar så att efterarv lämnas till ditt barn. Ditt barn har däremot rätt att kräva att få laglott direkt (7 kap. 3 § ÄB). Men du kan i ditt testamentet be att ditt barn respekterar din önskan och således få rätt till efterarv från dig, när din sambo går bort. Testamentera med laglottDu kan även skriva ett testamente där du anger att din sambo ska ärva hela din kvarlåtenskap med undantag från att laglotten ska tillfalla ditt barn direkt. Testamentera med full äganderättOm du i ditt testamente skriver att din sambo ska ärva dig med full äganderätt innebär det din sambo ärver dig utan begränsningar. Din sambo får på så vis spendera ditt arv hur den vill. Det innebär att du inte testamenterar en laglott till ditt barn. Ditt barn kan däremot välja att jämka testamentet vilket innebär att barnet får ut sin laglott iallafall (7 kap. 3 § ÄB). Det kräver däremot aktivt handlande från barnet och måste göras inom sex månader från att barnet tagit del av testamentet (7 kap. 3 § tredje stycket ÄB).SammanfattningJag har presentera ett par möjligheter för dig att testamentera din kvarlåtenskap så att ditt barn antingen ärver sin laglott eller inte. Du har även ingen skyldighet att lämna arv till dina syskon. Om du behöver hjälp att utforma ditt testamente är du varm välkommen att boka tid med en av Lawlines duktiga jurister. Med vänliga hälsningar,