Begår man ett brott när man sprider falska rykten om en person?

2020-09-20 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |En granne har anklagat mig för va otrogen med denne . Hon har även suttit och ljugit i telefonen och hitta på världens historier om att jag va där och hade sex och en massa påståenden ett 20 tal tillfällen som dennes kompisen spelat in via deras samtal . Dessa inspelningar blev skickade till min flickvän som ifrågasätter mig och tror på allt trots att jag är oskyldig till att varit otrogen . Jag har tagit kontakt med grannen via sociala medier och frågat om varför hon säger såna saker . Och till svar får jag att hon va arg på.mig av nån anledning och att det inte hänt att vi haft sex . Hon skyllde på sin kompis som hade spridit inspelningarna att det va dennes fel och inte hennes pga av att kompisen borde ha kollat upp sanningen innan hon spridit det vidare . Alla tror jag varit otrogen trots jag har bevis och erkännande från personen vi inte haft sex . Och jag förlorade min flickvän som är ändå.övertygad jag varit otrogen. Finns det ett brott i detta ?
Mina Jenabpour |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga är om det i ovan beskrivna fall har begåtts något brott, jag kommer därför att utgå från brottsbalken (BrB) när jag besvarar din fråga.FörtalBrottet förtal kan bli aktuellt då grannen spridit uppgifter om dig i syfte att utsätta dig för annans missaktning (5 kap. 1 § BrB). För att uttalandet ska anses vara förtal krävs det att det är avsett att skada ditt anseende hos andra människor, med hänsyn tagen till den krets du tillhör. Uppgiftslämnandet ska typiskt sett leda till skada men skada behöver inte nödvändigtvis ha uppstått. Det måste även röra sig om ett uttalande som har gjorts till tredje man och inte till dig personligen, i det fallet blir det istället aktuellt med brottet förolämpning (5 kap. 3 § BrB)Min bedömning av din situation är att grannens uttalanden om dig är av nedsättande beskaffenhet, vilket är ett krav för att det ska anses vara förtal. Det krävs inte att uppgiften är nedsättande enligt allmän uppfattning i samhället, det räcker med att uppgiften är ägnad att utsätta sig för andras missaktning. Uttrycket "ägnat att" innebär att uppgiften att du har varit otrogen typiskt sett kommer att utsätta dig för andra missaktning - vilket jag bedömer att den är. Uttalandet har gjorts till tredje man och det har gjorts i syfte att skada ditt anseende hos andra - huvudsakligen din flickvän. Dina chanser att faktiskt nå framgång med en anmälan och få grannen dömd för förtal är en annan fråga, där måste alla omständigheter i fallet beaktas. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en till fråga!Vänliga hälsningar,

Polisen har upplysningsskyldighet om misstankegraden "skälig misstanke"

2020-09-13 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Det finns en video som cirkulerar på nätet där en man med största sannolikhet blir utsatt för rasprofilering på ett tåg. Han ombeds av polis att visa leg och han visar då sitt leg, sedan säger polisen åt honom att stiga av tåget. Han svarar då nej, och undrar varför. Om och om frågar han i denna video vad anledningen är till att han ska stiga av tåget och polisen ger ingen anledning, utom möjligtvis att de säger att de ska visitera honom. Jag har börjat googla runt och sett att ni tidigare skrivit att visitering enbart får ske om en person är skäligen misstänkt för något - vilket denna man inte verkar vara. Men jag undrar nu, måste polisen säga att man är misstänkt för något om man frågar? Om en polis kräver leg eller att få visitera mig eller en medmänniska - måste de då säga att man är misstänkt för lagbrott och för vad man är misstänkt?
Mina Jenabpour |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kroppsvisitation är en tvångsåtgärdFör det första är det viktigt att komma ihåg att kroppsvisitation är en tvångsåtgärd, alltså hör det till de mest ingripande åtgärderna staten kan vidta mot enskilda personer. Det innebär ett intrång i den personliga integriteten och ska endast göras om det finns lagstöd för det (legalitetsprincipen), om det finns ett legitimt ändamål med åtgärden (ändamålsprincipen), om det finns behov av att vidta åtgärden (behovsprincipen) och om det är proportionerligt i förhållande till vad som står att vinna med åtgärden (proportionalitetsprincipen). Skälig misstankeI rättegångsbalken (RB) 28 kap. 11 § framgår det i vilka fall det är tillåtet att kroppsvisitera en person och precis som du skriver föreligger ett krav på att personen i fråga "skäligen kan misstänkas" för brottet. Detta är ett relativt högt beviskrav som förenklat innebär att det ska vara mer sannolikt att personen har begått brottet än att denne inte har begått det, man brukar tala om att det ska föreligga minst 51% sannolikhet. Mer konkret har JO uttalat att kravet på skälig misstanke innebär att det ska finnas "konkreta, objektiva, underbyggda omständigheter som med viss styrka talar för att personen i fråga har begått den gärning som misstanken avser" (JO 1992/93 s 204). Det handlar alltså om en individualiserad misstanke. Måste polisen informera om att personen är skäligen misstänkt?Sekunden man betraktas som skäligen misstänkt omfattas man av en rad rättigheter, en av dessa rättigheter är att bli underrättad om att man är skäligen misstänkt för ett brott (23 kap. 18 RB). Detta grundar sig på den mänskliga rättigheten om skydd mot påtvingat kroppsligt ingrepp som är grundlagsstadgad i 2 kap. 6 § regeringsformen. Om man blir tvingad till en åtgärd som kränker denna rättighet ska man alltså veta varför det sker, d.v.s. att man är skäligen misstänkt och att det därmed är berättigat med en integritetskränkning av detta slag. Videon som cirkulerar på nätetOm man anser sig har blivit felaktigt behandlad av en polis är det bästa man kan göra att anmäla detta till JO, här. JO's uppgift är att skydda enskilda mot övergrepp av andra myndigheter. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en till fråga!Vänliga hälsningar,

Kan en vårdcentral neka mig att träffa en läkare?

2020-08-30 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |har en vårdcentral rätt att neka mig att träffa en läkare
Mina Jenabpour |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör dina rättigheter som patient i Sverige, mer specifikt vad den så kallade vårdgarantin innebär. De lagar som är aktuella är därför patientlagen (PtL) och hälso-och sjukvårdslagen (HSL).VårdgarantiJag kommer att utgå från att din fråga rör offentligfinansierad primärvård och att du är listad vid en vårdcentral i landet (9 kap. 1 § PtL).Alla patienter har rätt till vårdgaranti i det landsting de är folkbokförda i. Rent konkret innebär detta att du som patient har rätt att få vård inom en viss tid beroende på vad det gäller. Detta följer av 9 kap. 1 § HSL. Du har alltså rätt att, för det första få kontakt med primärvården inom en viss tid, därefter få en medicinsk bedömning av en läkare eller annan legitimerad hälso-och sjukvårdspersonal inom en viss tid. Exakt hur snabbt du har rätt till detta beror på hur brådskande ditt ärende bedöms vara, eftersom att vård ges först till den som har störst behov av vård. Mer specifikt om inom vilken tidsram du har rätt till vad kan du läsa om här på 1177 hemsida. Den rådande situationen med COVID-19Utan att ha mer specifik information om vad ditt medicinska ärende gäller och hur det kommer sig att du inte har fått träffa en läkare är det av relevans att belysa den rådande situationen med COVID-19 som gör att det just nu är ovanligt långa väntetider inom vården. Detta skulle alltså kunna vara en anledning till att du inte fått den vård som du förväntat dig. SammanfattningSammanfattningsvis är alltså svaret att du har rätt till en medicinsk bedömning av antingen en läkare eller någon annan legitimerad sjukvårdspersonal inom en viss tid. Vårdcentralen gör en bedömning dels av hur brådskande ditt ärende är och hur snabbt du därmed behöver få denna medicinska bedömning, och dels om det är nödvändigt att du träffar en läkare eller om t.ex. en sjuksköterska kan göra samma bedömning.Om du har fler frågor är du välkommen att ställa en till eller boka en tid med någon av våra jurister på Lawline!

Kan en bröstarvinge välja att avsäga sig sin laglott?

2020-08-25 i Laglott
FRÅGA |hej mina föräldrar har skrivit ett testamente som går ut på att jag ärver både fast och lös egendom. framgår också att de är väl medvetna att man inte kan testamentera bort min bror som dock har rätt till sin laglott d.v.s 25% men det är deras vilja att jag ska ha "allt".. stämmer det att laglotten i detta fall är 25%? min bror har i efterhand undertecknat ett dokument att han inte kommer göra anspråk på sin laglott.
Mina Jenabpour |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar huruvida din bror kan avstå från sin laglott för att du, enligt dina föräldrars vilja, ska ärva allt i sin helhet. Din fråga rör alltså arvsrätt och det är Ärvdabalken (ÄB) som jag kommer att utgå från i mitt svar.ArvsavsägelseDet framgår inte av din fråga om dina föräldrar är i livet eller inte. Det är av betydelse eftersom att en avsägelse från arvet endast kan göras innan arvlåtaren har dött. Avsägelse (17 kap. 2 § ÄB) innebär att arvtagaren, i detta fallet din bror, genom att skriftligen godkänna ett testamente som utesluter honom från arv eller genom att tillhandahålla arvlåtaren ett meddelande där han klargör att han inte tänker göra anspråk på sitt arv. Om jag har uppfattat din fråga rätt så är det detta din bror har gjort. Du skriver att han har undertecknat ett dokument där han klargör att han inte tänker göra anspråk på sin laglott. Är det möjligt att avsäga sig sin laglott?Möjligheten för en bröstarvinge att avsäga sig sin laglott är dock inskränkt. Han kan inte med bindande juridisk verkan avsäga sig sin rätt till laglott. Detta innebär i praktiken att om din bror ändrar sig när dina föräldrar har dött och gör anspråk på sin laglott så har han rätt till den - OM han inte har fått kompensation av arvlåtarna (föräldrarna) när avsägelsen ägde rum. I det fallet måste kompensationen motsvara storleken på laglotten.Hoppas att jag lyckats tydliggöra rättsläget för dig och att du fått svar på din fråga. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en till fråga!Vänliga hälsningar,

Det går aldrig att samtycka till grov misshandel

2020-09-13 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej! Har stött på en kvinna på nätet som vill bli utsatt för knytnävsslag i ansiktet och ganska kraftig våld över huvud taget när vi ska ha sex..... Jag blir väldigt fundersam för jag hatar kvinnovåld men hon ber om det konstant så jag undrar är det olagligt att ta till riktig våld när man har sex om bägge parter är införstådda med det eller är det rent brottsligt o kanske till och med en fälla av nån skruvad psykopat som vill sätta dit en för våldtäkt o misshandel för att få skadestånd??? Hon är noga med att hon vill att jag kommer i henne?!?!?! Vad är detta? Är det lagligt ens??? Finns det något sätt att skydda sig juridiskt i så fall? Med t.ex ett video klipp där hon förklarar vad jag ska göra o att det är okej + nått stoppord????Vad ska jag göra? Allt känns så fel men samtidigt, känns det som att jag gör henne en tjänst som hon verkligen vill o njuter av?!?!?!??! Allt är så skruvat, hjälp!
Mina Jenabpour |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du i huvudsak är rädd för att kvinnan kommer att använda ert våldsamma sex emot dig och anmäla dig för något sexualbrott om du går med på detta. Den lag som är aktuell och som jag kommer att utgå från i mitt svar är brottsbalken (BrB), då det rör brottsrekvisiten för bl.a. våldtäkt. Samtycke till kraftigt våld under samlagSom utgångspunkt gäller att för att du ska kunna dömas för ett sexualbrott så ska samlaget / den sexuella handlingen ha genomförts utan samtycke från kvinnan. Om det kan konstateras att hon har deltagit frivilligt och att du har varit medveten om detta så kan du enligt lag inte dömas våldtäkt eller sexuellt övergrepp. Detta går att utläsa ur lagtexten i 6 kap. 1-3 §§ BrB. Så som du beskriver kvinnans önskningar om knytnävsslag i ansiktet m.m. är det dock snarare frågan om hon överhuvudtaget kan samtycka till detta och om du kan begå dessa gärningar utan att ställas till ansvar på den grund att hon har samtyckt till det. Jag bedömer nämligen att detta skulle vara ett fall av grov misshandel, vilket aldrig går att samtycka till (SOU 1988:7, s. 123). Kvinnan skulle alltså kunna anmäla dig för grov misshandel och du skulle inte beviljas ansvarsfrihet genom att påstå att hon ville bli slagen, eftersom att samtycke endast går att lämna till ringa misshandel - inte till grov misshandel eller misshandel av normalgraden. SammanfattningOm du går med på att genomföra det kvinnan ber av dig så begår du en grov misshandel enligt 3 kap. 6 § BrB. Att hävda att kvinnan har samtyckt till detta enligt 24 kap. 7 § BrB och att ditt handlande därför är rättfärdigat kommer INTE att gå, eftersom att det alltid kommer att betraktas som oförsvarligt att utsätta någon för så grovt våld. Mitt råd till dig är därmed att inte genomföra detta! Vänliga hälsningar,

Vilken uppsägningstid gäller vid uthyrning av bostadsrätt?

2020-08-30 i Bostadsrätt
FRÅGA |HejJag ska hyra ut min bostadsrätt då jag ska prova på ett samboförhållande. Tanken är att hyra ut lägenheten i ett år. Om samboförhållandet inte fungerar och jag vill flytta tillbaka. Kan jag säga upp hyresavtalet när jag vill förutsatt att vi har en 3 månaders uppsägningstid, fastän vi bestämde 1 år från början?Mvh Mattis
Mina Jenabpour |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör uthyrning av bostadsrätt och det är lag (2012:978) om uthyrning av egen bostad (privatuthyrningslagen) som är tillämplig. I mitt svar kommer jag att utgå från att du har fått tillåtelse av din bostadsrättsförening att hyra ut bostaden, eftersom att det är ett krav för att det ska vara lagligt. Vilken uppsägningstid gäller?Enligt 3 § 2 stycket privatuthyrningslagen gäller att hyresgästen alltid har rätt till 1 månads uppsägningstid. Detta är ingenting som kan avtalas bort utan den lagregeln är tvingande till hyresgästens fördel. Vad gäller dig som hyresvärd gäller att du som utgångspunkt har rätt till en uppsägningstid om 3 månader, men det går att avtala om en längre uppsägningstid än detta.Vad gäller i ditt fall?Jag uppfattar det som att ni inte har avtalat om någon uppsägningstid, men att ni kommit överens om en uthyrningstid om 1 år. Det som gäller är alltså att du har 3 månaders uppsägningstid. Om ditt samboförhållande inte skulle fungera och du vill flytta tillbaka till din lägenhet måste du alltså meddela hyresgästen om detta senast 3 månader i förväg.Har du fler frågor är du välkommen att ställa en till!Vänliga hälsningar,

Vem ärver det gemensamma huset om en sambo dör?

2020-08-30 i Bröstarvinge
FRÅGA |Min dotters pappa och hans nya tjej ska köpa hus tillsammans. De har inga gemensamma barn och inte heller några tidigare barn än min nu 10 åriga dotter. Om hennes pappa skulle gå bort innan min dotter är 18 år, hur blir det då med pappans del av huset, arv osv?
Mina Jenabpour |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör huvudsak arvsrätt och det är därmed ärvdabalken (ÄB) som jag kommer utgå från i mitt svar. Därtill blir det aktuellt att gå in i sambolagen (SamboL) för att utreda det juridiska förhållandet mellan pappan och hans tjej. Även föräldrabalken (FB) kommer att beröras eftersom situationen rör en omyndig person. Sambor ärver inte varandraFör det första är det så att sambor inte ärver varandra överhuvudtaget, man omfattas då inte av bestämmelsen i 3 kap. 1 § ÄB. Jag uppfattar det som att din dotters pappa inte är gift, utan att han bara bor tillsammans med sin tjej. Om han skulle avlida så innebär det alltså inte att sambon kommer att ärva någonting av honom - förutsatt att han inte har testamenterat egendom till henne. Barn tillhör den första arvsklassenBröstarvingar (barn) tillhör den första arvsklassen och det är således de som har rätt till arvet i första hans (2 kap. 1 § ÄB). Om din dotters pappa skulle avlida är det hon som kommer att ärva hans kvarlåtenskap. Ärver din dotter isåfall huset?Som ovan nämnt så ärver din dotter, i det fall hennes pappa skulle avlida, hans kvarlåtenskap. Huruvida huset kommer att ingå som en del av hans kvarlåtenskap beror på hur bodelningen görs vid dödsfallet. Eftersom att jag utgår från att de är sambor så är det sambolagen (SamboL) som är tillämplig. Ett samboförhållande kan upphöra genom att en av personerna dör och i det fallet ska en bodelning göras om det begärs (8 § SamboL). Det som anses utgöra samboegendom är det som ska ingå i bodelningen, medan övriga egendom hålls utanför. Du skriver att pappan och tjejen avser köpa huset tillsammans, förutsatt att så är fallet och att huset är avsett att användas som deras gemensamma bostad så bedömer jag att det kommer vara ostridigt att huset är samboegendom. Om pappan skulle dö kommer den kvarlevande tjejen i normalfallet bli tvungen att köpa ut dödsboet ur huset för att hon ska få full äganderätt. Denna pengar är sedan det som kommer att gå till barnet (din dotter) genom arv. Om din dotter skulle vara under 18 år när pappan avliderUtgångspunkten är enligt 9 kap. 1 § FB att en omyndig person inte får lov att råda över sin egna egendom i vidare mån än vad som följer av lag eller villkor genom gåva, testamente, etc. Istället blir det förmyndaren som får rätten att förvalta barnets egendom. Förutsatt att du som mamma har vårdnaden över din dotter så kommer du enligt 10 kap. 2 § att anses vara förmyndare och därmed vara ansvarig för att förvalta ett eventuellt arv. Hoppas att detta svar hjälpte med att förtydliga rättsläget. Har du fler frågor är du välkommen att ställa en till!

Måste jag har en tillsvidareanställning för att min man ska få uppehållstillstånd genom anknytning i Sverige?

2020-08-25 i Migrationsrätt
FRÅGA |Jag bor f.n i Marocko med min marockanska man. I september flyttar jag tillbaka till Sverige där jag har ett långvikariat på ett år som efter det kan bli en tillsvidareanställning. Nu undrar jag om jag måste ha en tillsvidareanställning för att han ska få flytta till mig i Sverige?
Mina Jenabpour |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag uppfattar din fråga som att du undrar vad som krävs för att din marockanska man ska få permanent uppehållstillstånd i Sverige och därmed kunna flytta hit. Det är då lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige samt Utlänningslagen (2005:716) UtlL som är tillämpliga och som jag kommer att utgå från i mitt svar.Vad krävs för att få uppehållstillstånd?Enligt 5 kap. 3 § UtlL ska uppehållstillstånd ges till den som har anknytning genom en make eller sambo som är bosatt i Sverige eller som har uppehållstillstånd i landet - undantag från detta finns i 17-17 b § i samma lag. Jag kommer att utgå från att inga av dessa undantag är tillämpliga på din situation. Försörjningskravet Det föreligger även ett försörjningskrav, enligt 9 § lag om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, som innebär att den som utlänningen åberopa anknytning till (du i detta fallet) ska ha en tillräcklig inkomst för att kunna försörja både dig och din man, samt att du ska ha en bostad av tillräcklig storlek och standard för er båda. Närmare bestämt innebär detta att du måste ha en inkomst som gör att du efter skatt och faktiska boendekostnader har minst 8 264 kronor över. Det spelar ingen roll om du har en visstidsanställning eller tillsvidareanställningOvanstående innebär alltså att det relevanta inte är vilken anställningsform du har, utan din faktiska inkomst. Det är din försörjningsmöjlighet som kommer att vara avgörande för bedömningen. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en till fråga!Vänliga hälsningar,