Varför finns det lagar som begränsar vår religionsfrihet som stadgas i vår grundlag??

2021-03-28 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Jag undrar varför alla andra lagar i Sverige kör över lagen om religionsfrihet (t.ex. LPT, diskrimineringslagen, jämstäldhetslagen etc.) ? Religionsfrihet är ju grundlag över alla andra lagar.
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i regeringsformen (RF).Religionsfrihet är grundlag men kan i vissa fall begränsas Precis som du konstaterar är det grundlagsstadgat att varje svensk medborgare är tillförsäkrad religionsfrihet (2 kap. 1 § första stycket p 6 RF). Religionsfrihet innebär friheten att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion (2 kap. 1 § första stycket p 6 RF). Vår religionsfrihet är dock relativ, vilket innebär att det finns utrymme för att begränsa den friheten. I vår grundlag finns det även stadgat förutsättningar för att begränsa religionsfriheten (2 kap. 20 § första stycket p 2 RF). Rättigheten kan endast begränsas genom lag eller genom annan författning efter viss bemyndigande i lag (2 kap. 20 § första och andra stycket RF).Begräsning av religionsfrihet får endast göras för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälleEn lag eller annan författning får endast begränsa religionsfriheten om det sker för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle (2 kap. 21 § RF). Begränsningen måste även vara proportionerlig och får alltså inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamålet (2 kap. 21 § RF). Begräsningen av vår religionsfrihet får inte heller utgöra ett hot mot den fria åsiktsbildningen (2 kap. 21 § RF).Det finns således en möjlighet för våra lagstiftare att begränsa vår religionsfrihet för att tillgodose vissa ändamål. Det har alltså skett en intresseavvägning i de lagar du hänvisar till där ett annat intresse, exempelvis jämställdhet, har ansetts väga tyngre än religionsfriheten.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Kan en sambo testamentera bort sin andel i en gemensam fastighet till sin bonusson?

2021-03-06 i Testamente
FRÅGA |Kan en sambo testamentera sin andel i gemensam fastighet till sin bonusson? Har inga egna barn eller gemensamma med sin trolovade. Efter många år tillsammans planeras giftermål i juni. Sonen nu vuxen.
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i ärvdabalken (ÄB).Testatorns vilja ska respekteras i möjligaste månEn grundläggande regel i testamentsrätt är att testatorns vilja, sambons vilja i detta fall, ska respekteras i möjligaste mån (11 kap. 1 § första stycket ÄB). Utgångspunkten är således att man kan testamentera sina tillgångar fritt, med viss inskränkning. Eftersom sambon inte har några egna barn eller gemensamma barn med sin trolovande så finns det inte heller någon risk för att testamentet skulle inskränka på sambons barns rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av den arvedel som barnet skulle haft rätt till utan testamente (7 kap. 1 § ÄB).Testamentet måste vara undertecknat och bevittnas av två vittnen för att det ska ha giltig verkanDet finns olika formkrav på ett testamente för att det ska ha rättslig verkan. Ett testamente ska bland annat vara skriftligt och vara underskrivet den vars egendom testamentet avser (10 kap. 1 § ÄB). En annan förutsättning för ett giltigt testamente är att två vittnen samtidigt ska vittna när testamentet skrivs under (10 kap. 1 § ÄB). Det finns dock begränsningar på vilka vittnen som tillåts vara vittnen för att testamentet ska ha rättslig verkan. Vittnena får inte vara en sambo, maka, en förälder eller ett barn, syskon eller ha liknande släktskap med testamentsgivaren. Bonussonen får inte heller vittna eftersom han anges som testamentstagare (10 kap. 4 § andra stycket ÄB). Man kan exempelvis välja två vänner, grannar eller arbetskollegor som vittnen. Det krävs att vittnena ska underteckna testamentet för att styrka sina vittnesmål (10 kap. 1 § ÄB). Vittnena ska även anteckna sina yrken och hemvister (10 kap. 2 § första stycket ÄB).Sammanfattningsvis ska det inte vara några problem för en sambo att testamentera sin andel i en gemensam fastighet till sin bonusson, så länge formkravet för testamentet är uppfyllda.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Vad kan straffet bli om jag blir dömd för både bedrägeri och stöld?

2021-02-28 i Påföljder
FRÅGA |Bedrägeri, om man blev gripen nu för bedrägeri till ett värde på ca 3500kr på varor i en matvaruaffär/gick ut med vagn som dom delvis ej var betald allt för...(och har även blivit gripen för stöld tidigare för typ 60kr).Detta innebär att det nu har hänt 2ggr, vad innebär detta nu denna gången? vad kan straffet och ev böterna bli? eller blir det fängelse?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar vad ett eventuellt straff kan bli om man blir dömd för både stöld och bedrägeri. Det räcker inte med att bli gripen för att bli föremål för påföljd som böter och fängelse. Din fråga regleras i brottsbalken (BrB).Påföljd bestäms av straffvärdet med beaktande av fallets omständigheter och fastställs inom brottets/brottens straffskala Straff ska bestämmas inom ramen för den tillämpliga straffskalan efter brottslighetens straffvärde och med beaktande av bland annat den skadan som brottet medfört (29 kap. 1 § BrB). Straffvärdet är ett mått på hur allvarligt brottet är i relation till andra brott av samma slag och straffskalan är alltså den ramen som rätten måste hålla sig inom vid fastställandet av straffvärdet i det enskilda fallet.Straff för ett brott är föreskrivet i brottsbestämmelsens straffskala. I detta fall rör det sig troligtvis om bedrägeri av normalgraden. Bedrägeri av den grad har en straffskala på böter till fängelse i högst 2 år (9 kap. 1 § första stycket BrB). Det rör sig även om ett fall av ringa stöld eftersom stölden uppgick till ca 60 kronor. Straffskalan för ringa stöld är från böter till fängelse i 6 månader (8 kap. 2 § BrB). Typiskt sett så börjar man i botten av straffskalan och olika omständigheter i det enskilda fallet kan höja eller sänka straffet.Utgångspunkten är att den som döms för mer än ett brott ska ådömas en påföljdHuvudregeln är att rätten ska döma till en gemensam påföljd för brotten när någon döms för flera brott i samma rättegång (30 kap. 3 § första stycket BrB). Svensk rätt bygger på aspirationsprincipen när man ska räkna ut hur hårt straffet ska bli för en samlad brottslighet. Det brott med högst straffvärde får fullt genomslag och sedan tar man det näst högsta straffvärdet och dömer ut halva straffvärdet. Ifall det hade funnits ett tredje brott hade man dömt ut en fjärde del av det straffvärdet och så vidare. Det ges alltså en så kallad straffrabatt i ökande grad för varje enskilt brott. Rätten ska även fästa vikt vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse när rätten ska välja påföljd för gärningsmannen (30 kap. 4 § första stycket BrB).Avslutningsvis kan jag dessvärre inte fastställa vad straffet kan bli för dessa brott eftersom jag saknar kännedom om de faktiska omständigheterna. Det är endast en domstol som kan bedöma vilka påföljder som ska utdömas. Dock är det nog inte aktuellt med fängelse som straff för de relativt milda begångna gärningarna. Böter skulle kunna utdömas för brotten. Jag kan dock inte veta vad för böter, vilket antal böter eller vilken summa det kan röra sig om.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Om jag bildar ett aktiebolag tillsammans med någon och personen öppnar ett bankkonto för det, har den personen ett större ekonomisk ansvar för aktiebolaget?

2021-02-11 i Bolag
FRÅGA |Hej! Jag och min syster vill starta aktiebolag tillsammans (i Sverige). Vi är båda svenska medborgare men jag är skriven i ett annat EU-land och hon är skriven i Sverige. Det innebär att det är hon som kommer att öppna bankkonto för vårt AB. Betyder det att hon kommer att ha någon typ av meransvar ekonomiskt? Det är jag som ska vara VD för bolaget.
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i aktiebolagslagen (ABL) och skatteförfarandelagen (SFL).Utgångspunkten är att aktieägarna i ett aktiebolag inte har något personligt betalningsansvar för bolagets skulderI ett aktiebolag har aktieägarna inte något personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser (1 kap. 3 § första stycket ABL). Det innebär att bolagets skulder, som huvudregel, inte påverkar din eller din systers privata ekonomi. Ett undantag från det är om ni deltar i beslut att fortsätta att driva bolagets verksamhet, trots att ni är i vetskap om att bolaget är skyldig att gå i likvidation (25 kap. 19 § ABL).Ett annat undantag är det s.k. företrädaransvaret. Skatteverket kan vända sig till bolagets företrädare och begära in betalning om till exempel bolagets skatter/avgifter inte betalats eller om företrädaren inte gjort rätt skatteavdrag (59 kap. 12 § första stycket, 59 kap. 13 § första stycket SFL). Företrädaransvaret kräver dock antingen uppsåt eller grov oaktsamhet. Som företrädare räknas exempelvis VD.Avslutningsvis så har ni inget personligt betalningsansvar för bolaget skulder. Din syster kommer inte rent aktiebolagsrättsligt att ha ett större ekonomiskt ansvar för ert aktiebolag, men hon har dock ett ansvar gentemot banken att exempelvis inte sakna täckning på bankkontot osv.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Kommer mitt strafföreläggande att synas i mitt belastningsregister?

2021-03-19 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hejsan. Jag har blivit stoppad av narkotikapolisen och dom har hittat en knatch hash på mig. Jag har erkänt allt och dom tog det och sa att jag kmr betala böter, dvs peningböter. Jag vill veta bara om det kommer stå som prick i mitt register eftersom dom sa att det kommer ej gå till rätten, jag kommer ba få betala litet böter. Tack
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i lagen om belastningsregister.Du har fått böter genom ett strafföreläggandeDu berättar att du har erkänt ditt brott på plats och att polisen meddelat att du ska betala böter. Att du måste betala penningböter utan att ditt ärende går till rätten innebär att du fått ett strafföreläggande. Ett strafföreläggande ersätter alltså processen av en rättegång och förutsätter att personen erkänt sitt brott och det är klart vad straffet ska bli. Du kan välja själv om du vill godkänna eller bestrida föreläggandet när du fått brevet. En åklagare kan väcka åtal mot dig i tingsrätten om du väljer att bestrida föreläggandet. Uppgifter om böter tas bort från ditt belastningsregister 5 år efter godkännandet av ditt strafföreläggandeEtt belastningsregister innehåller bland annat uppgifter om den som genom dom, beslut, strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot har ålagts påföljd för brott (3 § p. 1 lagen om belastningsregister). Det innebär att en uppgift om att du dömts till fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn, böter eller penningböter ska registreras. Uppgifter om böter gallras (tas bort) 5 år efter godkännandet av strafföreläggandet (17 § p 9 lagen om belastningsregister).Avslutningsvis kommer uppgiften om att du blivit dömd till böter att stå i ditt belastningsregister i 5 år. Du kan välja att bestrida ditt strafföreläggande när du fått hem det, men då finns det en risk att en åklagare väcker åtal och att ditt ärende går till domstol.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Hur påverkas mina arbetsmöjligheter om jag har dagsböter i mitt belastningsregister?

2021-02-28 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, tack så jättemycket för svaret.Annan fråga om dagsböter synas i belastningsregister för 5 år betyder det att man inte kan söka jobb. Jag hörde att om man har dagsböter och synas i belastningsregistr då man kan inte söka jobb och ingen vill anställa nån som har dagsböter. Jag är jätte orioligt var snäll om ni tydligt svara mig.
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i lagen om belastningsregister.I ett belastningsregister förs information om en persons påföljder för brottEtt belastningsregister innehåller uppgifter om en dina påföljder för brott. Böter tas bort, s.k. gallras, fem år efter att domen, beslutet, godkännandet av strafföreläggandet eller föreläggandet av ordningsbot meddelats (17 § p 9 lagen om belastningsregister).Belastningsregistret kan i vissa fall påverka dina arbetsmöjligheterVissa arbetsplatser har en rätt att kräva ett utdrag från belastningsregistret från dig som söker jobbet. HVB-hem och vissa verksamheter inom skola är exempel på sådana arbetsplatser som har en laglig rätt till ett sådant utdrag. Söker du arbete inom exempelvis psykiatrisk vård, vård av barn och ungdomar samt larmbolag har dessa arbetsplatser rätt att hämta utdrag direkt från polisen.Andra arbetsgivare kan be om ett utdrag från belastningsregistret från dig men har ingen rätt till det. Du får då själv bestämma om du känner dig bekväm med att visa utdrag från ditt belastningsregister.Avslutningsvis har den absoluta majoriteten av arbetsplatser ingen rätt att kräva ett utdrag från ditt belastningsregister. Du kan alltså få jobb trots dina uppgifter om dagsböter i ditt belastningsregister.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över. Lycka till med jobbsökandet!Med vänliga hälsningar,

Hur stora är riskerna för att fel person sitter häktad för bedrägeri och olovlig identitetsanvändning?

2021-02-25 i Bevis och bevisning
FRÅGA |En anhörig till mig sitter häktad för bedrägeri och olovlig identitetsanvändning. Hur stora är riskerna att man vid dessa typer av brott tar fel person, med tanke på bevisning osv?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i rättegångsbalken (RB) och brottsbalken (BrB).Häktning enligt huvudregeln, regeln om obligatorisk häktning och regeln om häktning oberoende av brottets beskaffenhet förutsätter att en person på sannolika skäl är misstänkt Häktning kan ske enligt fyra olika regler. Huvudregeln är att den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott, för vilket är föreskrivet fängelse ett år eller däröver, får häktas, om det med hänsyn till brottets beskaffenhet, den misstänktes förhållande eller någon annan omständighet finns risk för att han undandrar sig lagföring eller straff, försvårar sakens utredning eller fortsätter sin brottsliga verksamhet (24 kap. 1 § första stycket RB). Att en person på sannolika skäl är misstänkt för ett brott innebär att misstanken framstår som berättigad vid en objektiv bedömning. Det är något som binder den misstänkte till brottet, exempelvis ett vittne. Det finns även en regel som innefattar obligatorisk häktning om brottet inte förskriver ett lindrigare straff än 2 års fängelse (24 kap. 1 § andra stycket RB). Maxstraffet för normalgraden av bedrägeri är fängelse i 2 år och maxstraffet för olovlig identitetsanvändning är också 2 år (9 kap. 1 § första stycket BrB och 4 kap. 6 § b BrB). Det innebär att det finns lindrigare straff än 2 år på straffskalan och att regeln om obligatorisk häktning inte blir tillämplig.En person kan även häktas oberoende av brottets beskaffenhet om personen är okänd och vägrar uppge sitt namn eller inte har någon hemvist och det finns risk att personen undandrar sig lagföring (24 kap. 2 § första stycket p 1 RB). Det krävs samma misstankegrad, sannolikt misstänkt, för att personen ska häktas i enlighet med bestämmelsen.Utredningshäktning har ett lägre krav på misstankegraden och förutsätter endast skäligen misstänktDet finns en häktningsåtgärd som kräver en lägre misstankegraden än att det föreligger sannolika skäl som talar för misstanken. Vid s.k. utredningshäktning krävs endast att den misstänkte är skäligen misstänkt för brott (24 kap. 3 första stycket RB). Med skäligen misstänkt menas att det finns konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att den misstänkte har begått det aktuella brottet. Förutsättningarna för utredningshäktning är även att häktning enligt huvudregeln eller regeln om häktning oberoende av brottets beskaffenhet måste vara uppfyllda och att det är av synnerlig vikt att den misstänkte tas i förvar i avvaktan på ytterligare utredning om brottet.Häktning är provisorisk i förhållande till det förväntade åtalet och domenHäktning är ett väldigt ingripande processuellt tvångsmedel och är provisorisk i förhållande till åtalet. Det innebär att häktning endast ska ske ifall man tror att personen i fråga kan bli dömd. Det talar för en inte alltför stor risk att man häktar fel person. Dock är det inte självklart att personen man häktar har begått brottet, exempelvis kan bevisningen i fallet vara missvisande eller otillräcklig för att veta. Eftersom jag inte har någon konkret information kring omständigheterna i ditt specifika fall kan jag dessvärre inte svara mer precist än så.Sammanfattningsvis måste man först fastställa vilken häktningsgrund din anhörige blivit häktad på eftersom det finns olika krav på misstankegrad för olika häktningsåtgärder. Dock krävs det mest sannolikt ett bevisningsunderlag som talar för att din anhörige är sannolikt misstänkt för att man ska sitta häktad vid sådana brott. Det går som sagt inte riktigt att mäta hur stor risken är att man häktar fel person vid brott av bedrägeri och olovlig identitetsanvändning eftersom jag inte har tillgång till bevisunderlaget i det enskilda fallet.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över.Med vänliga hälsningar,

Kan man överklaga tingsrätten beslut angående klander av ett testamente?

2021-02-11 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej om man klandrar ett testamente till tingsrätten och inte är nöjd med resultatet kan man då överklaga till högre instans
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga aktualiserar bestämmelser i ärvdabalken (ÄB) och rättegångsbalken (RB).Du kan angripa testamentets giltighet genom att framställa en klandertalan inom 6 månader från delgivningen till arvingarnaFör att testamentet ska bli gällande krävs det att arvingarna godkänner testamentet eller att arvingarna delges. En arvinge kan dock angripa testamentets giltighet genom att framställa en klandertalan inom 6 månader efter delgivningen till arvingarna (14 kap. 5 § första stycket ÄB). Grunderna för klandertalan kan exempelvis vara att testamentet innehåller formfel eller att testamentet upprättats under påverkan av psykisk störning (13 kap. 1–2 § ÄB). Bevisbördan åligger på den som framställer talan. Det är alltså den som klandrar testamentet som ska bevisa att testamentet inte bör gälla.Du överklagar till hovrätten genom att skriftligen skicka in överklagan inom 3 veckor från att tingsrättens dom meddeladesSom huvudregel gäller att man kan överklaga en tingsrätts dom, om inte annat är föreskrivet (49 kap. 1 § första stycket RB). Det finns inget särskilt föreskrivet angående att överklaga ett beslut i tvistemål om testamente, vilket innebär att huvudregeln gäller. För att överklaga ska du skicka in en skrivelse till tingsrätten inom tre veckor från den dag tingsrättens dom meddelades (50 kap. 1 § RB). Överklagandet ska innehålla uppgifter om domen som överklagas, i vilken del domen överklagas och den ändring i domen som yrkas samt grunderna för överklagandet och i vilket avseende tingsrättens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga (50 kap. 4 § första stycket p 1–3 RB). Överklagandet ska även innehålla uppgifter om de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas, och de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis (50 kap. 4 § första stycket p 4–5 RB).Tingsrättens dom kan endast överklagas ifall hovrätten meddelar ett prövningstillstånd Överklagandet av beslutet innebär att hovrätten kommer att döma ärendet (2 kap. 1 § RB). Det krävs som huvudregel att hovrätten meddelar ett prövningstillstånd för att pröva tingsrättens dom (49 kap. 12 § RB). Om det krävs ett prövningstillstånd för att hovrätten ska få döma i målet, ska tingsrättens dom innehålla sådana uppgifter (49 kap. 15 § RB). Hovrätten ska meddela ett sådant prövningstillstånd om det finns anledning att betvivla riktigheten av tingsrättens dom, det krävs ett prövningstillstånd för att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till eller om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt. (49 kap 14 § p 1–3 RB). Avslutningsvis är det hovrätten som bedömer ifall något krav för att prövningstillstånd ska meddelas är uppfyllt. Det innebär att jag inte bedöma ifall målet faktiskt kommer att tas upp av hovrätten. Men du har som sagt rätt att inom tre veckor överklaga tingsrättens dom genom att skriftligen skicka in överklagan, innehållandes alla uppgifter som krävs, inom tre veckor från att tingsrättens dom meddelades. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,