Kan föräldrar förpliktigas betala hela skadeståndet till skadelidande när barnet och barnets kompis tillsammans vållat skadan men endast barnet är åtalad?

2020-06-27 i Skadeståndsansvar för underåriga och vårdnadshavare
FRÅGA |Hej,min 15-åriga son begick ett brott tillsammans med en 14-årig kille. Eftersom det bara var min son som var över 15 så var han den enda som blev åtalad och dömd.Målsägarbiträdet valde att endast begära skadestånd av min son trots att 14-åringen också har erkänt brottet i förhör.Kan målsägarbiträdet välja vem av gärningsmännen hen vill begära skadestånd av?Att vi föräldrar är solidariskt ersättningsskyldiga för vår sons handlingar köper jag fullständigt men som situationen är nu får vi betala 100 % av skadeståndet trots att de var två personer som begick brottet.
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i brottsbalken (BrB) och skadeståndslagen (SkL).Föräldrar har principalansvar för sitt barn som vållat skada genom brottI svensk rätt är man straffmyndig från dagen man fyllt 15 år (1 kap. 6 § BrB). Man är inte straffbar om man begår ett brott innan 15 års åldern och kan därför inte dömas till påföljd för det. Förutom påföljd kan brott föranleda skyldigheten att betala skadestånd till den skadelidande (1 kap. 8 § BrB). Skadeståndsskyldighet räknas alltså inte som en påföljd i den bemärkelsen.Precis som du skriver har föräldrar som har vårdnaden om sitt barn en skyldighet att ersätta skada som barnet vållat genom brott (3 kap. 5 § första stycket SkL). Ditt ansvar som föräldrar är, för varje skadehändelse, begränsat till en femtedel av det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6-7 § socialförsäkringsbalken som gäller för det år då skadehändelsen inträffade (3 kap. 5 § andra stycket SkL). Eftersom det inte framgår vilket år din son begått brottet, kan jag dessvärre inte ge dig en exakt siffra.Ett barn som ännu inte är straffmyndig får som sagt inte dömas till påföljd, men det betyder inte att barnet inte begått ett brott. Att begå ett brott och att utdömas påföljd för brottet är två separata saker. 14-åringen har alltså begått ett brott och föräldrarna kan bli skadeståndsskyldiga.Talan ska föras mot samtliga skadevållare om solidariskt ansvar ska aktualiserasOm två eller fler ska ersätta skadan är huvudregeln att de är solidariskt ansvariga för skadeståndet (6 kap. 4 § SkL). Den skadelidande kan då vända sig till vem som helst av de solidariskt ansvariga för att få ut skadeståndet. De skadeståndsskyldiga får sedan inbördes göra upp genom att den som betalar skadeståndet riktar regresskrav mot den andra skadeståndsskyldige. Dock krävs det att talan förs mot mer än en skadevållare för att solidariskt ansvar ska bli aktuellt (se rättsfallet NJA 1985 s 690). Detta eftersom skadeståndsfrågan prövas av domstolen i samband med rättegången som handlar om skadan. Om målsägande inte väcker talan mot 14-åringen kan domstolen inte förpliktiga barnets föräldrar att betala skadestånd till målsäganden. På det sättet kan man säga att målsägande i viss mån bestämmer vem som ska betala skadeståndet genom att rikta talan mot just den personen.Sammanfattningsvis är en 14-åring inte straffmyndig och kan inte utdömas påföljd. Eftersom skadeståndsskyldighet inte räknas som en påföljd, kan barnets föräldrar genom principalansvar bli skadeståndsskyldiga om barnet begår brott. Men för att din son och 14-åringen ska bli solidariskt ansvariga för skadan krävs det att skadelidande väcker talan mot båda två. Hur kan jag gå tillväga?Du kan bestrida skadeståndsyrkandet och hänvisa till att din son inte ensamt vållat skadan och därmed inte bör stå för hela beloppet. Du kan även betala skadeståndet och sedan väcka talan om att 14-åringen deltagit i skadevållandet (det kan du göra här). Därefter kan du rikta ett regresskrav och kräva ersättning av föräldrarna. Vänligen,

Vad menas med säljarens borgenärer?

2020-05-31 i Fordringar
FRÅGA |Hej, Vad menas med säljarens borgenärer?
Chantal Kryou |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En gäldenär är någon som har en skuld till en annan person. En borgenär är någon som har en fordran gentemot gäldenären och är således den som ska få betalt. Gäldenären ska alltså betala till borgenären.I din fråga är säljaren gäldenär och har en skuld till sina borgenärer. En säljares borgenär kan exempelvis vara säljarens leverantör som ännu inte fått betalt för levererade varor. Leverantören är då en borgenär i förhållande till säljaren. När säljaren betalat av sin skuld till leverantören upphör skuldförhållandet (borgenär-gäldenär).Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Kan man dubbelbestraffas? När kan man inte längre bli straffad för ett brott?

2020-05-29 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej om en person begått ytterst ringa förseelser för typ 10 år och straffats för detta sedan tidigare, är detta något som personen åter idag kan straffas för? Finns det någon maxtid för hur lång tid i efterhand någon kan straffas för gamla förseelser tex. preskriberingstid etc?Anledningen till att jag frågar är att jag utbildat mig till yrkesförare och har jobb men får inte jobba då Transportstyrelsen inte vill lämna ut min yrekesförarlicens, vilket är ett måste för att få jobba. Anledningen till vägran att lämna ut denna är gamla och ytterst ringa förseelser, tex. parkeringsbot "brott mot trafikförordningen", att jag bad en person dra åt pipsvängen etc.Vad säger regelverket om detta och hur lång tid efter en inträffad ringa händelse kan/får man se tillbaka på detta, tex. max x antal år ?
Chantal Kryou |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Dubbelbestraffning får inte skeMan får inte utsättas för dubbelbestraffning enligt principen ne bis in idem. Principen innebär att om du blivit åtalad för ett brott, får du inte lagföras eller straffas på nytt för samma gärning (30 kap 9 § rättegångsbalken). Om du redan blivit straffad kan du alltså inte återigen bli straffad för samma handling.Brott mot trafikförordningen syns i belastningsregistret i fem årDet faktum att du bröt mot en bestämmelse i trafikförordningen har resulterat i en "prick" i belastningsregistret (3 § 1 p. lagen om belastningsregister). Det kommer att synas fem år framöver att du bröt mot bestämmelsen i trafikförordningen. Efter fem år försvinner uppgiften från belastningsregistret (17 § 9 p. lagen om belastningsregister). Att ditt brott syns i belastningsregistret anses inte som ännu ett straff för din gärning.Du kan inte bli åtalad efter att brottets preskriptionstid förflutitEtt brott har en preskriptionstid. Det innebär att du inte kan bli åtalad eller häktad efter att en viss tid förflutit sedan du begått brottet (35 kap 1 § brottsbalken). Ju allvarligare brott, desto längre preskriptionstid är föreskrivet. Det finns alltså tidsbegränsningar som påverkar hur lång tid i efterhand du kan bli åtalad.Hoppas att du fick svar på dina frågor!Vänligen,

Kan en kvinna som haft sex med en drogpåverkad man dömas för våldtäkt av den nya samtyckeslagen?

2020-06-27 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |I och med utredningen kring Cissi Wallins fall sade Leif GW Persson att om Virtanen skulle dömas idag, skulle samtyckeslagen döma honom till våldtäkt eftersom Cissi var för full och drogpåverkad för att avgöra om hon ville gå med på sexet eller inte.Detta ställer då en intressant fråga: Om då en man haft sex med en kvinna på fyllan och varit under ett sådant drogpåverkat tillstånd att han inte kunnat avgöra om han velat ha sex med henne under det tillståndet, kan då samtyckeslagen då döma kvinnan för våldtäkt? Det står ju trots allt person och inte kvinna i lagparagrafen.
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om våldtäkt regleras i brottsbalken (BrB).Den nya s.k. samtyckeslagen bygger på frivillighetDen s.k. samtyckeslagen har dessvärre fått ett vilseledande namn eftersom lagen bygger på frivillighet och inte samtycke. En skillnad är att ett samtycke exempelvis kan vara framtvingat, men det kan inte frivillighet vara. Lagändringen innebär att det numera inte krävs t.ex. våld eller hot för att dömas till våldtäkt, utan det är tillräckligt med att deltagandet vid en sexuell aktivitet inte är frivillig (6 kap. 1 § BrB). Det görs ingen skillnad i lagen om vem som är förövare, vilket innebär att även en kvinna kan dömas för våldtäkt.Lagen ställer inga krav på att det frivilliga deltagandet ska manifesteras på något sätt, men vid bedömningen om deltagandet är frivilligt eller inte ska man särskilt beakta om frivilligheten har kommit till uttryck genom ord eller handling eller på annat sätt (6 kap. 1 § andra meningen BrB). Med ''annat sätt'' avses exempelvis kroppsspråk eller minspel. Rekvisitet om frivillighet tar alltså sikte på offrets faktiska handlande och inte personens inre känslor och tankar. Samlag med en drog- eller alkohol påverkad person är inte nödvändigtvis våldtäktDet är inte våldtäkt endast eftersom ena personen vid samlag är påverkad. En sådan lagstiftning hade resulterat i våldtäkt även fast en person som är drogpåverkad eller alkoholpåverkad frivilligt deltar i den sexuella akten, vilket inte är dess syfte.Dock finns det scenarion där en person aldrig kan anses delta frivilligt, oavsett vad den uttryckt (6 kap. § 1 tredje meningen BrB). Punkt 2 i paragrafen föreskriver att deltagandet inte är frivilligt om gärningsmannen otillbörligt utnyttjar att personen, p.g.a. exempelvis berusning eller annan drogpåverkan, befinner sig i en särskilt utsatt situation.Sammanfattningsvis kan en kvinna dömas för våldtäkt på samma grunder som en man. Det krävs dock som vanligt att alla rekvisit i brottsbeskrivningen är uppfyllda. Frivillighetsrekvisitet är ett avgörande rekvisit i bestämmelsen och ska grundas på situationen i dess helhet. Men om kvinnan i scenariot otillbörligt utnyttjar mannen som befinner sig i en särskilt utsatt position räknas gärningen som våldtäkt, oavsett om mannen uttryckt frivillighet.Vänligen,

Vad innebär arrenderätt och när tar arrendetiden slut?

2020-05-30 i Arrende
FRÅGA |Jag vill köpa ett fritidshus, och jag märker att de flesta hus säljs som "arrenderätt". Vad händer när arrendetiden tar slut? Och vad innebär det att köpa den här typen av ägandeform?
Chantal Kryou |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga om arrenderätt regleras i Jordabalken (JB).Arrenderätt är en nyttjanderätt till del av markArrende är när en fastighetsägare eller jordägare upplåter nyttjanderätt till en del av sin mark mot vederlag (8 kap. 1 § JB). Arrenderätt innebär att nyttjanderättshavaren (arrendatorn) har rätt att disponera jordägarens mark. Du kommer inte att äga marken utan istället arrendera denna från ägaren, d.v.s. betala en arrendeavgift för att få lov att disponera marken. Du kan även uppföra egen egendom, t.ex. en byggnad eller anläggning, på marken.Det finns olika typer av arrende (8-11 kap. JB). Samtliga arrendeformer gäller att avtalen ska löpa på en bestäm tidsperiod, förutom lägenhetsarrende (8 kap. 5 § JB). Har du och din avtalspart inte angivit någon bestämd löptid är utgångspunkten att avtalet löper på fem år (9 kap. 2 §, 10 kap. 2 §, 11 kap. 2 § JB). Jordbruksarrende som innefattar bostad för arrendatorn (gårdsarrende) och bostadsarrende har en tvingande minimitid på fem år för upplåtelsen (9 kap. § 2 andra stycket). Det innebär att upplåtelsen löper på minst en femårsperiod om du ska använda fritidshuset som din bostad.Det råder avtalsfrihet mellan dig och fastighetsägaren/jordägarenMan ingår ett skriftligt avtal för att få arrenderätt. När den föreskrivna arrendetiden löpt ut, upphör arrenderätten. Detta gäller om arrendeavtalet inte sägs upp. Det finns dock möjlighet att förnya avtalet eller skriva ett nytt med nya villkor, när den föreskrivna tiden för arrenderätten tagit slut. Avtal om arrende kan även träffas på livstid (10 kap. 2 § och 11 kap. 1 §).Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,