Fråga om beviskrav

2020-10-30 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Kört fast med bil. Började dricka efteråt då det va min pappas årsdag då han dog jag skulle åka till hans sommarstuga och va där sista gången innan den skulle säljas och började dricka i förvirring och ledsen för att ej kunna åka dit. Vid blodprov några timmar senare 2 promille och vid det andra sjönk det. Inga urinprov gjorda och läst att det krävs för att säkert säkerställa när alkohol intogs. Jag började dricka efter att bilen va fast och är nu rädd att inte bli betrodd. Vittne kom efter 25 minuter efter jag kört fast ingen som sett mig köra. Flaskorna gjorde jag mig av med i skogen Inte heller lagt fram i förhör om vem som kört men frågan är hur stark är chansen att tingsrätten inte kommer tro min historia att jag drack efter. Och vilka bevis har de för det Tack för svar Mvh
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänt om beviskrav En rättegång i domstol syftar till att skipa rättvisa. I svenska domstolar gäller fri bevisvärdering och fri bevisprövning. Det innebär att rätten efter en samvetsgrann prövning av allt som förekommit i målet ska avkunna dom efter vad som i målet är bevisat (35 kap. 1 § första stycket rättegångsbalken).I rättegångsbalken finns ingen uttrycklig regel om åklagarens bevisbörda, men den i (Europakonventionen) stadgade oskyldighetspresumtionen i artikel 6 punkt 2 medför att det är åklagaren som bär bevisbördan. Oskyldighetspresumtionen är en grundläggande princip som innebär att den anklagade ska behandlas som om han eller hon vore oskyldig, även om det vid första anblick verkar som att personen är skyldig.I brottmål bär därför åklagaren bevisbördan för samtliga de omständigheter som måste föreligga för att den tilltalade ska kunna fällas till ansvar. Det innebär att om den tilltalade förnekar åklagarens påståenden åligger det på åklagaren att motbevisa dessa. Att bevisbördan ska vila på åklagaren motiveras av att en felaktigt fällande dom anses betydligt allvarligare än en felaktigt friande dom. Åklagarens bevisbörda och det höga kravet för fällande dom minskar därför risken för att en oskyldig person ska dömas.Samtidigt finns det undantag till oskyldighetspresumtionen. Den tilltalade kan ha en viss förklaringsbörda vilket ibland benämns som "den falska bevisbördan" eller "det omvända beviskravet". När åklagarens bevisning är så pass stark att det kräver en förklaring av den tilltalade, är det enligt Europadomstolen förenligt med det sunda förnuftet att dra slutsatsen att den tilltalade är skyldig om han eller hon inte lämnar en förklaring.Enligt Högsta domstolen gäller att om bevisningen är så pass stark att den i sig är tillräcklig för att beviskravet ska anses uppfyllt, måste den tilltalades berättelse och bevisning som stödjer denna granskas. Enligt HD kan den tilltalade då avkrävas en förklaring till åklagarens gärningsbeskrivning. Den tilltalade har visserligen rätt att tiga men vid situationer som uppenbarligen kräver en förklaring kan den tilltalades tystnad tillmätas betydelse.I (35 kap. 1 § första stycket rättegångsbalken) framgår att "rätten ska efter en samvetsgrann prövning av allt, som förekommit, avgöra, vad i målet är bevisat." De beviskrav som utarbetats i rättspraxis vidhåller att det ska vara "ställt utom/bortom rimligt tvivel" för fällande dom.Även om syftet med det höga beviskravet å ena sidan är att undvika att en oskyldig person fälls till ansvar för brott, kräver rättstryggheten å andra sidan att det finns en reell möjlighet att få till stånd en fällande dom mot den som begått ett brott. Om beviskravet sattes för högt skulle detta underminera brottsbekämpningen eftersom det skulle ställa alltför stora krav på bevisningen för fällande dom. Det finns därmed en viss acceptans för oriktigt fällande domar även om det hårda kravet på åklagarens bevisning ska minimera dessa.Bevisprövning har i brottmål varit förknippat med stora problem. Inte minst på grund av att det är oklart vad "ställt utom/bortom rimligt tvivel" egentligen innebär i det enskilda fallet. En del domare har fäst allt för stor vikt vid den egna övertygelsen, andra har inte granskat bevisutsagor i tillräckligt stor utsträckning på grund av man inte velat ifrågasätta vittnets eller målsägandens hederlighet.Problematiken har dels att göra med hur högt "bevisribban" ligger för att det ska anses "ställt utom/bortom rimligt tvivel", dels hur man ska värdera bevisningen i det enskilda fallet och därefter avgöra om bevisningen når över "ribban". Man kan säga att man nått över denna "ribba" när "det praktiskt sett framstår som uteslutet att den åtalade är oskyldig". SummeringI brottmål gäller som huvudregel att åklagaren har bevisbördan. Samtidigt kan den tilltalade ibland avkrävas en förklaring om åklagarens bevisning når upp till beviskravet för fällande dom. Enligt Europadomstolen är det förenligt med det sunda förnuftet att dra slutsatsen att den tilltalade är skyldig om han eller hon då inte kan lämna en förklaring till åklagarens bevisning. Om den tilltalade däremot motbevisar det som ligger honom eller henne till last ska åtalet ogillas.Bevisprövning innebär att domstolen ska fråga sig om den bevisning som åklagaren har är tillräcklig, eller om det finns rimligt tvivel kring den tilltalades skuld. Vid bevisprövning ska varje bevis värderas var för sig. Endast rationella skäl får inverka på bedömningen. Analysen ska vara objektivt grundad och utföras strukturerat och ingen hänsyn ska tas till ovidkommande omständigheter. Vid bevisprövning bör domstolen fråga sig om det finns en möjlighet att det har gått till på annat sätt. Domaren bör inte låta sin personliga övertygelse styra utan ska företa en samvetsgrann prövning av den presenterade bevisningen.Att det ska vara "ställt utom/bortom rimligt tvivel" innebär att det praktiskt sett ska framstå som uteslutet att den åtalade är oskyldig. Om bevisen mot den tilltalade är så pass starka att det som talar till hans eller hennes förmån endast är en långsökt möjlighet som kan avfärdas med frasen "det är visserligen möjligt, men det är inte det minsta troligt" är saken visad bortom varje rimligt tvivel.Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om kvalificerad majoritet vid föreningsstämma

2020-10-27 i Föreningar
FRÅGA |Denna fråga ansluter till en tidigare fråga från 7 januari 2020 om beräkning av 2/3 majoritet enligt 9 kap. 16 § punkt 2 BRL. Där stadgas att minst 2/3 av de röstande ska ha gått med på beslutet. Om vi antar att det på stämman närvarar 18 röstberättigade medlemmar och att 11 av dem röstar för beslutet, 5 röstar emot och 2 röstar blankt eller annorlunda uttryckt avstår från att rösta. 11 Ja-röster av 16 röstande ger en majoritet på 68,75 %, men 11 ja-röster av 18 röstande (inklusive blankrösterna) ger bara 61,1 %, dvs når inte upp till 2/3 majoritet. Min fråga är därför hur blankrösterna ska hanteras vid beräkningen av röstetalen uttryckt som andel av totalen. Ska blankrösterna anses som avgivna röster och därmed ingå i nämnaren (totalen) eller ska de inte anses som avgivna röster och därmed inte heller ingå i nämnaren?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt (9 kap. 16 § första stycket andra punkten bostadsrättslagen) ska vid beslutet som innebär att en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt kommer att förändras eller i sin helhet behöva tas i anspråk av föreningen med anledning av en om- eller tillbyggnad, ska bostadsrättshavaren ha gått med på beslutet. Om bostadsrättshavaren inte ger sitt samtycke till ändringen, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de röstande har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyresnämnden.Paragrafen innehåller undantag från huvudregeln att det räcker med enkel majoritet för beslut av föreningsstämman. Det krävs alltså kvalificerad majoritet vilket innebär fler än ⅔ av rösterna. Bestämmelsen i bostadsrättslagen är utformad enligt (6 kap. 35 § lagen om ekonomiska föreningar) vilket innebär att "nedlagda" och ogiltiga röster överhuvudtaget inte ska beaktas vid bedömningen av om majoritetskravet är uppfyllt. Huruvida den uppnådda majoriteten också svarar mot majoriteten bland de röstberättigade saknar betydelse.Ett undantag till denna bestämmelse skulle vara om det inom er förening finns specifika stadgar om rösträkningen som frångår bestämmelserna i (6 kap. 3 § första stycket lagen om ekonomiska föreningar). Jag rekommenderar dig därför att ta en titt på hur era stadganden är utformade. Annars gäller att "nedlagda" röster inte ska beaktas vid bedömningen av om majoritetskravet är uppfyllt.Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om dopingklassning beträffande SARMS

2020-10-25 i Övriga brott
FRÅGA |Hej!Hur ser det ut på legaliteten för SARMS 2020? Vad jag vet så går de (flesta) inte under dopninglagen då de inte är testosteron, höjer testosteronet eller tillväxthormoner och borde såvida inte gå under den lagen och är vad jag vet inte heller narkotikaklassat/hälsofarliga ämnen men de är läkemedelsklassade.
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Läkemedelslagen är tillämplig på varor som kan användas på det sätt som anges i (1 § läkemedelslagen) men som inte ställts i ordning för bruksfärdigt skick för sådant ändamål. Därigenom är läkemedelslagen direkt tillämplig även på en produkt som har en hormonell påverkan på proteinsyntesen och som används för att öka prestationsförmågan. Det innebär att läkemedelslagen i sin helhet är tillämplig på substanser som regleras i dopningslagen (3 kap. 6 § läkemedelslagen). Av allmänna principer följer att läkemedelslagen ska tillämpas i den mån inte särskilda bestämmelser ges i dopingslagen. Vid lagkonkurrens mellan dopingslagen och läkemedelslagen ska det strängare straffbudet tillämpas. Av (1 § dopingslagen andra punkten) följer att även derivat är dopingklassat. Med derivat avses en kemisk förening framställd ur en annan förening med liknande struktur och ofta också med likartad effekt. Till skillnad mot narkotika där varje enskild substans måste klassas som narkotika för att det ska vara straffbelagt, är dopningslagen något mer generellt skriven och kan i princip täcka in fler preparat utan att de är namngivna. Nu är jag inte medveten om vad just SARMS 2020 innehåller men det är värt att notera att SARMS faller in under rubriken "andra anabola substanser" i (WADAs dopinglista). Det är därmed troligt att SARMS 2020 är dopingklassat. Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om löneavdrag

2020-09-29 i Övrigt
FRÅGA |Kan min arbetsgivare sänka min lön pga "försummelse av arbetsuppgifter"? Om jag har t ex inte suttit mina timmar på jobbet och gått hem tidigare? finns det något lag kring det? och i så fall hur mycket kan min lön säknas?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser i lagen om anställningsskyddAtt sänka någons lön på grund av att arbetstagaren inte utfört sina arbetsuppgifter tillfredsställande skulle stå i strid med (lagen om anställningsskydd) och (arbetstidslagen). Om du däremot gått hem tidigare från jobbet kommer arbetsgivaren troligtvis dra av dessa timmar från din månadslön. Nu vet jag inte hur många timmar det handlar om men om vi säger att du gått hem fyra timmar för tidigt med en lön på 200 kr i timmen kommer du få avdrag på 800 kr vid nästa löneutbetalning. Bestämmelser i arbetsmiljölagenEftersom du gått hem tidigare från arbetet och din arbetsgivare verkar missnöjd med hur du sköter arbetet verkar det som att arbetsplatsen inte fungerar som det är tänkt enligt arbetsmiljölagen.Som en generell utgångspunkt gäller att en arbetsplats ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala tekniska utvecklingen i samhället. Vidare gäller att arbetsförhållande ska anpassas till människors olika förutsättningar och psykiskt avseende. Arbetstagaren ska även ges möjlighet att medverka till utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete.Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll ska utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Därvid ska även löneformer och förläggning av arbetstid beaktas. Starkt styrt eller bundet arbete ska undvikas eller begränsas. Vidare gäller att det ska eftersträvas att arbetet ger möjligheter till variation, social kontakt och samarbete samt sammanhang mellan enskilda arbetsuppgifter.Det ska även eftersträvas att arbetsförhållandena ger möjligheter till personlig och yrkesmässig utveckling liksom till självbestämmande och yrkesmässigt ansvar (2 kap. 1 § arbetsmiljölagen). En arbetsgivare och arbetstagare ska även samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö (3 kap. 1 a § arbetsmiljölagen).Sänka lönen efter överenskommelseVid tillfällen då arbetsgivaren vill sänka den anställdas lön är det vanligt att arbetsgivaren säger upp den pågående anställningen och därefter erbjuder en ny anställning med nya anställningsvillkor och lägre lön.Accepterar inte den anställde de nya villkoren riskerar denne att sägas upp på grund av arbetsbrist. Företaget har alltså av kostnadsskäl inte möjlighet att ha kvar anställningar med de högre lönerna. I en sådan situation måste dock arbetsgivaren förhandla med den fackliga organisation som den anställde eventuellt tillhör (10 § lagen om medbestämmande i arbetslivet). Det gäller även om arbetsgivaren saknar kollektivavtal (13 § lagen om medbestämmande i arbetslivet). Finns det kollektivavtal får arbetsgivaren inte sänka anställdas löner utan medgivande från de parter som har ingått avtalet.SammanfattningsvisDin arbetsgivare kan inte dra av timmar från din lön endast på den grunden att du inte skött ditt arbete tillfredsställande enligt honom eller henne. Däremot kommer du troligtvis få avdrag på lönen motsvarande de timmar du gått hem för tidigt från arbetet. Hur stort löneavdraget blir beror på hur många timmar det handlar om och beroende på vad din timlön är. Om man läser mellan raderna kanske det handlar om att arbetsplatsen inte fungerar som den ska enligt arbetsmiljölagen och att det kanske är anledningen till att du gått hem tidigare från arbetsplatsen.Hur det nu förhåller sig med det vet jag däremot inte. Jag skulle därför rekommendera dig att ta kontakt med din arbetstagarorganisation och berätta om din situation och se om de kan hjälpa dig.Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om förtal eller grovt förtal

2020-10-29 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag undrar om det skulle kunna klassas som grovt förtal när en klient inom arbetet skickat upprepade mejl till alla anställda inom ett bemanningsföretag (333 anställda) i syftet att svartmåla mig som person och i min yrkesroll och försöka få mig bannlyst i att utöva mitt yrke. Jag har beskrivits som olämplig och manipulativ och exempel på det har getts. Klienten har även laddat ner bilder från min Facebook som infogats i mejlen. Även mina vänlistor har gåtts igenom och kopplingar har gjorts till kollegor inom yrket, med påhittade utsagor om mig och vilka kopplingar jag har till dessa kollegor. Polisen säger att det är klart förtal men frågan är om det kan klassas som grovt förtal? mvh Lo
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vilket straff riskerar den som anklagat er? Den person som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, döms för förtal till böter. Det ska vara fråga om ett påstående med en sådan grad av bestämdhet att det går att pröva dess sanningshalt. Rena värdeomdömen kan inte utgöra förtal. Vidare gäller att uppgiften ska ha spridits till annan än den som uppgiften avser. Det krävs inte någon större spridning utan brottet är fullbordat så snart uppgiften kommit till åtminstone en tredje mans kännedom. En annan sak är att omfattningen av spridningen kan få betydelse när det gäller brottets svårhetsgrad. En uppgift kan utgöra förtal om den är ägnad att utsätta dig som uppgiften avser för andras missaktning. Bedömningen av vad som är en nedsättande uppgift ska göras från den utpekades utgångspunkt och inte utifrån allmänt rådande värderingar. Som särskilda exempel på uppgiftslämnande som uttrycker missaktning har i straffbestämmelsen angetts att någon utpekar annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt. Uppgifter av detta slag är således typiskt sett ägnade att utsätta någon för annans missaktning, i vart fall om de tar sikte på brottslighet eller klandervärt levnadssätt av allvarligare slag. De är med andra ord i sig sådana att kravet på missaktning är uppfyllt (5 kap. 1 § första stycket brottsbalken). Av (5 kap. 2 § första stycket brottsbalken) följer att om brott som avses i 1 § är att anse som grovt döms för grovt förtal till böter eller fängelse i högst två år. En helhetsbedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet ska göras. Förutom uppgiftens innehåll och omfattningen av spridningen ska även sättet för spridningen särskilt tillmätas betydelse. Relevanta omständigheter kan vara om spridningen skett på ett sätt som syftat till att ett stort antal personer skulle ta del av uppgiften, om spridningen varit riktad till närstående eller bekanta till den utpekade personen eller om spridningen skett på ett sådant sätt att den utpekade med lätthet kan identifieras och återfinnas. Om ett meddelande lämnats i en kränkande form, fått stor spridning genom till exempel publicering på internet samt varit ägnat att medföra allvarlig skada, kan det tyda på att det är fråga om grovt förtal. Eftersom spridningen har skett på din arbetsplats och till ett stort antal personer skulle jag hävda att det är att rubricera som grovt. Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om hemfridsbrott

2020-10-26 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag är 22-årig dotter till en pappa som jag har valt inte ha kontakt med i dagsläget. Han har dock flera saker som tillhör mig och även saker som tillhör mina systrar som inte heller har kontakt med honom i sitt hus som vi inte får tillbaka. Jag har tidigare bott i detta hus och har kvar en nyckel som han inte har bett om att få tillbaka, har dock inte bott i huset sen 2017. Om jag går in i huset med denna nyckel och hämtar mina och mina systrars personliga ägodelar från vår barndom, kan jag då bli dömd för något brott?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av (4 kap. 6 § första stycket brottsbalken) följer att den som olovligen intränger eller kvarstannar där annan har sin bostad, vare sig rum, hus, gård eller fartyg, dömes för hemfridsbrott till böter. Enligt (4 kap. 11 § brottsbalken) gäller att då hemfridsbrott inte är att klassificera som grovt får brottet åtalas endast om målsäganden (din pappa) anger brottet till åtal eller om åtal är påkallat från allmän synpunkt.Med tanke på att du fortfarande har kvar nyckeln till huset tyder det på att din pappa fortfarande välkomnar dig hem till honom. Annars hade han förmodligen krävt tillbaka nyckeln. Samtidigt finns naturligtvis en liten risk för att du begår hemfridsbrott. Jag har dock svårt att se att en åklagare skulle åtala dig för hemfridsbrott med tanke på att det är din pappas hus som du dessutom har kvar nyckeln till. Om din relation till din pappa är dålig kanske någon släkting till dig kan kontakta honom och fråga om det går för sig att han eller hon hämtar sakerna som tillhör dig och dina systrar.Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om semesterlön presumeras ingå i lönen

2020-09-29 i Semester och semesterersättning
FRÅGA |HejJag har en fråga med koppling till ett tidigare ärende/svar hos er.Jag undrar om detta bara gäller anställningar kortare än 3 månader. ""Av semesterlagens förarbeten följer att semesterersättningen inte får presumeras ingå i lönen, se prop. 2009/10:4 s. 37. Detta innebär alltså att det inte får förutsättas att semesterersättningen ingår de 170kr/h som utgör din lön. Arbetsgivaren har dock möjlighet inkludera semesterersättningen i lönen, men i sådana fall måste detta redovisas på ett öppet och tydligt sätt (enligt EU-domstolens praxis, se de förenade målen C-131/04 och C-257/04) Detta innebär att semesterersättningen ska redovisas separat i lönespecifikationen, där det ska även ska framgå hur stor ersättningen är.""I C-131/04 och C-257/04 ser jag ingen sådan begränsning.
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelser i semesterlagenAv (5 § första stycket semesterlagen) följer att när det gäller en anställning som avses pågå i högst tre månader och som inte varar längre tid, får det avtalas att semesterledigheten inte ska läggas ut. I sådant fall har arbetstagaren rätt till semesterersättning.Varar anställningen högst tre månader men omfattar mer än 60 timmar föreligger visserligen rätt till semesterledighet, men om arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om det kan arbetstagaren avstå från ledigheten. I så fall utgår istället semesterersättning vid anställningens slut, som i det fallet inte presumeras ingå i lönen. Om anställningen varar mer än tre månader har arbetstagaren – oavsett arbetstidens omfattning – rätt till semester. Denna rätt kan inte avtalas bort. Om semester inte tas ut ska semesterersättning utgå vid anställningens slut. Det är således anställningstidens faktiska längd och antalet arbetade timmar som avgör om rätt till semester föreligger eller inte.Eftersom det inte alltid är helt enkelt, eller ens praktiskt möjligt, att lägga ut semesterledighet i det fall anställningen varar en mycket kort period, bör det emellertid även fortsättningsvis vara möjligt för en arbetsgivare och arbetstagare att avtala om att semesterledighet inte ska läggas ut om anställningen är kortare än tre månader. När anställningen upphör utgår i ett sådant fall istället semesterersättning. Av EG-domstolens dom i mål C-131/04 C. D. Robinson-Steele mot R. D. Retail Services Ltd, REG 2006 I-02531 framgår att semesterlön i normalfallet ska utbetalas i samband med ledigheten och inte inkluderas i lönen. Semesterlön får dock ingå i lönen om detta redovisats på ett öppet och tydligt sätt. Lönen måste också ökas om den inkluderar semesterlön. Enligt regeringen bör semesterlagen anpassas till EG-rätten även i detta hänseende och ändras på så sätt att en arbetstagare har rätt till semesterersättning, oavsett hur lång eller kort anställningen är. Semesterersättning bör således inte i något fall presumeras ingå i lönen.Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om arv och särkullbarn

2020-09-29 i Bodelning
FRÅGA |Hej!Vår fråga:Min pappa har gått bort och lämnar efter sig fru och 3 döttrar.2 av döttrarna är särkullbarn.I dödsboet finns en lägenhet som ägs 50 % av min pappa och 50 % av hans fru.Hur fördelas arvet efter försäljning av lägenheten?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser i äktenskapsbalkenÄktenskap upplöses genom den ena makens död eller genom äktenskapsskillnad (1 kap. 5 § äktenskapsbalken). Eftersom din pappa tillika make gått bort innebär det att hans äktenskap därmed upplösts. När ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas genom bodelning (9 kap. 1 § äktenskapsbalken). Syftet med en bodelning är att fördela giftorättsgodset mellan makarna (10 kap. 1 § äktenskapsbalken). All makes egendom som inte är enskild egendom är giftorättsgods enligt (7 kap. 1 § äktenskapsbalken). All annan egendom än den som nämns i punkterna 1-6 är giftorättsgods (7 kap. 2 § äktenskapsbalken).Vid bodelning är huvudregeln att giftorättsgodset fördelas lika mellan makarna. Grundregeln är att man beräknar makarnas tillgångar minus eventuella skulder. Resterande belopp av giftorättsgodset delas sedan upp i två lika stora delar. När bodelning görs på grund av att den ena maken avlider förrättas bodelningen mellan den efterlevande maken och den avlidnes arvingar och testamentstagare.Bestämmelser i ärvdabalkenNär en make dör ska en bodelning förrättas innan arvskifte sker (23 kap. 1 § ärvdabalken). Vid den ena makens död får den efterlevande maken allt. Det finns dock undantag till denna regel och det är om arvlåtaren har särkullbarn. Eftersom din pappa har två döttrar som är hans särkullbarn är de inte underordnade den efterlevande makens arvsrätt. Det innebär att din pappas särkullbarn är hans närmaste arvingar och att hans arvslott kommer delas ut till dem före den efterlevande maken (2 kap. 1 § ärvdabalken). Däremot finns en rätt för den efterlevande maken att om möjligt få ut ett värde motsvarande fyra prisbasbelopp vilket år 2020 är 193,200 kr (48, 300 x 4). I det här värdet inkluderas dock det den efterlevande maken erhållit genom bodelning och det som utgörs av den efterlevande makens enskilda egendom. (3 kap. 1 § ärvdabalken).Låt oss för enkelhets skull säga att lägenheten är värd 900 000 kr. Giftorättsgodset delas då mellan din pappas dödsbo och hans efterlevande fru. Det innebär att din pappas kvarlåtenskap kommer uppgå till 450 000 kr vilket sedan ska delas upp mellan hans bröstarvingar i enlighet med (2 kap. 1 § ärvdabalken). Av de 450 000 kr ska dessa fördelas på hans tre döttrar vilket innebär 150 000 kr vardera. Eftersom endast två av döttrarna är särkullbarn kommer dessa kunna få ut sin del direkt eftersom särkullbarn ärver före efterlevande make (3 kap. 1 § ärvdabalken). Den tredje dotterns rätt till arv kommer därmed tillfalla henne när hennes mamma går bort. För hennes del innebär det att hon kommer få 150 000 kr från sin pappa och 450 000 kr från sin mamma.Samtidigt finns en bestämmelse enligt vilket särkullbarn kan välja av avstå från sin rätt att direkt få ut sitt arv efter en avliden förälder till förmån för sin styvförälder (3 kap. 9 § ärvdabalken). Låt säga att boet var värt 900 000 kr när din pappa gick bort. Bodelningen kommer då ge hans fru 450 000 kr med full äganderätt (innebär att hon kan göra vad hon vill med egendomen vilket även inkluderar en rätt att testamentera bort egendomen) och din pappas barn- och särkullbarn 450 000 kr. Din pappas särkullbarn väljer att inte ta ut sitt arv direkt till förmån för sin styvmor som då har 450 000 kr med fri förfoganderätt (innebär att hon fritt kan disponera över egendomen men inte testamentera bort den). När hon går bort är egendomen värd låt säga 1 200 000 kr. Boet ska då delas mellan hennes arvsberättigade och din pappas särkullbarn vilket resulterar i att din pappas särkullbarn får 200 000 kr vardera och den tredje dottern kommer ärva 200 000 kr + 600 000 kr (3 kap. 2 § ärvdabalken). SammanfattningsvisNär din pappa gick bort ska först en bodelning ske mellan hans dödsbo och efterlevande make. Det som tillfaller honom genom bodelningen ska sedan fördelas som arv till hans två särkullbarn - eftersom deras arvsrätt träder in före efterlevande make. Särkullbarnen kan då välja att erhålla sin del av kvarlåtenskapen - alternativt avstå från sin arvsrätt till förmån för deras styvförälder - vilket innebär att deras arvsrätt förskjuts till framtiden.Hoppas du fick svar på din fråga!