Fråga om ordningsvakts rätt till fysiskt våld

2020-06-23 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Har vakter laglig rätt att utöva fysiskt våld annat än i självförsvar? Har för mig att de inteens får ta i folk?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänna åligganden Ordningsvakter har begränsade polisiära befogenheter och får omhänderta personer som är berusade eller uppträder störande på allmän plats. Ordningsvakter utbildas och förordnas av polisen, som också sköter tillsynen.Ordningsvakter lyder under Polismyndigheten och är skyldiga att lyda polisens order som rör tjänsten som ordningsvakt. Ordningsvakter har rapporteringsskyldighet gentemot polisen och ska lämna rapport när de får kännedom om brott. Om polisen upptäcker att en ordningsvakt brutit mot kravet på laglydnad och lämplighet får myndigheten återkalla förordnandet. Kravet på laglydnad är högt.Ordningsvakter får omhänderta berusade personer som på grund av sitt tillstånd inte kan ta hand om sig själv eller annars utgör fara för sig själv eller för någon annan. Ordningsvakter får avvisa eller avlägsna personer som genom sitt uppträdande stör eller utgör en omedelbar fara för den allmänna ordningen. Om det inte är tillräckligt får ordningsvakter tillfälligt omhänderta personer. Detsamma gäller om en sådan åtgärd behövs för att en straffbelagd handling ska kunna avvärjas. I första hand ska ordningsvakten försöka prata personer tillrätta, men får använda våld om uppgiften inte kan lösas på annat sätt. Det får inte vara fråga om mer våld än vad som är nödvändigt för att lösa uppgiften. Batong och handfängsel är vanlig utrustning som kan kompletteras med hund och i sällsynta fall skjutvapen (8 § lagen om ordningsvakter).Nödvärnsrätt Nödvärn tar upp rätten för var och en att försvara sig i olika situationer mot ett påbörjat eller förestående brottsligt fysiskt angrepp. Huvudregeln är att våld kan bemötas med lika våld. Så länge som den nödvärnsberättigade i sin våldsanvändning inte passerar gränsen för vad som är uppenbart oförsvarligt, så begår denne inte ett brott. Denna försvarlighetsbedömning görs genom att väga in det angripnas beskaffenhet och dess betydelse samt omständigheterna i övrigt. Hit räknas bland annat de inblandade personernas kroppsvikt, kunskaper om kampsport, upphetsning, förekomst av allvarliga hotelser och, om det är ett konkret eller akut hot, de använda våldet samt förutsebara skaderisker (24 kap. 1 § brottsbalken), (24 kap. 2 § brottsbalken) och (24 kap. 5 § brottsbalken).Väktare gör envarsgripandeTill skillnad från ordningsvakter får väktare bara ingripa på samma sätt som vem som helst i samhället, så kallat envarsgripande. Det handlar om att gripa den som har begått brott, som kan straffas med fängelse, och påträffas på bar gärning eller flyende fot. Länsstyrelsen är ansvarig myndighet för bevakningsföretag och väktare. Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om olaga hot

2020-06-12 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hejsan!I november 2019 började jag dejta en tjej och hennes fd har förtalat, förolämpad och medvetet försökt förstöra mellan mig och denna tjej som idag är min nuvarande flickvän. I ca 5 månader har han gång på gång hört av sig till henne, trakasserat henne, sagt massa saker om mig som inte stämmer ihop att få tillbaka henne. Gång på gång har både jag och hon sagt ifrån på ett snällt sätt att vi inte vill ha kontakt med honom och att han skulle låta oss vara. Han hörde av sig ungefär 6-8 ggr under denna period. Sista gången han hörde av sig fick jag nog då under omständigheterna att jag jobbat 16h skift i 10 dagar i streck så skrev jag på Facebook i ett privat meddelande att jag ville slå honom och sätta honom i rullstol(slå honom) i affekt av vad han gjort mot oss i 5 månader och utan uppsåt då jag är en glad och snäll person och även helt ostraffade. Vidare så har vi stött på varandra och umgåtts på samma ställe(några meter ifrån varandra) utan att någon utav oss lagt energi eller fokus på varandra utan han har hållt sig till sitt och jag till mitt. Idag, 8 månader senare får jag en kallelse om misstanke om olaga hot. Hur stor är chansen att jag döms till böter/fängelse med tanke på all trakasseri, kränkning, förtal och förolämpning som både jag och min tjej fått uthärda?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om olaga hotBestämmelsen om olaga hot avser främst att bereda skydd mot vissa angrepp på enskild persons känsla av trygghet till person och egendom. Hotet behöver inte vara objektivt farligt. Att gärningsmannen inte avser att eller inte kan fullfölja sitt hot påverkar straffvärdet, men för ansvar krävs endast att hotet är ägnat att framkalla allvarlig fruktan för att en viss gärning ska utföras. Härmed avses närmast en riskbedömning utifrån den hotades synpunkt. Hotet ska vara sådant att det normalt duger för "är ägnat" att just hos den hotade inge sådan rädsla som avses. Om den hotade inte blir rädd, därför att personen tror att hotet inte är allvarligt menat eller därför att den hotade inte bryr sig om hotet eller vet att han eller hon kan skydda sig själv genom att avstyra det utgör det inget olaga hot. Om däremot den hotade inte blir skrämd för att den hotade inte förstår allvaret kan det utgöra olaga hot. Bedömningen av om ett hot varit ägnat att framkalla allvarlig rädsla hos den hotade utgår från de faktiska förhållandena och görs utifrån hur situationen framstått från den hotades synpunkt. Av betydelse är bland annat vilka åtgärder som avses med hotet, sättet på vilket hotet uttalas, parternas relation till varandra, hur gärningsmannen agerar i övrigt och vad den hotade känner till om gärningsmannens agerande sedan tidigare. Det bör normalt krävas att hotet avser ett brott som inte är helt lindrigt. Gärningsmannens avsikter att verkställa hotet saknar betydelse för straffbarheten (4 kap. 5 § första stycket brottsbalken).Chansen att du blir dömd Jag tror att en domstol skulle sakna anledning att betvivla att yttrandena som fällts av dig inte varit allvarligt menade. Det som talar för det är bland annat att ni har stött på varandra och att ni då inte hamnade i konflikt. Domstolen kommer även beakta att han har trakasserat både dig och din flickvän och att de hotelser som du kommit med via Facebook inte varit ägnade att framkalla något som kan anses som allvarlig fruktan för hans egen säkerhet till person. Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om förtal

2020-05-26 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |hej jag och mina vänner har fått en falsk anklagelse om att vi rökt cannabis och mycket mer utav en mycket troligkälla av skolan finns det något sätt utav att få den människan att få straff eller liknelse och få veta vem den källan är eftersom vi har bevis utav att vi inte tagit något som den falska källan uppmärksammade?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vilket straff riskerar den som anklagat er?Den person som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, döms för förtal till böter. Förtal förutsätter att en uppgift har lämnats. Det ska vara fråga om ett påstående med en sådan grad av bestämdhet att det går att pröva dess sanningshalt. Rena värdeomdömen kan inte utgöra förtal. Vidare gäller att uppgiften ska ha spridits till annan än den som uppgiften avser. Det krävs inte någon större spridning utan brottet är fullbordat så snart uppgiften kommit till åtminstone en tredje mans kännedom. En annan sak är att omfattningen av spridningen kan få betydelse när det gäller brottets svårhetsgrad.En uppgift kan utgöra förtal om den är ägnad att utsätta dig och dina vänner som uppgiften avser för andras missaktning. Bedömningen av vad som är en nedsättande uppgift ska göras från den utpekades utgångspunkt och inte utifrån allmänt rådande värderingar. Som särskilda exempel på uppgiftslämnande som uttrycker missaktning har i straffbestämmelsen angetts att någon utpekar annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt. Uppgifter av detta slag är således typiskt sett ägnade att utsätta någon för annans missaktning, i vart fall om de tar sikte på brottslighet eller klandervärt levnadssätt av allvarligare slag. De är med andra ord i sig sådana att kravet på missaktning är uppfyllt (5 kap. 1 § första stycket brottsbalken). StraffrihetI förarbetena till förtalsbestämmelsen anges att det inom familjen eller andra kretsar av närstående bör finnas ett vidare utrymme att uttala sådant som kan anses nedsättande. Man bör i en sådan krets kunna vara mindre nogräknad och lägga mindre band på sin tunga än annars. Uttalanden gjorda under sådana förutsättningar skulle därmed vara tillåtna även om uppgiftslämnaren har saknat skälig grund för uppgiftenFör att det ska vara straffritt att lämna en nedsättande uppgift om någon räcker det inte att ämnet är angeläget och därför försvarligt. Uppgiften måste också vara sann. Bevisbördan ligger på den som lämnat uppgiften och är alltså omvänd i förhållande till vad som annars gäller i brottmål. Om uppgiften var osann eller det inte går att bevisa dess riktighet kan den som lämnat den undgå straffansvar genom att i stället visa att han eller hon haft skälig grund för den. Därmed avses att uppgiftslämnaren trott på uppgiften och vidtagit skäliga mått och steg för att kontrollera dess riktighet, dvs. kravet på skälig grund innefattar en undersökningsplikt (5 kap. 1 § andra stycket brottsbalken).Hoppas du fick svar på din fråga!

Rätt till övertidsersättning?

2020-05-13 i OB-ersättning och övertid
FRÅGA |Min arbetstid slutar 16.30, efter det ska jag låsa och larma och stänga grindar, jag kan inte göra det i förväg för arbetsplatsen har öppet till 16.30, de andra som slutar 16.00 går bara direkt hem. Har jag rätt till övertidsersättning?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Har du rätt till övertidsersättning?Med övertid förstås sådan arbetstid som överstiger ordinarie arbetstid enligt bestämmelsen om ordinarie arbetstid, vilket är högst 40 timmar per vecka. När det gäller ersättning för övertidsarbete regleras detta inte i lagen utan är en ren avtalsfråga. Detsamma gäller skyldigheten för arbetstagaren att arbeta utöver den ordinarie arbetstiden. Eftersom det är en avtalsfråga kan du kontakta din arbetstagarorganisation för att ta reda på vad som gäller inom din bransch - eller kontakta arbetsgivaren för att se vad som står i anställningsavtalet (7 § första stycket arbetstidslagen).Arbetsgivarens skyldigheter att tillmötesgå dig som arbetstagareDet finns bestämmelser i arbetsmiljölagen som ger dig som arbetstagare vissa rättigheter gentemot arbetsgivaren. Bland annat ska du som arbetstagare ges möjlighet att medverka i utformningen av din egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör ditt eget arbete. Därmed har arbetsgivaren en skyldighet att försöka tillmötesgå dig som arbetstagare om du känner dig missnöjd med din arbetssituation. Beträffande arbetstidsformer finns vissa generella förarbetsuttalanden som betonar att arbetstidsfrågor i vissa situationer kan bedömas som en arbetsmiljöfråga. När det gäller arbetstider regleras dessa i arbetstidslagen. Lagens bestämmelser får helt eller delvis ersättas genom kollektivavtal. Denna allmänna reglering tillåter alltså arbetsmarknadens parter att avtala om arbetstider som i sig kan utgöra en belastning ur hälsosynpunkt (2 kap. 1 § tredje stycket arbetsmiljölagen).Mitt tips till dig Börja med att ta kontakt med din arbetsgivare och berätta om att du är missnöjd med dina arbetsvillkor. Angående övertidsersättning gäller vad som står i ditt anställnings- eller kollektivavtal. Försök komma överens om att du antingen ges ersättning för den tid det tar för dig att behöva larma och låsa varje dag - eller att din arbetstid ändras så att du har möjlighet att larma och låsa under din ordinarie arbetstid. Om din arbetsgivare inte vill gå med på detta kontaktar du din arbetstagarorganisation och berättar om din situation. Din arbetstagarorganisation har rätt till förhandling med din arbetsgivare (10 § första stycket lagen om medbestämmande i arbetslivet).Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om påföljd

2020-06-16 i Påföljder
FRÅGA |Vad kan en person som olovandes har tagit en bil, kört utan körkort med opiater i kroppen tänkas få för straff?//Annelie
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att olovligen ta annans bil Att olovligen ta någon annans bil betecknas som tillgrepp av fortskaffningsmedel vilket är en kvalificerad form av egenmäktigt förfarande. Bestämmelsen tillgrepp av fortskaffningsmedel har tillkommit därför att det kan vara svårt att styrka tillägnelseuppsåt vid tillgrepp av bilar, eftersom det är vanligt att "lånade" bilar återkommer till ägaren. Det vore mer korrekt att tala om olaga billån än bilstöld då gärningsmannen vid tillgrepp av fortskaffningsmedel inte tänkt behålla bilen utan bara tillgripa den. Om gärningsmannen däremot efter att ha tillgripit bilen bestämmer sig för att behålla den gör sig gärningsmannen skyldig till tillgrepp av fortskaffningsmedel och olovligt förfogande.I lagen sägs inget om när gärningen bör anses vara ringa brott. Ett tänkbart fall är att fordonet har använts kortvarigt och försiktigt och sedan återställts. Ett annat är att gärningsmannen är bekant med ägaren, och det finns anledning att tro att denne skulle ha tillåtit brukandet, om han eller hon hade blivit tillfrågad (hypotetiskt samtycke). För att bedöma brottet som grovt bör det avse mycket värdefull egendom.Köra bil med opiater i kroppen utan körkortBrister en vägtrafikant som för ett motordrivet fordon i väsentlig mån i den omsorg eller varsamhet som krävs vid framförande av fordon kan han eller hon dömas för vårdslöshet i trafik. Detta brott straffas om det begås uppsåtligen eller om personen med vetskap om att det finns en risk för att något inträffar tar en risk att olycka sker, även om det inte är avsikten.Den som uppsåtligen kör ett fordon utan att vara berättigad att föra ett sådant fordon döms till olovlig körning till böter. Då föraren dessutom kört fordonet med opiater i kroppen kan han eller hon dömas till rattfylleri om narkotikan faller in under bestämmelsen i narkotikastrafflagen och det under eller efter färden finns något narkotiskt ämne kvar i blodet. Bestämmelsen fastställer en presumtion att den som innehar ett narkotiskt ämne i blodet utgör en säkerhetsrisk i trafiken. Det gäller dock inte om narkotikan intagits i enlighet med läkares eller annan behörig receptutfärdares ordination. Rattfylleri är ett uppsåtligt brott, dvs. ansvar för brottet kan ådömas om gärningsmannens uppsåt täcker alla brottsrekvisit.Straffmätning Vid straffvärdebedömningen har domstolen först att ta reda på vad lagrummet för det brott en person står åtalad för anger som straffskala, den konkreta straffskalan (29 kap. 1 § första stycket brottsbalken).1. Ringa tillgrepp av fortskaffningsmedel ger böter eller fängelse i högst sex månader. Om brottet är grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år (8 kap. 7 § första och andra stycket brottsbalken).2. Vårdslöshet i trafik ger dagsböter. Om det är grovt fängelse i högst två år (1 § första och andra stycket trafikbrottslagen).3. Vid olovlig körning döms till böter. Är det att anse som grovt fängelse i högst sex månader (3 § första stycket trafikbrottslagen).4. För rattfylleri döms till böter eller fängelse i högst sex månader (4 § andra stycket trafikbrottslagen). Är det fråga om grovt rattfylleri döms till fängelse i högst två år (4 a § trafikbrottslagen).Utöver själva straffskalan ska domstolen bland annat beakta om det finns några försvårande omständigheter (29 kap. 2 § brottsbalken) eller förmildrande omständigheter (29 kap. 3 § brottsbalken).Var gärningsmannen under 21 år innebär det att ungdomsrabatt ska ges. Var han eller hon under 18 år vid gärningstillfället får domstolen endast döma till fängelse om det föreligger synnerliga skäl. En gärningsman som är under 15 år kan aldrig dömas till fängelse.Påföljd Huvudregeln är att den som döms för mer än ett brott ska ådömas en påföljd. När en gemensam påföljd för flera brott ska ådömas måste en särskild straffskala konstrueras för den samlade brottsligheten. Vanligen tillämpas en modell, enligt vilken straff först bestäms i förhållande till varje begånget brott, varefter ett kollektivstraff för den samlade brottsligheten fastställs. Med ett något cyniskt språkbruk kan man säga att den som begår flera brott åtnjuter "mängdrabatt" och kan efter ett tag begå brott "gratis" (30 kap. 3 § första stycket brottsbalken).Vid val av påföljd ska särskilt avseende fästas vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse. Presumtionen mot fängelse går ut på att man inte ska använda fängelse, såvida det inte finns starka skäl att göra det (30 kap. 4 § första stycket brottsbalken).Som du kan se under rubriken straffmätning varierar straffskalan kraftigt beroende på om brottsligheten är att beteckna som ringa eller grov. Alltså skulle personen kunna bli dömd från allt mellan böter till fängelse i upp till ungefär fyra år. Om vi leker med tanken att personen skulle bli dömd till fängelse är vid val av påföljd fängelse att anse som en svårare påföljd än villkorlig dom eller skyddstillsyn. Inte förrän ett fängelsestraff kommer upp till ett år eller mer ska personen dömas till fängelse. Det innebär att som alternativ till fängelse kan personen dömas till villkorlig dom/skyddstillsyn i kombination med böter eller samhällstjänst.Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om böter

2020-06-06 i Påföljder
FRÅGA |Hej! Jag blev dömd för ringa narkotika brått och straffet blev till dagsböter 50 á 300 kr som blir till 15000kr.Jag har ingen bruttolön eftersom jag jobbar på en båt i Danmark, och betalar ingen skatt. Min lön ligger på 23000 - 24500Är straffet rimligt?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!DagsböterDagsböter är konstruerade så att domstolen ådömer ett visst antal dagsböter och fastställer hur stor varje dagsbot ska vara. Antalet dagsböter bestäms genom reglerna för straffmätningen (29 kap. 1 § första stycket brottsbalken), medan dagsbotens storlek bestäms med hänsyn till den tilltalades inkomst, förmögenhet, försörjningsskyldighet och ekonomiska förhållanden i övrigt (25 kap. 2 § andra stycket brottsbalken). Då du gjort dig skyldig till ringa narkotikabrott har du dömts till böter enligt (2 § narkotikastrafflagen)Det minsta antalet dagsböter som kan utdömas är 30 dagsböter, och det högsta är 150 dagsböter, eller om straff ådöms gemensamt för flera brott, 200 dagsböter. Dagsbotens storlek kan variera från 50 kr till 1 000 kr. För att undvika oskäliga bötesbelopp vid ringa brott kan dagsbotens storlek jämkas. Det är emellertid inte avsett att jämkning schablonmässigt ska ske så snart gärningsmannen har goda ekonomiska förhållanden och brottet straffvärdemässigt ligger vid nedre gränsen för dagsböter. En individuell prövning med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet ska alltid äga rum. Avsikten får antas vara att en jämkning ska kunna ske bl.a då det vid en samlad bedömning av omständigheterna framstår som stötande eller oskäligt mot gärningsmannen att tillämpa vanliga principer för dagsbotsbeloppets bestämmande. Beräkning av dagsbotsbeloppVid beräkning av dagsbotsbeloppet utgår domstolarna från Riksåklagarens riktlinjer. Enligt dessa riktlinjer ska dagsboten bland annat bestämmas utifrån den misstänktes beräknade årsinkomst vid tidpunkten när dagsboten ska bestämmas. Med årsinkomst avses inkomst före skatt med avdrag för kostnaderna för inkomstens förvärvande (beräkning av dagsbotsbelopp).Efter att ha gått igenom listan för beräkning av dagsbotsbelopp ska dagsboten fastställas till en tusendel av det belopp som räknats fram.Är straffet rimligt?Om man utgår från att din årsinkomst ligger på omkring 300 000 kr så är dagsboten fastställd till en tusendel av detta, alltså 300 kr. Dagsböter är olika för olika personer då den baseras på den åtalades ekonomiska förhållanden, hit hör inte bara den åtalades inkomster utan hänsyn tas till andra personer i hushållet där ett skäligt resultat ska uppnås så att ingen i hushållet drabbas hårdare än en ensamstående med samma inkomst.Huruvida straffet är rimligt beror på dina ekonomiska förhållanden i övrigt.Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om samlag med barn under 15 år

2020-05-16 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Jag är emot lagen om samlag och tycker att det inte borde vara straff på om båda personerna är med på att ha samlag tycker jag det inte borde vara straffbart även om personen är under 15 år och den andra 15 eller mer så borde inte de va straffbart om båda är med på det och ja tycker att inte nån kan säga något annat om ena personen säger att båda va med på de så tycker jag inte att nån annan kan besluta om de ska fortsätta med utredningen.
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utgångspunkten vid sexuella handlingar mot barn under 15 år.Den allmänna utgångspunkten för lagstiftningen anges vara att varje människa har rätt att själv bestämma över sin egen kropp och sexualitet och har en ovillkorlig rätt att vara fredad från oönskade angrepp som kränker denna rätt. Barn under 15 år ska ges ett särskilt skydd. Sådana barn sägs ha behov av ett absolut skydd mot alla former av sexuella handlingar, och det är alltid en kränkning av barnet att utsätta det för sådana handlingar. Utgångspunkten för lagstiftningen när det gäller barn måste enligt lagstiftningsmotiven vara att de aldrig kan samtycka till sexuella handlingar. Denna utgångspunkt ligger bakom det nya brottet våldtäkt mot barn (6 kap. 4 § första stycket brottsbalken). För vissa fall har det emellertid ansetts finnas ett behov av en mindre sträng straffskala. Våldtäktsbestämmelsen ska nämligen omfatta inte bara sådana fall där två ungdomar, varav den ena är under och den andra strax över 15 år, frivilligt har samlag med varandra, utan även fall då t.ex. en 29-åring har samlag med ett barn som är 14 år och 11 månader, dvs. en gärning som hade varit straffri om barnet fyllt 15 år. I dessa senare fall kan det t.ex. vara fråga om en tonåring som utvecklat sin sexualitet och har en frivillig sexuell relation till någon som är betydligt äldre. Att i ett sådant fall då samlaget bygger på fullständig frivillighet och ömsesidighet mellan parterna döma till minst två års fängelse framstod enligt propositionen inte som rimligt även om utgångspunkten givetvis fortfarande var att det inte är tillåtet att ha sexuellt umgänge med den som är under 15 år. Mot denna bakgrund infördes bestämmelsen i (6 kap. 5 § brottsbalken) om sexuellt utnyttjande av barn för sådana fall av våldtäkt mot barn som med hänsyn till omständigheterna är att anse som mindre allvarliga. Den bestämmelsen är avsedd att tillämpas med restriktivitet. Vidare skulle den tidigare åtalsprövningsregeln ersättas av en ansvarsfrihetsregel. Tillämpningsområdet för denna regel avsågs omfatta bl.a. sådana fall då två ungdomar, den ena strax under och den andra strax över 15 år, frivilligt har samlag med varandra och det är uppenbart att gärningen inte inneburit något övergrepp mot barnet.Beträffande ansvarsfrihetsregeln i (6 kap. 14 § brottsbalken) anfördes vidare i propositionen att det borde finnas en möjlighet att inte döma till ansvar i fall där exempelvis en 16-årig pojke och en 14-årig flicka deltar i en helt frivillig sexuell handling som faller under (6 kap. 5 § brottsbalken). Fall som detta hade varit helt straffria om den yngre personen fyllt 15 år. Att ingripa straffrättsligt mot sådana fall ansåg regeringen inte motiverat och kunna skada såväl offer som gärningsman. Vid bedömningen av om ett fall ska vara straffritt ska det vara uppenbart att något övergrepp mot barnet inte skett. Alla fall där något otillbörligt medel använts, såsom våld, tvång eller någon form av påtryckning, ska vara uteslutna. Utgångspunkten ska vara att skillnaden mellan parterna i ålder och utveckling ska vara ringa. Ansvarsfrihet bör främst komma i fråga i fall där barn kommit långt i sin mognad och befinner sig nära åldern för sexuell självbestämmanderätt, dvs. 15 år. Den som har begått gärningen ska vara endast obetydligt äldre och kommit obetydligt längre i sin mognad. Vidare ska hänsyn tas till omständigheterna i övrigt, i första hand parternas relation till varandra och omständigheterna under vilka den sexuella handlingen företogs. Ett typexempel som anförs är att en 16-åring och en 14-åring som har en nära och god relation till varandra deltar i en ömsesidig och helt frivillig sexuell handling. Bestämmelsen är avsedd att tillämpas med stor försiktighet och efter en noggrann bedömning av det enskilda fallet. De omständigheter som ska beaktas vid en prövning enligt (6 kap. 14 § brottsbalken) hänför sig således främst till ungdomarnas ålder, mognad och utveckling i förhållande till varandra, deras relation till varandra och omständigheterna kring den sexuella handlingen. Tillsammans ska omständigheterna försäkra om att det är uppenbart att den sexuella handlingen inte inneburit något övergrepp mot den yngre av dem.Beträffande ålders- och utvecklingskriterierna kan sägas att för den ålderskategori som ansvarsfrihetsregeln är avsedd, dvs. tonåringar kring 15-årsgränsen, det ofta kan anses förhålla sig så att flickor har hunnit längre i utveckling och mognad än pojkar i samma ålder. Det bör emellertid inte vara lämpligt eller kanske ens möjligt att föra bevisning om saken i de flesta fall. En viss schablonisering i bedömningen bör därför tillåtas. Därvid synes det vara rimligt att i fall där den yngre än mycket nära 15- års gränsen godta en större åldersskillnad än när den yngre är just över 14 år.Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om stöld av väska i en butik

2020-05-13 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej! Har en fråga angående ett scenario. Låt säga att en person i en matbutik stjäl en dyr och fin väska ur handen på en kvinna, väl påväg ut ur matbutiken stoppas personen på grund av lång kö varpå kvinnan hinner ifatt tjuven och rycker tillbaks sin väska. Tjuven blir då stressad och drar upp en replika av en pistol och hotar kvinnan med att han kommer skjuta om kvinnan inte ger tillbaks väskan. Kvinna blir uppenbarligen rädd och släpper väskan och tjuven lämnar med väskan i sin hand. Vilka brott har tjuven gjort sig skyldig till? Min uppfattning är att tjuven ju dels stulit väskan, och därför gjort sig skyldig till stöld enligt 8:1 RB, dels olaga hot för att med vapen ha hotat kvinnan enligt 4:5 RB. Men till min fundering, har tjuven samtidigt gjort sig skyldig till rån eftersom kraven i 8:5 verkar vara uppfylla? Och kommer en domstol isåfall att döma för både stöld, olaga hot och rån, eller bara rån? Eller hur fungerar det när en person gjort sig skyldig till två brott (8:1 och 4:5) som tillsammans liknar ett annat brott (8:5)?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad gäller vid väskryckning?Till att börja med gör personen sig skyldig till grov stöld genom att rycka väskan från kvinnan. Det rubriceras ofta som "snappning" vilket främst tar sikte på väskryckningar. Det är också vanligt att en väskstöld medför särskilda olägenheter för den bestulne, t.ex. när man blir av med sin plånbok (8 kap. 4 § första och andra stycket brottsbalken). Vad gäller när mannen drar upp en replika av en pistol? Det tvång som krävs för ansvar för rån består antingen i våld på person eller i hot som innebär eller för den hotade framstår som trängande fara. Det räcker med att hotet för kvinnan framstår som trängande fara, även om konkret fara faktiskt inte har förelegat. Uttrycket "eller för den hotade framstår som" tillkom genom 1976 års lagstiftning för att täcka fall där någon blivit hotad med t.ex. en leksakspistol. Rån förekommer i tre former. Man brukar tala om stöldfallet, motvärnsfallet eller utpressningsfallet. Utpressningsfallet omfattar fall där en person tvingas till en handling eller underlåtenhet som innebär förmögenhetsöverföring, t.ex. att under pistolhot lämna ifrån sig sin väska, vilket är fallet här (8 kap. 5 § första stycket brottsbalken). Om man gjort sig skyldig till brott som liknar varandra "konsumeras" brottenSå som Högsta domstolen tidigare har uttryckt det kan ett brott i vissa fall framstå som så nära förbundet och samtidigt så underordnat ett annat brott att det är naturligt att endast döma för detta brott och betrakta den övriga brottsligheten som medbestraffad. Man kan också uttrycka det så att vissa brott kan anses "konsumerade" av övrig brottslighet om de olika brotten ger uttryck för samma brottsliga aktivitet som väsentligen kommer till uttryck i ett av brotten. Läran om brottslighetskonkurrens innebär en i flera led förekommande utrensning av tänkbar brottslighet. Med utrensning ska förstås att gärningsmannen inte döms för all den brottslighet som han i och för sig kan sägas ha begått. Vissa gärningar eller brott "konsumeras" genom att gärningsmannen döms för annan brottslighet. Det innebär att en åklagare inte kommer åtala en gärningsman för stöld om han eller hon anser att det som gärningsmannen har gjort är att betrakta som grov stöld. Den som genom ett händelseförlopp begår ett grovt brott har (genom sitt handlande) också definitionsmässigt begått brott av normalgraden. Att välja att rubricera förfarandet som grovt brott innebär endast kvalificering av brottet, det betyder inte att man ska dömas för båda brotten. Att låta viss brottslighet "konsumeras" är motiverat om man därigenom undviker orättvis dubbelbestraffning. Vad blir mannen åtalad för?Då både stöld och olaga hot är underordnade rån i straffskala innebär det att rånbestämmelsen i (8 kap. 5 § första stycket brottsbalken) kommer att "konsumera" brotten rörande grov stöld (8 kap. 4 § brottsbalken) och olaga hot (4 kap. 5 § första stycket brottsbalken). Alltså kommer mannen troligtvis att åtalas för rån, alternativt grov stöld. Hoppas du fick svar på din fråga!