När har jag rätt till ränta på min försäkringsersättning?

2021-05-14 i Skuld
FRÅGA |Hej, Försäkringsbolaget vill inte ersätta en vattenskada som uppstod i höstas i min fritidsfastighet som var försäkrad, Fritidshusförsäkring Stor. Som svar på min skadeanmälan fick jag 201117 följande besked: "Beslut i ditt ärende. Vi kommer att lämna ersättning till dig för skadorna på din byggnad i enlighet med försäkringsvillkoret punkt A12. Din självrisk är 1 800 kronor" Försäkringsbolaget ändrade sig och föreslog i ett senare benämnt "styrande dokument", mig att välja mellan att åtgärda felet med max 158 000 kr via entreprenör, eller få 111 000 kr om jag ville fixa felen själv. Jag accepterade inte förslaget eftersom jag inte visste hur mycket skadan skulle kosta. Försäkringsbolaget vill trots beslut inte betala mer än vad som föreslagits i det sk styrande dokumentet. De har endast betalat 158 000 kr (7 januari). Jag har betalat min entreprenör 168 000 (15 februar)+242 000 kr (12 april). Mitt krav mot Försäkringsbolaget är 410 000-158 000= 252 000 kr med vissa åldersavdrag m m. Mina frågor är: 1. Hur ser Lawline på tvisten? 2. När kan mitt krav börja löpa med ränta om jag vinner tvisten? Från Folksams beslutdatum 201117 eller vid mina betalningar till entreprenören? Måste jag formellt framställa ett krav mot Folksam med betalningsuppmaning för att ränta ska börja löpa? Hur stor är räntan? Tacksam för svar Vänliga hälsningar,
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag vill bara börja med att förklara varför jag inte nämner ditt försäkringsbolag vid namn, utan hela tiden kommer att referera till det som "ditt försäkringsbolag" eller liknande. Det är enbart för att vi anonymiserar både bolag och personer i våra svar, så att inte andra utomstående skall kunna förstå vilka frågan handlar om. Det är även därför vi har tagit bort ditt namn i frågan. Jag hoppas att detta inte förvirrar dig!Tillämplig lagstiftning:-Räntelagen (RänteL)-Försäkringsavtalslagen (FaL)-Rättegångsbalken (RB)Begrepp som kan vara bra att känna till och förstå både i mitt svar och om du vill göra mer egna efterforskningar:Fordring = Skulden/ ditt betalningskrav gentemot försäkringsbolagetGäldenär = Den personen som är skyldig pengar, alltså den som har en skuld till dig.Borgenär = Den som har ett betalningskrav riktat mot en gäldenär, alltså du i detta fallet.Försäkringsfall = Ditt försäkringsärende, alltså varje gång du anmäler en skada eller liknande till ditt försäkringsbolag så skall dem avgöra om det är ett försäkringsfall, vilket det är om t.ex. skadan faller inom försäkringen.Fråga 1. Hur ser Lawline på tvisten?Tyvärr så kan jag inte göra en bedömning av tvisten, då det inte går att göra utan att gå igenom era avtal, beslut och försäkringsvillkoren. Det går därmed inte att utifrån den informationen du har återgivit i frågan göra en korrekt rättslig bedömning kring vad som talar till din fördel, utan då måste jag göra en ordentlig utredning av alla avtal och beslut. Tyvärr ligger det inte inom ramen för expressrådgivningen att gå igenom dokument, varav det blir omöjligt att göra en korrekt bedömning kring tvisten, vilket jag ber om ursäkt för!Jag kan dock varmt rekommendera dig att vända dig till en av våra jurister som kan hjälpa dig att gå igenom avtalen, besluten och försäkringsvillkoren för att hjälpa dig vidare i ditt ärende. Om du finner det intressant så kan du mejla mig på elin.englund@lawline.se för att få hjälp att komma i kontakt med en av juristerna och få en offert för vad arbetet skulle kunna komma att kosta. Jag kommer däremot självklart att svara på dina övriga frågor, som inte är beroende av hur avtal- och försäkringsvillkoren ser ut.Fråga 2..1 När börjar eventuell ränt att löpa på ditt krav om du får igenom det?Det finns två möjliga svar på denna fråga, vilket av svaren som är korrekt beror på hur man bedömer skulden. Om skulden anses vara en skuld från en försäkringsersättning finns nämligen specialregler som gäller just för försäkringsersättning. Sedan finns det även allmänna regler för skulder, som blir tillämpliga om man av någon anledning skulle bedöma att skulden inte ses som försäkringsersättning. Jag kommer att redogöra för båda möjligheterna, men min bedömning är att det bör vara reglerna för försäkringsersättning som är tillämpliga eftersom din grund för skulden är ett försäkringsfall.Om skulden räknas som försäkringsersättning:Ifall skulden räknas som en försäkringsersättning som inte är periodisk skall betalas senast en månad efter det att din rätt till ersättningen har inträtt och den utredning som skäligen kan begäras för att fastställa betalningsskyldigheten och till vem betalningen skal ske har lagts fram till försäkringsbolaget (16:1 FaL). Således så måste du ha givit in den utredning kring skadan som försäkringsbolaget skäligen kan kräva av dig, samt visa på att det är till dig dem skall betala ersättningen. Efter att det är gjort skall utbetalningen ske inom en månad. Om betalningen blir försenad har du rätt till ränta enligt 6 § räntelagen. Jag kommer att förklara längre ned i mitt svar vad 6 § räntelagen innebär.Så länge skulden räknas som en försäkringsersättning har du således rätt till ränta från att det har gått en månad efter att rätten till ersättningen har inträtt och du givit in de underlag försäkringsbolaget behöver. Jag kan inte bedöma exakt när detta skulle vara baserat på din frågeställning, men jag skulle gissa att rätten till ersättning borde ha inträtt i och med deras första beslut där du fick reda på att dem kommer att lämna ersättning.Om skulden inte räknas som försäkringsersättning:Om skulden av någon anledning inte skulle anses falla in under begreppet försäkringsersättning, utan anses vara en "vanlig" skuld så gäller de allmänna reglerna för ränta.I räntelagen är det stadgat att ifall det är avtalat i förväg när en fordring skall betalas så börjar räntan att löpa från den dagen då fordran skulle ha varit betalt, men betalningen uteblev (3 § RänteL). I ert fall så uppfattar jag det dock som att ni inte har någon överenskommen förfallodag på din fordran gentemot försäkringsbolaget, eftersom ni inte är överens om att dem är skyldig dig pengar.Vid det fall som man inte har en förfallodag bestämd i förväg så börjar ränta att löpa 30 dagar efter att du har avsänt en räkning eller framställt ditt krav på ett annat sätt, det viktiga är att ett bestämt belopp framgår av din räkning eller ditt krav, samt att du anger att ränta kommer att börja löpa ifall dem inte betalar (4 § RänteL). Försäkringsbolaget kan således inte vara skyldig att betala ränta för tiden innan räkningen eller kravet har kommit dem till handa.Således är det varken från försäkringsbolagets beslutsdatum, eller från den dagen du betalade dina fakturor, utan från den dagen då skulden skulle ha betalts, om förfallodagen var bestämd i förväg eller 30 dagar från att du har skickat en faktura eller ett krav med ett bestämt belopp där du även meddelar att ränta börjar löpa ifall de underlåter att betala, ifall förfallodagen inte var bestämd i förväg som du har rätt till ränta ifall skulden inte ses som försäkringsersättning.Fråga 2.2 Måste du formellt framställa ett betalningskrav gentemot försäkringsbolaget för att ränta skall börja löpa?Om ditt krav räknas som försäkringsersättning:Så som jag tolkar lagen finns det inget speciellt stadgat kring att du skall ha framställt ditt krav formellt för att du skall ha rätt till ränta på skulden i efterhand, utan som jag beskrev i svaret ovan inträder rätten till ränta en månad efter att din rätt till försäkringsersättning inföll. Således tolkar jag det som att det inte finns något krav på en speciell aktivitet från din sida för att du skall ha rätt till ränta om det senare fastställs att du har rätt till en högre försäkringsersättning.Däremot kan det krävs åtgärder av dig för att det skall fastställas att du har rätt till en högre försäkringsersättning än försäkringsbolaget idag har beslutat om, varav det indirekt blir ett måste för dig att agera för att få ut det belopp du vill ha ut, däremot är det inget krav kopplat till räntan. Jag skulle dock rekommendera dig att begära en omprövning av ditt ärende hos bolaget och i din begäran förtydliga vilket belopp du anser dig ha rätt till, för att således kunna komma framåt i processen kring att få ut det belopp du anser dig ha rätt till. Du kan läsa mer om omprövning längre ned i mitt svar.Om ditt krav räknas som ett "vanligt" krav:Svaret på denna fråga har du egentligen redan fått i mitt svar på föregående delfråga, men för tydlighetens skull så upprepar jag svaret även här. Ifall ni inte har en överenskommen skuld, där försäkringsbolaget själva anser sig vara skyldig dig pengar och vet när skulden skall betalas senast, då måste du skicka ett betalningskrav eller en faktura till dem, annars kan du inte få ränta på din skuld (4 § RänteL). Ett krav kan du skicka genom att t.ex. mejla eller skicka ett brev till försäkringsbolaget där du skriver och förklarar att du anser att dem är skyldiga dig 252.000 kr och att ränta kommer att börja löpa ifall dem inte betalar inom 30 dagar. I kravet rekommenderar jag dig även att skicka med underlag för beloppet, så som kvitton etc., och förklara hur du har räknat fram beloppet.Fråga 2.3 Hur stor är räntan enligt 6 § räntelagen?Oavsett om ditt krav på försäkringsbolaget räknas som ett "vanligt" krav eller försäkringsersättning så är storleken på räntan densamma och följer av 6 § räntelagen.Räntan beräknas per år och består av den vid tiden gällande referensräntan som bestäms av riksbanken (9 § RänteL) plus åtta procentenheter (6 § RänteL). I dagsläget är referensräntan 0, varav dröjsmålsräntan blir 0.8. För att sedan räkna ut hur mycket det blir i faktiska pengar så tar du beloppet gånger 1.08, i ditt fall blir det 252.000 x 1.08 = 272.160 kr, vilket innebär att dröjsmålsräntan per år i dagsläget är 20.160 kr på det belopp du anser att försäkringsbolaget är skyldig dig. Ifall dem då är till exempel en månad sen med betalningen så delar du 20.160 på 12 för att få fram hur mycket en månads ränta blir, 20.160/12 = 1680 kr. Om det inte är ett helt antal månader de är sena kan du istället dela 20.160 kr på 365, så kan du då se vad varje dag kostar i ränta, 20.160/365= 55,2 kr. På det viset kan du få fram hur mycket räntan blir i faktiska pengar ifall du vill kunna räkna på det.Finns det något annat du kan göra om du inte är nöjd med ditt försäkringsbolags beslut?Om du får ett beslut från ditt försäkringsbolag som du inte är nöjd med så är det viktigt att begära omprövning av det beslutet innan tiden för omprövning har löpt ut. Det innebär att du berättar att du inte är nöjd med beslutet som försäkringsbolaget har tagit och begär att dem gör en ny bedömning av ditt försäkringsfall. Om du vill begära en omprövning är det viktigt att du följer de instruktioner som försäkringsbolaget ger dig kring hur du skall begära en omprövning, samt att du gör det inom den tid som dem har satt ut, vilket normalt brukar röra sig om 6 månader efter att du fått ta del av beslutet. Instruktioner kring hur du begär omprövning skall dem delge dig med beslutet dem har tagit (2:7 FaL).På ditt försäkringsbolags hemsida så står det att du kan ansöka om omprövning av deras kundombudsman i upp till ett år efter att du fått beslutet. Kundombudsmannen gör sedan en opartisk bedömning av ditt ärende och rekommenderar efter det försäkringsbolaget hur de skall göra och det kostar inte dig några extra pengar.Ifall du och ditt försäkringsbolag inte kommer överens även efter en omprövning och det inte finns någon mer möjlighet att få ärendet överprövat hos försäkringsbolaget så finns det fler vägar att gå för att få er tvist avgjord, jag kommer att beskriva dessa under egna rubriker här nedanför.Allmänna reklamationsnämnden (ARN)ARN är en statlig myndighet där du kostnadsfritt kan få din tvist prövad när det gäller en privat försäkring, så länge försäkringen inte grundar sig på kollektivavtal som föreskriver ett särskilt tvistelösningsförfarande. ARN:s beslut är dock inte att likställa med en dom från en domstol, utan de ger en rekommendation till försäkringsbolaget kring hur ärendet skall lösas. De kan dock inte tvinga försäkringsbolaget att följa denna rekommendation, de riskerar dock att hamna på råd och röns "svarta lista" om de inte följer rekommendationerna.Ansökan om betalningsföreläggande hos KronofogdenSå länge fordran har förfallit till betalning, alltså att försäkringsbolaget är försenade med sin betalning så kan du även ansöka om ett betalningsföreläggande hos kronofogden (2 § BfL). Det gör du genom att fylla i en blankett hos kronofogden, där du skall fylla i uppgifter om dig, skulden och gäldenären. Det är väldigt viktigt att det är tydligt vad skulden grundar sig på, så att gäldenären förstår varifrån skulden kommer, annars kommer du behöva komplettera din ansökan. Det kostar 300 kronor att ansöka och du kan begära ersättning för den kostnaden av försäkringsbolaget i din ansökan, där kan du även begära ersättning för ditt eget eller ditt ombuds arbete, normalt 380 kr.När du har skickat in en ansökan kommer kronofogden inte att utreda vem av er som har rätt, utan dem skickar ett brev till försäkringsbolaget med ett föreläggande. Sedan kan försäkringsbolaget välja att betala eller bestrida skulden. Om dem bestrider skulden så kommer du få välja mellan att be kronofogden skicka ärendet vidare till domstol för prövning av frågan i sak, eller lägga ner ärendet. Min bedömning är att försäkringsbolaget med största sannolikhet kommer välja att bestrida skulden, varav du alltså måste ta det vidare till domstol om du vill få betalt. Jag ville ändå berätta om denna väg, så du vet alla möjligheter. Om du då väljer att ta ärendet vidare till domstol får du betala 2.500 kronor för att domstolen skall ta över ärendet. När du kommit till domstol denna vägen så gäller sedan samma regler som jag beskrivit i rubriken under som heter "allmän domstol", till exempel att du vid förlust kan behöva betala försäkringsbolagets rättegångskostnader. Det kan således bli mycket kostsamt att driva en process i domstol!Allmän domstolDu kan välja att stämma ditt försäkringsbolag inför domstol, om du vill göra detta är det viktigt att du gör det inom 6 månader från det att du fått deras slutgiltiga beslut, annars förlorar du rätten/möjligheten till att göra detta föralltid (7:4 FaL). Skillnaden gentemot ARN är att försäkringsbolaget måste följa det domstolen beslutar, vilket innebär att om domstolen dömer att försäkringsbolaget är skyldig dig 252.000 kronor så har du en verkställbar dom, till skillnad från ARN:s beslut. Det kan dock bli en kostsam process ifall du förlorar, då du kan behöva betala både dina och försäkringsbolagets rättegångskostnader i såna fall. Ifall du har en hemförsäkring med rättsskydd så kan dock försäkringen täcka dina rättegångskostnader, så det rekommenderar jag dig att kolla upp ifall du vill ta ärendet inför domstol.Mina rekommendationer till dig:-Begär omprövning av ditt ärende innan tiden för omprövning har löpt ut.-Ifall du vill ha ytterligare rådgivning där vi går igenom beslut, avtal och försäkringsvillkor så kontakta mig per mejl för att komma i kontakt med en av våra jurister, som kan hjälpa dig kring bästa sättet att ta ditt ärende vidare.-Om du vill ha möjlighet att dra frågan inför domstol, så tänk på att ansöka om stämning innan 6 månader från det att försäkringsbolaget har tagit sitt slutgiltiga beslut har gått. Du ansöker om stämning vid den tingsrätt som ligger i den ort som försäkringsbolaget har sin hemvist (10:1 RB). Försäkringsbolagets hemvist är den ort där styrelsen har sitt säte. Här kan du läsa mer om att ansöka om stämning.Avslutande ordJag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga, om det dyker upp några följdfrågor eller om du vill boka tid med en av våra jurister är du varmt välkommen att höra av dig på elin.englund@lawline.se för ändamålet!Med vänliga hälsningar,

Vad kan jag göra för att kräva att ett arvsskifte går igenom när en dödsbodelägare vägrar?

2021-04-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Min svärmor är avliden. Några månader efteråt dog min svåger. Min make och brodern var enda barnen. Svärmors hus är sålt och vi har, tillsammans med vår advokat, upprättat arvskifte. När svågern, bosatt i Spanien sedan drygt 20 år, dog visade det sig att han varit gift med sin "sambo" i ca. 18 år. Änkan valde att göra bouppteckning i Spanien, vilken vi inte sett.Nu vägrar hon att skriva på arvskiftet (har muntligt godkänt det) p.g.a spanska skatteregler gör att hon ska få en skatt på arvet på ca. 1.500.000:- om hon lyfter arvet före 2023.Nu har vi läst på om arvsrätt och laglott. Finns det något att göra så att min make kan få ut sin laglott utan godkännande av änkan?
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I situationen av att en svensk medborgare bor i Spanien och avlider där så skall enligt huvudregeln spansk lagstiftning användas på arvskiftet så länge personen anses ha sin hemvist i spanien. Det går dock att reglera så att svensk lag gäller, då EU-medborgare kan välja att ett lands lagar vari dem är medborgare skall gälla, istället för landet vari dem har hemvist, detta görs genom ett speciellt lagvalsförordnande i testamentet och följer av Europas arvsföordning. Jag utgår dock ifrån att det i ert fall är svensk arvslag som gäller då det tyvärr inte ligger inom expresstjänstens ram att utreda spanska arvslagar, varav mitt svar alltså kan påverkas av att spansk lag eventuellt är den lag som skall tillämpas på området.Svensk lag på området:Ärvdabalken (ÄB).Gäller ett muntligt godkännande av ett arvskifte?Normalt sett så är även muntliga avtal lika bindande som skriftliga. När det kommer till arvsrätt och specifikt arvsskiften finns det dock formalia krav, det innebär att arvsskiftet måste undertecknas av alla dödsbodelägare för att det ska vara giltigt (23:4 ÄB). Därmed måste ni få änkans underskrift, vilket ni redan verkar ha förstått.LaglottenNi nämner att ni har kollat upp laglotten, vilket innebär att en bröstarvinge har rätt till att minst få ut halva sin arvslott (7:1 ÄB), ifall det är så att bröstarvingen är ett särkullbarn sett till det äktenskap som fanns vid arvlåtarens dödsdag så har den rätt att få laglotten direkt. I det här fallet så är din man barn till den avlidne som jag förstår det, varav han är bröstarvinge och vad jag förstår det som är den som mamma var gift med inte heller din mans förälder, varav han räknas som särkullbarn sett till deras äktenskap. Därav bör han enligt svensk arvsrätt vara berättigat till att få ut minst sin laglott enligt svensk arvsrätt.Vad kan man göra om man inte kommer överens om arvsskiftet?Kräva jämkning för att få ut laglottAtt använda sig av laglottsregeln för att få ut sin laglott brukar mer handla om ifall testamentet är skrivet på ett sådant sätt att bröstarvingen inte har rätt att få ut sin arvslott, utan andra ska ärva före bröstarvingen. Då kommer laglottsregeln in som en skyddsregel och gör att bröstarvingen åtminstone får ut halva sin arvslott alltså sin laglott, vilken arvlåtaren inte har laglig rätt att testamentera bort till någon annan. Om man vill utkräva sin laglott måst man påkalla jämkning av testamentet, detta måste även göras inom sex månader från det att man erhållit testamentet. Det innebär att om mer än sex månader har gått från det att ni erhållit testamentet så har tidsfristen för din mans möjlighet att kräva jämkning av testamentet utgått (7:3 ÄB). Men om tidsfristen inte har gått ut så kan han påkalla jämkning genom att meddela den andra testamentstagaren att man vill ha jämkning, inom sex månader. Som jag sa tidigare så känns det dock inte som att det är den här situationen din man befinner sig i, då jag inte upplever att någon annan testamentstagare har ärvt det han borde ärva, utan han blir "enbart" hindrar att praktiskt få ut sin arvslott.Ansöka om skiftesman hos domstolOm man inte kommer överens om arvsskiftet så kan man ansöka om att få en skiftesman utsett av domstol (23:5 ÄB). Om man får en skiftesman utsedd så är det dennes uppgift att lösa tvister om skiftet och fördela arvet. Om ni hade en bouppteckningsman så skall denna automatiskt bli även skiftesman. Din man kan alltså gå till tingsrätten och ansöka om en skiftesman för att få hjälp att lösa denna tvist och förhoppningsvis få ut sitt arv, vilket är vad jag rekommenderar att han gör.Låta arvstvisten avgöras i domstolOm det är så att någon av er inte accepterar skiftesmannens beslut, eller om tvisten inte går att lösa så kan frågan tas upp i svensk domstol. Om man inte gillar skiftesmannens beslut så klandrar man det beslutet genom att väcka en klandertalan mot övriga dödsbodelägare eller genom att skicka en stämningsansökan till tingsrätten. En klandertalan måste väckas inom fyra veckor från delgivning av arvsbeslutet och det går inte att överklaga skiftesmannens beslut om den tiden överskrids, utan då börjar tvångsskiftet automatiskt att gälla.SammanfattningDin man kan alltså ansöka om en skiftesman hos domstolen för att få igenom ett tvångsskifte, sedan går det även att avgöra frågan i domstolen, det kan dock bli en lång och dyr process, varav min rekommendation är att i första hand ansöka om en skiftesman. Tänk dock på att det kan finnas lagstiftning i Spanien som påverkar detta, och tyvärr ligger det inte inom ramen för expresstjänsten att utreda spanska arvslagar, utan då rekommenderar jag dig att vända dig till en advokat eller jurist som är expert på spansk arvsrätt.Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga, om det uppstår några följdfrågor är du varmt välkommen att mejla mig på elin.englund@lawline.se för ändamålet!Med vänlig hälsning,

Vad har en bostadsrättsförening för ansvar gällande renovering av stammarna?

2021-04-30 i Bostadsrätt
FRÅGA |Jag sitter i styrelsen (sekreterare och firmatecknare) för en bostadsrättsförening och skickar denna fråga på uppdrag av styrelsen.2016 utfördes relining av stående stammar i fastigheten. Vissa gästtoaletter var då ombyggda till garderober/klädkammare. Föreningens medlemmar informerades muntligt vid ett medlemsmöte om att relining av stammar inte kunde utföras om de inte var åtkomliga. De berörda bostadsrättshavarna kunde då välja att göra stammarna åtkomliga eller att avstå från reliningen.Bostadsrättshavarna till en lägenhet med ombyggd toalett där ingen relining utförts, har nu meddelat att de vill återställa utrymmet till toalett. De har köpt lägenheten för ca ett år sedan av den som tidigare byggt om toaletten till garderob. Säljaren var medveten om att de nya ägarna planerade att återställa utrymmet. Det är dock oklart om det står något i köpeavtalet om detta. Bostadsrättshavarna ställer nu ett krav på att föreningen ska bekosta reliningen som ska göras i samband med återställandet av toaletten. Hur ska vi se på detta? Är det verkligen föreningen som har det ansvaret?
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Som jag förstår frågan har ni 2016 gjort ett avtal som innebär att de som inte gör stammarna tillgängliga har avstått frivilligt från relining av stammarna, samt att alla informerats om detta och själva gjort sitt val. Nu undrar ni om ni ändå kan vara skyldiga att göra en relining på en lägenhet som blivit såld och där de nya köparna vill ha det genomfört. Om jag har missförstått någonting så är du varmt välkommen att mejla mig på elin.englund@lawline.se för att förtydliga frågeställningen, då det eventuellt kan påverka mitt svar. Jag vill dock förtydliga redan här att eran bostadsrättsförenings stadgar kan ha betydelse i frågan, jag har inte tillgång till dessa och det ingår inte heller i expresstjänsten att läsa dokument, varav mitt svar tyvärr inte kan ta hänsyn till eventuella bestämmelser i era stadgar som kan ha betydelse. Jag vill även redan här förtydliga att jag i de flesta fall vidnämner relining som "renovering av stammarna" eller liknande, då det blir ett bättre flöde i texten då. Tillämplig lagstiftning:Bostadsrättslagen (BRL).Kort svar:Enligt min bedömning så måste ni tyvärr genomföra relining på den lägenheten som nu begär det. Det beror på att renovering av stammar ligger under föreningens ansvarsskyldighet, varav ni som förening måste se till att stammarna håller ett bra skick. Det innebär även att ni har lagstadgad rätt att få tillträde till lägenheter för att utföra sådant arbete, varav ingen får neka er. Därmed borde ni inte ha accepterat att medlemmar i föreningen tackade nej 2016, då eventuellt kan ses som att ni inte uppfyllt er ansvarsskyldighet. Med det sagt så är ni inte skyldiga att genomföra en relining ifall stammarna är i tillräckligt bra skick redan nu, men utifrån vad du skriver i frågan låter det som att dem inte är det. Om ni är det minsta osäkra bör ni anlita en fackman på området som kontrollerar stammarnas skick.RättsutredningVem ansvarar för lägenhetens skick?AllmäntSom huvudregel kan man säga att föreningen ansvarar för att hålla lägenheten, huset och marken (7:4 BRL), medan bostadsrättsinnehavarna ansvarar för det inre underhållet av lägenheten, medan ni som förening ansvarar för skicket på de gemensamma utrymmena (7:12 BRL). Man kan dock begränsa bostadsrättsinnehavarnas ansvar för lägenhetens skick i föreningens stadgar, varav det är viktigt att ha noga koll på stadgarna för att med säkerhet veta vems ansvaret för ett visst utrymme är. Man kan däremot inte göra tvärtom och utvidga bostadsrättsinnehavarnas ansvar till att även omfatta underhåll av andra delar av huset som är utanför lägenheten. Typiskt sett så räknas lägenheten som golv, väggar, tak, inredningen i rummen, glas och bågar i fönster samt lägenhetens inner- och ytterdörrar (se Jonny Flodins lagkommentar till 7:12 på Karnov och prop. 1990/91:92 s.201).För att föreningen ska kunna utföra det underhåll de har ansvar för och se att även bostadsrättsinnehavarna gör detsamma så har föreningen rätt att få tillträde till lägenheterna för att kontrollera att de hålls i bra skick, används för rätt ändamål och för att undersöka reparationsbehov som ligger på föreningens ansvar eller för att utföra sådant arbete (7:13 BRL). Om en bostadsrättsinnehavare inte lämnar tillträde till lägenheten när föreningen har rätt till det så kan föreningen ansöka om ett beslut om särskild handräckning av kronofogdemyndigheten, vilket innebär att ifall beslutet beviljas så hjälper kronofogdemyndigheter er att få tillträde till lägenheten ( 7:13 st 3 BRL). Bestämmelser om handräckning finns i lagen om betalningsföreläggande och handräckning, ifall ni vill läsa på om detta.Vad är föreningens ansvarDet som föreningen ansvarar för är sådant som inte räknas till lägenheten och för "reparationer av ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten, om föreningen har försett lägenheten med ledningarna och dessa tjänar fler än en lägenhet. Detsamma gäller ventilationskanaler" (7:12 st 2 BRL). Det innebär att föreningen ansvarar för stamledningar, vilket man utläser av att det står att föreningen ska ha försett lägenheten med ledningarna och att de ska tjäna fler än en lägenhet. När föreningen skall genomföra sitt ansvar för stamledningar så krävs ofta omfattande arbete som kan innebära att t.ex. golv behöver rivas upp eller att inredning måste tas bort. När detta sedan skall återställas så har Högsta domstolen stadgat i NJA 2019 s.1013 p.10 att utgångspunkten är att det är föreningens ansvar att även återställa lägenheten efter att arbetet är utfört, vilket är en del av att fullgöra föreningens underhållsansvar av ledningarna i 7:12 st 2 BRL.Vad innebär föreningens ansvar att återställa lägenheten efter att den utfört sitt underhållsansvar för bland annat stamledningar?Hovrätten har i denna fråga konstaterat att man skall utgå ifrån att ytskiktet på lägenheten var gott, varav lägenheten skall återställas till ett gott skick. Om bostadsrättsinnehavaren eller föreningen påstår något annat om lägenhetens skick så måste den som påstår det även bevisa sitt påstående för att man skall utgå från någonting annat (RH 2016:15).Högsta domstolen har sedan i NJA 2011 s.548 haft ett resonemang om vad reparationsskyldigheten innebär, just det rättsfallet handlar om en reparation efter brandskador, men bör enligt doktrin även gå att applicera på föreningens skyldighet att återställa lägenheten efter underhåll av stamledningar. Det domstolen stadgar i avgörandet är att föreningen kan nöja sig med att ersätta det som skadats med likvärdiga begagnade inventarier, men oftast så kan inte en reparation/återställande utföras till en annan nivå än till nyskick. Det kan också innebära att det under återställandet/reparationen används bättre material eller liknande, så att en förbättrad funktionalitet eller standard uppnås. Att en praktiskt sett nödvändig reparation/återställning leder till en höjd standard skall inte innebära att bostadsrättsinnehavaren behöver betala den kostnaden, utan den kostnaden får föreningen stå för enligt Högsta domstolen.Vad gäller vid er relining 2016?Då en relining är en renovering av stammarna så faller det in under ert ansvar som förening, då det är ni som ska se till att stammarna håller ett gott skick. Därav är det ni som förening som skall se till att renoveringen sker och sedan även återställa den skada som renoveringen av stammarna orsakar på lägenheterna, ni skall alltså återställa lägenheterna. Eftersom det är ert lagstadgade ansvar att renovera stammarna så kan inte en bostadsrättsinnehavare neka er tillträde till lägenheten för att utföra renoveringen. På grund av det så bedömer jag att situationen 2016 har hanterats på fel sätt från början.När ni som förening beslutade att stammarna behövde renoveras och sedan gick ut med att detta skulle ske så borde ni inte ha gett bostadsrättsinnehavarna något möjlighet att tacka nej, utan ni har lagstadgad rätt att få tillträde till lägenheterna för att genomföra renoveringen, varav ni borde ha krävt det för att uppfylla erat ansvar enligt lagen så som jag tolkar bestämmelserna. Om ni hade krävt tillträde och ändå inte fått det så hade ni kunnat få hjälp av kronofogdemyndigheten för att få tillträde. Nu uppfattar jag det dock som att ni la fram det hela som att man hade möjlighet att tacka nej och att ni därmed aldrig krävde tillträde till de lägenheter som gjort om toaletten till en garderob. Därav är min bedömning att ni eventuellt har brustit i ert ansvar för att hålla huset i ett gott skick allmänt (7:4 BRL) och rent specifikt då renovera stammarna när det behövs (7:12 BRL), för jag utgår ifrån att ni beslutade att genomföra en relining för att det fanns behov för det baserat på stammarnas skick.Är det ert ansvar att bekosta och genomföra en relining på lägenheten som nu kräver det?Min bedömning är att det är ert ansvar som förening att göra relining på lägenheten som kräver det nu, i alla fall vid det fall stammarnas skick kräver det, vilket det låter som med tanke på att det behövs för att kunna återställa garderoben till ett badrum. Jag grundar min bedömning på det resonemang jag fört ovan, att ni som förening har ansvaret för stammarna och att ni 2016 inte fullgjorde ert ansvar då ni accepterade att bostadsrättsinnehavaren tackade nej. Därav är det ert ansvar att genomföra och bekosta en relining och sedan återställa lägenheten ifall det orsakar skador att genomföra en relining, där ni enligt praxis även bör vara skyldiga att betala återställandet av lägenheten.Jag rekommenderar er att framöver inte göra det möjligt för medlemmar i föreningen att tacka nej till sådana renoveringar eller reparationer och underhållsarbeten som faller in under ert ansvar som förening. Eftersom det är erat ansvar så bör ni istället göra det tydligt att man inte kan tacka nej och att man måste bereda er tillträde till lägenheten för att arbetet eller tillsyn för att planera arbete eller se om reparation, renovering eller underhåll behövs. Om någon trots detta nekar er tillträde till lägenheten bör ni då gå hela vägen till kronofogdemyndigheten och begära handräckning så att ni får tillträde. På det viset har ni nämligen sett till att uppfylla er ansvarsskyldighet enligt lagen, varav situationer som denna inte kommer att uppstå.Min slutliga rekommendation och bedömning är således att ni enligt er ansvarsskyldighet baserad på 7:4 och 7:12 bostadsrättslagen bör uppfylla den nya ägarens krav, då det med största sannolikhet faller in under ert ansvar både vad det gäller utförande av arbetet och kostnaden för arbetet. Jag skulle även rekommendera er att samtidigt ta kontakt med övriga lägenheter som tackade nej 2016 för att se till att även uppfylla er ansvarsskyldighet för dessa samtidigt, på så vis slipper ni att detta problem kan uppstå igen och ni gör det som förväntas av er som förening. Jag misstänker även att det blir både mer praktiskt och ekonomiskt för föreningen att göra alla återstående lägenheter på samma gång, om det nu finns fler som tackade nej.Det enda jag enligt mina efterforskningar bedömer som giltigt skäl för att det inte skulle vara ert ansvar som förening att genomföra renoveringen nu är om stammarna är i ett så pass gott skicka att ni utan att genomföra en renovering redan anses ha uppfyllt er ansvarsskyldighet i 7:4 och 7:12 bostadsrättslagen. Om ni är osäkra på stammarnas skick skulle jag således rekommendera er att ta dit en fackman inom området som får göra en professionell bedömning, så ni inte gör en egen skönsmässig bedömning som sedan visar sig vara felaktig.Vad kan hända om ni inte uppfyller er ansvarsskyldighet enligt 7:4 och 7:12 Bostadsrättslagen?Om ni som förening inte uppfyller ert ansvar enligt 7:4 och 7:12 bostadsrättslagen så kan det få konsekvenser, vilka framgår av 7:2 som egentligen berör en annan situation, men 7:4 hänvisar till att paragrafen gäller även i dessa situationer.Det som gäller är att om en bostadsrättsinnehavare har sagt till styrelsen att åtgärda en brist och ni inte gör det så snart som det kan ske, så får bostadsrättsinnehavaren själv åtgärda bristen på eran bekostnad. Om ni inte kan avhjälpa bristen utan dröjsmål eller om ni helt underlåter att göra det efter tillsägelse från bostadsrättsinnehavaren så snabbt som möjligt så har denne rätt att säga upp bostadsrätten, uppsägning får dock bara ske om bristen är av väsentlig betydelse.Under den tiden som bristen inte är åtgärdad och lägenheten därav är i bristfälligt skick har även bostadsrättsinnehavaren rätt till en skälig nedsättning av sin årsavgift, vilket denna har rätt till oavsett om den nyttjar rätten att själv avhjälpa bristen på er bekostnad eller att säga upp bostadsrätten. Slutligen har bostadsrättsinnehavaren även rätt till skadestånd om bristen beror på försummelse ifrån er sida, det är dock bostadsrättsinnehavaren som är skyldig att bevisa att bristen beror på er försumlighet. Skadeståndet omfattar inte bara ersättning för faktiska kostnader, utan även t.ex. sveda och värk (NJA 2004 s.830).För er innebär detta att den nya ägaren kan ha rätt att själv göra en relining som ni sedan får betala eller att denne till och med har rätt att säga upp bostadsrätten. I och med att det inte går att återställa garderoben till ett badrum utan en relining så går det nog att argumentera för att bristen är väsentlig, vilket då skulle innebära en rätt för uppsägning, det är dock oklart om det kan nå upp till den bristen och jag kan tyvärr inte svara säkert på det.För att bostadsrättsinnehavaren ska ha rätt till detta måste denne ha sagt till er i styrelsen, nu är ni ju medvetna om detta vilket uppenbarligen innebär att ni blivit meddelade om bristen. Däremot så krävs det att bostadsrättsinnehavaren har meddelat er i ett rekommenderat brev för att hen inte skall behöva bevisa vid en eventuell tvist att hen har meddelat er. Det är dock tillåtet att meddela på andra sätt, men då ligger bevisbördan för att ni har blivit meddelade på bostadsrättsinnehavaren (7:32 BRL).Vidare innebär detta att ni kan behöva sätta ned årsavgiften för bostadsrättsinnehavaren och även att ni kan behöva betala skadestånd. Med andra ord kan det tyvärr bli väldigt dyrt för er som förening att inte uppfylla er ansvarsskyldighet, varav det är av stor vikt att ni ser till att ni gjort det som förväntas av er som förening gällande i just detta fallet stammarna.Min rekommendation blir därav att ni bör agera så snabbt som möjligt för att utreda huruvida stammarna är i tillräckligt gott skick för att ni redan ska anses ha uppfyllt er ansvarsskyldighet. Om ni får reda på, alternativt redan vet, att stammarna inte är i tillräckligt gott skick så bör ni agera så snabbt som möjligt gällande alla lägenheter som tackade nej 2016 och då begära att få tillträde för att genomföra renoveringen av stammarna nu. Detta för att undvika ekonomiska konsekvenser i form av skadestånd, nedsättning av årsavgift eller att bostadsrättsinnehavarna själv genomför detta och kräver er på kostnaden vilken ni inte själva har kontrollerat genom att välja bolag vid det fallet.Mina rekommendationer till er:-Genomför relining på den lägenheten som begär det och även på eventuella andra lägenheter som tackat nej tidigare, för att vara säkra på att uppfylla er ansvarsskyldighet enligt bostadsrättslagen.-Genomför arbetet så snabbt som möjligt så att ni undviker konsekvenser enligt 7:2 BRL.-Vid framtida renoveringar och liknande som faller in under er ansvarsskyldighet tillåt inte att medlemmar i föreningen tackar nej, då det är ert ansvar att upprätthålla standarden i huset och marken och eran rättighet att ges tillträde till lägenheterna för att kunna genomföra dessa arbeten.-Om ni tror att stammarna ändå kan vara i godtagbart skick så anlita en fackman på området för att avgöra frågan, så ni är helt säkra.-Jag kan även rekommendera er att anlita en av våra jurister för att hjälpa er vidare i ärendet om ni känner att ni t.ex. behöver hjälp i kontakten med medlemmarna eller om ni vill ha en översyn av stadgarna eller dylikt. Om ni önskar anlita en jurist för fortsatt hjälp så kan ni mejla mig varav jag sätter er i kontakt med en kollega till mig så att ni får en offert för vad det kan kosta er.Jag hoppas att ni känner att ni har fått svar på eran fråga, om det uppstår några följdfrågor eller om ni vill anlita en av våra jurister för att hjälpa er vidare i ärendets så är ni varmt välkomna att höra av er på elin.englund@lawline.se.Jag önskar er lycka till och hoppas att det löser sig på smidigast möjliga vis!Med vänliga hälsningar,

Vad kan jag göra om min samfällighetsförening använder uttaxering trots att pengar finns i samfällighetens kassa?

2021-04-30 i Föreningar
FRÅGA |Hej! Min fastighet ingår i en vägsamfällighet med två grenar. I årets budgetförslag för gren ett fanns en uttaxering fastän medel fanns i kassan som täckte årets budgeterade utgifter och med ett överskott kvar till nästa års budget. Gren två hade inga budgeterade utgifter, men uttaxering. Pengar finns i kassan. (Ingen fondavsättning). Jag skrev till kassören och ordförande att uttaxeringen stred mot §40 Lag (1973:1150). På stämman lades budgeten fram utan att någon ändring gjorts och godkändes. Räkningar på taxeringen skickades ut.Kan man bestrida räkningen med förklaring varför betalning inte sker eller finns någon annan lösning? Många medlemmar känner inte till lagen om förvaltning och betalar räkningen.
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Relevant lag för frågeställningen:Lagen om förvaltning av samfälligheter (LFS).40 § Lagen om förvaltning av samfälligheter:I 40 § LSF står det att "om samfällighetsföreningens medelsbehov ej täckes på annat sätt, skall bidrag i pengar uttaxeras av medlemmarna." Detta ger uttryck för att en uttaxering är en sista utväg, om utgifterna för samfälligheten inte kan täckas på annat sätt. Det innebär alltså att om samfälligheten har pengar i kassan eller kan få pengar till kassan på annat sätt för att täcka sina utgifter, då får dem inte uttaxera sina medlemmar. Om det stämmer att din samfällighet har medel tillgängliga så bedömer även jag, precis som du, att det inte är förenligt med lagen om förvaltning av samfälligheter att ni uttaxeras, det står i strid med 40 §.Vad kan du göra när en uttaxering strider mot lagen om förvaltning av samfälligheter?Om du som medlem i samfälligheten anser att uttaxeringen strider mot LSF, t.ex. 40 §, som du anser i detta fallet. Då kan du väcka talan mot föreningen om rättelse, vilket du gör hos mark- och miljödomstolen. Du har enbart fyra veckor på dig att väcka talan från och med den dagen då debiteringslängden lades fram på föreningsstämman (46 § LSF). Därav är det av största vikt att agera snabbt om du anser att uttaxeringen är lagstridig, så att tidsfristen för att väcka talan inte hinner löpa ut.Givetvis kan du testa att först föra en dialog med styrelsen och förklara att uttaxeringen är i strid med lagen och då tydligt förklara på vilket sätt som den strider mot lagen. Om du har tur förstår då styrelsen och går då kanske självmant med på att ändra beslutet, varav du slipper driva frågan till domstol. Tänk bara på att du inte kan låta "förhandlingarna" med styrelsen dra ut på tiden om du vill kunna ta frågan vidare till domstol, då du då riskerar att missa tidsfristen för att väcka talan. Men så länge du har koll på tidsfristen ser jag det inte som några problem att försöka lösa det utanför domstolen först.Vad kan samfälligheten göra om du inte betalar uttaxeringen?Om du vägrar att betala uttaxeringen medans du tar frågan till domstol och du inte har ett beslut gällande att du får vänta med betalningen, då kan samfälligheten få hjälp av kronofogden att verkställa betalningen. Detta gäller dock bara om domstolen beslutat att du ska betala uttaxeringen trots att det pågår ett mål om saken i domstolen, om domstolen beslutar att du får avvakta med betalningen kan dem inte få hjälp av kronofogden att utkräva betalningenOm du inte tar frågan till domstol, utan bara vägrar att betala så kan samfälligheten ansöka om betalningsföreläggande hos kronofogden så fort uttaxeringen är förfallen till betalning.Det du riskerar är helt enkelt att samfälligheten kan ta hjälp av kronofogden för att driva in betalningen, vid det fall du vägrar betala utan ett giltigt beslut från domstolen om att du får avvakta med betalningen tills frågan är avgjord.Mina råd till dig:-Försök att föra en dialog med styrelsen om det finns tidsutrymme för det med hänsyn till tidsfristen för att föra frågan vidare till domstol. Förklara då tydligt för styrelsen varför du anser att uttaxeringen är lagstridig.-Om styrelsen inte lyssnar på dig kan du testa att försöka visa mitt svar t.ex., för att se om de lyssnar när det kommer ifrån en "utomstående" juridiskt kunnig person.-Om du inte lyckas få styrelsen att ändra beslutet genom dialog så rekommenderar jag dig att föra frågan vidare till mark- och miljödomstolen för att få den rättsligt avgjord.-Tänk på att om styrelsen går med på att ändra beslutet, så måste ändringen ske på ett formellt korrekt sätt, om det inte går att ordna innan tidsfristen för domstolen löper ut så kan det ändå vara smart att väcka talan vid domstolen. För om dem gått med på att ändra, men sedan ändrar dem sig igen så kan du inte längre angripa beslutet via domstolen om tidsfristen då har löpt ut. Så i mångt och mycke är det bra att få frågan rättsligt avgjord av domstolen.-Om du behöver fortsatt hjälp i ärendet på något vis så kan jag sätta dig i kontakt med en av mina duktiga kollegor som arbetar på juristbyrån, så kan hen hjälpa dig vidare på det sätt du önskar. Om du finner detta intressant så är det bara att mejla mig så sätter jag dig i kontakt med en av juristerna som kan ge dig en offert för vad det skulle kunna kosta dig.Hoppas du känner att du har fått svar på din fråga, om du har några följdfrågor eller om du vill få kontakt med en av våra jurister för fortsatt hjälp i ditt ärende så är du varmt välkommen att höra av dig på elin.englund@lawline.se för ändamålet.Stort lycka till, jag hoppas att det löser sig smidigt!Med vänlig hälsning,

Bör jag polisanmäla ett företag för försök till bedrägeri ifall jag har blivit dubbelfakturerad?

2021-05-12 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hej, mitt AB startades 2019 med verksamhetens start samma år. Jag sökte redovisningsfirma och hade muntligt möte med en aukt firma i Uppsala och gav dem uppdraget på grundval i muntlig överenskommelse.Ett år senare efter räkenskapsårets utgång överfaktuterade de mitt AB med fasta avgifter etc för bokslut, del etc utan överenskommelse.De dubbelfakturerade mig dessutom för redovisningstjänster under ett kvartal. Jag har bestridit mail-fakturan från dem och begärt upplysning om tidsåtgång, timpeng mm för 2,5 månader sedan. Ansvarig redovisningskonsult har ej besvarat min bestrida.Idag fick jag en fysisk papperskredit på det tydliga momentet i dubbelfakturering. Har dock ej fått korrekt svar eller bemötande på mitt bestridande.För mig framstår detta som "Försök till bedrägeri". Flera kundföretag kanske inte orkat/velat ta strid.Men jag avser göra det. Främst för att jag anser att det är ett "Försök till bedrägeri" att dubbelfakturera en tidsperiod och först efter 2,5 månader försöka ställa det till rätta. Utan att kommunicera med ig som kund i övrigt.Att de tror att inte enkla företagskunderna uppfattar dubbelfakturering etc.Övriga ej överenskomna poster på deras ursprungs faktura kan bli aktuella också - men jag uppfattar ej de som ett brott enligt brottsbalken.Jag överväger polisanmälan om "Försök till bedrägeri".Avser ej reglera vare sig debit eller kredit faktura intill dess de eventuellt sänder inkasso på mitt AB. Polisanmälan?
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Tillämplig lagstiftning:-Brottsbalken (BrB)Avtalet mellan ditt företag och redovisningsfirmanTill att börja med så vill jag reda ut frågan kring om det finns ett avtal mellan ditt företag och redovisningsfirmans företag. Så som jag förstår det på din fråga så har ni haft ett möte muntligt där ni har kommit överens om vad redovisningsfirman skall ha för uppdrag från din firma och även vad du skall betala redovisningsfirman i ersättning för detta uppdrag. Därav finns ett muntligt avtal mellan er, vilket är lika bindande som ett skriftligt avtal, det kan dock vara svårare att tolka då det inte finns nedskrivet vad ni faktiskt kommit överens om, t.ex. vad du skall betala i ersättning för deras tjänster.I ditt fall så låter det som att ni är oense om vad som är avtalat kring betalningen, då du beskriver att redovisningsfirman har tagit betalt för poster som ni inte har kommit överens om. Därav är det viktigt att utreda vad ert faktiska avtalsinnehåll består av, så att ni båda kan känna er trygga med att uppdraget utförs på avtalat vis och betalas för enligt avtal. Det jag blir lite osäker på i din fråga är om det är så att dessa poster är poster som du menar skall ingå i det priset du anser är avtalat, eller om det är tjänster du överhuvudtaget inte har köpt av dem och som därav inte skall utföras alls.Om du ändå anser dig ha köpt dessa tjänster, men inte är överens om priset så är det mycket viktigt att få klarhet i ert avtalsinnehåll. Min rekommendation gällande just den biten är därav att du ber om att ni skriver ner ert avtal skriftligt, samt förklarar att du inte anser att priset är korrekt. Om det är så att redovisningsfirman även har ett så kallat "standardavtal" som gäller för alla deras kunder, så kan du börja med att kolla i det avtalet och se om dessa poster finns reglerade där, i sådana fall kan det vara så att redovisningsfirman har utgått ifrån sitt standardavtal när dem fakturerade dig.Vad är ett standardavtal och vad krävs för att ett eventuellt standardavtal skall anses ingå i ert avtal?Ett standardavtal är ett avtal där många av klausulerna redan är skrivna innan du och din motpart börjar förhandla om ert individuella avtal. Det är vanligt att ett företag som säljer varor eller tjänster upprättar sådana avtal och vill inkludera dem i varje enskilt avtal de ingår och de kan även kallas t.ex. "allmänna villkor". I dessa avtal brukar sådana frågor som företaget är medveten om alltid uppstår finnas reglerade, i den mån det är en sådan fråga som kan ha en standardiserad klausul, vilket t.ex. kan handla om hut lång tid företaget erbjuder garanti på en vara.Om redovisningsfirman har ett standardavtal så krävs det att firman berättade för dig att deras standardavtal skulle gälla även ert avtal, vilket fungerar att dem gör muntligen, du måste således veta om standardavtalet.Kan detta vara ett försök till bedrägeri?Bedrägeri är reglerat i brottsbalkens 9 kap., där det stadgas att redovisningsfirman måste vilseleda dig till att göra någonting eller låta bli att göra någonting, som innebär att redovisningsfirman vinner på det och att du skadas av det (9:1 1 st BrB). För att redovisningsfirman skall anses ha begått detta brott och kunna dömas i domstol för det så måste deras handlingar anses uppfylla rekvisiten för bestämmelsen. Därav måste det bevisas att redovisningsfirman har haft uppsåt att vilseleda dig. För att det skall räknas som vilseledande så skall redovisningsfirman inge dig en felaktig uppfattning eller förstärka en oriktig föreställning samtidigt som de påverkar dig och att det leder till att du antingen gör någonting eller inte gör någonting, på grund av det dem gjort. Du måste vara vilseless i den stund du väljer att antingen göra eller låta bli att göra något. Ett exempel kan vara följande:Person A är skyldig företag B 10.000 kronor för ett arbete som företaget utfört, varav person A har för avsikt att betala sin faktura. Företaget vill dock hellre att personen inte betalar fakturan så att dem kan tjäna pengar på ränta och förseningsavgifter, därav säger företaget till personen att fakturan redan är betald. Därav tror person A att dennes faktura är betald och väljer då att inte betala. I detta scenario har då företagit vilselett person A att tro att dennes faktura är betald, när den är obetald, vilket leder till att person A väljer att inte betala, alltså väljer att inte göra någonting.När det kommer till att redovisningsfirman skall vinna på sitt vilseledande, och du skall skadas av det, så skall det vara en omedelbar följd av handlandet och firmans vinning skall ha ett samband med din förlust, det behöver dock inte röra sig om samma summa, utan det viktiga är att en förmögenhetsöverföring har skett.Utöver de rekvisit jag hitills gått igenom så krävs det även att redovisningsfirman har haft uppsåt till att vilseleda dig och dra vinning av det. Uppsåt är en väldigt teknisk juridisk term som inte går att "översätta" direkt till klarspråk utan att den förlorar en del av sin betydelse. Jag skulle dock beskriva det som att uppsåtskravet handlar om att redovisningsfirman ska ha velat/varit medvetna om att de vilseleder dig och drar vinning av det.Alla dessa rekvisit jag nu beskrivit, vilket alltså är handlingar som redovisningsfirman måste ha utfört med uppsåt för att ha begått ett bedrägeri, är sådana handlingar som måste bevisas. Det måste alltså finnas bevis för att redovisningsfirman har vilselett dig, att dem har dragit vinning av det och att du skadats av det, samt att de haft uppsåt till sina handlingar. När det är ett eventuellt brott som inte är fullbordat så krävs det att brottet även är kriminaliserat i försöksstadiet för att ett försök skall vara ett brott. Bedrägeri och grovt bedrägeri är kriminaliserat i försöksstadiet, medan ringa bedrägeri inte är kriminaliserat som försök (9:11 BrB). Det innebär att ifall redovisningsfirmans handlingar skulle anses vara ett försök till ringa bedrägeri så är det inte brottsligt. Ett ringa bedrägeri är ett mindre allvarligt bedrägeri, medans ett grovt bedrägeri är ett mer allvarligt bedrägeri, enkelt förklarat. I den typen av situation som du beskriver så är det sällan så att handlingarna räknas som bedrägeri, då det oftast faller på någon av rekvisiten, t.ex. uppsåtet kan vara mycket svårt att bevisa. Jag kan dock inte veta hur det skulle bedömas i just ditt fall, varav jag rekommenderar dig att göra en polisanmälan om du känner att det är något du vill få utrett.Den civilrättsliga aspektenOm redovisningsfirmans handlande inte räknas in som brottsligt så är det ett så kallat civilrättsligt problem, vilket innebär att det inte är de straffrättsliga reglerna som gäller. I din situation kan det till exempel vara så att redovisningsfirman anser att det finns ett avtal mellan er som styrker de poster som de har fakturerat dig. Ifall redovisningsfirman anser att ett sådant avtal finns så är det inte olagligt, utan då innebär det helt enkelt att ni är i en tvist där ni ser olika på saken. En sådan tvist kan lösas antingen genom att ni kommunicerar kring problemet och själva finner en lösning som ni båda är nöjda med, vilket ni kan göra själva eller tillsammans med jurister, eller så kan någon utav er välja att stämma in till domstol för att reda ut vad som faktiskt är avtalat. Att driva en process i domstol kan dock bli mycket dyrt om man inte vinner, då man riskerar att få betala både sina egna rättegångskostnader och motpartens, därav rekommenderar jag att försöka undvika en rättegångsprocess i största möjliga mån.Vad kan du göra nu?Precis som du har gjort så rekommenderar jag istället att bestrida fakturorna du tycker är felaktiga, samt att förklara för dem vad du anser att ni har avtalat och fråga vad deras grund för fakturering av dessa poster är och hur det kommer sig att de dubbelfakturerat dig. Jag rekommenderar även att denna kommunikation sker skriftligen, då det är bra ur bevishänseende att ha dessa konversationer i skrift om ni skulle hamna i domstol rörande tvisten. Vad jag har förstått det som så är företaget dock svåra att nå och har hitills inte velat besvara dina frågor vilket jag förstår är frustrerande, i det skedet du är i nu skulle jag rekommendera dig att sända ett mejl och påminna om dina tidigare inskickade frågor och säga att du behöver ett svar omgående.Mer om att bestrida fakturorna och vad redovisningsfirman kan göraDet är även väldigt bra att du har bestridit fakturorna, det viktiga i ett bestridande av en faktura är att du helst skall ha gjort det skriftligen och i bestridandet förklarat vad det är du anser är fel och varför det är felaktigt så att företaget förstår dina skäl till varför du inte anser dig behöva betala fakturan. Dessa skäl är viktiga för att deras företag skall kunna utreda huruvida deras faktura är rätt eller felaktig enligt dem. Tänk dock på att du riskerar att behöva betala både räntor och avgifter för att du inte betalar dessa fakturor om det visar sig att redovisningsföretagets faktura var rätt.Om du vill undvika att eventuellt behöva betala dessa kostnader så kan du betala fakturorna samtidigt som du bestrider dem. Då skall du ange i bestridandet att du betalar under protest. Nackdelen med detta är att du genom detta tar bort din egen möjlighet att innehålla betalningen som ett sätt att hantera er tvist, samt att du själv kommer att behöva rikta ett betalningskrav gällande återbetalning om deras faktura var felaktig. Därav riskerar du att behöva driva en process gällande återbetalningen ifall du har rätt angående fakturan och firman inte självmant betalar tillbaka pengarna i slutändan. För att välja vilken väg du vill ta får du väga fördelar mot nackdelar och räkna på hur mycket ränta och avgifter du riskerar att få betala ifall det visar sig att deras faktura var rätt och då bedöma själv vilken väg du tycker är den rimliga att ta. För att beräkna eventuell ränta och avgifter får du kolla i deras avtal gällande fakturorna, där det skall framgå. Om en del av fakturan/fakturorna är rätt enligt ert avtal är det även viktigt att du tänker på att betala in den delen, så att du undviker onödiga avgifter och räntor på det beloppet.Det är även viktigt att du är medveten om risken att redovisningsfirman antingen ansöker om stämning vid domstol för att lösa tvisten kring fakturorna eller ansöker om ett betalningsföreläggande gentemot dig. Som jag tidigare har nämnt så kan en domstolsprocess bli mycket dyr, men den kan givetvis även vara till din fördel om du vinner, då det i det fallet är klarlagt att du inte behöver betala det omtvistade beloppet. Ifall dem istället väljer att ansöka om ett betalningsföreläggande så innebär det att dem ansöker hos kronofogden om att dem skall hjälpa företaget att driva in betalningen kan man säga. Kronofogden kommer inte att utreda huruvida fakturan är rätt eller inte, utan det är då upp till dig att bestrida betalningsföreläggandet när du får det. Ifall du bestrider så får redovisningsfirman välja att antingen lägga ned eller be kronofogden att lämna ärendet vidare till domstolen för att utreda- och avgöra vem av er som har rätt i en domstolsprocess.Vad borde du göra som nästa steg, eftersom redovisningsfirman inte besvarar dina frågor?Så länge redovisningsfirman inte har agerat på något mer sätt skulle jag rekommendera dig att antingen testa att skriva ett brev/mejl där du tydligt beskriver vad du begär svar på och vad du anser är avtalat och återigen förtydliga att du bestrider fakturorna och varför. Om du inte får svar efter det kan du antingen avvakta och se om redovisningsfirman väljer att släppa sitt krav eller om de kommer ta till några åtgärder, eller så kan du anlita en jurist för att hjälpa dig att försöka kommunicera med företaget, alternativt stämma in till domstol om du vill få ett garanterat avslut på tvisten och därmed få klart för er vad som är rätt. Sedan kan du givetvis som jag tidigare nämnt välja att polisanmäla och låta polisen utreda huruvida detta är brottsligt eller inte, vilket jag skulle rekommendera dig att göra innan du väljer att själv driva en kostsam civilrättslig domstolsprocess.Mina tips till dig:-Skicka ett nytt brev där du återigen kräver en förklaring på hur du kunnat bli dubbelfakturerad och förtydliga i det brevet att du bestrider fakturorna och förklara varför.-Om redovisningsfirman inte besvarar dina försök till kommunikation kan du avvakta och se vad deras nästa steg är, eller anlita en jurist som kan hjälpa dig i dina kommunikationsförsök, alternativt stämma in till domstol för att få ett slutligt avgörande av tvisten. Om du vill ha hjälp av någon av våra jurister är du varmt välkommen att mejla mig på elin.englund@lawline.se för att komma i kontakt med en av mina kollegor och få en offert.-Du kan även välja att polisanmäla detta för att få ett svar kring om det är brottsligt eller inte, eftersom du funderar i de banorna så skulle jag rekommendera dig att få den saken utredd innan du driver en kostsam civilrättslig domstolsprocess.Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga, om det uppstår några följdfrågor eller om du vill komma i kontakt med någon av våra jurister så är du varmt välkommen att mejla mig på elin.englund@lawline.se. Då du har bokat in ett uppföljande telefonsamtal så kommer jag att ringa dig onsdagen den 19 maj cirka klockan 15:00, var förberedd på att jag eventuellt ringer på dolt nummer, om tiden inte fungerar för dig kan du mejla mig för att boka om tiden.Med vänliga hälsningar,

Finns det några skatterättsliga för- eller nackdelar av att ett hus man ärver inte har några bolån?

2021-04-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej,Jag kommer i framtiden att ärva ett hus tillsammans med mina två syskon. Huset är testamenterat till mig, med förbehållet att jag köper ut mina syskon till minst taxeringsvärde. Det finns ett lån på huset som jag nu har fått frågan om jag vill hjälpa min förälder att lösa ut. Vi kommer att skriva ett skuldbrev på lånet så att det finns dokumenterat för framtida bouppteckning. Jag undrar om det finns det någon skattemässig fördel eller nackdel att lösa lånet nu, så att huset är skuldfritt när arvet faktiskt sker? Tack på förhand
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Tillämplig lag på din frågeställning:Inkomstskattelagen (IL).Svar:Det första jag tänker på är att om du betalar av lånet med dina tillgångar nu så ligger du ute med en summa pengar som du inte kan få att växa. Med det menar jag att om du inte betalar av skulden så kan du investera pengarna på olika sätt som gör att pengarna växer med åren. Medan om du lånar ut dem till dina föräldrar på så vis att du får tillbaka dem vid arvskiftet i framtiden, då får du ingen ränta, utan pengarna kommer inte ha vuxit när du väl får tillbaka dem. Om det inte är så att ni har avtalat om det i skuldebrevet såklart. Där måste du helt enkelt känna efter själv kring vad du hade gjort med pengarna om du inte lånat ut dem, hade du investerat dem eller "bara" låtit dem ligga kvar på ett vanligt bankkonto utan ränta. Rent skatterättsligt så kan jag inte komma på vare sig någon nackdel eller fördel om det enda som sker med huset är att bolånet betalas bort, men dina föräldrar står kvar som ägare. Utan då är skatteläget enligt min bedömning oförändrat, om du däremot skulle överta ägandet så sker givetvis skatterättsliga konsekvenser.För dina föräldrar blir det såklart billigare att leva utan att behöva betala ränta och amortering på lånet, så det kan ju ge en stor effekt på deras levnadsstandard även om den inte är skatterättslig, men jag misstänker att ni redan tänkte på allt sådant och att det är därav ni funderar på detta. Men som slutgiltigt svar, efter bedömning av inkomstskattelagens bestämmelser som helhet så finner jag inga rena skatteaspekter, som är varken för- eller nackdelar kring huruvida huset är belånat när du ärver det eller inte. Därav kan du ta ditt beslut baserat på andra för- och nackdelar du överväger. Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga, om du har några följdfrågor så är du varmt välkommen att höra av dig på elin.englund@lawline.se!Med vänlig hälsning,

Kan jag ändra ägandeförhållandena mellan mig och min fru efter att vi köpt en bostadsrätt?

2021-04-30 i Bostadsrätt
FRÅGA |Jag har sålt min villa som jag ägt till 100%, och nu har jag köpt en bostadsrätt för en billigare penning än vad jag har sålt min villa för.Vid köp av bostadsrätten så äger min hustru och jag 50 % var.Vad jag i efterhand ser är att jag troligtvis har gjort en blunder vad gäller reavinstbeskattning för att vi nu äger 50 % var och vad jag har kollat så får jag en mycket högre beskattning nu.Kan man i efterhand ändra så att jag äger bostadsrätten till 100 %, försäljning av villan gjordes idag 29 april.Vad skall göras då?Mvh
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag förstår det som att din fråga är hur du kan ändra ägarförhållandet mellan dig och din fru, då du anser det bli mer skatteförmånligt om du äger hela bostadsrätten själv. Om jag har missförstått frågan så är du varmt välkommen att höra av dig på elin.englund@lawline.se.Tillämplig lag på frågeställningen:Inkomstskattelagen (IL).Bostadsrättslagen (BRL).Äktenskapsbalken (ÄktB).Hur kan ni som makar ändra ägandeförhållandet på bostadsrätten?Om din fru också vill att du ska äga bostadsrätten till 100% så är det enklaste sättet att hon ger sin andel i bostaden till dig genom gåva. Då vi inte har någon gåvoskatt i Sverige så blir då gåvan skattefri (8:2 IL). För att det ska bli skattefritt är det dock viktigt att din fru inte får någon ersättning för sin del av dig, annars kan hon komma att behöva skatta för en försäljning istället.Så länge ni inte har äktenskapsförord så förlorar hon inte på att du är ensam ägare till bostaden, då hon ändå har rätt till halva bostaden enligt huvudregeln i äktenskapsbalken, ifall ni mot all förmodan skulle gå skilda vägar. Om ni däremot har ett äktenskapsförord som reglerar bostaden bör ni fundera på hur detta eventuellt kan drabba din fru vid en eventuell skilsmässa och då kanske ändra äktenskapsförordet om ni känner att det behövs. Det viktiga är att ni båda är nöjd och känner er trygga med ert beslut.Hur kan din fru ge bort sin andel av bostadsrätten?För att din fru skall kunna ge bort sin halva av lägenheten så kan ni upprätta ett gåvobrev, för gåvobrevet finns det vissa formkrav i Bostadsrättslagen som måste uppfyllas för att gåvobrevet skall vara giltig.Formkraven är följande (6:4 BRL):-Avtalet skall upprättas skriftligen.-Både du och din fru skall skriva under.-Priset skall anges, vilket här då blir 0 kr. Bra att veta:-Det behövs inte vittnen för denna typ av gåvoavtal, då det inte är en fastighet utan en bostadsrätt.-Om formkraven inte är uppfyllda så är gåvobrevet ogiltigt.-Bostadsrättsföreningen måste föra i gåvobrevet i förteckningen, varav ni måste meddela föreningen om gåvan och dem kommer antagligen be om en kopia av gåvobrevet (9:10 BRL).-Eftersom ni är gifta ska ni registrera gåvobrevet hos skatteverket i äktenskapsregistret (8:1 med hänvisning till 16 kap. ÄktB).Om ni bestämmer er för att genomföra gåvan kan ni själva upprätta ett gåvoavtal, men om ni vill ha hjälp av en jurist så kan jag hjälpa er att komma i kontakt med en av våra duktiga jurister på juristbyrån, för den typen av avtal brukar fast pris kunna ges. Det är bara att mejla mig på elin.englund@lawline.se ifall du vill ha kontakt med en jurist, så hjälper jag dig att komma i kontakt med dem för att få en offert.Ifall ni följer formkraven för gåvobrevet och genomför det så kan lägenheten på det viset bli din till 100%, utan att det blir någon skatt eller kostar någonting, förutom om ni anlitar en jurist för avtalet för då kostar det pengar.Sammanfattat svar:Om du och din fru är överens och vill ändra ägandeförhållandena på bostadsrätten på ett så billigt sätt som möjligt så kan ni skriva ett gåvobrev där din fru ger bort sin andel till dig. Då Sverige inte har någon gåvoskatt så behöver ingen av er skatta för att hon ger dig sin andel, så länge du inte betalar någonting för hennes andel. Det viktiga är att ni följer formkraven i 6:4 BRL, att ni registrerar gåvobrevet hos skatteverket så det är skyddat mot din frus eventuella borgenärer och att ni meddelar bostadsrättsföreningen om ägarskiftet då de behöver registrera det. Således kan du ändra i efterhand så att du äger bostadsrätten till 100%.Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga, om du har några följdfrågor eller vill komma i kontakt med någon av våra jurister så är du varmt välkommen att mejla mig på elin.englund@lawline.se!Med vänlig hälsning,

Hur fungerar en hembudsklausul?

2021-04-28 i Bolag
FRÅGA |Jag och en annan delägare vill sälja våra 10 respektive 25 procent av ett aktiebolag med totalt fyra delägare. Vårt aktieägaravtal säger att hembud gäller innan vi får sälja till tredje man. I avtalet finns värderingsregler som gäller om vi inte kommer överens om priset vid hembud, men de reglerna ger ett lågt pris. Kan vi erbjuda de övriga delägarna att köpa våra aktier utan att det räknas som hembud och riskerar att utlösa värderingsreglerna om vi inte kommer överens om priset? Och om det skulle räknas som hembud, har vi då rätt att dra tillbaka erbjudandet om vi inte kommer överens om priset.
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag förstår det som att du och din affärspartner vill sälja era andelar i det bolag ni tillsammans med två delägare till äger. Utöver det förstår jag det som att ni vill undvika att behöva använda värderingsreglerna i den hembudsklausul som finns reglerad i er bolagsordning och undrar hur ni då kan gå tillväga. Om jag har missförstått något så kan du klargöra det under det uppföljande samtalet som du har bokat in.Tillämplig lagstiftning för frågan:Aktiebolagslagen (ABL).Svar:En hembudsklausul aktualiseras först efter att aktierna har bytt ägare, därav kan ni förhandla direkt med de övriga ägarna utan att riskera att värderingsreglerna i hembudsklausulen aktualiseras för ett eventuellt köp direkt mellan er.RättsutredningVad innebär en hembudsklausul som regleras i 4:27-36 §§ Aktiebolagslagen?En hembudsklausul hindrar dig aldrig från att sälja dina aktier till valfri person, utan klausulens innebär att om du säljer aktierna till tredjeman (någon annan än de personer som har rätt till "hembudet") så har de personerna rätt att lösa aktierna av den personen du sålt aktierna till. Det är viktigt att veta att en hembudsklausul måste vara intagen i er bolagsordning för att den skall vara giltig, finns den inte intagen i bolagsordningen gäller den således inte (4:27 ABL).Hädanefter i mitt svar kommer jag att kalla de som har rätt att återköpa aktierna efter att en försäljning till tredje man har skett för de lösningsberättigade.För att göra det tydligare så kan vi säga att det i eran hembudsklausul står att ni som äger bolaget är de som är lösningsberättigade. Då innebär det att om du och din affärspartner säljer era aktier till andra personer än de övriga ägarna så har de övriga ägarna rätt att återköpa aktierna av de personerna ni sålt dem till, de kan dock välja att avstå denna rätt. På så vis är ni inte hindrade att sälja aktierna, utan hembudsklausulen ställer enbart krav på att den som köper aktierna anmäler detta till eran styrelse och erbjuder de övriga ägarna (enligt mitt exempel) att återköpa aktierna av dem (4:30 ABL).I mitt exempel ovan har jag utgått ifrån att det är de övriga ägarna som är de lösningsberättigade, men ni kan ha reglerat det annorlunda. Därav är det viktigt att läsa hembudsklausulen noga för att se vilka personer det faktiskt är som är lösningsberättigade, då det alltså skall framgå av hembudsklausulen vilka som innehar den rättigheten (4:28 ABL).Hembudsklausul eller förköpsförbehåll?Hembusklausulen skall inte förväxlas med ett förköpsförbehåll då det är två olika saker. Ett förköpsförbehåll innebär istället att ni inte får sälja aktierna till vem ni vill, utan då måste ni först erbjuda den som har förköpsrätt att köpa aktierna, sedan får ni erbjuda vem ni vill att köpa dem. Detta regleras istället i 4:18-26 ABL.Därav är det viktigt att vara säker på om det är en hembudsklausul eller ett förköpsförbehåll ni har, då det fungerar på två helt olika sätt. Om du är osäker så titta på formuleringen och försök se om det står att ni redan innan försäljningen skall erbjuda en eller flera bestämda personer att köpa aktierna, eller om det är formulerat som att en eller flera bestämda personer har rätt att återköpa aktier som har köpts av tredje man. Värderingsreglerna i hembudsklausulenI en hembudsklausul skall det framgå vad villkoren skall vara för att återköpa aktierna (4:28 1 st p.4), klausulen behöver dock inte innehålla uppgifter om priset för aktierna (4:28 2 st), i ert fall har ni dock valt att införa värderingsregler för aktierna vid det fall tredjeman och den/de lösningsberättigade inte kommer överens om återköpspriset.Det viktiga att förstå i detta är att dessa värderingsregler aktualiseras först när den lösningsberättigade vill utnyttja sin lösningsrätt gentemot den eller de personer som köpt aktierna av dig/er. Däremot kan det självklart påverka vad tredjeman är villig att betala för aktierna till er, eftersom köparen riskerar att behöva sälja tillbaka aktierna till de lösningsberättigade enligt de värderingsreglerna om de inte lyckas komma överens om ett annat pris. Men dessa värderingsregler gäller alltså enbart återköpssituationen.Jämkningsregeln för hembud i 4:34 ABLOm man har reglerat värderingen av aktierna i hembudsklausulen och denna värdering avviker stort från marknadsvärdet på aktierna så kan det finnas möjlighet att jämka. Bestämmelsen handlar i stort om att ifall någon får en otillbörlig fördel eller nackdel av regleringen i hembudsklausulens värderingsregler så kan regleringen jämkas.Så om en situation uppstår där aktierna skall återköpas och tredjeman och de/den lösningsberättigade inte kommer överens om priset så kan de/den lösningsberättigade väcka talan vid domstol (4:33 ABL) och där kan båda parter yrka på jämkning om de vill (4:34 ABL).Kan ni erbjuda de övriga delägarna att köpa aktierna utan att riskera att behöva sälja enligt värderingsreglerna i hembudsklausulen?Som jag beskrivit tidigare i mitt svar så aktualiseras hembudsklausulen först om ni har sålt aktierna till tredjeman och de lösningsberättigade vill återköpa aktierna av tredjeman. Om ni vill sälja till de övriga delägarna kan ni erbjuda dem att köpa aktierna utan att hembudsklausulen aktualiseras. För om det är så (vilket jag förstår det som på din fråga) att det är delägarna som innehar lösningsrätten enligt hembudsklausulen, så aktualiseras den bara ifall ni först säljer aktierna till någon annan.Om dem köper aktierna direkt av er så är det inget återköp och inget hembud, varav värderingsreglerna i hembudsklausulen inte kan aktualiseras i ett köp direkt mellan er. Därav kan ni förhandla med de övriga delägarna utan att riskera att tvingas tillämpa värderingsreglerna i hembudsklausulen, eftersom att ett hembud gäller först efter att aktierna har bytt ägare!Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga, om det återstår några frågetecken så går vi igenom dem under ditt uppföljande telefonsamtal som du har bokat. Jag kommer att ringa dig på måndagen den 3 maj klockan 15:00, ifall tiden inte fungerar för dig eller om du undrar över något annat kan du nå mig på elin.englund@lawline.se!Med vänliga hälsningar,