Får ett företag som är under rekonstruktion neka mig att använda mitt presentkort?

2020-06-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Har ett presentkort på 5 000 kronor hos Resia som går ut i sommar. På grund av UD:s reseavrådan har jag inte kunnat använda det under våren. Den 15 juli går presentkortets giltighetstid ut. Har fått besked från Resia om att presentkortet inte gäller under deras företagsrekonstruktion, och att det inte heller går att förlänga giltighetstiden.Det innebär i praktiken att jag blir blåst på 5 000 kronor.Får de verkligen göra så? Att presentkort blir ogiltiga vid en konkurs kan jag förstå, men jag hittar inget som stödjer deras linje att de även blir ogiltiga vid en företagsrekonstruktion.Tacksam för svar!Vänliga hälsningar
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I lagen om företagsrekonstruktion så återfinns reglerna som är aktuella för din fråga.Ett presentkort som är köpt innan ett företag hamnade i företagsrekonstruktion ses som att företaget har en gammal skuld till dig som kund. Enligt 2 kap.15§ i lagen om företagsrekonstruktion så får inte företaget betala tillbaka den skulden utan rekonstruktörens samtycke. Rekonstruktören är den som sköter företagets rekonstruktion och bestämmer över hur den ska gå till. I ditt fall så innebär det för företaget att de inte får låta dig nyttja presentkortet (betala tillbaka skulden) om inte rekonstruktören gett sitt samtycke till att presentkort får användas även under rekonstruktionen. Det är även därmed det i vissa fall går att handla med presentkort under en pågående rekonstruktion och i andra fall inte.Därmed måste jag tyvärr meddela att det är lagenligt att inte låta dig använda presentkortet om inte rekonstruktören bestämt att presentkort skall gälla under denna tid. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga och önskar dig varmt lycka till!Med vänlig hälsning

Kan min hyresgäst säga upp avtalet som gäller tillsvidare?

2020-06-30 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej!Jag har hyrt ut ett fritidshus till en kvinna som har ett kontrakt fr o m 2019-10-01 t o m 2020-05-31.Meningen var att vi sedan under sommaren skulle hyra ut huset veckovis.Enligt kontraktet gäller 3 månaders ömsesidig uppsägning.Under April 2020 gjordes muntlig överenskommelse om att hon skulle hon få bo kvar tills vidare dock längs t o m Maj 2021.Vi kommer sedan att sälja fastigheten.Nu aviserar hon att lämna huset redan efter sommaren och därmed "ockuperar" huset för oss vilket får till följd för oss att vi förlorar möjligheten att hyra ut huset veckovis under sommaren.Har vi möjlighet att avhysa henne?Med vänlig hälsning
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Regler gällande din situation finns i lagen om uthyrning av egen bostad.Enligt de förutsättningar som du anger i din fråga så har ni i april 2020 gått in i ett nytt avtal med kvinnan som hyr av er. Enligt detta avtal ska hon få bo kvar tillsvidare, men som längst till och med Maj 2021. Hon har dock ingen skyldighet enligt de uppgifter du lämnat att faktiskt bo kvar ända tills Maj 2021, utan enbart en rättighet att som längst bo kvar till dess. Därmed är det helt okej enligt det avtal ni har att hon väljer att säga upp kontraktet tills efter sommaren, så länge hon följer den överenskomna uppsägningstiden.Om uppsägningstiden i ert nya avtal som ni skapade muntligt i april 2020 är densamma som i det tidigare avtalet så är det en uppsägningstid om 3 månader. Om hon då säger upp kontraktet i juni så är hon skyldig att betala för juli, augusti och september, efter det har hon fullgjort sina förpliktelser. Under uppsägningstiden skall hon även ha tillgång till boendet. Om ni inte har avtalat om att 3 månader ska gälla även enligt detta avtal så kan hon säga upp avtalet med en månads uppsägningstid (3§ lagen om uthyrning av egen bostad) , vilket innebär att om hon säger upp avtalet i juni så skall hon även betala för juli och ha tillgång till boendet under juli månad.Jag kan inte finna någon lagenlig grund till att du skulle kunna avhysa henne enligt de förutsättningar du angivit i frågan. Utan när du ingick ett avtal om att hon fick bo kvar tillsvidare, men som längst tills Maj 2021 så stod du tyvärr även risken att hon flyttar ut tidigare i och med att ni inte avtalade om att hon var skyldig att bo kvar till dess.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga och önskar dig varmt lycka till!Med vänlig hälsning

Vems ansvar är det att utföra kontroll av ventilationssystemet i byggnader enligt PBL?

2020-06-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Vi är en nybildad bostadsrättsförening, vems ansvar är det att göra en OVK, säljaren eller bostadsrättsföreningen?
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag utgår ifrån att du med OVK menar en obligatorisk ventilationskontroll. Om jag har missuppfattat dig eller om fler frågetecken dyker upp så är du välkommen att ställa en ny gratisfråga.Regler gällande detta hitta du i Plan- och byggnadslagen (PBL) och i plan och byggnadsförordningen.Enligt 8 kap 25§ PBL som handlar om ventilationssystem så är det ägaren av byggnaden som är ansvarig för att funktionen hos ventilationssystemet kontrolleras. Därmed är det ägaren av byggnaden som är ansvarig för att kontrollen utförs och att den utförs av en sakkunnig funktionskontrolland. I 5 kapitlet av plan och byggnadsförordningen så återfinns fler regler kring kontrollen om du vill läsa på mer detaljerat kring frågan.Det avgörande för er blir om ni äger byggnaden när en kontroll ska utföras, då är ni ansvariga att kontrollen utförs. Medan säljaren var ansvarig för att kontroll utfördes under tiden som den var ägare av bostaden. Därmed bör rimligen säljaren ha utfört den första kontrollen, om inte byggnaden såldes innan den skulle göras.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga och önskar dig varmt lycka till!Med vänlig hälsning

Kan man testamentera en större del av sina tillgångar till ett av sina barn?

2020-06-30 i Laglott
FRÅGA |Hej!Min mamma har nyligen meddelat att hon skrivit ett dokument med sin bostadsrättsförening om att när hon dör att hennes son ska få lägenheten som en gåva, dvs att han blir ägare. Vi är tre andra syskon som nu har fått veta detta och undrar vad detta kommer betyda för oss arvsmässigt. Vår mamma ville säkra att vår bror blir ägare till ett boende då han nu endast har en hyresrätt och alla vi andra tre syskon äger våra bostäder.Vad händer med vår arvslott vid mammas död. Med vänlig hälsning
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Reglerna kring arv och testamente finner du i ärvdabalken (ÄB). I din fråga så framgår det inte vad för typ av dokument som din mamma har skrivit tillsammans med bostadsrättsföreningen. Därmed utgår jag ifrån att det gäller ett testamente då det är vad som bör användas för att reglera vad som händer med ens tillgångar efter att man går bort. Jag utgår även ifrån att er mor är ogift, då det inte framgår att hon är gift i frågan. Om någon av dessa förutsättningar inte stämmer så påverkas svaret, då är ni välkomna att ställa en ny gratisfråga eller ringa oss för gratis rådgivning över telefon.TestamenteNär man vill bestämma vad som ska hända med ens tillgångar efter sin egen bortgång så är det som behöver skrivas ett testamente. För att någonting ska räknas som ett testamente så finns det formkrav, dessa återfinner du i 10 kap ärvdabalken, där det viktigaste framgår av 10 kap 1§ ÄB. Där framgår det att det krävs att testamentet ska vara skriftligt, samt att det ska finnas två vittnen. Samt att den vars testamente det är ska skriva under eller vidkänna sin underskrift på samtliga handlingar till testamentet i vittnenas närvaro. Vittnena måste även skriva under testamentet, samt veta att det är ett testamente som de skriver under. De behöver dock inte vara medvetna om innehållet i testamentet.Om det är ett testamente som din mamma upprättat med hjälp av 2 personer ur bostadsrättsföreningen som vittne så bör det därmed uppfylla kraven för att vara ett giltigt testamente enligt 10 kap 1§ ÄB.LaglottNär det kommer till hur detta skulle påverka er andra syskon så är det viktiga ur juridisk synvinkel huruvida detta påverkar er laglott eller ej. Enligt 7 kap 1§ ÄB så är ett barns laglott halva deras arvslott. Detta innebär att ni barn gemensamt har laglig rätt att ärva hälften er mors tillgångar om hon inte är gift. Denna laglott ska sedan delas lika mellan er syskon. Om ni är fyra syskon innebär detta att ni har rätt till 12,5 % var av tillgångarna som er mor lämnar efter sig. Om bostaden är testamenterad till en av er syskon och testamentet uppfyller kraven för att vara ett testamente enligt ärvdabalkens tionde kapitel så måste man även se till er andra syskons laglotter. Vilket innebär att om det inte finns andra tillgångar som er mor lämnar efter sig till ett värde som innebär att ni andra tre kan få ut era 12,5% av er mors totala tillgångar så kan ni andra begära jämkning av testamentet. Den del av er mors tillgångar som är utöver er barns laglott får hon testamentera till vem hon vill, till exempel er bror. Exempel 1:Om er mor totalt efterlämnar tillgångar på 2 miljoner kronor, varav bostaden är värd 1 miljon kronor och övriga tillgångar 1 miljon kronor. Då har er bror fått ärva 50 % av er mors tillgångar, men det finns fortfarande kvar tillräckligt mycket för att ni tre andra ska få era 12,5% om 250 000 kr var som ni har lagstadgad rätt till enligt 7 kap. 1 § ÄB. Då kan ni inte begära jämkning av testamentet även om ni upplever det som orättvist att er bror har fått ärva mer än er andra. För utöver den del som ni barn har laglig rätt att ärva så får er mor testamentera de andra tillgångarna till vem hon vill.Exempel 2:Även nu efterlämnar er mor 2 miljoner kronor, men denna gång är bostaden värd 1, 3 miljoner kronor och övriga tillgångar 700 000 kronor. Då finns det inte tillräckligt mycket pengar kvar efter att er bror har fått bostaden för att ni övriga tre syskon ska få er laglott om 250 000 kr var. Utan det saknas 50 000 kr för att täcka upp för eran lagstadgade arvsrätt. Då kan ni begära jämkning av testamentet för att få ut er laglott.Jämkning av testamenteFör att kräva sin laglott om det inte finns tillräckligt mycket tillgångar kvar efter att er bror har ärvt bostaden så behöver var och en av er tre andra syskon begära jämkning av testamentet enligt 7 kap 3§ ÄB. Detta behöver ni göra inom sex månader efter att ni fått testamentet. Därav är det viktigt att agera i tid, annars förlorar ni er rätt till att begära jämkningen. Det är även viktigt att förstå att det inte räcker med att en av er begär jämkning, för man begär enbart jämkning för sin del. Därav måste alla tre begära jämkning för att alla tre ska kunna få ut sin laglott. Ni begär jämkning genom att antingen berätta för er bror att ni kräver er laglott och hur mycket pengar som saknas för det eller genom att väcka talan mot honom genom en stämningsansökan.Mina råd till er:-Fråga er mor om det är ett testamente som hon skrivit, så ni är medvetna om vad det är för dokument som finns.-Om detta känns som något som kan skapa osämja bland er syskon så föreslår jag att ni alla försöker sätta er ned och prata med er mor medan hon fortfarande lever. Då kan frågetecken fortfarande rätas ut istället för att lämnas obesvarade. Samt att det finns möjlighet att komma fram till en lösning där bråk undvikes.-När er mor går bort var noga med att ha koll på vilka tillgångar som finns vid bouppteckningen och om eran laglott kränks så agera inom 6 månader och begär jämkning av testamentet.Jag hoppas att ni har fått svar på er fråga och jag önskar er varmt lycka till!Med vänlig hälsning

Måste jag betala CSN:s återkrav innan förvaltningsrätten beslutat om min överklagan?

2020-06-30 i CSN
FRÅGA |Hej!Jag håller på att överklaga ett beslut från CSN om återkrav av studiemedel till Förvaltningsrätten, och CSN påstår att jag måste betala in återkravet, trots att jag överklagat. Jag kan inte hitta stöd för CSN:s inställning till det hela, och undrar därför om ni kan hjälpa mig med detta?
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!När du har fått ett beslut om återkrav ifrån CSN så är det tyvärr ett myndighetsbeslut som gäller till dess att ett eventuellt nytt beslut är taget. Därmed är du skyldig att följa beslutet och i detta fallet betala återkravet, om inget nytt beslut är taget av förvaltningsrätten. Om du väljer att inte betala återkravet trots det så kan CSN vidta rättsliga åtgärder i form av att du slutligen får ett krav ifrån kronofogden.Därmed rekomenderar jag dig det varmaste att följa CSN:s beslut och betala återkravet till dess att förvaltningsrätten har beslutat om detta skall stå fast eller ändras. Detta för att slippa ytterligare problem.Du kan läsa mer om detta på CSN:s hemsida, här.Lagrummet som berör frågan är 6 kap. 10§ Studiestödslagen.Hoppas att du har fått svar på din fråga, jag önskar dig varmt lycka till!Med vänlig hälsning

Hur går jag tillväga för att ge min del av en fastighet till mitt barn?

2020-06-30 i Fastighet
FRÅGA |HejJag och min man äger en fastighet tillsammansMin man vill överlåta sin del av fastigheten till våran 25 åriga dotterHur går man tillväga ?Tack för svar
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Regler gällande din fråga finns i Jordabalken (JB).Om jag förstått dig rätt så vill din man ge sin del av fastigheten utan betalning till eran dotter.Då skulle jag rekommendera att detta sker genom ett gåvobrev. För att en gåva av fastighet skall gå rätt till och bli giltig så måste ett gåvobrev upprättas, där skall samma formaliakrav uppfyllas som vid en försäljning av fastighet. De kraven som finns är att det ska vara ett skriftligt gåvobrev, att det framkommer vilken fastighet det gäller, att viljan är att överlåta sin del av fastigheten för köpeskillingen om noll kronor och sedan måste båda skriva under (4 kap 1§ JB ihop med 4 kap 29§ JB).Det är även viktigt att veta att gåvobrevet behöver upprättas när gåvan faktiskt skall ske, för ett gåvobrev som enbart är ett löfte om framtida gåva av fastighet är inte giltigt ( 4 kap 1§ JB ihop med 4 kap 29§ JB).När gåvobrevet är upprättat så måste er dotter skicka in gåvobrevet och ansökan om lagfartsändring inom tre månader ifrån det att gåvobrevet upprättades för att få lagfart på fastigheten (20 kap 1-2§ JB). Så länge gåvobrevet uppfyller formaliakraven kommer då er dotter att få lagfart på fastigheten och gåvan är genomförd.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga och önskar er varmt lycka till!Med vänlig hälsning

Vad händer när den ena sambon avlider?

2020-06-30 i Sambo
FRÅGA |1. Kan den efterlevande sambon göra anspråk på den avlidnes banktillgodohavande, som denne fått i arv under sambo-relationen? Inget var nämnt om att arvet skulle utgöra enskild egendom.2. Kan den efterlevande sambon kräva att bli kontaktad och inkluderad i bouppteckningen, som igångsatts av ena bröstarvingen (sonen), utan att Sambon (vilken bott med den avlidne på gemensam adress under mer än 5 år)? Den gemensamma samboegendommen är förhållandevis liten.
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Lagarna som är aktuella för dina frågor är sambolagen (SamboL).Om jag förstår dig rätt så är banktillgodohavanden sådana som tillhör den avlidne sambon. Om jag missförstått dig så påverkar detta mitt svar, därmed bör du ställa en ny fråga om det ligger till på annat vis. Jag utgår även i mitt svar ifrån att det inte finns något testamente emellan samborna om att de ska ärva varandra.Som sambo så har du som grundregel ingen arvsrätt när din sambo avlider. Däremot så har du rätt att begär bodelning enligt 8§ SamboL, vilket den efterlevande sambon ska göra senast när bouppteckningen förrättas. Detta innebär att samboegendomen då delas upp mellan den efterlevande sambon och den avlidnes sambons dödsbo.Det som då ska delas upp är samboegendomen, vilket är eventuell gemensam bostad och bohag. I detta ingår normalt sett inte banktillgodohavanden. Utan det som ingår är bostaden om den införskaffats för att de ska bo där tillsammans, samt möbler och liknande som införskaffats för det gemensamma hemmet.Om dessa banktillgodohavanden är den efterlevande sambons arv så skall dessa inte tillfalla den avlidne sambons dödsbo, utan enbart tillfalla den efterlevande sambon då det är dennes pengar. Det är enbart när man är gift som det behöver framgå att ett arv är enskild egendom för att ens maka/make inte ska ha rätt till pengarna vid dödsfall eller skilsmässa.Gällande fråga nummer två så bör den efterlevande sambon klargöra för sonen att denne vill att en bodelning skall ske, om det är vad hen önskar. För som jag nämnt tidigare så måste detta göras av den efterlevande sambon senast när bouppteckningen förrättas (8§ SamboL). Om sonen inte kontaktar sambon så rekommenderar jag sambon att själv ta kontakt med sonen.Det finns även en rätt för den efterlevande sambon att få behålla som minst två prisbasbelopp när den andre sambon avlider, vilket måste tas hänsyn till om den efterlevande sambon begär bodelning (18§ SamboL). År 2020 motsvarar ett prisbasbelopp 47 300 kr, vilket innebär att den efterlevande sambon har rätt att behålla 94 600 kr ur samboegendomen om denne begär bodelning (18§ SamboL). Dock får man först göra avdrag för skulder innan egendom motsvarande denna summa ska tillfalla den efterlevande sambon. Då du nämner att den gemensamma samboegendomen är liten kan denna regel vara viktig i ditt fall.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ställa en ny gratisfråga eller ringa oss för gratis rådgivning via telefon!Med vänlig hälsning

Läggs en polisanmälan ner för att det har gått lång tid mellan brottet och anmälan?

2020-06-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej,Detta har hänt flera år sen, därav inga bevis eller anmälan har gjorts.Efter allt som har hänt ville jag bara dö, gömma mig aldrig visa mig ut igen. Jag gjorde därför ingen anmälan. Jag var väldigt depremerad. Jag gjorde aldrig klar mina pyskologutredning. Jag blev slagen av mitt före detta sambo flera gånger. Och en gång när bråkade vi över någonting och jag minns tydlig att han knuffade mig och jag slog huvudet på golvet. Jag minns att jag var spyfärdig och sprang därför till toa för att spy, där inne blev allting svart och jag tror att jag somnade/svimmade där på toa men jag vaknade i sängen halvnaken.Jag tänkte hela tiden på att anmäla men jag visste att jag inte kommer bli trodd för att för det första vem kommer tro mig att jag blev våldtagen av mitt eget sambo då och det skulle inte bevisa någonting pp undersökning av en löjare då vi var sexuellt aktiva.Angående misshandel fick alltid knappast någon blåmärke, det gjorde mest bara ont inuti hela kroppen så om jag hade gått till polisen hade skulle de säkert ha sagt att jag ljuger och lägga ned anmälan. Men just nu har hamnat i en svårare depression, jag hatar mig själv, jag känner mig så smutsig och speciellt svag för att jag inte gjorde något åt det.Men min fråga är polisen kommer väl ändå att lägga ner fallet om jag anmäler nu 2,5 år senare?
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag vill börja med att säga att jag är hemskt ledsen över att du fått uppleva det du beskriver. Det du har varit med om är enligt min bedömning utefter din beskrivning ett eller flera brott, som din före detta sambo har begått mot dig. Därav är det någonting som du bör anmäla hos polisen, precis som du själv funderar på enligt din frågeställning. Jag kan tyvärr inte svara på huruvida det kommer att bli en fullständig förundersökning, eller hur polisen kommer att agera efter an anmälan. Utan det är en individuell bedömning som polisen gör efter att du har gjort en anmälan hos dem. Vilket tyvärr gör det omöjligt för mig att besvara hur de kommer att agera efter en eventuell anmälan ifrån dig. Däremot så är tiden i sig inget hinder för att göra en anmälan, så om du vill anmäla ska du inte känna dig hindrad på grund av att det har gått 2,5 år. Däremot kan jag rekommendera dig att begära ett målsägandebiträde, detta kan du göra hos polisen efter att du har gjort en anmälan. Du kan även söka på internet efter ett målsägandebiträde som du tycker verkar passa dig och som är kunnig inom den typ av brott som ditt ärende gäller. Sedan kan du be den att hjälpa dig med att ansöka om att just den personen ska vara ditt målsägandebiträde. Ett målsägandebiträde är en advokat som ska finnas vid din sida och se till att dina rättigheter tas till vara, samt vara ditt stöd under en eventuell förundersökning och rättegång. Detta har man rätt till när man anmäler ett allvarligare brott, så som till exempel ett sexualbrott eller misshandel. Här kan du läsa mer om vad ett målsägandebiträde är.Jag hoppas att du känner att du fått någon form av vägledning av svaret, även om frågan i sig tyvärr inte gick att besvara.Om du har fler frågor så är du välkommen att ställa en ny gratisfråga, ringa oss för gratis rådgivning över telefon eller boka en tid med en av våra jurister, vilket du kan göra här.Med vänlig hälsning