Arvsrätt för den avlidnes halvsyskon

2020-07-28 i Arvsordning
FRÅGA |Hej Min bror har avlidigt och har testamenterat all sin kvarlåtenskap med full äganderätt till migvi har även halvsyster, har hon någon möjlighet att kräva en del av arvet efter min bror?
Sohail Niknejad |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline!Halvsyskons arvsrätt?Eran situation regleras i ärvdabalken (ÄB). I den legala arvsordningen är syskon i den andra arvsklassen. Det innebär att syskon (du) ärver om det varken finns bröstarvingar (barn) eller föräldrar kvar till den avlidne (2:2 ÄB). Halvsyskon ärver om den gemensamma föräldern är avliden och tar då lika stor lott som de andra syskonen. Det som enligt huvudregeln tillfaller arvtagare kallas arvslott. Arvslotten är dock dispositiv vilket betyder att den går att testamentera bort. Det som inte går att testamentera är den s.k. laglotten. Laglotten är hälften av den arvslott som skulle tillfallit en bröstarvinge om ett testamente inte fanns. Laglott tillfaller endast bröstarvingar, dvs den avlidnes barn (7:1 ÄB). Detta betyder att eran halvsyster inte har någon laglott och därmed ingen rätt till en del av eran brors kvarlåtenskap om han testamenterat allt till dig.Är testamentet gällande?Detta lite utanför er fråga men jag vill uppmärksamma att om testamentet ska vara gällande krävs att testatorn (din bror) iakttagit vissa formkrav. Testamentet ska vara skriftligt och undertecknat av testatorn samt undertecknat av två samtidigt närvarande vittnen (10:1 ÄB). Har formkraven inte uppfyllts är testamentet ogiltigt (13:1 ÄB). För att ogiltigförklara testamentet krävs att en arvinge klandrar testamentet inom 6 månader (14:5 ÄB).Vidare är testamentet inte heller giltigt om det upprättats under psykisk störning (13:2 ÄB). Det måste vara en psykisk störning som funnits vid tiden för upprättandet av testamentet, om det uppkommit senare har det ingen betydelse. Den som hävdar att testamentet upprättats under psykisk störning har bevisbördan för detta.Sammanfattningsvis har alltså eran halvsyster inte rätt till en laglott. Är testamentet är giltigt kommer kvarlåtenskapen kommer tillfalla dig. Med vänliga hälsningar,

Avgifter till bostadsrättsföreningen vid andrahandsuthyrning

2020-07-28 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej.Om jag hyr ut min bostadsrättslägenhet, med styrelsens tillstånd , kan då styrelsen ta en avgift på 10% på hyran på års basis, ?
Sohail Niknejad |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I denna situation är bostadsrättslagen (1991:614) tillämplig. Enligt 7 kap. 14 § bostadsrättslagen har bostadsrättsföreningar rätt att ta ut en avgift vid andrahandsuthyrning. Kravet för att ta ut denna avgift är att det ska stå i föreningens stadgar att de får ta ut en avgift. Storleken på avgiften får årligen motsvara högst tio procent av prisbasbeloppet. Skulle du hyra ut lägenheten endast under en del av ett år beräknas den högsta tillåtna avgiften efter det antal kalendermånader som lägenheten är upplåten. Det kan alltså blivit ett missförstånd mellan dig och din förenings styrelse, eftersom det inte nödvändigtvis är så att de kan ta 10% av hyran årligen. Föreningen kan ta upp till 10% av prisbasbeloppet 2020 (47 300kr) som en avgift, dvs 4730kr. Hyr du ut din lägenhet endast en del av året så kommer den högsta tillåtna avgiften beräknas utifrån antalet kalendermånader som lägenheten är upplåten, 1 månad blir alltså 4730/12. Eftersom detta är en maxgräns för hur stor avgiften får föreningen inte ta en avgift på 10% av hyran årligen om detta belopp skulle överstiga 10% av prisbasbeloppet. 10% av din hyra får alltså inte överstiga 4730kr år 2020. Räknat från och med augusti 2020 får föreningen endast ta 1971kr i avgift för andrahandsuthyrning (5 månaders uthyrning). Sammanfattningsvis är svaret alltså att föreningen har rätt att ta ut en avgift vid andrahandsuthyrning så länge det står i stadgarna. Det är därför en bra idé att läsa din förenings stadgar för att se om det verkligen finns stöd för en avgift där. Storleken på avgiften för andrahandsuthyrningar beräknas enligt ovan. Du är inte tvungen att ta kostnaden själv utan du kan öka hyran som din andrahandshyresgäst betalar med beloppet av avgiften.Skulle det uppstå några problem är du varmt välkommen att höra av dig igen. Du kan även få hjälp av en av Lawlines jurister på lawline.se/boka.Med vänliga hälsningar,

Skattekonsekvenser vid gåva av fastighet

2020-07-27 i Gåvoskatt
FRÅGA |Min fru och jag äger en fastighet som min frus son disponera. Taxvärde 2.7 mkr dagsvärde 4.2 mkr.Om vi ger bort fastigheten som förtida arv till tax.värde inträffar ingen skattekonsekvens. Men om min fru dör så ärva sonen hälften av vad vi äger. Det får konsekvenser på den fastighet som min fru och jag äger gemensamt.Vi har intet äktenskapsförord och inget testamente.Jag vill att värdet av gåvan skall vara 4.2 mkr, utan att vi eller sonen får någon skattekonsekvens. Är det möjligt?
Sohail Niknejad |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline!Gåvor är skattefria enligt 8 kap 2 § inkomstskattelagen. För att överlåtelsen av eran fastighet ska räknas som en gåva ska ersättningen för fastigheten understiga taxeringsvärdet för det år överlåtelsen sker (för detta år blir det alltså 2.7mkr). Överlåter ni fastigheten utan ersättning kommer det räknas som en gåva. Gåvan kommer dock medföra smärre skattekonsekvenser. Sonen kommer i egenskap av fastighetsägare, bli skyldig att betala de skatter som normalt hänför sig till en fastighet, exempelvis fastighetsskatt. Vidare kommer er frus son ta över erat omkostnadsbelopp på fastigheten, eftersom gåvotagaren inträder i den tidigare ägarens skattemässiga situation (se den s.k. kontinuitetsprincipen, 44 kap. 21 § inkomstskattelagen). Det betyder att sonen ska använda erat omkostnadsbelopp när han ska räkna ut en eventuell kapitalvinst/förlust i framtiden. Utöver detta inträder inte någon skattekonsekvens vid överlåtelsen. Skulle ni vilja gå vidare med att ge bort fastigheten som en gåva är det bra att veta att det finns formkrav för gåvobrev där fast egendom ges bort (4 kap. 1 § 1 st JB & 4 kap. 29 § JB). Gåvobrevet ska vara;1. Skriftligt2. Undertecknat av gåvogivaren och gåvotagaren. Det ska tydligt framgå att ni båda vill överlåta fastigheten till er frus son.3. Innehålla uppgift om vilken fastighet det är som ska överlåtas. Fastighetsbeteckningen i dess helhet måste finnas med i gåvobrevet.Slutligen vill jag uppmärksamma er om att en gåva av så stort värde kan få arvsrättsliga konsekvenser i och med att fastigheten kommer betraktas som förskott på arv. Ni kan undvika detta genom att uttryckligen skriva i gåvobrevet att gåvan inte ska betraktas som förskott på arv (6 kap 1 § ärvdabalken).Med vänliga hälsningar,

Rätten till rast enligt arbetstidslagen

2020-06-30 i Rast
FRÅGA |Hej !Jag jobbar säsong på camping mellan 9-15, har dock inga raster eller pauser under dagen är det okej med det eller gör arbetet fel?
Sohail Niknejad |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!I mitt svar kommer jag att utgå från det som anges i arbetstidslagen (1982:673), ATL. Finns det ett kollektivavtal på din arbetsplats som reglerar raster och hur ofta du ska få ha rast eller paus är det istället kollektivavtalet som gäller. Det första steget som är alltså att se om det finns ett kollektivavtal på din arbetsplats.Rätt till rast Av 15 § ATL framgår det att en arbetstagare inte får arbeta mer än 5 timmar i sträck utan att ha en rast. Dessutom ska rasternas antal, längd och förläggning vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena. Enligt de uttalanden som finns från Arbetsmiljöverket bör rasten vara 30–45 min men får inte vara mindre än 10 min.Rätt till pausUtöver raster ska arbetstagare kunna ta paus i den utsträckning det behövs, enligt 17 § ATL. En paus i lagens mening är en kortare vila som räknas in i arbetstiden. Någon exakt längd på pauserna finns dock inte reglerat i lagen.SlutsatsUnder ditt 6 timmars arbetspass har du rätt till en rast på ca 30 minuter. Enligt de uttalanden som finns från Arbetsmiljöverket bör rasten vara 30–45 min men får inte vara mindre än 10 min. Du kan därför tala om för din arbetsgivare att du har rätt till en rast när du jobbar 6 timmar. Skulle ni vara flera anställda som har samma problem kan det underlätta om ni gemensamt pratar med arbetsgivaren. Vidare kan du vända dig till fackförbundet om du är medlem.Med vänliga hälsningar,

Hyresvärdens möjlighet att utföra mindre bråskande förbättringsarbeten

2020-07-28 i Hyresavtal
FRÅGA |Hejsan Lawline jag har en fråga angående vad hyresvärden får göra under uppsägningstiden utanför huset,får jag som hyresvärd börja göra en altan + ställa en förrådsbod på plats utan hyresgästens tillåtelse,dom kommer flytta ut 1 Augusti och sa upp den 15 Maj 2020 med 3 månaders uppsägning. Ny hyresgäst flyttar in 10 Augusti.
Sohail Niknejad |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Hyresförhållandet regleras i detta avseende i 12 kap. jordabalken. För din situation blir 12 kap. 26 § jordabalken vägledande.Enligt huvudregeln är det hyresgästen som ensamt disponerar över lägenheten och att hyresvärden inte får bereda sig tillträde utan hyresgästens medgivande. Undantaget är då hyresvärden behöver utöva nödvändig tillsyn eller utföra förbättringsarbeten såsom renovering om detta inte kan skjutas upp utan skada (t.ex. att det skett en vattenskada i bostaden).I övrigt måste man skilja på dels "mindre brådskande förbättringsarbeten", dels annat arbete (12 kap. 26 § 2 st. jordabalken). Mindre brådskande förbättringsarbeten som inte vållar väsentligt hinder eller men i nyttjanderätten får utföras efter meddelande minst en månad i förväg, om arbetena inte orsakar väsentligt hinder eller men i hyresgästens nyttjanderätt. Sådana arbeten får under inga omständigheter utföras utan hyresgästens medgivande under den sista månaden som hyresförhållandet består. I ditt fall får alltså sådana mindre brådskande förbättringsarbeten inte utföras utan hyresgästens medgivande under perioden 1 juli – 1 augusti. Då återstår möjligheten att utföra sådant "annat arbete" som nämns i lagen. Enligt ordalydelsen i 12 kap. 26 § 2 st. jordabalken får dessa arbeten inte påbörjas förrän hyresavtalet upphört att gälla, dvs efter uppsägningstiden löpt ut. Sammanfattningsvis är svaret att du utan hyresgästens medgivande inte kan påbörja dessa arbeten förrän 1 augusti.Med vänliga hälsningar,

Svea hovrätts beslut i ett mål som överklagats från hyresnämnden är slutgiltigt.

2020-07-27 i Domstol
FRÅGA |Hur kan man överklaga Svea Hovrätts beslut i hyresrättsmål, vilket inte går att överklaga till högsta domstolen?
Sohail Niknejad |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline!Jag utgår ifrån att detta gäller ett beslut från hyresnämnden eftersom det, just som ni säger, inte går att överklaga till högsta domstolen. Eftersom hyresnämndens beslut prövas av Svea hovrätt som sista instans är dessa beslut slutgiltiga. Det betyder att dessa beslut inte går att överklaga.Med vänliga hälsningar,

Kan jag ta över min sambos bostad vid eventuellt dödsfall?

2020-06-30 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |sammanboende sen drygt 20 år min sambo äger bostadsrätten om hon dör före mej har jag rätt att bo kvar?
Sohail Niknejad |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!De lagar som reglerar din situation är sambolagen (2003:376), SamboL och ärvdabalken (1958:637), ÄB.Vad händer med bostadsrätten om din sambo avlider? När ett samboförhållande upphör delas samboegendom mellan samborna genom bodelning (2 & 8 § SamboL). Detta kräver att någon av samborna (i ditt fall, du) begär bodelning inom ett år från att bouppteckningen från dödsfallet förrättats, 8 § SamboL. Vidare får det inte finnas ett giltigt samboavtal som anger att bodelning inte ska ske, (9 & 18 § SamboL)Om bostaden inte utgör samboegendomBostadsrätten utgör samboegendom om den har förvärvats för gemensam användning och inte används huvudsakligen för fritidsändamål (5 & 7 § SamboL). Skulle det vara så att din sambo köpt bostadsrätten för enskilt bruk så den inte samboegendom och utgångspunkten är att du inte får behålla bostaden. Enligt 22 § Sambolagen kan dock den efterlevande sambon ändå ha rätt att ta över den gemensamma bostaden om det är en hyresrätt eller bostadsrätt som inte utgör samboegendom. Detta tillåts om den efterlevande sambon bäst behöver bostaden och ett sådant övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. Om samborna inte har barn tillsammans krävs dock synnerliga skäl för att den andra ska kunna ta över bostaden, vilket gör att det kan bli svårt. Om bostadsrätten utgör samboegendomSom sagt är det endast samboegendom som ska ingå i bodelningen. För det fall bostadsrätten är köpt för erat gemensamma bruk och din sambo skulle avlida utan att ni reglerat era egendomsförhållanden kommer du behöva lösa ut dödsboets andel i bostadsrätten för att få ensam äganderätt till den.Efter bodelningen kommer den det som tillhör dödsboet (vilket beror på hur mycket du betalat för bostadsrätten, om något) att fördelas mellan de som är arvsberättigade efter den avlidna (23 kap. 1 § ÄB). Som sambos har ni inte någon lagstadgad arvsrätt efter varandra, utan för det fall att din sambo skulle avlida kommer i första hand hennes eventuella barn att ärva, i andra hand hennes föräldrar, i tredje hand hennes syskon eller syskonbarn, i fjärde hand mor- & farföräldrar eller om dessa är avlidna deras barn. (2 kap 1-4 § ÄB).För att du ska få äganderätten till bostaden i det här läget krävs att du antingen köper ut dödsboets andel i bostadsrätten eller att din sambo testamenterar bostadsrätten till dig. SammanfattningSkulle bostadsrätten inte utgöra samboegendom så ska du vid din sambos eventuella dödsfall använda dig av 22 § SamboL (vilket tyvärr, som tidigare skrivet, kan vara svårt om ni inte har gemensamma barn). Räknas bostadsrätten däremot som samboegendom och ni inte skrivit något testamente är att du kommer behöva lösa ut dödsboet för att få ensam äganderätt till bostadsrätten. För att ändra på detta kan din sambo testamentera bostadsrätten till dig. Med vänliga hälsningar,

Kan kronofogden utmäta en hyresrätt?

2020-06-29 i Utmätning
FRÅGA |Kan Kronofogden tvinga oss från vår hyresrätt? Vi har alltid skött betalningen, ligger inga betalningssäkrat där. Men vi har hög skuld på annat håll som vi inte kan betala längre.
Sohail Niknejad |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline!Enligt 5 kap. 1 § 5 p. utsökningsbalken undantas hyresrätter från utmätning om den utgör eran bostad där ni stadigvarande bor eller om den behövs för förvärvsverksamhet. Det betyder att kronofogden inte kan tvinga er från eran hyresrätt. Ytterligare information som kan vara bra att veta är att eran egendom utmäts i en särskild ordning. Denna ordning anges i 4 kap. 3-7 §§ utsökningsbalken och är enligt följande:1. Kontanta medel – under förutsättning att dessa inte behövs för eran försörjning den närmsta månaden, ex. för mat, hyra, kläder och andra nödvändiga utgifter2. Banktillgodohavanden och andra likvida tillgångar3. Lön4. Fondandelar och aktier5. Övrig lös egendom – ex. bilar6. Fast egendomMed vänliga hälsningar,