Kan man söka asyl i Sverige om man har ett visum till ett annat land?

2020-06-29 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej. Jag är tillsammans med en man från Turkiet, jag är svensk medborgare, det enda land han fick visum till var Frankrike, han kom till Sverige o sökte här asyl pga dödshot från hemlandet. Men vi fick ingen chans att berätta hur allvarligt hans ärende är för Migrationsverket, nu fick vi avslag för att Frankrike vill att han åker tillbaka dit, men åter igen så går detta inte pga dödshotet från mycket kriminella män, dom väntade på honom i frankrikes flygplats, så direkt därifrån tog han sig till Sverige. Vi tänker överklaga deras beslut, men vet inte riktigt hur vi ska gå till väga, det enda land han känner sig trygg i är Sverige, tacksam för svar. Mvh Anna
Aras Tofek |Hej!Anledningen till att din partners asylansökan inte kommer att prövas i Sverige bygger på reglerna i dublinförordningen. En person som ansöker om asyl och dessutom har ett giltigt visum ska få sin ansökan prövad i det land som utfärdade visumet åt honom. Detta framgår av artikel 12.2 dublinförordningen. Detta innebär att din partner kommer att få sin asylansökan prövad i Frankrike, detta eftersom hans asylskäl går att hänföra till hans situation i Turkiet, och inte till hans situation i Frankrike. Anknytningsinvandring kan vara ett alternativEn möjlighet för din partner att kunna bosätta sig permanent i Sverige är genom anknytningsinvandring. Detta förutsätter att ni planerar att sammanbo som sambos när din partner flyttar till Sverige. Vidare finns ett försörjningskrav som du som anknytningsperson måste uppfylla. Detta innebär att du behöver ha en inkomst som efter skatt och boendekostnader uppgår till 8 264 kr. Ytterligare ett krav är att du ska ha en bostad av tillräcklig storlek och standard, vilket i praktiken innebär att du behöver ha en bostad som har minst ett rum med ett kök eller en kokvrå. Denna bestämmelse återfinns i 9 § lag om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige.För din partner gäller inledningsvis ett krav på att han måste kunna styrka sin identitet, exempelvis genom att uppvisa ett giltigt pass. Det finns även ett krav på att ansökan om anknytningsinvandring ska skickas in innan man reser in i Sverige. Undantag från detta kan göras, men finns inget som tyder på att ett sådant skulle göras i denna situation.Mer information om anknytningsinvandring och information om hur en ansökan görs finns på Migrationsverkets hemsida. Vänliga hälsningar,

När gäller försörjningskravet?

2020-06-24 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej. Jag är svensk medborgare och bor för tillfället i Australien med min partner sedan 4 år tillbaka (australiensisk medborgare) och vår gemensamma dotter på 1 år (även hon svensk medborgare). Om vi vill flytta hem till Sverige gäller försörjningskrav eller inte då man som en hel familj flyttar hem?Tack på förhand!
Aras Tofek |Hej! Försörjningskravet innebär att den person som en utlänning åberopar anknytning till, alltså den person som är anledningen till att en utlänning väljer att bosätta sig i Sverige, kan försörja både sig själv som utlänningen och dessutom har en bostad av tillräcklig standard och storlek för sig själv och utlänningen. Detta framgår av 9 § lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige9. Vem är anknytningsperson? Eftersom du och din partner har ett gemensamt barn går det att argumentera både för att du är anknytningsperson, och för att er dotter är anknytningsperson. Eftersom du och din partner har ett gemensamt barn kommer Migrationsverket att först pröva om din partner kan få ett uppehållstillstånd på grund av din partners anknytning till dig. Om Migrationsverket anser att din partner inte kan få ett uppehållstillstånd med anknytning till dig kommer myndigheten istället pröva ifall din partner kan få uppehållstillstånd med anknytning till er dotter. Vem som är anknytningsperson har betydelse Som utgångspunkt gäller försörjningskravet för anknytningspersonen när en utlänning flyttar till Sverige. Detta innebär att om Migrationsverket bedömer att din partner kan få uppehållstillstånd på grund av sin anknytning till dig, så kommer du behöva uppfylla försörjningskravet. Om Migrationsverket istället bedömer att er dotter är anknytningsperson så gäller inte försörjningskravet, eftersom er dotter är under 18 år. På Migrationsverkets hemsida finns ytterligare information om vilka regler som gäller angående anknytningsinvandring och när försörjningskravet anses vara uppfyllt. Vänliga hälsningar,

Vilken majoritet krävs för beslut på föreningsstämma?

2020-06-10 i Föreningar
FRÅGA |Hej jag undrar om man kan överklaga ett beslut som tagits på våran förenings stämma? Beslutet handlar om vi som bor här skall betala för varm vatten eller ej och då det alltid är samma medlemmar vid varje årsstämma och det kanske är knappt 20% av alla boende så blev vi som ej vill betala för varmvatten nedröstade av dem få medlemmar som var på plats. Så jag undrar kan man överklaga ett sådant beslut med motivering att inte alla medlemmar är på plats ? Hälsningar Camilla
Aras Tofek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du är missnöjd över ett beslut som har tagits på en föreningsstämma för en bostadsrättsförening du är delägare i. Under en föreningsstämma har varje medlem i bostadsrättsföreningen en röst, om inget annat framgår av föreningens stadgar, enligt 6 kap. 3 § lag om ekonomiska föreningar. Utgångspunkten är att mer än hälften av de avgivna rösterna krävs för att ett förslag ska röstas igenom. Detta framgår av 6 kap. 33 § första stycket lag om ekonomiska föreningar. I ditt fall har ni alltså blivit nedröstade och får därför finna er i att betala för varmvattnet, då det inte finns något krav på att ett visst antal medlemmar eller en viss andel av medlemmarna måste vara på plats på föreningsstämman. Det finns dock ett undantag från huvudregeln. Om det i föreningens stadgar anges att beslut på föreningsstämman förutsätter en annan majoritet än mer än hälften av de avgivna rösterna för att ett beslut ska anses fattats, ska detta gälla istället, 6 kap. 33 § andra stycket lag om ekonomiska föreningar. Ett exempel på detta är att stadgarna kan ställa upp krav på att ett visst antal medlemmar måste vara närvarande för att ett beslut ska kunna fattas. Om beslutet nu skulle strida mot föreningens stadgar har du som medlem rätt att föra talan mot föreningen vid allmän domstol, vilket framgår av 6 kap. 47 § lag om ekonomiska föreningar. Talan ska väckas inom tre månader från dagen för beslutet ifall du inte vill att rätten att väcka talan går förlorad, enligt 6 kap. 48 § lag om ekonomiska föreningar. Sammanfattningsvis är inte stämmobeslutet olagligt, däremot finns det en möjlighet att det kan strida mot föreningens stadgar, och min rekommendation är därför att du går igenom föreningens stadgar noggrant för att få ett slutgiltigt svar på din fråga.Vänliga hälsningar

Hur påverkar ditt belastningsregister dina möjligheter att bli anställd?

2020-06-09 i Alla Frågor
FRÅGA |hej jag har sökt jobb på akut psykiatrin och de inväntar svar från polisens register, jag har tidigare blivit dömd flrbedregeri på nätet och ställd detta är typ 8 år sen kommer det påverka mig att få anställnkng????
Aras Tofek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du för åtta år sedan blev dömd för bedrägeri av normalgraden. Belastningsregistret är ett digitalt register som förs av Polismyndigheten, vilket framgår av 1 § lag om belastningsregister. Varför registreras en uppgift i belastningsregistret? Om du genom dom har ålagts påföljd för brott kommer denna uppgift att registreras i ditt belastningsregister, vilket anges i 3 § första punkten lag om belastningsregister. Hur påverkar detta din möjlighet att få jobbet? Om du dömdes till fängelse för brottet försvinner uppgiften från ditt belastningsregister tio år efter din frigivning. Om du däremot dömdes till böter försvinner uppgiften fem år efter domen. Denna information återfinns i 9 § lag om belastningsregister. Detta innebär att om du dömdes till böter så kommer inte uppgiften att finnas kvar i ditt belastningsregister. Om du däremot dömdes till fängelse så finns uppgiften fortfarande kvar i ditt belastningsregister. Detta innebär inte att arbetsgivaren är skyldig att avslå din ansökan. Däremot kan arbetsgivaren beakta faktumet att du tidigare är dömd för bedrägeri när denne väljer ifall du ska anställas eller inte. Syftet med belastningsregistret är visserligen inte att en arbetsgivare ska kunna använda detta som ett medel för att gallra kandidater, däremot har belastningsregistret i praktiken fått denna funktion. Bara faktumet att du förekommer i belastningsregistret innebär dock inte att du direkt kommer att nekas anställningen på grund av detta. Det finns alltid en möjlighet att den typ av brott du dömdes enligt rekryteraren inte är av en sådan typ att den bör påverka dina möjligheter att utföra arbetet hos akutpsykiatrin. Vänliga hälsningar,

Hur påverkas min skatteskyldighet av coronapandemin om jag bor utomlands?

2020-06-25 i Internationell skatterätt
FRÅGA |Hej! Om man är skriven (bor) och jobbar i ett annat EU land. Hur många dagar per år kan man då jobba (mobilt) från Sverige utan att få problem med skattemyndigheten? Högst relevant nu i COVID-19 tider. Tackar på förhand för hjälpen.
Aras Tofek |Hej! Jag kommer i mitt svar att utgå från att du är obegränsat skattskyldig i Sverige. Vem som är att anse som obegränsat skattskyldig framgår av 3 kap. 1 § inkomstskattelagen. Eftersom du är skriven utomlands kommer jag dessutom utgå från att du är undantagen från skattskyldighet i Sverige på grund av ettårsregeln, en regel som du hittar i 3 kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen. Vad händer om utlandsvistelsen avbryts? Ettårsregeln förutsätter att du arbetar utomlands i minst ett år. Du har dock rätt att göra kortare avbrott från din utlandsvistelse för semester, tjänsteuppdrag eller liknande ändamål som inte infaller i början eller slutet av tjänsteuppdraget. Ditt uppehåll i Sverige får dock inte överskrida sex dagar för varje hel månad som anställningen varar, eller 72 dagar under ett och samma anställningsår, vilket framgår av 3 kap. 10 § inkomstskattelagen. Vilken betydelse har coronapandemin? I svensk skattelagstiftning finns en så kallad säkerhetsventil, som innebär att om du vid inledningen av din anställning på goda grunder kunde anta att dina inkomster inte skulle beskattas på grund av antingen sexmånaders- eller ettårsregeln, men du behöver spendera mer än 72 dagar i Sverige på grund av ändrade omständigheter som du själv inte kan rå för, så kommer dina inkomster inte att beskattas i Sverige, om en beskattning skulle framstå som uppenbart oskälig. Detta framgår av 3 kap. 13 § inkomstskattelagen. Enligt Skatteverket är coronapandemin en sådan omständighet som medför att säkerhetsventilen kan bli aktuell. Ett ytterligare krav för att säkerhetsventilen ska bli aktuell är att hälften av den tid som undantagsregeln kräver för att bli aktuell ska ha förflutit. Detta innebär att om sexmånadersregeln är den regel som medger undantag från skattskyldighet i Sverige, måste du ha vistats utomlands i minst tre månader, och om det är ettårsregeln som är aktuell, så måste du ha vistats utomlands i minst sex månader. Om detta krav inte är uppfyllt blir säkerhetsventilen endast aktuell i undantagsfall. Vänliga hälsningar,

Kan man ärva en förälders skulder?

2020-06-22 i Alla Frågor
FRÅGA |HejMin och min brors mamma gick bort nyligen och lämnade efter sig skulder på ca 100 tusen. Det är smålån, mobilabonemang, försäkringar och andra räkningar.Efter begravningen finns det ca 15 tusen kvar i dödsboet. Inga fasta tillgångar. Vad sker med dessa pengar som är kvar? Om det är 10 olika skuldfodringar på diverse olika summor, vilken ska vi då betala?Eller måste vi ens betala någon av dom om vi inte kan betala alla hennes skulder i sin helhet?Tack på förhand. Mvh. Förvirrad
Aras Tofek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att dödsboet efter din mamma efter begravningen kommer att ha skulder till olika företag och andra personer på cirka 100 000 kr och att dödsboet efter begravningen kommer att ha tillgångar till ett värde av cirka 15 000 kr.Du kan inte ärva en skuld I Sverige ärver man inte skulder. Det som istället händer är att en konkursförvaltare kommer att ta över skötseln av dödsboet och se till att de företag som din mamma var skyldig pengar får ta del av tillgångarna i dödsboet efter vissa i lag angivna prioriteringsregler. Detta innebär alltså att varken du eller din bror kommer att vara skyldiga att betala din mammas skulder. Dock kommer ni inte heller att ärva något efter henne, då hennes skulder överstiger hennes tillgångar. Hur bör du gå vidare? Det du bör göra nu är att ansöka om att dödsboet ska försättas i konkurs. Till din ansökan bör en bestyrkt kopia av bouppteckningen tillfogas. Om denna har registrerats bör även ett bevis på registreringen tillfogas. Detta framgår av 2 kap. 3 § konkurslagen. Din ansökan ska skickas till tingsrätten i den ort där du har din hemvist, alltså där du bor, enligt 2 kap. 1 § konkurslagen. Vänliga hälsningar,

Får man hindra sitt barn att ha kontakt med sin andra förälder?

2020-06-10 i Brott mot familj, 7 kap. BrB
FRÅGA |HejJag skriver å en väns vägnar;Han har en amerikansk sambo sedan 8år tillbaka. Dom har en autistisk son på 6år. I februari åkte hon och sonen till Austin, texas, för att hjälpa hennes sjuka mamma. Hon har sedan dess börjat agera fult med att inte låta min vän prata med sonen, ge tecken på att hon inte kommer tillbaka osv. Hon har sina demoner sedan innan, men det här beteendet är rakt av psykopat-stuk.Min vän är bruten och vet inte vad han ska göra, så vi i hans krets känner att vi måste ta tag i saker och ting.Min fråga är; När hon åkte med sonen(som jag tror har dubbla medborgarskap, men osäker) i god tro om att komma tillbaka efter någon månad.. Hur ser saker ut rent rättsligt när hon bara skiter i att komma tillbaka? Känslan trippar på gränsen till kidnappning, men skriver till er för att ta reda på vart vi står så vi kan utgå därifrån.Tacksam för svar!Med vänlig hälsning,Viktor
Aras Tofek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. När jag besvarar din fråga kommer jag att utgå från att föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet.Vilket brott kan ha begåtts? Egenmäktighet med barn är ett brott som återfinns i 7 kap. 4 § brottsbalken. För att ett brott ska anses fullbordat måste vissa krav vara uppfyllda. Inledningsvis måste barnet vara under 15 år. Vidare krävs det att barnet ska ha skiljts från någon som har vårdnad om barnet. Att även den som har skilt barnet från dess vårdnadshavare har vårdnaden om barnet påverkar inte bedömningen om ifall ett brott har begåtts eller inte. Ytterligare en omständighet som måste vara uppfylld är att skiljandet ska vara varaktigt. Visserligen kan bedömningen av vad som är ett varaktigt bortförande påverkas av den rådande pandemin och svårigheten att få tag i flyg mellan Austin och Sverige. Däremot omfattar inte straffansvaret endast det faktum att mamman vid det faktiska bortförandet skiljer barnet från pappan utan även de situationer där den som skiljer barnet från sin vårdnadshavare handlar på ett sådant vis att barnet faktiskt har skilts från pappan på ett varaktigt sätt. Alltså kan ett brott föreligga trots att mammans avsikt inte var att skilja barnet från pappan när de reste till Austin. Hur kan ni gå vidare? Ett sätt att lösa denna situation kan vara att göra en polisanmälan. Ni bör dock vara medvetna om att när en utredning kring egenmäktighet med barn görs så kommer åklagaren inte endast att pröva ifall ett brott faktiskt har begåtts eller inte, utan även om åtal är påkallat ur allmän synpunkt, vilket framgår av 7 kap. 6 § brottsbalken. Endast om svaret på den sistnämnda frågan är ja så kommer ett åtal att väckas. Bedömningen om ifall åtal är påkallat ur allmän synpunkt beror på ett antal olika omständigheter, däribland brottets art, syftet med straffet, de för det enskilda fallet utmärkande omständigheterna samt målsägandens situation. Huvudregeln är att om ett barn förts till ett annat land så är ett åtal alltid påkallat ur allmän synpunkt. Det är viktigt att vara medveten om bakgrunden till den särskilda åtalsprövningsregel som tillämpas vid egenmäktighet med barn. Relationen mellan föräldrar och barn är en särskilt känslig relation där lagstiftaren vill undvika att ingripa om problemet kan lösas på ett annat vis. Eftersom ett barn är inblandat kommer en åklagare även behöva ta ställning till om ett åtal är till barnets bästa. Om svaret är nej kan en åklagare välja att inte väcka åtal, trots att det finns goda utsikter att få till en fällande dom. Ytterligare en sak att ha i åtanke är att ett åtal och en lagföring kan göra mamman än mer obenägen att återvända med barnet till Sverige. Denna fråga är ytterst känslig och min rekommendation är att ni involverar barnets pappa i nästa steg, vad detta än är, och låter honom ta det slutgiltiga beslutet.

Företrädesrätt till återanställning för den som inte fyllt 68 år

2020-06-05 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag känner en som är uppsagd pga arbetsbrist från och med den 1 juni. Hen har 6 mån uppsägningstid och fyller 67 år i augusti. Har hen företrädesrätt till arbete efter uppsägningen trätt i kraft? Hen har varit anställd i förtaget i 15 år.
Aras Tofek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. När jag besvarar din fråga kommer jag att utgå från att själva uppsägningen i sig har genomförts på ett korrekt sätt. Pensionsåldern i Sverige har nyligen höjts Den 1 januari 2020 höjdes pensionsåldern i Sverige från 67 år till 68 år. Detta innebär att anställningsskyddet gäller på samma villkor för alla fram tills att man fyller 68 år, vilket framgår av 32 a § LAS. Hur fungerar företrädesrätten? Företrädesrätten innebär att den som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist har en rätt att återgå i tjänst i samma verksamhet om behovet av att anställa ny personal skulle uppstå som gäller framför någon som tidigare inte varit anställd i verksamheten. Denna företrädesrätt gäller i nio månader från den dagen uppsägningen skedde och anställningen upphörde. Ovanstående information återfinns i 25 § LAS. Företrädesrätten är visserligen begränsad på så sätt att den inte gäller för den som fyllt 68 år, men detta är inte något som kommer att påverka din bekant. Sammanfattningsvis har din bekant samma rätt till företräde till återanställning som hen hade haft även om hen var 20 år yngre. Företrädesrätten gäller dock endast i nio månader från den dagen anställningen upphörde att gälla.Vänliga hälsningar,