Testamentera bort allt till sin sambo

2020-03-17 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej!Om man är sambo och inte har några arvingar, har skrivit ett testamente där sambon ärver allt, måste man ändå kalla allmänna arvsfonden till bouppteckningen?
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Sambor är två personer som stadigvarande bor med varandra i ett parförhållande enligt Sambolagen 1 §, se här. Mellan sambor finns ingen arvsrätt utan ett gemensamt testamente måste upprättas för att ärva varandra. Så länge du inte har några bröstarvingar (barn, barnbarn och barnbarnsbarn) kan du testamentera bort allt du äger till vem eller vilka du vill. Finns det bröstarvingar är det däremot annorlunda, de har nämligen rätt till sin laglott. Vanligtvis utgör laglotten hälften av all din kvarlåtenskap, alltså hälften av all egendom du äger vid din bortgång. I de fall där den som avlider inte har några arvsberättigade släktingar blir Allmänna arvsfonden arvinge och får arvet, förutsatt att det inte finns ett testamente. I ditt fall finns det ett testamente som säger att sambon ska ärva allt. Arvet kommer därmed tillfalla din sambo och allmänna arvsfonden behöver inte vara med vid bouppteckningen. Däremot måste de delges testamentet för att godkänna förutsatt att det inte skulle finns anledning till klander.

Insyn vid orosanmälan

2020-03-16 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |hej har man rätt att som förälder få veta om man startat igång en utredning hos soc, då orosanmälan kommit in dit? har man som förälder rätt till insyn så att man får en chans att besvara det som man anklagas för?
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Misstänker man att ett barn far illa ska man göra en orosanmälan enligt 14 kap 1 § socialtjänstlagen. För att göra en orosanmälan behöver det inte finnas några bevis utan det räcker med misstankar om att det finns ett missförhållande för att anmälan ska tas på allvar. När orosanmälan avser ett barn du är vårdnadshavare för är du part i ärendet och ska därmed som regel ha partsinsyn. Som part har du därmed rätt att ta del av orosanmälan. Partsinsynen gör även så att du får fullständig insyn i allt material som rör ärendet. Socialtjänsten har även kommunikationsplikt gentemot parterna. Detta innebär att du under handläggningens stadier ska få reda på vad som tillförts ärendet och få chans att bemöta detta. Partsinsynen gäller dock enbart under förutsättning att informationen inte på något sätt kommer vara skadligt för barnet.Om du inte är part i ärendet, exempelvis om orosanmälan gäller ditt barn som du inte är vårdnadshavare till, gäller sekretess gentemot dig. I vissa fall kan sekretessen hävas exempelvis om vårdnadshavarna samtycker till detta eller socialtjänsten bedömer att det är barnets bästa att uppgifterna delges dig. För att få svar på dina frågor om utredningen och vilken bedömning socialtjänsten gjort i just ditt barns ärende så vänd dig till den handläggare som har hand ärendet.

Saklig grund för uppsägning

2020-03-10 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Jag var i somras inlagd på behandlingshem p.g.a. alkoholproblem, vilket bekostades av mitt jobb. Går nu i eftervård och får ta prover med krav på total nykterhet. Jag tog ett återfall, proverna visade på måttligt drickande, och fick då veta att jag har en chans till, annars säger de upp mig av personliga skäl.Kan de göra det om mina alkoholproblem aldrig har gått ut över jobbet? Jag deltar aktivt i eftervården och tar då av mina komptimmar istället för sjukskrivning samt går på lediga dagar. Jag har ingen sjukfrånvaro, har aldrig kommit till jobbet full/bakfull och senast i förra veckan hade vi ett utvecklingssamtal där det framkom att det är nöjda med mig som anställd. Är väldigt orolig för att jag kommer att förlora mitt jobb om jag inte fixar resterande tiden utan ett snedsteg!
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att bli uppsagd som arbetstagare på en tillsvidaretjänst krävs saklig grund enligt 7 § Lag om anställningsskydd (LAS). En uppsägning kan antingen bero på arbetsbrist eller personliga skäl hos arbetstagaren. Det finns inte i lag någon definition av saklig grund. För att säga upp någon på grund av saklig grund måste man göra en helhetsbedömning och ta hänsyn till de särskilda omständigheterna i det enskilda fallet. Någon form av avtalsbrott måste läggas på arbetstagaren för att kunna ha saklig grund. Alkoholism är ett sjukdomstillstånd och arbetsgivaren kan inte säga upp en anställd på grund av alkoholismen i sig. Enligt förarbeten till LAS får inte arbetsgivaren säga upp anställda på grund av en sjukdom. Arbetsgivaren har i det läget ett ansvar att försöka hjälpa den anställde genom rehabiliteringsinsatser. Hur omfattande skyldigheterna är beror på omständigheter i det enskilda fallet. Exempelvis om den anställde vägrar att ta emot hjälp eller att hjälpen misslyckas trots att arbetsgivaren gjort de ansträngningar som kan begäras, kan uppsägning ske. Funkar inte åtgärderna som tas kan en uppsägning under vissa omständigheter ändå göras. En positiv riktning är b.la om den anställda själv medverkar till att finna en lösning. Alkoholismen kan leda till misskötsamhet som kan utgöra saklig grund för uppsägning. Även här kollar man på omständigheterna i det enskilda fallet. Om arbetstagaren missköter sig på ett sätt som innebär att man inte fullgör sina förpliktelser kan innebära saklig grund för uppsägning, exempelvis upprepad onykterhet på arbetsplatsen. När det gäller misskötsamhet är utgångspunkten att man ska göra en framtida bedömning till ett fungerande arbete. Innan en uppsägning görs på saklig grund måste arbetsgivaren i enlighet med 7 § 2 st. LAS uppfylla sin omplaceringsskyldighet. Den innebär att arbetsgivaren måste kolla efter möjligheter till att erbjuda annat arbete hos sig.I ditt fall verkar det inte som att alkoholen skapat misskötsamhet på arbetet. Din arbetsgivare har försökt hjälpa med rehabilitering tidigare vilket misslyckats. För att behålla jobbet är det viktigt att du fullt ut medverkar till den hjälp du får från arbetsgivaren för att inte kunna bli uppsagd. Arbetsgivarens skyldigheter att hjälpa sträcker sig inte hur långt som helst.

Bodelning i efterhand

2020-03-08 i Bodelning
FRÅGA |Jag köpte ett hus i mitt namn sju månader innan skilsmässan.tyvärr gjordes ingen bodelningn nu 14 år senare säger han att han vill ha sin del,vilket enligt honom är hälften av dagens marknadsvärde! Så är det väl ändå inte??
Carolina Olsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. I mitt svar kommer jag använda mig av Äktenskapsbalken(ÄktB), du hittar den här. Vid en skilsmässa ska makarnas egendom fördelas mellan makarna genom bodelning ( 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå ( 10 kap. 1 § ÄktB). Egendom som är enskild egendom ska inte ingå i bodelningen ( 7 kap. 1 § ÄktB). Det finns inga regler angående när en bodelning måste ske. Om du och ditt ex är överens om bodelning kan ni göra det. Om ni inte är överens kan du vända dig till närmaste tingsrätt och begära en bodelningsförrättare ( 17 kap. 1 § ÄktB). Domstolen kommer då göra en individuell bedömning och se till omständigheterna i ert fall. Det finns tidigare fall i praxis som kan ge vägledning: I NJA 2009 s. 437 bodelning beviljades tio år efter skilsmässan med den anledning att den ena maken inte haft råd att lösa ut den andra maken från deras gemensamma hus vid tidpunkten för skilsmässan. I RH 2003:41 bodelning beviljades inte sju år efter skilsmässan. I NJA 1993 s. 570 bodelning beviljades inte efter 24 år av den anledningen att det hade gått för lång tid. Ditt ex skulle alltså kunna begära att en bodelning ska göras 14 år i efterhand. Detta är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet och det är därför svårt att svara exakt om det kommer bli så i ert fall. Om det blir bodelning ska denna göras med utgångspunkt i hur egendomsförhållandena såg ut då ansökan om skilsmässa kom in till domstolen.( 9 kap 2 § ÄktB) Enligt denna regel ska fastigheten du köpte ingå i bodelningen eftersom du köpte den innan skilsmässa kommit till domstolen. Det är hälften av marknadsvärdet som gällde när ni ansökte om skilsmässa som är den del ditt ex kommer har rätt till. Utgångspunkten är att hälftendelning gäller, men makarna kan fritt dela upp egendomen mellan sig som de önskar under förutsättning att de är överens.

Fortkörning

2020-03-16 i Trafikbrott
FRÅGA |HejsanJag har haft mitt kökort i 6 år, Men igår så körde jag 120km/h på 70 väg. Jag blev fotograferat av farkamera. Frågan e va händer nu?
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Personen som blir fångad av fortkörning vid en fartkamera kommer dömas för fortkörning. När det gäller fortkörning finns ett föraransvar och inte ägaransvar, alltså den personen som körde bilen för fort är den som kan dömas. En utredning kommer att startas för att utreda vem som körde bilen. Detta genom att bland annat kolla igenom körkortsbilder bland de anhöriga till ägaren för att se om något av dessa är föraren. Identifieras föraren kommer polisen skicka underättelsedokument med bild och mätdata till föraren. Om föraren inte identifieras skickas en förfrågan till ägaren om vem som kört bilen. Det finns dock ingen skyldighet för ägaren att uppge detta. Om det inte finns en bild som överensstämmer med bilden på fartkameran och ägaren inte uppger föraren kommer ärendet förmodligen läggas ned. Vanligtvis är påföljden vid fortkörning att man får böter. Summan man ska betala är beroende av hur mycket man överträder hastighetsgränsen. Vid enstaka fortkörningsbrott återkallas körkortet i regel om du har kört mer än 30 km/h över den tillåtna hastigheten. Vid upprepade fortkörningsbrott kan körkortet återkallas även vid lägre hastighetsöverträdelser. Får man sitt körkort indraget på grund av fortkörning påbörjas en spärrtid. Spärrtid kallar man den tid som föraren måste vänta innan personen kan få ett nytt körkort utfärdat. Spärrtiden löper i minst 1 månad och i högst 3 år.

Ringa stöld

2020-03-11 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej. Jag är 15 år gammal och har begått "ringa stöld" som har värde på 25kr. Jag har även erkänt vad jag har gjort och varit ärligt. Nu undrar jag vilka påföljder jag kommer få. T.ex som om jag får böter eller prick??
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Brottet ringa stöld finns i 8 kap. 2 § Brottsbalken(BrB). Straffet för ringa stöld är böter eller fängelse i högst sex månader. I Sverige är man straffmyndig från 15 års ålder, vilket innebär att du kan dömas till straff eftersom du är 15 år gammal, se 1 kap. 6 § BrB.I Sverige försöker man så långt som möjligt undvika fängelse och det finns därför en presumtion mot detta, se 30 kap. 4 § BrB. Eftersom det i ditt fall rör ett så lågt belopp kommer det med största sannolikhet utdömas böter. När det gäller dagsböterna så ska dessa bestämmas till ett antal där minst är 30st och högst antal är 150 st. Antalet dagsböter bestäms utifrån straffvärdet av brottet som begåtts. När antalet dagsböter har bestämts ska storleken på dessa bestämmas. Storleken varierar från minst 50 kr till max 1000 kr. När beloppet ska bedömas görs en helhetsbild utifrån vad som är skäligt med hänsyn till den enskildes ekonomiska situation. Finns det skäl kan även det beloppet jämkas, se 25 kap. 2 § BrB. Vad bötesbeloppet kommer hamna på i ditt fall går inte att svara på. I ditt fall kommer troligen något av de lägre dagsbotsstraffen utdömas. En åklagare kan underlåta att väcka åtal under förutsättning att det står klart att du har begått brottet (du har erkänt brottet), brottet är lindrigt och inget enskilt eller allmänt intresse åsidosätts 20 kap 7 § Rättegångsbalken. Eftersom att du är under 18 år och förmodligen ostraffad kan åklagaren även beslut om straffvarning. Detta innebär att inget kommer hända denna gång men om brott begås i framtiden kan man bli straffad för båda brotten man begått. När man exempelvis begått ett mindre allvarligt brott som i ditt fall att ha stulit något av mindre värde kan straffvarning bli aktuellt. När man blir dömd för brott kommer man även hamna i polisens belastningsregister. Efter en viss tid kommer uppgifterna om detta att gallras bort ut registret. Sammanfattningsvis kommer detta förmodligen leda till böter alternativt straffvarning eller åtalsunderlåtelse. Bedömningen beror på omständigheterna i fallet.

Vad utgör samboegendom?

2020-03-09 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |HejJag är sambo sedan 10 år, nu är förhållandet över och vi flyttar isär.Hyresrätten bodde jag i innan vi blev sambor så det är inga problem.Om jag har förstått saker rätt så gäller följande,1. Möbler etc som man har haft med sig in får man ta med sig ut, är inte samboegendom ?2. Saker som man skaffat tillsammans för gemensamt användande (möbler etc ) är samboegendom och skall delas.3.Vad händer med saker som vi fått gemensamt till hemmet, är det samboegendom och skall delas ?Tacksam för svarmvh
Carolina Olsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din frågan.Sambor är två personer som stadigvarande bor med varandra i ett parförhållande enligt Sambolagen 1 §, se här.När sambor separerar blir det en sambodelning om någon av parterna begär det enligt Sambolagen 8 §, se här. I sambodelningen är huvudregeln att samboegendomen ska delas lika mellan parterna om man inte tillsammans kommer överens om annat. Samboegendomen utgörs av sambornas gemensamma bostad och bohag. Detta ska ha förvärvats för gemensam användning enligt 3 § Sambolagen, se här.Till dina frågor,Möblerna som du har haft sedan innan ni blev sambor är dina egna och kommer inte delas i bodelningen då dessa inte har förvärvats för gemensam användning.Bohag ni skaffat för gemensam användning utgör samboegendom och skall därför delas lika mellan er i en sambodelning.När det gäller gåvor finns ett visst skydd i 4 § Sambolagen, se här. En gåva som man fått från någon annan än sin sambo och som getts med ett villkor att vara mottagarens enskilda egendom gör så att sambon inte har rätt till den egendomen vid en sambodelning. Finns inget sånt förbehåll ska gåvan delas lika mellan er i sambodelningen.

Vice ordförande i en ideell förening

2020-03-07 i Föreningar
FRÅGA |Måste man ha en viceordförande i en ideel förening?
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det finns ingen lag som gäller för alla ideella föreningar med den anledningen att det finns så många olika former av ideella föreningar. Ideella föreningar kan reglera sig själva genom deras stadgar. Detta är föreningens så kallade "egna lagstiftning". I lag om ekonomiska föreningar (se här) brukar ideella föreningar söka vägledning. Det är inget krav, men fullt möjligt. Måste den ideella föreningen ha en ordförande? Det är möjligt för en ideell förening att inte ha någon ordförande eller styrelse överhuvudtaget. Den ideella föreningens företrädare är fria att själva bestämma över dessa frågor i föreningens stadgar.Om en ideell förening vill bli betraktad som en juridisk person finns det krav i praxis där val av styrelse är ett krav. Att vara betraktad som en juridisk person innebär att den ideella föreningen kan ingå avtal i sitt eget namn. Detta kan vara viktigt ifall föreningens företrädare inte vill ingå avtal i sitt eget namn för föreningens räkning. Att bli en juridisk person innebär således att företrädarens ansvar inskränks till det i föreningen satsade kapitalet. Om föreningen inte är att betrakta som en juridisk person så kommer föreningens företrädare att ansvara för föreningens ekonomi som för egen räkning. Det är alltså inget krav att det måste finnas en vice ordförande i en ideell föreningen. Vill man bli betraktad som en juridisk person finns det krav på att ha en styrelse. Det finns inget krav på att ha en vice ordförande i styrelsen men man bör ha det. Vice ordförande inträder när den ordinarie ordförande är frånvarande vid styrelsesammanträden.