Vad gäller vid arv till ett adopterat barnbarn?

2020-04-09 i Arvsordning
FRÅGA |Arver mitt adopterade barnbarn efter samma regler som biologiska bar barn.
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler om arvsrätt finns i Ärvdabalken (ÄB) och regler om vad som gäller vid adoption finns i Föräldrabalken (FB) 4 kap. Enligt 4 kap 8 § FB ska den som adopteras anses som barn till den eller de som adopterat och inte som barn till sina biologiska föräldrar. Detta innebär att ett adopterat barn kommer att likställas som ett biologiskt barn till de som adopterat. De rättsliga banden med de biologiska föräldrarna upphör helt. När det gäller arv kommer det adopterade barnet räknas som ett eget biologiskt barn. Detta innebär att det adopterade barnet kommer ha samma ställning som adoptivföräldrarnas biologiska barn när det kommer till arvsordningen. Barnet kommer alltså ärva från adoptivföräldrarnas sida precis som om barnet vore biologiskt. De rättsliga banden mellan adoptivbarnet och det biologiska föräldrarna är genom adoptionen klippta och barnet förlorar arvsrätten efter dem. Istället ärver och ärvs adoptivbarnet enbart av adoptivföräldrarna och deras släktingar. Av 2 kap 1 § ÄB framgår att närmaste arvingar är de som kallas bröstarvingar. Bröstarvingar tillhör den första arvsklassen och kommer ha först rätt till den avlidnes arv. Detta är barn, barnbarn, barnbarnsbarn och så vidare till den avlidne. Det finns dock en ordning inom denna arvsklass. Barn till den avlidne har rätt till dennes förmögenhet före barnbarn. I praktiken innebär detta att barnen i första hand ska dela lika på den avlidnes förmögenhet och ingenting tillfaller barnbarnen. Möjligheten för att barnbarnen direkt ska ärva ex sina mor- eller farföräldrar är om den avlidnes barn är döda eller om ett testamente anger det. Men som svar på din fråga, ja ditt adopterade barnbarn kommer ärva efter samma regler som om det vore ditt biologiska barnbarn.

Underhållsskyldighet

2020-03-31 i Underhåll
FRÅGA |Om man har delad vårdnad, och en förälder håller barnet från den andra kan dom ändå kräva underhållsbidrag?
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Din fråga rör underhållsskyldighet för barn vilket främst regleras i Föräldrabalken (FB). Till att börja med bör påpekas att ett barn har rätt till umgänge med en förälder som det inte bor tillsammans med enligt 6 kap. 15 § FB. Detta umgänge kan ske genom att barnet och föräldern träffas eller genom annan kontakt. Då du inte verkar få träffa ditt barn kan du föra talan i rätten där man kan besluta om umgänge mellan er, se 6 kap. 15 a § FB. Det finns således en möjlighet att få träffa ditt barn med hjälp av rätten om föräldrarna inte kan komma överens kring detta på egen hand. När är en förälder underhållsskyldig?Föräldrar svarar för underhåll för sitt barn upp till vad som är skäligt utefter barnets behov och familjens ekonomiska situation. Det är en skyldighet att föräldrar försörjer sitt barn tills barnet fyllt 18 år alternativt 21 år om barnet studerar på gymnasiet eller liknande( 7 kap. 1 § FB). Även den förälder som inte bor med sitt barn ska försörja barnet genom underhållsbidrag (7 kap. 2 § FB). Underhållsbidraget fastställs genom avtal eller en dom. Om underhållsbidraget fastställs genom dom bestäms storleken på bidraget baserat på ditt behov och den andra förälderns ekonomiska förmåga (7 kap. 3-6 § FB).Om en förälder inte fullgör sin plikt att betala underhåll så kan föräldern utsättas för verkställighet enligt Utsökningsbalken (UB). Detta innebär att du kan tvingas till att betala underhållet. Om det är ett avtal som är skriftligt och bevittnat avtal så sker verkställighet enligt 3 kap 19 § UB. Om det är en dom så sker verkställighet enligt 3 kap 3 § UB.Detta innebär att föräldrar alltid har en skyldighet att betala underhåll oavsett om de träffar sitt barn eller ej. Om en förälder ej kan betala underhåll på grund av ekonomiska skäl, finns det bestämmelser om underhållsstöd i 18-19 kap Socialförsäkringsbalken.

Kräva läkarintyg som arbetsgivare

2020-03-31 i Sjuk
FRÅGA |kan man begära ett kvitto på att arbetstagaren vart hos läkaren, vi misstänker att han ljuger om läkarbesök.Det har vart tidigare omständigheter som låter orimliga från just denna arbetstagare.
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Arbetsgivarens krav på sjukintyg regleras i lag om sjuklön, se här. Om du är sjuk i mer än 7 dagar i följd måste sjukdomen styrkas genom att du måste lämna en kopia av ett läkarintyg från och med den 8:e dagen. Intyget ska styrka hur stor del av din arbetstid du är oförmögen att arbeta, helt eller delvis, samt sjukperiodens längd. Intyget ska du lämna till din chef. Om din sjukdom inte kan styrkas genom läkarintyget bedöms din frånvaro vara ogiltig, och det kommer därmed inte betalas ut sjuklön till dig. Under vissa omständigheter kan läkarintyg krävas även för en kortare sjukperiod se 10 a § lag om sjuklön. Detta kallas att kräva in ett förstadagsintyg men det krävs särskilda skäl för att arbetsgivaren ska ha rätt att kräva detta. Detta kan bli aktuellt om det gäller exempelvis missbruksproblem eller vid misstanke om att annan frånvaro än sjukdomen egentligen ligger bakom sjukfrånvaron. Det är i princip arbetsgivaren som bestämmer om det föreligger särskilda skäl. Möjligheten att kräva ett förstadagsintyg gäller för arbetsgivare som inte är bundna av kollektivavtal. Har man kollektivavtal gäller i stället avtalets bestämmelser. Om arbetstagaren utan godtagbara skäl inte lämnar ett sjukintyg är arbetsgivaren inte skyldig att utge sjuklön för den del av sjuklöneperioden där intyg saknas. Det jag skulle råda dig att göra i denna situation är att kräva ett läkarintyg från arbetstagaren. Under den 8:e sjukdagen kan detta göras utan att särskilda skäl föreligger och innan detta måste det som sagt föreligga särskilda skäl för detta. Detta kan vara vid misstanke om att sjukdom inte föreligger utan att frånvaron handlar om annat, vilket det låter som att det finns i ditt fall.

Sjukpenning som pensionär

2020-03-25 i Sjuk
FRÅGA |Undrar om man som pensionär och arbetar har rätt till sjukpenning?
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler om sjukpenning finns i 27 kap. Socialförsäkringsbalken (SFB).En arbetstagare har rätt till sjukpenning vid sjukdom om hans eller hennes arbetsförmåga sätts ned med minst en fjärdedel. De enda krav som ställs upp är att man ska vara arbetstagare, som har en nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, således finns det ingen åldersgräns på vem som är berättigad till sjukpenning 27 kap. 1 § SFB. Däremot finns det olika regler för hur länge man kan få sjukpenning beroende på hur gammal man är, om man fått sjukpenning för 180 dagar från ingången av den månad man fyllt 65 år har försäkringskassan rätt att besluta att sjukpenning inte längre ska utbetalas 27 kap. 36 § SFB. Om man fyllt 70 år får sjukpenning lämnas i högst 180 dagar 27 kap. 37 § SFB.

Sambodelning bostad

2020-03-31 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej Min sambo och jag äger en bostadsrätt hon flyttar ut, men vill sen flytta in igen och jag skall flytta ut. Har hört att man skall göra anspråk inom 3 månader , men skall det vara skriftligt?
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Av din fråga förstår jag det som att ni äger en bostadsrätt gemensamt och den är därmed samboegendom eftersom ni köpt den tillsammans. När ett samboförhållande avslutas ska samboegendomen fördelas lika mellan samborna, detta innefattar bostad och bohag som förvärvats för gemensam användning enligt 3 § Sambolagen. Ni har därför rätt att dela lika på bostaden om någon av er påkallar sambodelning, vilket måste göras inom ett år från det att samboförhållandet upphörde enligt 8 § Sambolagen. Om en av er vill behålla bostaden framför den andra finns det en möjlighet att köpa ut den andra parten genom att betala halva värdet av bostaden till den som inte längre ska bo kvar. Betalningen kan ske både genom pengar och genom att avstå egendom till motsvarande värde, som inte är att anse som uppenbart olämplig för den part som blir utköpt. Annars är huvudregeln att den sambo som bäst behöver bostaden får denna tilldelad sig, det som är avgörande för bedömningen är om någon har ensam vårdnad om barn, bostaden är handikappanpassad eller att parten har svårt att få ny bostad pga betalningsanmärkningar osv. Om ni inte kan lösa sambodelningen själva kan ni ansöka om hjälp via domstolen, då kommer en objektiv bodelningsförrättare att utses och fördela samboegendomen (däribland bostaden) mellan er.Sammanfattningsvis: Huvudregeln är att ni ska fördela egendomen lika mellan er på egen hand. Skulle detta inte gå får någon av er ansöka skriftligt till domstolen om att en bodelningsförrättare ska utses för att fördela egendomen mellan er, bostaden kommer tilldelas den som bäst behöver den. Annars finns det möjlighet för den som vill bo kvar i bostaden att köpa ut den part som ska flytta ut.

Körkortskrav

2020-03-31 i Trafik och körkort
FRÅGA |Finns någon bil som man kan köra den utan att man ha körkort?
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Utan körkort får du inte framföra fordon där körkort är ett krav såsom personbil, lastbil, buss, motorcykel. Att köra bil utan körkort är brottsligt, regeln för olovlig körnings finns i Lag om straff för vissa trafikbrott 3 §. Om någon medvetet kör bil utan körkort är straffet böter. Har personen innan haft ett körkort som sedan blivit indraget eller om det sker vanemässigt kan personen dömas till fängelse i högst 6 månader. Har du inte förarbevis eller traktorkort är det få motordrivna fordon som du får köra. Om du fyllt 15 år före den 1 oktober 2009 får du köra moped klass II även om du inte har körkort för det fordonet, se transportstyrelsens hemsida. Annars ges du endast möjlighet att köra moped klass II eller Traktor A med gummihjul mellan en arbetsplats och hemmet eller mellan en gårds ägor eller för liknande ändamål enligt 3 kap. 2 § Körkortslagen.

Förstadagsintyg vid vård av barn

2020-03-31 i Sjuk
FRÅGA |Kan en arbetsgivare kräva forstadagsintyg för vård av barn?
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I vissa situationer kan arbetsgivaren begära att arbetstagaren visar läkarintyg första sjukdagen, vilket innebär att den anställde ska visa upp ett förstadagsintyg. Utifrån din fråga tolkar jag det som att du vill veta om din arbetsgivare har rätt att kräva läkarintyg för att ditt barn är sjukt och att du därmed också ska ha rätt till ledighet. Arbetsgivaren kan kräva ett förstadagsintyg om det finns särskilda skäl till det. I rättsfallet AD 2013 nr 63(se här) konstaterade Arbetsdomstolen att arbetsgivaren inte har rätt att kräva läkarintyg från arbetstagaren avseende barnets sjukdom när det gäller ledighet för VAB. Om barnet skulle vara sjuk längre än sju dagar (inklusive helgdagar) är du som vabbar skyldig att visa upp ett läkarintyg för Försäkringskassan. Din arbetsgivare har dock inte rätt att kräva läkarintyg från varken dig eller från Försäkringskassan. I vissa kollektivavtal kan det finnas krav på att arbetstagaren visar upp ett utdrag från Försäkringskassan med antalet dagar föräldrapenning, detta bland annat för att arbetsgivaren ska kunna kontrollera rätten till föräldralön. Trots att arbetstagaren inte har någon skyldighet att lämna ett läkarintyg till arbetsgivaren, kan denne be att du lämnar ett intyg till Försäkringskassan om att de mottagit anmälan om VAB.

Partiellt arvskifte

2020-03-25 i Arvsskifte
FRÅGA |Vi är 5 dödsbodelägare. Måste alla vara eniga om ett partiellt arvsskifte?
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Partiellt arvskifte innebär att endast en del av den avlidnes tillgångar delas ut till dödsbodelägarna. Den andra delen med egendom får ligga kvar i dödsboet. Partiellt arvskifte kan exempelvis bli aktuellt när det finns obligationer och dödsbodelägarna vill kunna dela på vinsten under några år. Det kan även bli aktuellt om personen som gått bort drev ett företag. Då kan dödsbodelägarna välja att först upprätta ett arvsskifte över de tillgångar som tillhörde den avlidne för att sedan göra ett slutligt arvskifte när företaget blivit avvecklat. När arvingarna har kommit överens om hur dödsboet ska fördelas ska man skriva under en arvskifteshandling. En sådan handling måste göras när det finns mer än en arvinge. Alla arvingar måste alltså vara överens. Om dödsbodelägarna inte kan komma överens om hur arvskiftet ska ske kan tingsrätten utse en skiftesman. Skiftesmannen ska i första hand försöka få dödsbodelägarna att åstadkomma en lösning i samförstånd. Misslyckas detta är det skiftesmannen som självständigt kan bestämma hur arvskiftet ska gå till. Enligt 23 kap. 5 § ärvdabalken ska en skiftesman utses av rätten efter begäran av en dödsbodelägare. Det räcker att endast en ansöker om detta vid den tingsrätt där den avlidne var folkbokförd.