Förolämpning

2020-12-29 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Är det brottsligt att fråga någon om denna är: ´´Dum i huvudet´´?
Carolina Olsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det brott som skulle kunna vara aktuellt är enligt min mening förolämpning, se 5 kap. 3 § Brottsbalken(BrB). Förolämpning innebär att man avsiktligen sårar någon genom att kalla denne för kränkande saker, beskyller personen kränkande eller liknande. För att det ska vara förolämpning krävs det att personen förstod att det den sa skulle såra personen, men valde att säga det ändå. Det krävs alltså uppsåt. I detta fall är det enligt min mening tveksamt om detta skulle utgöra förolämpning då det är ställt som en fråga och kanske inte kan anses att man hävdar att personen är dum i huvudet. Brottet förolämpning är ett så kallat målsägandebrott se 5 kap 5 § BrB. Detta innebär att endast målsäganden(den som varit utsatt för brottet) kan väcka åtal (endast i vissa särskilda fall kan åklagaren göra det). Om du vill väcka enskilt åtal ska du skriftligen ansöka om stämning hos tingsrätten, se 47 kap 1 § rättegångsbalken. I stämningen kan du yrka(kräva) skadestånd. Viktigt att veta är att om domstolen anser att brottet förolämpning inte är uppfyllt och därmed ogillar åtalet, kommer målsäganden att få bekosta motpartens rättegångskostnader. Exempelvis kan åtalet ogillas om bevisningen inte är tillräcklig. Det måste vara "ställt bortom rimligt tvivel" att den tilltalade begått brottet.

Vad ska man göra om man är utsatt för trakasserier?

2020-12-29 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Min exfru håller på och trakasserar mig. Hon stalkar och stirrar på mig även. Mycket obehagligt, har mått så dåligt av det. Vad ska jag göra?
Carolina Olsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. I detta fall skulle olika typer av brott kunna aktualiseras. Nu beskrivs det i frågan inte utförligt vad exakt din exfru har utsatt dig för, men det som skulle kunna vara aktuellt utifrån det du skrivit är följande: Ofredande enligt 4 kap. 7 § Brottsbalken (BrB) Olaga förföljelse enligt 4 kap. 4 b § BrB. Trakasserier i form av störande kontakter eller annat hänsynslöst beteende hör till brottet ofredande enligt 4 kap. 7 § Brottsbalken(BrB). Gärningen ska vara ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt. Exempelvis att någon genom telefonpåringningar, internetspamming eller hög musik stör en annan persons nattro eller trakasserar på något annat sätt. I detta fall kan hon även ha gjort sig skyldig till olaga förföljelse om hon förföljt dig, se 4 kap. 4 b § BrB. Det krävs att hon utfört handlingarna med uppsåt för att hon ska kunna dömas till ansvar, dvs. att hon gjort det med avsikt. Vad kan du göra?Min rekommendation är att du gör en polisanmälan genom att ringa 114 14 eller besöka en polisstation. Du kommer då få berätta vad du har blivit utsatt för så att polisen kan bedöma vilka möjligheter som finns för att utreda situationen. Det är viktigt att inte vänta med att anmäla ett brott till polisen, ju längre tid det har gått sedan brottet begicks desto svårare kan det vara att utreda och klara upp det. Du kan även ansöka om kontaktförbud. Detta kan beviljas om det finns en klar och konkret risk för att hon trakasserar, förföljer eller begår brott mot dig, se 1 § 2 st Lagen om kontaktförbud. Utredningar om kontaktförbud ska ske snabbt och beslut fattas vanligen inom en vecka. Om du vill ansöka om kontaktförbud kan du vända dig till din lokala polis eller åklagarmyndighet.

Kan beslut enligt 13 § LVM överklagas?

2020-12-22 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej!Jag undrar om man fått ett omedelbart omhändertagande enligt paragraf 13. Går det att överklaga det o försöka häva det uppe i förvaltningsrätten?
Carolina Olsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Enligt 13 § Lag om vård av missbrukare i vissa fall(LVM) får socialnämnden besluta att en missbrukare skall omhändertas om det är sannolikt att missbrukaren kan beredas vård enligt LVM samt om rättens beslut inte kan avvaktas på grund av att missbrukaren kan antas få sitt hälsotillstånd allvarligt försämrat eller att det finns överhängande risk att missbrukaren till följd av sitt tillstånd kommer att skada sig själv eller närstående. Får beslut enligt 13 § LVM överklagas? De beslut i LVM som får överklagas framgår av 44 § LVM, exempelvis beslut som gäller överflyttning eller avslag på begäran om utskrivning. I 44 § 5 st LVM framgår att beslut om omedelbart omhändertagande i enlighet med 13 § st1-2 LVM inte får överklagas.

Arv mellan syskon och halvsyskon

2020-11-30 i Särkullbarn
FRÅGA |Min mor är avliden. Hur delas arvet mellan mig och min halvsyster när vår far går bort?
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler för att besvara dina frågor finns i Ärvdabalken(ÄB) samt i Äktenskapsbalken(ÄktB). Ett äktenskap upplöses genom den ena makens död eller vid äktenskapsskillnad, 1 kap 5 § ÄktB. För att beräkna din mors kvarlåtenskap ska först en bodelning mellan makarna förrättas, 9 kap. 1 § Äktb. När ett äktenskap upplöses ska makarna dela på all egendom som är giftorättsgods. Egendom som är enskild egendom ska inte ingå i bodelningen. Allt som tillhör en make är dennes giftorättsgods om det inte har gjorts till enskild egendom enligt 7 kap 1 § ÄktB. Vad som enligt äktenskapsförord är enskild egendom eller vad en make erhållit som enskild egendom genom gåva, arv eller testamente, anses vara enskild egendom mellan makar. Observera att avkastning av enskild egendom anses vara giftorättsgods om det inte föreskrivits annat i ett testamente, 11 kap. 3 § ÄktB. Vid bodelning läggs makarnas giftorättsgods ihop och efter att skulder dragits av delas värdet lika mellan makarna. Hela den avlidnes kvarlåtenskap tillfaller sedan den efterlevande maken före gemensamma barn, 3 kap. 1 § ÄB. Detta innebär att om din mors make är din pappa så kommer du ärva din del av din mamma efter att din far har gått bort. Särkullbarns rätt till arvEtt särkullbarn är ett barn som inte är makarnas gemensamma. Huvudregeln är att arvet efter din mor tillfaller hennes efterlevande make efter att hon gått bort. Eftersom en av er inte är barn till mammans make, s.k. bröstarvinge, så har den personen rätt att få ut sin arvslott från mamman direkt efter hennes död, 3 kap. 1 § ÄB. Det barnet som makarna hade gemensamt kommer att få sitt arv efter att pappan har gått bort.

Skillnad mord och dråp

2020-12-29 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Vad är skillnaden på mord och dråp?
Carolina Olsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Nedan redogör jag för vardera av brotten: Mord 3 kap 1 § Brottsbalken. För att dömas för mord krävs att man uppsåtligt berövar en annan människa livet. Med uppsåt innebär att man gör detta med avsikt. Dråp 3 kap 2 § Brottsbalken.För att dömas för dråp är det samma krav som för mord, men brottet aktualiseras om det finns så kallade förmildrande omständigheter. Det man letar efter då är om det i allmänhet finns något som kan ge förståelse för det som gärningsmannen gjort. Typexemplet här är om någon hjälpt en svårt sjuk människa att dö. SkillnadDet som skiljer just mord och dråp åt är omständigheterna. Även om dråp räknas som mord är det en annan form utav mord. Dråp är en "lindrigare" form utav mord men begås även med avsikten att ta någons liv. Straffen för mord respektive dråp skiljer sig också åt, men båda brotten straffas alltid med fängelse. Hur långt straffet blir är beroende på omständigheterna, alltså hur mordet gick till. Straffet för mord är längre än straffet för dråp, men hur mycket längre varierar då varje fall bedöms individuellt och straffen sätts därefter.

Grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning

2020-12-25 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Finns det något särskilt brott som aktualiseras vid skilsmässa där den ena partnern blir våldsam och galen och gör saker mot den andra som går långt över gränsen?
Carolina Olsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Enligt äktenskapsbalken 5 kap. 1 § Äktenskapsbalken så har makar rätt att begära skilsmässa om de inte vill fortsätta leva tillsammans. Skilsmässan träder då i kraft så fort tingsrätten meddelat dom. Det finns inget specifikt brott som aktualiseras vid just skilsmässa, men att agera våldsamt är brottsligt oavsett om det sker i samband med en skilsmässa eller inte. De brott som skulle kunna vara aktuella i dessa sammanhang är grov fridskränkning som innebär att en person begått upprepade straffbara kränkningar mot en närstående eller tidigare närstående person. Brottet finns reglerat i 4 kap. 4 a § brottsbalken (BrB). Om brottet begåtts av en man mot en kvinna som han varit gift eller levt tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden blir rubriceringen istället grov kvinnofridskränkning som finns reglerat i andra stycket i ovan nämnda paragraf.För att brottet ska bli aktuellt måste personen gjort sig skyldig till något av följande brott i brottsbalken:kap 3 brott mot liv och hälsakap 4 brott mot frihet och fridkap 6 sexualbrottkap 12 skadegörelsebrottEller ha överträtt ett kontaktförbudDet är alltså flera typer av brott som kan aktualisera brottet grov fridskränkning om de upprepas, för att ge ett exempel kan det alltså vara misshandel eftersom det är ett brott enligt 3 kap. 5 § BrB. Brottet måste ha begåtts mot en närstående eller tidigare närstående. Gärningarna måste vara en upprepad kränkning mot den utsatta personens integritet och ska ha varit tillägnat att allvarligt skada dennes självkänsla. Om alla dessa rekvisit är uppfyllda kan alltså brottet grov fridskränkning bli aktuellt.Relationen som gärningspersonen måste ha med målsäganden är att de ska ha varit närstående eller tidigare närstående. Det går inte att ge ett exakt svar på vad begreppet närstående inkluderar, utan en särskild bedömning måste göras av alla omständigheter i varje enskilt fall, men detta kan exempelvis vara föräldrar eller syskon. Som svar på din fråga finns det inte något brott som aktualiserar specifikt vid skilsmässa, men grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning är brott som aktualiseras vid specifikt nära relationer.

Kan en person dömas för våldtäkts vid åberopande om att hen gick i sömnen?

2020-11-30 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag undrar om en person kan bli dömd för våldtäkt/sexuellt övergrepp om han påstod att han sov och "gick i sömnen"?
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Våldtäkt är ett brott som preciseras i 6 kap. 1 § Brottsbalken(BrB). För att kunna dömas till brottet krävs det att personen agerat med uppsåt. Enligt 6 kap. 1a § BrB kan en person även dömas om den är grovt oaktsam gällande omständigheterna att den andra personen inte deltar frivilligt. Om det varit så att en våldtäkt skett samtidigt som gärningsmannen sovit saknar gärningsmannen uppsåt och kan därför inte fällas för brottet. Det måste dock finnas stöd som pekar på att personen faktiskt har sovit under händelsen. Vid invändning från den tilltalades sida om att uppsåt saknas på grund av att personen skulle ha sovit måste rätten ta ställning till om invändningen kan lämnas utan avseende. Exempelvis skulle det kunna vara uppenbart att personen inte har sovit under händelsen. Detta om det funnits vittnen som kunnat styrka att den tilltalade inte sov. Om rätten inte kan förbise invändningen om att personen sovit måste åklagaren motbevisa att detta inte genomfördes vid sömn. Detta gör åklagaren genom att styrka att invändningen är obefogad, exempelvis om inget i utredningen talar för att personen sovit. I målen RH 2014:32 och B 118-17 har den tilltalade blivit friad på grund av att det inte går att bevisa deras uppsåt samt att deras invändningar om att tilltalad sovit inte framstått som obefogade. Gemensamt för båda fallen var att flertalet vittnen berättat om att de tilltalade tidigare haft liknande handlingar när de sovit.Det finns fall där domstolen har lämnat åberopande av att tilltalad skulle ha sovit under händelsen utan avseende. Exempelvis i fallet B 2300-15, där framstod åberopanden som så osannolikt att det inte skulle tas i beaktande. I detta fall fanns det vittnen som kunde styrka att den tilltalade inte hade sovit under våldtäkten. Svaret på din fråga är att en person kan dömas för våldtäkt om hen påstod att hen gick i sömnen. Det beror från fall till fall vad som går att bevisa och inte bevisa. Är det uppenbart att personen inte sovit under händelsen trots att hen åberopar motsatsen så kan personen dömas. Kan rätten inte förbise invändningen om att personen sovit kan personen inte dömas för detta.

Använda annans namn vid marknadsföring utan samtycke

2020-11-28 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Får mitt namn användas i media utan mitt samtycke?
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Den lagen som är aktuell att använda i detta fall är lagen (1978:800) om namn och bild i reklam.I lagen (1978:800) om namn och bild i reklam 1 § framkommer det att en näringsidkare vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan nyttighet i vilken annans namn eller bild utnyttjas inte får göra detta utan samtycke. Arrangören får alltså inte använda ditt namn i marknadsföringssyfte om denne inte har ditt samtycke. Med "namn" menas även någon annan beteckning som klart utpekar en viss person.För att du ska kunna klandra arrangörens användning av din bild krävs det att arrangören använt ditt namn utan att be om ditt samtycke. I lagen (1978:800) om namn och bild i reklam står det att den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot 1 § kan åläggas böter eller skadestånd. Vid eventuellt åtal kategoriseras detta som ett målsägandebrott. Detta betyder att denna typ av brott får åtalas av åklagare endast om målsäganden själv anger brottet till åtal.