Sambor som ska flytta isär

2020-07-31 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej! Jag och min sambo har 2 barn. Han äger villan vi bor i och vill nu slänga ut mig. Kan han göra det? Vi har skrivit samboavtal innan vi flyttade in.
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Sambolagen (SamboL) reglerar vissa ägandeförhållanden mellan sambor. Lagen används b.la. om sambor flyttar isär 2 § SamboL. Samboegendom vid gemensam inflyttningIfall du och din sambo flyttade in tillsammans i huset, och tanken var att huset skulle användas gemensamt som er permanenta bostad utgör huset samboegendom (3 § SamboL). På begäran av en sambo ska samboegendomen fördelas mellan dem genom bodelning (8 § SamboL). Detta innebär att om ni flyttat in i huset tillsammans, och inget annat är avtalat, utgör huset samboegendom som ska fördelas genom bodelning på begäran av en av samborna. Begäran om bodelning ska framställas senast ett år efter det att samboförhållandet upphörde. I detta fall har din sambo ingen rätt att "slänga ut dig". Om sambon ägde huset tidigare utgör detta inte samboegendomOm din sambo ägde huset tidigare eller om ni har skrivit ett avtal som reglerar frågan annorlunda utgör huset inte samboegendom. Då har din sambo i regel rätt att "slänga ut" dig. Det finns ett undantag som innebär att den som "inte äger" en bostadsrätt ändå kan ha rätt att ta över denna om det är skäligt och denna sambon bäst behöver bostaden (22 § SamboL). Exempelvis om barnen ska bo hos dig kan vara en anledning som gör att du kan ha bättre rätt till bostaden.

Kan man utbilda sig efter avtjänat straff?

2020-07-29 i Skola och utbildning
FRÅGA |Efter ett avtjänat straff på ca 3 år för väpnat rån, kan man därefter utbilda sig till och arbeta som högstadielärare?
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Studier i fängelseNästan alla som sitter i fängelse blir en dag fria och återvänder till samhället. Därför har Kriminalvården en egen utbildningsorganisation, Lärcentrum, med utbildningschef, rektorer och lärare. De intagna kan gå en yrkesutbildning, till exempel svetsutbildning, truckutbildning, verkstadsmekanisk utbildning och trädgårdsutbildning. Det finns också många teoretiska kurser (vuxenutbildning) på grundskole- och gymnasienivå. Några få läser på högskole- och universitetsnivå. Det syns inte i betyget att man har pluggat i fängelse.Studier efter avtjänat straffDu kan utbilda dig efter att ha avtjänat ett straff. Det som krävs är att du har grundläggande behörighet. Den kan du till exempel skaffa dig genom fullständigt betyg från gymnasieskola, gymnasieexamen, komvux eller folkhögskola.

Vilken information har jag rätt att få del av som misstänkt för ett brott?

2020-06-29 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej!Om man sitter i förhör misstänkt för exempelvis stöld, är polisen skyldiga att visa allt bevismaterial för än?
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vanligtvis kommer ett brott till polisens kännedom genom en polisanmälan. När polisen har fått veta att ett brott har begåtts inleds en förundersökning som bedrivs av antingen polis eller åklagare. Vid förundersökningen utreds vem som är skäligen misstänkt till brottet och om tillräckliga bevis finns för att väcka åtal se 23 kap. 1-3 § Rättegångsbalken (RB). Den person som utreds har rätt att bli underrättad om att denne är misstänkt för brott vid första förhörstillfället efter det att misstanken stärkts under förundersökningens gång se 23 kap. 18 § RB. Polisen har däremot ingen skyldighet att berätta för personen att en polisanmälan kommit in och att personen är misstänkt.Vad får den misstänkta för informationUnder ett förhör kontrollerar polisen din identitet och du har rätt att få veta vad du är anklagad för och varför, dvs. vilka omständigheter som läggs dig till last och på vilka rättsliga grunder. Genom rätten till information ska den misstänkte ges möjlighet att på bästa sätt förbereda sitt försvar. Svar på din frågaDu har alltså som misstänkt inte rätt att få allt bevismaterial angående hela utredning från polisen. Det polisen är skyldiga att underrätta dig om är anklagelser mot dig samt rättslig grund för detta.

Fri från häktet i väntan på dom

2020-06-28 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej,Vad händer när en person blir släppt från häktet i väntan på en eventuellt kommande dom? Lever man som vanligt eller har man någon form av restriktoner?
Carolina Olsson |Reglerna om häktning finns i 24 kap. Rättegångsbalken(RB). Häktningsskäl Ett krav för att bli häktad är att personen på sannolika skäl är misstänkt för ett brott som kan ge minst ett års fängelse. För den som är misstänkt för ett brott på sannolika skäl måste minst ett av nedanstående häktningsskäl vara uppfyllda enligt 24 kap. 1 § 1st. RB:1. Flyktfara - om det finns skäl att tro att den misstänkte kommer att dra sig undan lagföring och fly,2. Kollusionsfara - när det finns skäl att tro att den misstänkte kommer att försvåra brottsutredningen genom att t.ex. undanröja bevis och3. Recidivfara - när det finns skäl att tro att den misstänkte kommer att fortsätta att med brottslig verksamhetÄr straffet för det misstänkta brottet två år eller mer är utgångspunkten att häktning ska ske, om det inte är uppenbart att skäl till häktning saknas enligt 24 kap. 1 § andra stycket RB. Häktningen kan upphävasDet beslutas i regel om häktning i två veckor i taget. Inom den tiden måste åklagaren antingen begära omhäktning eller väcka åtal enligt 24 kap. 18 § RB.Om det inte väcks åtal eller begärs omhäktning inom tidsramen ska rätten omedelbart häva häktningsbeslutet och frige den misstänkte fram till rättegången. Likaledes ska häktningen omedelbart upphävas om det inte längre finns skäl för häktning, dvs. om något av kraven ovan inte längre är uppfyllda enligt 24 kap. 20 § RB. Fri i väntan på domNär en person som i din fråga släpps efter rättegång i väntan på dom beror detta oftast på att domstolen tror sig komma fram till ett frikännande eller att straffet endast kommer att bestå av böter. Som svar på din fråga finns det inga restriktioner om man släpps från häktet i väntan på dom. Detta eftersom att det inte längre finns anledning att personen sitter häktad. Hade restriktioner funnits hade personen fortsatt suttit häktad.

Kontakt med någon som sitter häktad

2020-07-30 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej,Får en anhörig kontakta en häktad persons advokat för att vidarebefordra ett meddelande som den anhörige har till den häktade?
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vem blir häktad?Den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott, för vilket är föreskrivet fängelse ett år eller däröver, får häktas, om det med hänsyn till brottets beskaffenhet, den misstänktes förhållande eller någon annan omständighet finns risk för att han:1. Avviker eller på något annat annat sätt undandrar sig lagföring eller straff,2. Genom att undanröja bevis eller på något annat sätt försvårar sakens utredning eller,3. Fortsätter sin brottsliga verksamhet.Häktningen omprövas kontinuerligt vilket innebär att om åtal inte väcks inom två veckor så ska domstolen hålla en ny häktningsförhandling. Vid varje omhäktning gör domstolen en ny bedömning angående om häktningsskälen är fortsatt uppfyllda. Om domstolen finner att förutsättningarna för häktning inte längre är uppfyllda, släpps den misstänkte på fri fot men kan alltså fortsatt vara misstänkt för brottet 24 kap. 20 § Rättegångsbalken. Kontakt med den som sitter häktadEn häktad person har alltid rätt att ha kontakt med sin advokat och kan därför be advokaten att kontakta den häktades anhöriga om att han/hon är häktad.För vidare kontakt med sina anhöriga kan den häktade personen söka telefon- och besökstillstånd för att få prata med eller träffa sina anhöriga. Kriminalvården prövar då om det kan göras utan att säkerheten åsidosätts.Sammanfattningsvis kan man säga att ifall din anhöriga vill att du ska veta att han/hon är häktad lär personen be sin advokat att kontakta dig.

Testamentera bort allt till sin sambo

2020-07-27 i Testamente
FRÅGA |Min bror är sambo utan gemensamma barn.Vi är bara två syskon. Vi har har en gemensam mamma. Han är inte adopterad . Kan han testamera bort hela sin förmögenhet till sambon utan att jag eller mina barn får nånting? Får min mamma ärva han ifall hon är livet då? mvh
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. En person är fri att testamentera bort allt den äger till vem eller vilka den vill så länge personen inte har några bröstarvingar(barn, barnbarn och barnbarnsbarn). Finns det bröstarvingar är det däremot annorlunda, de har nämligen rätt till sin laglott. Vanligtvist utgör laglotten hälften av all kvarlåtenskap, alltså hälften av all egendom som ägs vid personens bortgång. Utgångspunkten är att en arvlåtares bröstarvingar ärver allt och att detta delas lika mellan dem, 2 kap 1 § Ärvdabalken (ÄB). Vad gäller i ditt fall? Eftersom din bror inte utifrån din fråga har någon bröstarvinge har han rätt att testamentera bort hela sitt arv till sin sambo. Mellan sambor finns ingen arvsrätt utan ett gemensamt testamente måste upprättas för att ärva varandra. Om din bror däremot inte väljer att testamentera sitt arv till sambon går arvet till arvlåtarens föräldrar och deras avkomlingar, d.v.s. syskon och deras avkomlingar (2 kap. 2 § ÄB). I så fall kommer du, dina barn och mamman att ärva honom i första hand eftersom att han inte har några egna barn.

Orosanmälan

2020-06-29 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Får en orosanmälan delges minderåriga barn ?Får de minderåriga också delges namnen eller namnet , på vilka som gjort anmälan.
Carolina Olsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. OrosanmälanPersonal inom barnhälsovården är enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen skyldiga att anmäla till socialtjänsten om man misstänker, eller får kännedom om att ett barn far illa. Tröskeln för att göra en anmälan är låg, det krävs inga bevis eller att man själv har utrett barnets situation. SkyddsbedömningNär socialtjänsten har fått in en anmälan görs en skyddsbedömning. Detta för att först ta reda på om barnet är i behov av omedelbart skydd. Till exempel om det finns våld i hemmet. Förhandsbedömning Om det bedöms att det inte finns behov av omedelbart skydd ska socialtjänsten bestämma sig för om de behöver veta mer om barnets situation. De brukar börja med att kolla upp om familjen har varit i kontakt med socialtjänsten tidigare. Nu får de berätta för barnet och dennes föräldrar (vårdnadshavare) att de har fått in en orosanmälan och vad den handlar om. Det kallas för att de gör en förhandsbedömning. Det är viktigt att så snart som möjligt informera föräldrarna om att det finns en oro för barnet och vad man är orolig för. På så sätt kan man undvika starka reaktioner på en orosanmälan till socialtjänsten och öka möjligheterna till samarbete med familjen. Undantag är situationer där det finns misstanke om brott mot barnet, vilket innebär misstanke om våld och sexuella övergrepp. I dessa fall ska man först konsultera socialtjänsten, och eventuellt göra polisanmälan, innan man informerar föräldrarna. Får socialtjänsten prata med ett barn utan vårdnadshavarens vetskap? Vårdnadshavaren har enligt 6:11 § föräldrabalken rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Som vårdnadshavare har man därför som huvudregel rätt att ta del av samtliga uppgifter rörande barnet. Detta inte minst när barnet är litet. Endast om barnet kan lida men av att vårdnadshavaren får del av informationen kan detta komma att undanhållas från denne. Få reda på vem som gjort anmälanHar någon gjort en helt anonym anmälan vet inte heller socialnämnden vad personen har för identitet. Socialtjänsten får inte efterforska identiteten om det inte gäller absoluta nödsituationer. Detta innebär att om en anonym anmälan gjorts kan man inte få reda på vem som gjort anmälan. Har anmälaren däremot berättat om sitt namn, men begärt att få vara anonym behöver socialnämnden göra en sekretessprövning enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Man kan då begära att ta del av uppgiften i ett sådant fall med stöd av 26 kap. 1 § OSL och 12 kap. 3 § OSL. SlutsatsBarnet brukar att få veta att en orosanmälan gjorts när socialtjänsten gör en förhandsbedömning. Rättigheter att veta vem som gjort anmälan är olika beroende på om personen som gjort det är anonym eller inte. Man kan ha rätt att få ta del av anmälaren trots att den valt att vara anonym mot familjen. Har anmälaren inte varit anonym kan man ta del av vem som gjort anmälan i och med att man även i efterhand har rätt att ta del av sin akt som handlar om själva utredningen.

Har hyresvärden rätt att gå in i hyresgästens lägenhet?

2020-06-27 i Hyresrätt
FRÅGA |Min hyresvärd visade min lägenhet utan min vetskap, är detta olagligt intrång
Carolina Olsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din hyresvärd får som huvudregel inte gå in i din lägenhet utan ditt tillstånd. Det finns vissa situationer där hyresvärden har rätt att gå in utan ditt medgivande. Detta ska ske för att utöva nödvändig tillsyn över lägenheten. Vid akuta skador som till exempel vattenläckor och liknande. I dessa fall ska hyresvärden få tillgång till lägenheten omedelbart, se 12 kap. 26 § 1 st. Jordabalken(JB). Handlar det däremot om ett mindre brådskande ärende som till exempel sotning av fläkt och liknande, kan hyresgästen få viss tid på sig innan hyresvärden får tillträde till lägenheten. Hyresvärden ska då ha sagt till minst en månad i förväg om detta, se 12 kap. 26 § 2st. JB. Att din hyresvärd går in i din lägenhet utan att meddela dig, under andra omständigheter än de som anges i JB 12 kap. 26 §, är ett brott mot lagen och kan även under vissa förutsättningar vara brottsligt.I 4 kap. 6 § brottsbalken (BrB) regleras brotten hemfridsbrott och olaga intrång. I fall du inte använder lägenheten som din bostad är det i så fall olaga intrång som kan bli aktuellt (4 kap. 6 § andra stycket BrB). Även om din hyresvärd har en reservnyckel till lokalen, men inte haft någon rätt enligt 12 kap. 26 § JB att gå in i den, kan hyresvärden ha gjort sig skyldig till olaga intrång.RådHyresvärden behöver ditt godkännande för att få gå in i din lägenhet och visa upp den för någon annan. Hör av dig till din hyresvärd och säkerställ varför denne har gått in i din lägenhet utan att kontakta dig. Undersök om det berodde på nödvändig tillsyn, såsom akut skada på lägenheten eller liknande, som inte kräver ditt godkännande. Det är möjligt att din hyresvärd har haft skäl att gå in i din lägenhet, och du bör därför kolla med värden först.Misstänker du att din hyresvärd inte har haft några giltiga skäl att gå in i din lägenhet utan ditt tillstånd kan du polisanmäla händelsen.