Hur räknar man ut efterarv

2021-03-28 i Efterarv
FRÅGA |Vår syster avled 29.12.20.Inga barn. Maken avled 1997. Han har syskon barn. Vår syster blev kvar i orubbat bo. De hade ca 175 000 i kontaner 1997. Han hade en försäkring som.utdelade 145000kr. Av dessa pengar fa ns i början.på 2013 ca 85000 kr. Systern.dement. Idag ca tio år senare hade vår syster vid sin död 195000 kr.Vidbouppteckningen efter utgifter ca 100000 kr. Hur skall dessa pengar fördelasmellan Vår systers efterleva de o makens syskonbarn?mvh.
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Den döde makens syskonbarn har rätt till så kallat efterarv (3 kap. 2 § Ärvdabalken (ÄB)).Om bodelning inte gjordes mellan er syster och hennes make 1997 så måste man för att räkna ut efterarvet göra en bodelning i efterhand, men uträkningen kan påverkas av om bodelning faktiskt gjordes eller inte.Försäkringsbeloppet ingick inte i arvet efter maken (14 kap. 7 § Försäkringsavtalslagen). Trots detta kan försäkringsbeloppet omfattas av efterarv, det framgår av ett avgörande i Högsta Domstolen (NJA 1975 s. 302). Det vanliga är att försäkringsbeloppet beräknas som om de hade varit gemensam egendom mellan makarna så kallat giftorättsgods. Kvotdel: För att räkna ut hur mycket syskonbarnen till maken ska ha i efterarv räknar man ut en kvotdel. Formeln är: Det som den döde maken hade efter bodelning dividerat med allt som den efterlevande maken fick efter bodelning och arv från sin döde make. Jag utgår nu i min uträkning från att bodelning gjordes 1997 och att försäkringsbeloppet ska räknas som giftorättsgods och att det inte fanns någon annan så kallad enskild egendom i bodelningen. Bodelning: 175 000 kr delat på två är lika med 87 500 kr. Den döde maken fick alltså 87 500 kr efter bodelning. I beräkningen av efterarv tänker man sig att även försäkringsbeloppet hade ingått fast det egentligen inte gjorde det. Alltså 145 000 delat på två som är lika med 72 500 kr. Det beräkningsmässiga bodelnings-resultatet efter den döde maken blir då: 87 500 + 72 500 = 160 000 Nu till formeln: 160 000 kr (den döde makens beräkningsmässiga del efter bodelning) delat på 87 500 kr (det hon egentligen fick i bodelningen) + 72 500 kr (det som vi beräkningsmässigt kom fram till att hon fick av försäkringen) + 160 000 kr (det som hon beräkningsmässigt fick i arv från maken). Det blir 160 000 / 320 000 = 50 % Kvotdelen är alltså 50 %. 50 % av 100 000 kr är 50 000 kr. Efterarvingarna ska alltså ha 50 000 kr av er systers kvarlåtenskap efter hennes död. Det finns också undantagsregler i Ärvdabalken som påverkar beräkningen av efterarv som t ex. så kallad förkovran (se 3 kap 4 § 1 st ÄB). Sammanfattning: Det är svårt att säga helt säkert att denna uträkning stämmer i just ert fall. Det finns många om och men som du märker. Vill ni vara säker på att allt går rätt till råder jag er såklart att anlita en sakkunnig på området som hjälper er. Hoppas att du ändå fick en översikt.

Muntlig avsägelse av arv vid bouppteckning

2021-03-17 i Arvsavstående
FRÅGA |Hej! Om man muntligt säger,Jag vill inte ha pengarna,under en het ordväxling på bouppteckning med syskon, gills det som (som syskonen får det att låta) att min del ska delas på bara dom eller ska man se det som att jag Avstår från arvet så att mina arvingar tar över min del av arvet, eller att det helt enkelt inte ändrar något för det inte är antecknat?
Franck Olofsson |HejTack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Frånsägelse av arvLite förenklat kan man säga att det finns två sätt att frånsäga sig arv. Arvsavstående och arvsavsägelse. Att avstå arv innebär att man låter arvet gå vidare till nästa person i arvsordningen och att avsäga sig arv innebär att man frånsäger sig arvet helt och hållet. Det går även att överlåta arvet, vilket i praktiken är en form av arvsavstående. I Ärvdabalken som är den lag som reglerar arv finns ett fåtal regler om arvsavstående och arvsavsägelse, men inga som stämmer med den situation du beskriver. Det finns däremot ett ställningstaganden från Skatteverket om bouppteckningshandlingar (här). Enligt denna och enligt anvisningar på boupptecknings-blanketten ( exempelvis här) går det att konstatera att det ska antecknas om någon väljer att frånsäga sig arvet. Enligt dessa anvisningar ska det också bifogas en separat skrivelse till bouppteckningen om någon vill överlåta, avstå eller avsäga sig arv.Bouppteckningshandlingarna ska godkännas av alla dödsbodelägare. Du skriver att det inte har antecknats något, men om din frånsägelse av arvet hade antecknats på blanketten skulle det varit viktigt att inte godkänna den med din underskrift. GåvolagenI grunden är en frånsägelse av arv i den här formen en typ av gåva. Gåvor regleras i Gåvolagen. Det skulle kunna vara möjligt att tolka ditt uttalande som ett muntligt löfte om gåva. Enligt gåvolagen är ett muntligt löfte om gåva inte giltigt förutom i väldigt speciella situationer (1 § Gåvolagen). Kriteriet för att ett muntligt löfte ändå ska vara giltigt är att det ska ha kommit till allmänhetens kännedom. Enligt min bedömning kan inte ditt uttalande anses ha kommit till allmänhetens kännedom.SammanfattningEnligt min bedömning så är det mycket som talar för att ditt uttalande inte kan ligga till grund för att du ska mista arvet.

LSS-boende och hyresregler

2021-03-07 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Sambon har ett LSS-avtal genom kommunen och har en lägenhet via kommunen. Enligt avtalet så får inte jag, som inte är i behov av något stöd, bo där. Vi har dock barn som bor heltid i denna lägenhet med oss och vi behöver nu en större lägenhet. Enligt sambons avtal så får han inte byta lägenhet. Hur ska vi gå tillväga om vi har hittat en hyresrätt via kommunen som vi vill byta till? Enligt barnkonventionen så får inte barn säras från sina föräldrar, alltså borde det gå att vi allihop byter till en större lägenhet för barnens bästa. Kan vi hänvisa till barnkonventionen när vi pratar med kommunen? Kan man kringgå sambons påskrivna avtal?
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga är viktig och av stor principiell betydelse. Tyvärr finns inga enkla svar. I grunden är det två olika typer av lagsystem som möts, offentligrättslig lagstiftning genom LSS och civilrättslig hyreslagstiftning. En central frågeställning är i vilken grad som de båda lag-systemen bör stämma överens. Enligt ett synsätt gäller inte hyreslagstiftningen för LSS, enligt ett annat synsätt bör hyreslagstiftningen vara grundläggande och undantag på grund av LSS måste framgå. Idag tycks båda dessa synsätt gälla samtidigt trots att de inte egentligen går att förena. För att göra saken än mer komplicerad så finns det rättighetslagstiftning och konventioner som Sverige godkänt. Barnkonventionen är numera svensk lag och Sverige har ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Om att du som sambo inte får bo i lägenheten:Socialstyrelsen är den statliga myndighet som så att säga ger rekommendationer och utfärdar föreskrifter inom det sociala området där LSS ingår. I deras handbok "Bostad med särskild service för vuxna med LSS" version 2018 står det att det inte finns några hyresrättsliga hinder mot att ha sin sambo boende i LSS-bostad. De hänvisar också till Art. 23 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, där det står att funktionsnedsatta har rätt till familjeliv innebärande rätt till en sambo. Handboken är en slags rekommendation till kommunen, så det finns risk att de inte följer den. Om bytesrätt:När det gäller bytesrätt tycks det vara så att den gängse uppfattningen är att det inte finns någon bytesrätt för LSS-bostad, trots att det inte framgår av lag. Det framgår bland annat av ett så kallat förarbete till lagstiftning, nämligen utredningen SOU 1999:33 s. 70. Barnkonventionen och hyreslagstiftning:Sedan barnkonventionen blev svensk lag 2020 måste myndigheter och domstolar i högre grad ta hänsyn till den konventionen när de tar beslut och dömer. Än så länge är det dock så pass nytt så det finns inga klara principer hur det ska göras och när. Jag tycker ändå att du ska lyfta den aspekten och kräva att kommunen tar hänsyn till barnkonventionen vid sina beslut samt motiverar hur de har tagit hänsyn till barnkonventionen. Sammanfattningsvis:I praktiken avgörs oftast denna typ av frågor av kommuner, genom praktiska lösningar från fall till fall. Det gör att det kan bli olika bedömningar i olika kommuner. Tyvärr kan jag alltså inte ge några tydliga och klara besked.Jag tycker att du ska peka på de stöd i konventionerna som ändå finns. Rättigheter för funktionsnedsatta till ett familjeliv och barnkonventionen med principen om barnets bästa.

Vad krävs för att jämkning av testamente ska godkännas

2021-02-28 i Testamente
FRÅGA |Mor avliden februari 2018, far lever. Testamente finns som är mycket orättvist mot tre av oss fem i syskonskaran. Jag skrev under " att jag delgivits testamentet men kräver jämkning". Två syskon godkände och de andra två skrev " godkänner testamentet men vill ha sin laglott". Då mer än sex månader har gått undrar jag om min yrkande av jämkning inte längre gäller? Vad blir följden då far går bort? Hur kan jag agera?
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att begära jämkning krävs bara att de som har rätt till laglott "ger sitt anspråk tillkänna" till testamentstagaren (7 kap. 3 § 3 st. Ärvdabalken). Det betyder alltså att så länge testamentstagaren bevisligen blev informerad om kravet på jämkning inom 6-månadersfristen så gäller jämkningskravet. Så som jag tolkar din fråga skrev ni på delgivningshandlingarna inom 6-månadersfristen. Enligt min bedömning har ni då tillkännagivit att ni vill jämka testamentet och har alltså rätt till jämkning. Du undrar också om din fars bortgång. För att jag ska kunna svara på den frågan måste du precisera lite mer vad din fråga gäller. Du är välkommen att antingen prova att ställa en följdfråga som en kommentar eller skriva en ny fråga. Rent allmänt gäller att om föräldrarna var gifta kommer laglotten att kunna begäras ut som efterarv efter din fars död (7 kap. 3 § 2 st. Ärvdabalken), om de inte var gifta ska laglotten begäras ut direkt.

Kan kronofogden utmäta min egendom om partnern är skuldsatt

2021-03-17 i Utmätning
FRÅGA |Hej, Kan Kronofogden utmäta min egendom för min partners skulder? Han stor för halva lånet och betalar fortfarande sin del av huset. Men han är inskriven på en annan adress. Och just nu är jag som är ägare, därför att jag fick den som gåva från honom, innan han hamnade i kronofogden.tack.
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det finns regler i den så kallade Utsökningsbalken (UB) som säger att kronofogden får utgå ifrån att egendom hemma hos den skuldsatte tillhör denna (4 kap. 18 § UB). Om det finns en sambo i den skuldsattes hem måste den sambon bevisa att sakerna helt eller delvis tillhör honom/henne annars kan kronofogden utgå ifrån att även de sakerna tillhör den skuldsatte (4 kap. 19 § UB). Du räknas som sambo om ni bor ihop, det spelar i princip ingen roll om han är skriven någon annanstans. För hus, det vill säga fastighet även kallat fast egendom, så gäller att kronofogden får utmäta den om den skuldsatte fortfarande har lagfart på fastigheten (4 kap. 24 § UB). Om du har hel lagfart på fastigheten så borde inte kronofogden kunna ta fastigheten. Om du inte har beviljats lagfart måste du visa att fastigheten tillhör dig. Hoppas du fick svar på din fråga.

Schablonvärdering lösöre

2021-03-17 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hur beräknas värdet på lösöret vid en bouppteckning? Finns det något form av schablonvärdering?
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Svaret på din fråga är att det inte finns någon egentlig schablon för värdering av lösöre. Värderingen utgår från lösörets marknadsvärde och man får helt göra en bedömning mellan tummen och pekfingret. Värdefullare lösöre som dyra smycken och konstverk, bilar osv bör värderas av någon kunnig.Allt lösöre med mindre värde kan klumpas ihop i en post som "enkelt lösöre" eller "sedvanligt lösöre". Ofta ligger kanske värdet på några tusen kronor. Hoppas du fick svar på din fråga.

Jämkning av förmånstagarförordnande

2021-02-28 i Alla Frågor
FRÅGA |Min pappa dog i okt 2020, han dog i alzheimers som han vart diagnostiserad med 2013. Han va sambo/särbo med en kvinna fram till och med 2011-2012, han har således skrivit henne som förmånstagare för sin livförsäkring. Dom har alltså inte haft någon kontakt alls sedan 2012. Vi har lämnat in och bestridit detta till Skandia, så dom har betalat pengarna till länsstyrelsen i väntan på förlikning eller dom. Min fråga är hur går jag vidare? Om vi går vidare, har vi någon chans att vinna? Mvh
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag utgår ifrån att frågan rör en privat individuell livförsäkring. Privata individuella livförsäkringar regleras av Försäkringsavtalslagen (FAL). I 14 kap. FAL finns det regler om förmånstagarförordnande. Det finns tolkningsregler där det t. ex framgår att om han inte skrivit namnet på personen utan endast skrivit sambo i förordnandet, så ska det tolkas som den person som han sammanbor med vid sin död (14 kap. 6 § FAL).Det finns också regler om jämkning (14 kap. 7 § FAL). Jämkning innebär att förordnandet helt eller delvis tillfaller den som begärt jämkning. Bröstarvingar, det vill säga barn har rätt att begära jämkning.Enligt paragrafen ska jämkning ske om det vore oskäligt att inte jämka. Vid prövningen av detta skall särskilt beaktas skälen till förordnandet och de ekonomiska förhållandena hos de olika parterna. I de så kallade förarbetet till lagen (1986/87:86 s 102-106) står det att det ska göras en helhetsbedömning från fall till fall när man avgör om jämkning ska göras eller inte. Något som ändå nämns är det kan ligga nära till hands med jämkning om den som tagit livförsäkringen ingått ett samboförhållande med en ny person som inte är förälder till dennes barn och det förhållandet varat bara en kort tid och barnen har haft anledning att räkna med att försäkringen skulle gälla till förmån för dem. I 14 kap. 7 § 4 st. FAL framgår att den som vill begära jämkning ska väcka talan mot förmånstagaren inom ett år efter bouppteckning. Sammanfattningsvis är det alltså svårt att bedöma chanserna för er att vinna, då jämkning avgörs från fall till fall.

Finns det någon gräns för hur mycket man kan spara om man har ersättning från Försäkringskassan

2021-02-23 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej!Jag ska hjälpa min syster (som varit långtids sjukskriven och nu arbetstränar och får pengar från försäkringskassan) med en summa pengar för att hon ska få starta ett eget ISK konto och kunna börja spara pengarJag skulle vilja veta om det är okej för henne att starta ett eget ISK konto och börja investera små summor här och där då hon får pengar från försäkringskassan.Och om hon får det hur mycket kapital får hon ha utan att det påverkar hennes pengar från försäkringskassan. Med vänlig hälsning
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. De flesta ersättningar från socialförsäkringssystemet är inte beroende på vilka tillgångar eller rättare sagt förmögenhet den sökande har. Det finns dock några undantag. I första hand gäller det bostadsbidrag (se 97 kap. 6 § Socialförsäkringsbalken (SFB)) och bostadstillägg (102 kap. 11 § SFB). Även t ex äldreförsörjningsstöd påverkas av den försäkrades förmögenhet. Oftast är gränsen 100 000 kr. Det vill säga man ska ha en förmögenhet över detta belopp för att beräkningen av förmånen ska påverkas. Vad som är förmögenhet avgörs av Lag om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner. Eftersom det verkar röra sig om sjuk eller aktivitetsersättning i din systers fall har förmögenheten ingen betydelse. Hoppas du fick svar på din fråga.