Ingår förmånstagarförordnande i bodelning vid dödsfall

2021-04-30 i Alla Frågor
FRÅGA |vid bodelning vid arv. om jag dör. räknas min privatpension (ej skattade pengar, kan inte tas ut innan pension) med min fru som förmånstagare med vid bodelning? räknas min kapitalförsäkring med min fru som förmånstagare med vid bodelning? min fru har också en kapitalförsäkring räknas den med vid bodelningen vid min död?
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vid dödsfall gäller generellt att det som förordnats till förmånstagare inte ingår i bodelning och kvarlåtenskap. Detta regleras i olika lagar beroende på vad för typ av försäkring/pension det är fråga om. För t. ex. kapitalförsäkring och privat pensionsförsäkring hittar vi regeln i 14 kap. 7 § Försäkringsavtalslagen (FAL). För t. ex. individuellt pensionssparande hittar vi regeln i 6 § Lag om individuellt pensionssparande. Det kan dock begäras jämkning av arvingar till den döde om de anser att förmånstagarförordnandet skulle leda till ett resultat som är oskäligt (se t. ex. 14 kap. 7 § 2 st. FAL). Svaret är alltså att det beror på vad för typ av försäkring/pension det gäller, men att grundregeln är att förordnandet vid dödsfall inte ska ingå i bodelning/kvarlåtenskap utan gå direkt till förmånstagaren.

Kan morfar se till så att barnbarnet får arvet utan att föräldrarna har tillgång

2021-04-28 i Alla Frågor
FRÅGA |Kan ett barn, minderårig få arv utan att föräldrarnas möjlighet till försörjningsstöd och bostadsbidrag mm sänks?Exempel, Mamma med diagnos kommer att få svårt att få arbete och försörja sig, kommer att vara beroende av olika bidrag.Nu funderar mammans morfar som endast har detta barnbarn hur han på bästa sätt med förmån för barnbarnets barn kan skriva testamente, eller skaffa kapitalförsäkring eller på något sätt säkra att barnbarnet och barnbarnets barn får gott av arvet utan att mammans rätt till bidrag försämras, samt att de ska fördelas på ev tillkommande syskon.
Franck Olofsson |HejTack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Hur morfadern ska göra beror på vad syftet med arvet ska vara. Ska syftet vara att stötta barnbarnet under uppväxten så kräver det en lösning, men om syftet är att barnbarnbarnet ska få pengarna först när den är vuxen så finns det andra lösningar. Jag utgår i mitt svar ifrån att morfadern vill att barnbarnbarnet ska få arvet när den är vuxen. Om det rör sig om ett större arv och man vill att föräldrarna till barnbarnbarnet inte ska kunna komma åt arvet är det säkraste sättet att förordna i testamente om så kallad särskild förvaltare. En särskild förvaltare har alltså som uppgift att utan inblandning av föräldrarna ta hand om arvet till dess barnen blir vuxna.Morfadern måste namnge den särskilde förvaltaren, det kan vara t. ex. en advokat eller en vän som man litar på. Han ska skriva i testamentet att förvaltningen ska ske utan medbestämmande av föräldrarna. Om han vill kan han bestämma att barnbarnbarnet ska få pengarna senare än 18 års ålder t. ex. 20 eller 25 år. Han kan också skriva att pengarna kan komma tidigare till barnet på grund av vissa typer av ändamål som t. ex. boende och utbildning.Det är inte möjligt att testamentera till framtida barn som inte ännu är avlade. Hoppas du fick svar på din fråga.

Befogad anledning att neka överlåtelse enligt 12 kap. 36 § JB

2021-04-18 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej,Ett bolag hyr en lokal för restaurangverksamhet, bolaget har haft hyresavtalet sedan 2015. Hyresvärden är en Brf. Nu vill bolaget sälja verksamheten till ett annat bolag som då måste bli godkänd av hyresvärden som ny hyresgäst. Hyresvärden godkänner inte en ny hyresgäst som vill ha exakt samma verksamhet i lokalen som tidigare, hyresvärden vill nu istället ha någon helt annan verksamhet.Får hyresvärden göra på detta sätt?
Franck Olofsson |HejTack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag antar att du menar att hyresgästen vill överlåta verksamheten i enlighet med 12 kap. 36 § Jordabalken (JB). För att hyresgästen ska kunna göra detta krävs att den överlåtande hyresgästen bedrivit sin verksamhet i minst tre år. Då verksamheten startade 2015 verkar treårs-villkoret vara uppfyllt. För att hyresvärden då ska kunna neka en sådan överlåtelse krävs befogad anledning. Frågan är om det faktum att hyresvärden har andra planer med lokalen kan utgöra befogad anledning. Det är hyresnämnden som avgör frågan. Min bedömning är att det troligen inte utgör befogad anledning enligt 12 kap. 36 § JB. Det som vanligtvis anses vara befogad anledning enligt denna paragraf är om det finns anledning att anta att den nya hyresgästen kommer brista i sin förmåga att betala hyran eller om den nya verksamheten skiljer sig mot den gamla beträffande upplåtelseändamålet. Om den nya hyresgästen kommer bedriva exakt samma verksamhet och har full förmåga att betala hyran har förmodligen inte hyresvärden befogad anledning att neka överlåtelse enligt 12 kap. 36 § JB.Enligt mig så ska nog ändå den nya hyresgästen fråga sig om den verkligen vill överta en verksamhet under dessa förutsättningar. Jag hade själv upplevt de planer som hyresvärden ger uttryck som en osäkerhetsfaktor och som ett skäl att inte överta verksamheten. Hyresvärden kan ju fortfarande säga upp hyresavtalet om de har rätt till det enligt någon annan bestämmelse i hyreslagen.

Dödsfallsintyg

2021-03-28 i Myndigheter
FRÅGA |Hej, jag är född i Sverige och jag är svensk medborgare. Min mamma är från Azerbaijan hon är medborgare där och här. Jag vill nu ansöka om medborgarskap där. Min pappa gick bort när jag var liten och de kräver något slags dödsbevis eller något slags intyg. Vad motsvarar ett dödsbevis i Sverige? Kan vi få ut ett och isåfall hur går vi tillväga. Tack.
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det finns något som heter dödsfallsintyg med släktutredning, vilket jag antar är det som de efterfrågar. Dödsfallsintyg beställs via skatteverket (information här). Om din far gick bort innan 1 juli 1991 beställs det via Riksarkivet.

Vad gäller för andrahandshyresgästen om förstahandshyresgästen får problem med hyresvärden

2021-04-28 i Hyresrätt
FRÅGA |Jag hyr en lägenhet i andrahand, helt lagligt och enligt papper. Nu har min dotter bott där mestadels av tiden, då hon pluggar i den staden.Fick ett mail om att hyresrättsföreningen undrade om det handlade om en otillåten andrahandsuthyrning. Jag var ärlig och sa att det är min dotter som sover där 4 nätter i veckan och jag max 1 natt veckan, ibland mindre.Svaret jag fick var att han som har förstahandskontraktet, kan bli av med det om jag låter min dotter bo där.Min fråga blir, om hyresrättsföreningen kan "slänga" ut min dotter nu direkt? Eller om hon har några rättigheter att bo kvar? Och hur blir det med hyran, kommer vi få betala, tex 3 månaders uppsägningstid om dom inte tillåter henne att bo kvar?
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler om hyresrätt finns i Jordabalken (JB) 12 kap. Låt mig först ta upp vad som gäller kring förhållandet mellan hyresvärden, förstahandshyresgästen och andrahandshyresgästen. Det är endast förstahandshyresgästen som har avtal med hyresvärden. Om förstahandshyresgästen sägs upp kommer därför andrahandshyresgästen automatiskt att sägas upp. Eventuell uppsägningstid gäller då förstahandshyresgästen. Avtalet mellan förstahandshyresgästen och andrahandshyresgästen har i detta sammanhang ingen betydelse om det som avtalats går emot vad som gäller i avtalet mellan förstahandshyresgästen och andrahandshyresgästen. Om t. ex. första- och andrahandshyresgästen avtalat om längre uppsägningstid än den förstahandshyresgästen har enligt sitt kontrakt med hyresvärden gäller inte den bestämmelsen gentemot hyresvärden. Om jag förstår din fråga rätt så hotar hyresvärden med att säga upp hyreskontraktet med förstahandshyresgästen om inte denne tillser att den person (din dotter) som andrahandshyresgästen (du) låtit bo i bostaden flyttar. För mig framstår anledningen till att de vill säga upp kontraktet med förstahandshyresgästen som lite oklar, men jag antar att de anser du hyrt ut i tredje hand och att det strider mot det avtal som de har med förstahandshyresgästen. Som du vet så får man inte hyra ut i andra hand utan hyresvärdens samtycke (12 kap 39 § JB), men däremot får man ha inneboende utan hyresvärdens samtycke (12 kap. 41 § JB) så länge det inte innebär men för hyresvärden. Det är svårt att säga säkert hur hyresvärden och förstahandshyresgästen kommer att agera i detta fall, då jag inte känner till alla omständigheter. Men generellt vid olovlig andrahandsuthyrning så gäller enligt 12 kap. 42 § punkt 3 Jordabalken att det utgör grund för så kallat förverkande av hyresavtalet. Det betyder att avtalet sägs upp utan uppsägningstid. Sammanfattningsvis så är det inte helt lätt att svara på din fråga då jag inte vet alla omständigheter, men om det inte är fråga om förverkande utan uppsägning så gäller den uppsägningstid som du och andrahandshyresgästen avtalat om såvida inte den är längre än den som gäller mellan hyresvärden och förstahandshyresgästen om inte något annat avtalats. Det står dig också fritt att komma överens om något annat med förstahandshyresgästen i efterhand.

Vad kan avtalas bort i Samäganderättslagen

2021-04-18 i Samägandeavtal
FRÅGA |Äger en sommarstuga med min bror. Har ett avtal där vi skriver att samäganderättsavtalet inte skall gälla.Vi har i avtalet skrivit in regler och fördelning av förvaltning , ev om-och tillbyggnad samt rätten för att förvärva varandras andel och hur.Men det står ingen specifikt om att tillgången till sommarstugan skall fördelas 50/50.Högsta domstolen tog ställning i en liknaden fråga och det publicerades att om parter inte avtalat om hur en tvist skall lösas i ett ämne , så gäller lagen i alla fall: https://www.foyen.se/vi-ager-nagot-tillsammans-men-vad-galler/Så om vi då inte specifikt avtalat om nyttjanderätten , så gäller samäganderättslagen i den frågan.MEN min fråga är då , gäller vårt avtal i de delar där vi faktiskt har avtalat om detaljer eller blir hela avtalet i alla detaljer ogiltigt.
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Låt mig först konstatera att Samäganderättslagen i grunden är dispositiv, det vill säga det går genom avtal att bestämma annat än det som står i lagen. Om inget annat avtalats gäller alltså det som står i lagen. Mycket förenklat kan man säga att det finns några få paragrafer i Samäganderättslagen som alla andra paragrafer bygger på. Dessa är 1, 2, 3 och 6 paragraferna. Tack för de rättsfalls-kommentarerna som du hade med i din fråga. Rättsfallet som kommenteras är NJA 2019 s. 1055. I rättsfallet hade samägarna formulerat en bestämmelse i deras avtal som sa att 3 § Samäganderättslagen om god man inte skulle gälla. Högsta Domstolen konstaterar att en sådan bestämmelse i ett avtal måste erbjuda en alternativ lösning på problemet för att den ska gälla framför lagen. Detta betyder att domstolen anser att 3 § trots allt inte är helt dispositiv.Rättsfallet berör alltså endast 3 § Samäganderättslagen. När det gäller t. ex. 6 § Samäganderättslagen, som har att göra med möjligheten till försäljning av det samägda genom auktion, räcker det fortfarande bara att avtala bort regeln. För att avtala bort 6 § behövs alltså ingen alternativ lösning. Den är helt dispositiv. Det beror alltså på vilken paragraf som är berörd och hur den specifika klausulen i samägandeavtalet är formulerad om lagen kommer att gälla istället för den klausulen. Om samägarna i sitt avtal bara skriver att Samäganderättslagen som helhet inte ska gälla så omfattas alltså inte 3 § av den formuleringen. Du skriver att i ert avtal finns ingen bestämmelse om på vilket sätt tillgången till stugan skall fördelas. Vi kan för ordningen skull fråga oss om det finns någon paragraf i lagen som reglerar detta. Den paragraf i Samäganderättslagen som möjligen skulle kunna diskuteras är 2 §. Den fokuserar dock främst på förfogande och förvaltning. Med förfogande avses t. ex. uthyrningar och med förvaltning avses t. ex. renoveringar. Även 3 § kan bli aktuell om ni kommer i konflikt om hur ni ska nyttja stugan. Ni kan då ansöka om en god man, men paragrafen berör inte själva överenskommelsen om hur stugan skall nyttjas. Min bedömning är att Samäganderättslagen inte reglerar frågan om tillgången till stugan. Om överenskommelse om tillgång till stugan inte finns med i avtalet betyder det inte att det inte är en överenskommelse. Det finns inget krav i Samäganderättslagen att alla överenskommelser ska vara skriftliga. Har ni en muntlig överenskommelse om 50/50 tillgång så gäller den. Nu till sammanfattning och svaret på din fråga. Alla bestämmelser i ert avtal som inte berörs av lagen gäller såklart och det inkluderar även muntliga överenskommelser. Bestämmelser i Samäganderättslagen går som huvudregel att avtala bort, men för åtminstone 3 § gäller att klausulen i avtalet måste formulera en alternativ lösning. Svaret är alltså att erat avtal, såvitt jag kan se, gäller i alla delar inklusive muntliga överenskommelser om tillgång till stugan, men att ni inte avtalat bort 3 § Samäganderättslagen på ett korrekt sätt.

Enskild egendom, samägande och lottläggning

2021-04-18 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |hejjag och min fru överväger att köpa ett hus. Vi är gifta och har en gemensam bostad nu. Min fru har fått en större summa pengar av sina föräldrar via gåvobrev. Jag vet att gåvobrevet är utformat som så att pengarna är hennes och jag kan aldrig göra anspråk på dom.Om vi nu köper ett hus, och använder dels min insats, samt vår lägenhetsförsäljning samt hennes pengar från gåvobrevet- kommer då hon äga en större andel av huset vid en ev seperation? Tex, hon har 3 mnkr i gåvobrev och använder 3mnkr som insats till huset och huset kostar 8 mnkr, kommer hon då för alltid ha 3 mnkr i gåvobrev till huset- oavsett om värdet på fastigheten halveras eller dubblas? Så om vi tex säljer huset om 10 år till 4 mnkr, kommer hon ändå ha rätt till 3 mnkr då?Samt- om hon äger större delen av huset, kan hon då slänga ut mig vid en seperation eller kan jag tvinga fram en försäljning för att få ut mina pengar?
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Först och främst så ska det konstateras att om inte annat framkommer av gåvobrevet kommer även sådan egendom som ersätter den enskilda egendomen vara enskild egendom (7 kap. 2 § p. 6 Äktenskapsbalken (ÄktB)). Enskild egendom och andelar: Om jag förstår din första fråga rätt undrar du om det faktum att en andel av något samägt är enskild egendom skulle kunna påverka ägarförhållandena. Svaret på den frågan är att enskild egendom inte påverkar ägandeförhållandena. Om andelen minskar eller ökar i värde har alltså inte heller med enskild egendom att göra. Om hennes andel i fastigheten minskar i värde blir hennes enskilda egendom mindre och vice versa.Det finns rättsfall som behandlar frågan kring lån och kontantinsats i förhållande till enskild egendom. Om t ex en av makarna betalar hela kontantinsatsen med enskild egendom och lånar för resten av köpeskillingen så kan hela fastigheten bli enskild egendom vid skilsmässa (NJA 1978 s. 526). Men det verkar inte vara den problematiken som är aktuell i ert fall. Om ni bidrar olika mycket till köpeskillingen för fastigheten så är det rimligt att ni äger olika stora andelar i huset. Detta kan framgå genom samägandeavtal. Vill ni ändå äga hälften var bör ni reglera detta på något sätt, t ex genom ett skuldebrev eller gåvobrev beroende på vilket upplägg ni tänker er. Vid en separation så ska inte värdet av din frus andel i huset tas med i bodelningen eftersom det är enskild egendom. Om du vill ha samma utgångsläge som henne avseende själva bodelningen så kan du avtala med din fru genom äktenskapsförord att även din andel ska vara enskild egendom. Lottläggning: Den andra frågan är, om jag förstått det rätt, vem som skulle få överta huset vid en eventuell skilsmässa. Den frågan rör den så kallade lottläggningen. Vid lottläggning har det faktiskt betydelse om fastigheten består av enskild egendom som kommer av äktenskapsförord eller om det kommer av gåva eller testamente. Enskild egendom från äktenskapsförord påverkar inte lottläggningen så mycket, men enskild egendom från gåva och testamente kan göra det. I vanliga fall avgörs frågan om vem som ska få bostaden vid separation av vem som har störst behov av bostaden (11 kap. 8 § ÄktB). Denna regel ska enligt samma paragraf inte gälla för egendom som är enskild på grund av gåva eller testamente. Det framgår dock av så kallade förarbete till Äktenskapsbalken att sådan egendom som ersätter enskild egendom inte omfattas av undantaget (prop. 1986/87:1 s. 178-179). Det betyder att det troligen inte spelar någon roll att den enskilda egendomen getts genom gåva vid lottläggningen trots allt. Sammanfattning: Sammanfattningsvis kan sägas att enskild egendom inte påverkar ägandeförhållandena, och troligen inte heller lottläggningen. Hoppas du fick svar på dina frågor och jag råder er också att kontakta en jurist så ni får till ett upplägg som passar er bra.

Säga upp någon i en gemensam lokal

2021-03-28 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej. Vi är 5st som hyr ett garage privat. Där min kompis har kontrakt med hyresvärden. Sen hyr vi andra in oss hos min kompis så vi delar jämt på hyran. Nu är de så att en i garaget skapar en otrevlig stämning och utnyttjar gemensamt utrymme utan att vi andra får tillgång till de. Vi undrar om vi kan säga upp honom pga att vi tycker att de inte håller att bete sig så mot oss andra? Mvh
Franck Olofsson |HejTack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Den situation du beskriver är nog inte allt för ovanlig. Trots det finns det inga klara regler hur detta ska gå till. Därför är det alltid bäst att avtala om sådana här saker innan, helst skriftligt.Enligt hyreslagen (12 kap. Jordabalken (JB)) får hyresgästen, det vill säga din kompis som har kontraktet, inrymma andra i lokalen så länge de inte innebär men för hyresvärden (12 kap. 41 § JB). Det är alltså inte här fråga om någon andrahandsuthyrning, då hyresgästen också själv huserar där. Då det inte är en andrahandsuthyrning är det lite oklart om hyresreglerna gäller för inrymda personer. Om de inrymda personerna hyr en fast del av lokalen är det i normalfallet en så kallad partiell sublokation. Är det inte partiell sublokation utan istället så att alla delar allt i lokalen, blir det än mer komplicerat. Om ni hyr fasta delar av lokalen eller inte är svårt att tyda utifrån din fråga. Vid partiell sublokation blir hyresreglerna aktuella som utgångspunkt. Enligt hyresreglerna antas ett hyresavtal, om inte annat avtalats, löpa på obestämd tid (12 kap. 3 § JB). Hyresvärden kan säga upp ett avtal som löper på obestämd tid när som helst. Uppsägningstiden för en lokal är nio månader (12 kap. 4 § JB). Om hyresreglerna gäller i ert fall, så betyder det att din kompis i egenskap av hyresvärd gentemot den som skapar otrevlig stämning kan säga upp denne när som helst med nio månaders uppsägningstid.I vanliga fall kan en hyresgäst av lokal ha rätt till så kallat indirekt besittningsskydd om de inte blir uppsagda av vissa godtagbara skäl (12 kap. 57 § JB). Dessa regler gäller i praktiken också partiell sublokation. Det betyder att hyresgästen, i detta fall den som skapar otrevlig stämning, kan få ersättning om hen anser sig vara felaktigt uppsagd. Ersättningen motsvarar minst det som hen skulle betalat i hyra på ett år (12 kap. 58 b § JB). Detta skydd går att avtala bort.Om inte hyresreglerna gäller så är huvudregeln att man får säga upp avtal och att uppsägningstiden ska vara skälig. I normalfallet gäller inte heller reglerna om indirekt besittningsskydd. SammanfattningBeroende på om hyreslagen (12 kap. JB) gäller eller inte finns det olika regler. Jag tycker att ni ska snacka er samman och att din kompis som har hyreskontraktet ska skriva avtal med alla inblandade. Jag hoppas också ni kan komma överens med den som skapar otrevlig stämning. Om det finns ett skriftligt avtal kommer den diskussionen bli lite lättare tror jag, då har ni något att utgå ifrån.