Testamente föreskriver taxeringsvärde som grund, vad händer med laglott

2021-07-17 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Min mors fastighet är taxerad till 4.660.000 kr och har ett marknadsvärde på ca. 10.000.000 kr. Enligt mammas testamente ska min bror få ta över fastigheten mot att han löser ut min syster och mig med vardera 1/3 av taxeringsvärdet. Dödsboets övriga tillgångar, förutom lösöre, uppgår till ca. 640.000 kr och skulderna är 1.400.000 kr. Inget sägs om att min syster och jag endast ska få vår laglott. Nu hävdar vår bror att skrivningen om 1/3 innebär att mammas vilja är att vi två bara har rätt till vår laglott medan han ska ärva resten. Om så är fallet, ska laglotten beräknas på tax.värdet eller marknadsvärdet ?Hur ska vi agera?
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det är svårt att uttala mig om hur testamentet ska tolkas utan att ha läst det, men utifrån din beskrivning verkar det inte som din mors uttryckliga vilja var att du och din syster bara ska ärva laglotten. Det kan däremot bli en konsekvens av det sätt på vilket er mor utformat testamentet att du och din systers laglott blir kränkt. Skulle det visa sig att ni genom att följa testamentet skulle få ut mindre än en halv arvslott är laglotten kränkt. Det finns då möjlighet att begära jämkning av testamentet. Detta ska göras inom 6 månader (7 kap. 3 § Ärvdabalken (ÄB)). Enligt min bedömning måste det vara marknadsvärdet som utgör grunden för beräkning av laglotten annars skulle ju skyddet kunna kringgås. Låt oss göra en enkel beräkning. Enligt testamente: En tredjedel av taxeringsvärdet är 1 553 333 kr Laglott: 10 640 000 (10 000 000 + 640 000) - 1 400 000 = 9 240 000 kr. Delat på tre arvslotter blir det 3 080 000 kr. Halva arvslotten är laglotten (7 kap. 1 § ÄB). Det blir alltså 1 540 000 kr. 1 553 333 kr och 1 540 000 kr är ju nästan lika stora. Enligt denna enkla beräkning tycks det inte finnas något att tjäna på att begära jämkning av testamentet. Sammanfattningsvis tolkar jag utifrån din beskrivning som att testamentet inte föreskriver att ni bara ska få ut laglott. Å andra sidan utifrån en enkel beräkning verkar beloppet på det som ni förordnats ungefär motsvara en laglott. Om ni känner er osäkra på hur ni ska göra så råder jag er att kontakta en jurist.

Skilsmässan har inte gått igenom, gäller bodelningsavtalet

2021-07-10 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej,Jag och min fru skrev på ett bodelningsavtal i [Månad], om att hon skulle få huset och jag skulle få [XX] tusen kr sammanlagt. Vi har haft en betänketid tom [DD månad ÅÅÅÅ] och skilsmässan är inte igenom. Men min fru flyttade över huset på sitt namn och vi verkar inte skilja oss. I avtalet står det att "vi är överens om att dela bodelningen enligt detta i samband med att skilsmässan går igenom [samma datum som ovan]. Min fråga nu är, borde inte avtalet bli ogiltigt i och med att skilsmässan inte gick igenom [samma datum som ovan] är vi är fortfarande gifta. Jag gick inga pengar heller enligt avtalet. Hon tog endast huset och flyttade över det till sitt namn. Så hon står som ensam ägare på huset. Är detta lagligt? Är avtalet giltigt? När förklaras ett avtal ogiltigt?
Franck Olofsson |HejTack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Reglerna om äktenskapsskillnad (skilsmässa) finns i Äktenskapsbalkens 5 kap. När betänketiden (6 månader) gått ut, måste åter en begäran om skilsmässa framställas. Görs inte detta inom ytterligare 6 månader blir det ingen skilsmässa (5 kap. 3 § ÄktB). Det finns alltså fortfarande möjlighet att begära skilsmässa.Nu till frågan om bodelning och bodelningsavtal. Huvudregeln är att bodelningsavtalet och bodelningen görs i samband med att skilsmässan är genomförd. Det finns dock möjlighet att göra detta innan om någon av parterna begär det (9 kap. 4 § ÄktB), vilket jag antar är så det gått till i ditt fall. Bodelningsavtalet blir i så fall giltigt. Det råder en viss osäkerhet vad som händer med bodelningsavtalet om skilsmässan aldrig blir genomförd, men det finns ju som sagt fortfarande tid att genomföra skilsmässan i ditt fall.Sammanfattningsvis så tyder det mesta på att du kan utgå ifrån att bodelningsavtalet är giltigt.

Äger ett fritidshus, delar lån med sambo: Vad händer vid separation

2021-06-25 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej!Jag står som ägare till ett fritidshus.Jag och min sambo står för hälften av lånet.Nu ska vi göra en utbyggnad på fritidshuset för min sambos besparingar.Ska han, jag eller vi stå på byggkontraktet?Hur kan konsekvenserna bli för mig om vi skulle separera?Vi äger också ett hus tillsammans, halva lånet var.För övrigt har vi tre barn..Vad ska jag tänka på kring "arrangemanget" ovan?Kan det bli problem för mig på något vis vid ev. separation?/ Orolig
Franck Olofsson |HejTack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Du skriver att du äger fritidshuset, men att lånet på fritidshuset är delat mellan dig och din sambo, om jag förstått det rätt. Under vissa förutsättningar har domstolen i sådana här lägen ansett att det funnits så kallad dold samäganderätt för den icke-ägande sambon (se t ex. NJA 2008 s 826). Förutsättningarna för dold samäganderätt är:1 Den ska ha köpts för gemensamt bruk.2 Den icke-ägande sambon har bidragit ekonomiskt. 3 Syftet med det ekonomiska bidraget är en önskan om att bli samägare. 4 Ägande sambo ska ha förstått att icke-ägande sambo ville bli samägare.Av det jag fått veta i din fråga är det svårt att säga om risk för dold samäganderätt föreligger i ditt fall. För att undvika risken att dold samäganderätt uppstår kan du behöva se till så att din sambo inte framstår som samägare. Hur det ska göras i just ditt fall är svårt att säga på det lilla jag vet om din situation, men en viktig sak är att det t ex. avtalsvis framgår att det inte finns några som helst önskemål om att sambon ska bli samägare. Även skuldebrev kan bli aktuellt.Skulder mellan sambor kan regleras med skuldebrev. Om din sambo t ex. vill låna ut pengar till dig för att göra en utbyggnad av fritidshuset kan ni skriva ett skuldebrev att du är skyldig din sambo dessa pengar. Då står ju du på byggkontraktet. Sambolagen blir inte aktuell för fritidshuset eftersom fritidshus inte ingår i det som delas vid separation, den så kallade samboegendomen (3 § Sambolagen). Den andra huset som ni äger tillsammans, som jag tolkar är huset ni bor i, kan ingå i samboegendomen om ni köpt den för gemensamt bruk. Bostadshuset omfattas alltså i så fall av Sambolagen. Då ni redan äger halva bostadshuset var så blir konsekvenserna av Sambolagen inte så stora, men då det finns lån med i bilden rekommenderar jag er ändå att skriva samboavtal där ni avsäger er Sambolagens bodelning.Sammanfattningsvis så se upp för dold samäganderätt, skriv samboavtal och skuldebrev och stå själv på byggkontraktet. Jag råder er såklart att ta hjälp av en jurist när ni upprättar alla dessa avtal så att allt blir rätt.

Sambor vill att de ska kunna bo kvar i huset när någon av de dör

2021-06-18 i Sambo
FRÅGA |HejMin sambo och jag äger 50/50 huset. Nu till frågan: om någon av oss går bort kan den andra bo kvar i huset och hur länge samt vem betalar fastighetsskatten på dödsboets del under tiden som man bor i huset?Vi kommer att upprätta samboavtal. Är det någon specifik detalj man bör ha med i samboavtalet utifrån min fråga? Vår önskan är att den andre ska kunna bo kvar i huset om den andre avlider. Vi båda har barn i tidigare äktenskap.Tackar på förhand
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Reglering av vad som händer efter ens död görs genom ett testamente. Genom samboavtal kan ni bestämma att sambolagens regler om bodelning inte ska gälla mellan er. Samboavtal påverkar i normalfallet inte situationen så mycket då sambor redan äger halva huset var. Sambor ärver inte varandra. Om en sambo vill att ens egendomen ska gå till den andre sambon efter ens död måste den förordna om detta i ett testamente. Barn till sambor har dock alltid rätt till så kallad laglott (7 kap. Ärvdabalken). Laglotten är halva arvslotten. Det betyder att även om man genom testamente förordnar att den andra halvan av huset ska gå till den andre sambon så kommer ändå halva den halvan gå till den dödes barn. Ett råd i en sådan här situation är därför att båda samborna ser till att ha tillräckligt med tillgångar eller kreditvärdighet för att kunna köpa loss den sista fjärdedelen av huset från barnen. Det finns också en möjlighet att ta livförsäkring och på det sättet finansiera den sista fjärdedelen. En alternativ eller komplement är att skriva i testamentet att den andre sambon ska få nyttjanderätt till den dödes del i fastigheten. Nyttjanderätten, alltså rätten att få bo kvar i huset, kan bestå till den efterlevande sambon dör. Tänk på att den efterlevande sambon då blir samägare med den som tillskiftas fastighets-andelen. En samägare kan när som helst begära att fastigheten säljs i sin helhet (6 § Samäganderättslagen). Enligt ett intressant avgörande från Högsta Domstolen NJA 2004 s. 14 har dock två sambor som ägt en halv del var i sin bostad testamenterat nyttjanderätten till varandra och domstolen ansåg då att rätten för den ägande testamentstagaren att begära försäljning av hela fastigheten enligt 6 § Samäganderättslagen inte kunde användas. Detta är alltså en klart framkomlig väg. Hur nyttjanderätten ska vara utformad och vilka löpande kostnader som t ex. fastighetsavgift som ska betalas och av vem kan formuleras i testamentet. Sammanfattningsvis så finns det olika sätt att hantera den här situationen för sambor. I huvudsak handlar det om att förordna om ägande och nyttjande i testamente. Jag rekommenderar såklart att ni tar hjälp av jurist när ni upprättar testamentet så att allt blir rätt.

Okänd släkting som vill hävda faderskap som ej är fastställt vid dödsfall

2021-07-17 i Alla Frågor
FRÅGA |Scenario: Min pappa dör och jag och mitt syskon ärver honom. Vi använder pengarna vi ärvt till något och sedan är pengarna slut. Därefter dyker det upp en för oss okänd person och hävdar att han eller hon också är barn till vår pappa. Eftersom pengarna i arvet är slut, kommer jag då att stå i skuld till den personen, om det kan bevisas med DNA-test att han eller hon också är barn till vår pappa?Jag har sett två olika svar på detta scenario, det ena att en arvinge har tio år på sig att hävda sin arvsrätt, det andra att man inte kan överklaga en bouppteckning senare än tre eller fyra veckor efter att bouppteckningen är klar. Jag undrar vad som gäller i ovanstående scenario.
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. I 16 kap. Ärvdabalken (ÄB) finner du bestämmelser om vad som gäller kring preskription. Huvudregeln är 10 år (16 kap. 4 § ÄB). I vissa fall kan preskriptionstiden vara kortare (16 kap. 1-3a § ÄB). Jag tolkar det som att undantaget i 16 kap. 3a § ÄB gäller i ditt fall. Enligt denna paragraf har en okänd person som tror sig vara t ex barn till en avliden far och faderskapet inte är formellt fastställt bara 3 månader på sig från dödsfallet att göra sin rätt gällande. Hålls bouppteckningen tidigare än så faller också rätten. Om faderskapet fastställts kan en sådan person överklaga bouppteckningen och har då tre veckor på sig från att bouppteckningen registrerats hos skatteverket.

Flytta ihop, vad ska jag tänka på

2021-06-25 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag funderar på att flytta ihop med min kille i hans hus. Vi har två barn var och inga tillsammans och kommer inte skaffa några. Vi tänker att jag kan betala en hyra till honom eller halva amorteringarna eller liknande. Jag förstår att jag inte kommer att ha rätt till huset om vi separerar och det vill jag inte heller ha. Men jag funderar över gemensamma investeringar i huset framöver, om vi renoverar eller bygger en altan. Är det något jag kan på något vis få halva värdet av ifall jag flyttar någon gång framöver? Eller ska vi se till att han betalar allt sånt som kommer vara kvar i huset?Vad kan man behöva tänka på och skriva avtal om innan man flyttar ihop under såna här omständigheter? En vän till mig var i samma situation och de gick till en advokat som rådde dem att skriva jättekrångliga avtal och testamenten och ha gemensamma försäkringar och så vidare. Det blev så krångligt att de gjorde aldrig något av det och nu bor de bara tillsammans utan avtal. Jag vill gärna skriva något avtal så att det blir rätt för både mig och min kille vid eventuell separation, men det känns riktigt överkurs att skriva testamenten och liknande i detta läge. Finns det någon minimi-nivå av samboavtal som man kan skriva, om alternativet är att inte skriva något alls?
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det är bra frågor du ställer. Jag börjar med frågan om miniminivån på avtal. I ditt fall är samboavtal inte så viktigt eftersom huset precis som du påpekar inte ingår i det som delas enligt Sambolagen. Det har ju inte köpts för gemensamt bruk (3 § Sambolagen). Vill du ändå försäkra dig om att Sambolagen inte ska gälla kan ni skriva ett mycket enkelt avtal där det står att sambolagens regler om bodelning inte ska gälla mellan er och skriva under. Möjligen skulle din sambo kunna skriva ett enkelt testamente där det står att du får bo kvar en viss tid mot en viss hyra vid händelse av hans död. Testamenten ska vara påskrivna av två samtidigt närvarande vittnen som tittar på när sambon skriver under. Vittnena får inte vara släkt, sambo o s v. Din andra fråga om hur ni ska tänka kring gemensamma ekonomiska frågor är intressant och har nyligen behandlats av Högsta Domstolen i rättsfallet NJA 2019 s. 23. Här framgår att utgångspunkten är att löpande utgifter av vardaglig karaktär kan man som huvudregel inte kräva en sambo på i efterhand om man separerar. Investeringar i den andre sambons egendom, som t ex bygget av en altan, är inte sådana löpande kostnader. Högsta Domstolen slår dock fast att sambon som gjort investeringen i den andre sambons egendom måste bevisa att den ville ha tillbaka de pengarna vid en separation. Sambon måste alltså bevisa att investeringen var ett lån till den andre sambon.Bevisa lån gör man enklast genom att skriva ett skuldebrev där det framgår att din sambo lånar pengar av dig. Det behöver inte vara svårt. I ett skuldebrev bör framgå att det är ett skuldebrev, era namn, vem som är skyldig vem, summan och underskrift. Sammanfattningsvis så skriv samboavtal, ett litet testamente enligt ovan och skuldebrev vid behov.

Hur mycket förmögenhet får jag ha om jag har bostadsbidrag

2021-06-25 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hur mycket pengar får jag ha på banken o ändå ha rätt till bostadsbidrag?Mvh
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Enligt 97 kap. 6 § Socialförsäkringsbalken så skall 15 % av förmögenhet över 100 000 kr tas med i underlaget för den så kallade bidragsgrundande inkomsten. Den påverkar i sin tur beräkningen av storleken på bostadsbidraget. Om den bidragsgrundande inkomsten är hög kan bostadsbidraget sättas ner eller inte utgå alls. Svaret är alltså att en förmögenhet som är under 100 000 kr påverkar inte beräkningen. Tänk att det gäller all förmögenhet, exempelvis fastighet, inte bara pengar på banken.

Upprätta en familjestiftelse genom testamente

2021-06-18 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag har tänkt upprätta ett testamente och har några funderingar gällande bröstarvingar och möjligheten att bilda en stiftelse som förvaltar min egendom efter att jag avlidit. Det är så att jag inte har några egna barn men har två syskon och två syskonbarn. Min tanke är att testamentera min egendom till en stiftelse som sedan årligen delar ut nettoavkastningen till mina två syskon (och mina syskonbarn när de blir myndiga). Jag skulle även vilja att stiftelsen fortsätter att dela ut pengar till mina syskonbarnbarn och så vidare. Min första fundering är om jag kan testamentera all min egendom till stiftelsen eller om mina syskon räknas som bröstarvingar och därför har rätt till sin arvslott och jag får testamentera kvarlåtenskapen till stiftelsen. Min andra fundering är gällande destinatärskretsen för stiftelsen. En familjestiftelse behöver ha en i förväg bestämd destinatärskrets, men räcker det att skriva "mitt syskon och dennes ättlingar" i stiftelsens stadgar eller behöver jag namnge alla destinatärer? Min tredje fundering är om jag kan inkludera eller exkludera personer i destinatärskretsen. Kan jag ta med ett syskon (och deras ättlingar) till mina föräldrar eller skriva ett av mina syskon inte skall få någon utdelning från avkastningen?Vänligen
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. På din första fråga om du får testamentera all din egendom är svaret ja. Syskonbarn räknas inte som bröstarvingar. Nu om de resterande två frågorna. Jag kommer ta upp lite olika juridiska aspekter och därefter svara på de två frågorna i en sammanfattning. Familjestiftelse och fideikommiss:Fideikommiss är ett förordnande att egendom ska ärvas utan att avyttras i en släkt för all framtid. En sådan typ av förordnande är, som du säkert känner till, inte längre möjligt att göra i Sverige (lag om vissa rättshandlingar till förmån för ofödda och 9 kap. 2 § Ärvdabalken (ÄB)). Det finns dock en möjlighet att t ex förordna att ofödda barnbarn är de som till sist får slutligt ägande (9 kap. 2 § 2 stycket ÄB).I och med att ägandet av egendomsmassan i en familjestiftelse övergår till stiftelsen är det dock i princip inte fråga om en fideikommiss. Det är alltså möjligt att skapa en stiftelse för en släkts fromma. Dock säger det sig självt att det är förenat med vissa svårigheter att skriva ett förordnande för en stiftelse som ska gälla för all framtid. Det kan bli svårt att överskåda. Vissa väljer därför att skriva in i sitt förordnande för stiftelsen att utdelning av avkastning skall ske någon generation varefter hela äganderätten övergår till den sista generationen. Detta kallas fideikommissarisk substitution. Denna form begränsas i vart fall för de stiftelser med bestämd destinatärskrets (se nedan) av den ovan nämnda regeln i Ärvdabalken (9 kap. 2 § 2 st ÄB) i kombination med lagen om vissa rättshandlingar till förmån för ofödda.Bestämd och obestämd destinatärskrets:En destinatärskrets kan vara bestämd eller obestämd. Skillnaden mellan dessa är graden av möjlighet för stiftelsen att avgöra vem som ska få utdelning och vem som inte ska få det. Att bara förordna om att en viss släkt i nedstigande led ska få utdelning utan andra krav som t ex vad pengarna ska användas till, innebär en bestämd destinatärskrets. Om destinatärskretsen är bestämd eller obestämd bestäms alltså av hur förordnandet formuleras.Frågan om destinatärskretsen är bestämd eller obestämd har betydelse för i vilken utsträckning familjestiftelsen omfattas av Stiftelselagen (1 kap. 7 § Stiftelselagen). En stiftelse med bestämd destinatärskrets omfattas i mycket liten grad av Stiftelselagen och begränsas också som ovan nämnts i mycket stor grad av de regler som förhindrar fideikommiss. Olika behandling av släktingar:Enligt 9 kap 2 § 2 stycket ÄB är det inte möjligt att behandla syskon som ej är födda olika. Det står däremot inget om släktingar som är födda. Sammanfattning:Reglerna är som du märker invecklade och mycket beror på hur man formulerar förordnandet. Till detta kommer komplicerade skatteregler som är olika beroende på vad det är för typ av stiftelse. Det finns alltså möjlighet att i en familjestiftelse både ha en bestämd och obestämd destinatärskrets. Det tycks inte finnas några begränsningar i olikbehandling av släktingar som lever, men det kan ju teoretiskt påverka bedömningen av om destinatärskretsen är bestämd eller obestämd. Du måste alltså fundera på hur du vill lägga upp din stiftelse och vad som är ändamålet med den. Reglerna är som sagt invecklade och jag rekommenderar att du tar hjälp av jurist när du utformar ditt förordnande.