Hur beräknas skuld mellan sambor för kontantinsats vid separation

2021-08-11 i Alla Frågor
FRÅGA |Två personer som varit sambo har nu sålt sitt gemensamma hus. Vid köpetillfället uppstod en kostnad på 275.000 kr. Hon betalade vid tillfället 25.000 kr och han 250.000 kr. Ägarskapet har varit 50% vardera och alla kostnader under tiden de bodde gemensamt har delats hälften var. Nu påstår han att han är berättigad att få tillbaka hela sin del om 250.000 kr han betalade vid köpetillfället. Hon påstår att den ursprungliga kostnaden om 275.000 kr blir 137.500 kr var. Då hon redan betalat 25.000 kr vid tillfället bör hon rimligtvis vara skyldig 112.500 kr. Då har han betalat 250.000 - 112.500 = 137.500 kr. Och hon har betalat 25.000 + 112.500 = 137.500 kr. Vem har rätt?
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Först och främst måste jag nämna att det finns en lag som heter Sambolagen. Om bostadshuset införskaffats för gemensamt bruk gäller Sambolagen (3 § Sambolagen). Sambolagen säger att om någon av parterna begär bodelning ska husets värde delas lika, då spelar det ingen roll hur mycket var och en betalat i kontantinsats (8 § Sambolagen). Om inte sambolagen gäller så gäller Samäganderättslagen. Samäganderättslagen ger dock ingen ledning för just denna fråga eftersom ni är överens om att ägarandelen är lika stor. Frågan blir då istället om det uppstått en skuld i och med att den ena sambon betalt mer än den andre. Huruvida det uppstått en skuld eller inte kan vara en fråga som blir föremål för tvist, men om samborna är överens om att det uppstått en skuld är detta inte heller ett problem. Det rimliga, om ni är överens om att det uppstått en skuld, är att den sambo som betalat mindre är skyldig den som betalat mer i form av mellanskillnaden, alltså 112 500 kr.

Förskott på arv och laglott

2021-07-31 i Förskott på arv
FRÅGA |Hur är det med förskott på arv då det finns en universell testamentstagare med i testamentet?Vi är 2 barn som fått pengar av vår ensamstående mor innan hon avled. Min bror har fått 100 000 kr mer än mig. I testamentet ärver jag och min bror hälften och den andra hälften tillfaller en universell testamentstagare. Regleras förtidsarven ur dödsboet så att vi bröder får samma summa utifrån hela arvet eller kommer detta endast justeras i vår hälft av arvet? Ska dessa förtidsarv på något vis även regleras till den universella testamentstagaren andel?
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Då jag inte läst testamentet måste jag tolka testamentet utifrån de uppgifter du lämnat i din fråga. Jag tolkar testamentet som du och din bror förordnats en andel som motsvarar er lagstadgade så kallade laglott (7 kap. Ärvdabalken (ÄB)). Laglotten är halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Huvudregeln att förskott av arv ska avräknas på arvslotten gäller även för den som fått laglott (7 kap. 2 § ÄB). En universell testamentstagare delar kvarlåtenskapen på lika villkor som andra dödsbodelägare. Då till frågan hur man räknar ut andelar i denna situation. Kalkylen är: Förskottet + Behållningen i boet / Antal arvingar = Arvslott. Som redan nämnts: Halv arvslott = Laglott Låt oss ta ett exempel: 100 000 i förskott på arv 500 000 kr i behållning i boet efter död 100 000 kr + 500 000 kr = 600 000 kr (Förskott + Behållning i boet) 600 000 kr / 2 arvingar = 300 000 kr som är arvslott 300 000 / 2 = 150 000 kr = laglott (laglott är halva arvslotten) Resultat: Arvinge 1 (ex. du) 150 000 kr Arvinge 2 (ex. din bror) 50 000 kr (150 000 kr - 100 000 kr (förskott)) Universell testamentstagare 300 000 kr Totalt 500 000 krHoppas du fick svar på dina frågor.

Preskriptionstid gällande arv

2021-07-27 i Alla Frågor
FRÅGA |Min far föddes 1925 utom äktenskapet. Hans far, min farfar, gifte sig många år senare och fick två barn. När han dog, i slutat av 1990-talet (då ganska förmögen) fick min far inget arv trots att han fanns med i kyrkoböckerna. Min farfar visste om att han hade en son och betalade något slags underhåll till min farmor när min pappa växte upp.Min pappas halvsyskon finns fortfarande i livet och har båda gott ställt. Är det för sent att göra något åt det uteblivna arvet?Vänligen
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Den tid någon har på sig att hävda sin rätt kallas preskriptionstid. I Ärvdabalken (ÄB) finns en allmän preskriptionsregel som gäller som yttersta gräns (det framgår av rättsfallet NJA 1997 s 285), undantag finns, men de gäller kortare preskriptionstid. Regeln finns i 16 kap. 4 § ÄB och säger att arvinge ska göra sin rätt gällande inom 10 år från dödsfallet eller när arvingens rätt inträder. Att arvingens rätt inträder senare kan vara ett förordnande i ett testamente (det framgår av lagkommentarerna till ÄB). Låt säga att din farfar hade en fru som ärvde allt med så kallad fri förfoganderätt och att arvet från din farfar delades ut till barnen först när frun dog, då skulle ju de 10 åren kunna börja löpa från hennes död, men huvudregeln är detta till trots att preskriptionstiden började löpa redan när den förste maken, det vill säga din farfar dog (detta framgår av en gammal artikel i Svensk juristtidning 1960 på sidan 2 (https://svjt.se/svjt/1960/541). Det finns dock undantag som framgår av artikeln. Eftersom din far var ett så kallat särkullbarn var det troligen ändå inte aktuellt med så kallat efterarv, det vill säga arv först efter den efterlevande makens död. SammanfattningDet verkar inte finnas något testamente. Om efterarv överhuvudtaget skulle vara aktuellt så är huvudregeln att de tio åren började löpa när din farfar dog. Även om det finns vissa undantag tyder allt tyvärr på att det är för sent för din far att hävda sin rätt.

Testamente föreskriver taxeringsvärde som grund, vad händer med laglott

2021-07-17 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Min mors fastighet är taxerad till 4.660.000 kr och har ett marknadsvärde på ca. 10.000.000 kr. Enligt mammas testamente ska min bror få ta över fastigheten mot att han löser ut min syster och mig med vardera 1/3 av taxeringsvärdet. Dödsboets övriga tillgångar, förutom lösöre, uppgår till ca. 640.000 kr och skulderna är 1.400.000 kr. Inget sägs om att min syster och jag endast ska få vår laglott. Nu hävdar vår bror att skrivningen om 1/3 innebär att mammas vilja är att vi två bara har rätt till vår laglott medan han ska ärva resten. Om så är fallet, ska laglotten beräknas på tax.värdet eller marknadsvärdet ?Hur ska vi agera?
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det är svårt att uttala mig om hur testamentet ska tolkas utan att ha läst det, men utifrån din beskrivning verkar det inte som din mors uttryckliga vilja var att du och din syster bara ska ärva laglotten. Det kan däremot bli en konsekvens av det sätt på vilket er mor utformat testamentet att du och din systers laglott blir kränkt. Skulle det visa sig att ni genom att följa testamentet skulle få ut mindre än en halv arvslott är laglotten kränkt. Det finns då möjlighet att begära jämkning av testamentet. Detta ska göras inom 6 månader (7 kap. 3 § Ärvdabalken (ÄB)). Enligt min bedömning måste det vara marknadsvärdet som utgör grunden för beräkning av laglotten annars skulle ju skyddet kunna kringgås. Låt oss göra en enkel beräkning. Enligt testamente: En tredjedel av taxeringsvärdet är 1 553 333 kr Laglott: 10 640 000 (10 000 000 + 640 000) - 1 400 000 = 9 240 000 kr. Delat på tre arvslotter blir det 3 080 000 kr. Halva arvslotten är laglotten (7 kap. 1 § ÄB). Det blir alltså 1 540 000 kr. 1 553 333 kr och 1 540 000 kr är ju nästan lika stora. Enligt denna enkla beräkning tycks det inte finnas något att tjäna på att begära jämkning av testamentet. Sammanfattningsvis tolkar jag utifrån din beskrivning som att testamentet inte föreskriver att ni bara ska få ut laglott. Å andra sidan utifrån en enkel beräkning verkar beloppet på det som ni förordnats ungefär motsvara en laglott. Om ni känner er osäkra på hur ni ska göra så råder jag er att kontakta en jurist.

Be särkullbarn ta ut arv efter makars död och lite om giftorättsgods och lottläggning

2021-08-11 i Efterarv
FRÅGA |Hur blir det m. våra tillgångar?Vi är gifta och har ett särkullbarn som är "mitt". Maken har mor och bror kvar.Vi vill att sonen skall ärva, utan undatag, men vill dock INTE att sonen ska ta ut arvet direkt vid min bortgång, utan vänta tills vi båda är bortgångna.Jag undrar också på alla saker som min make har kvitton på, trots att vi betalat gemensamt för dem?! T.ex.vid inköp av en Smart TV, eller något annat som är dyrare. Maken betalar TV:n i affären, och jag för över slantar till makens konto efteråt. Eller en mycket dyrare vara än så, det är riktigt viktigt att få det korrekt!Tack för hjälpen, och Ni är helt suveräna!Mvh
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar din fråga som två frågor. Första frågan är om man i ett testamente kan tillse att särkullbarn väntar med att ta ut sitt arv tills båda makarna dött. Den andra frågan uppfattar jag som en fråga kring bodelning, nämligen hur samägt lösöre (saker som möbler, tv osv) fördelas vid bodelning. Tilläggas bör att många av de saker som är samägda utgör ofta så kallat bohag. Med bohag menas sådant som är avsett för det gemensamma hemmet såsom möbler och dyl. Fråga 1Det går att i ett testamente skriva att man önskar att särkullbarnet tar ut hela sitt arv efter att båda makarna dött. Särkullbarnet har möjlighet att göra detta (3 kap. 9 § Ärvdabalken (ÄB)). Särkullbarnet har dock alltid möjligheten, hur du än formulerar ditt testamente, att få ut sin så kallade laglott. Laglotten är halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Du kan dock förordna att den andra halvan som inte är laglott ska tas ut efter båda makarna dött. Fråga 2När en make dött genomförs en så kallad bodelning för att fördela värdet på sakerna. Typiskt sett är värdet på lösöre sådant som inte är enskild egendom utan istället delas lika i en bodelning, så kallat giftorättsgods. I det fallet spelar det ingen roll att det är samägt. En annan fråga är vem som har rätt att få själva sakerna tilldelad på sin så kallade lott. Frågan är ofta vem som anses ha störst behov av själva sakerna. När det gäller bodelning som kommit till på grund av den ena makens död gäller som princip att den efterlevande maken anses ha störst behov av i vart fall bohaget (11 kap. 8 § 3 st. Äktenskapsbalken). Sammanfattningsvis så går det att önska sig i ett testamente att särkullbarnet väntar med hela sitt arv tills båda makarna dött och det går att bestämma i testamente att särkullbarnet måste vänta med åtminstone halva arvet. Samägda saker är ofta giftorättsgods och deras värde delas ofta lika i bodelning, men den efterlevande maken får de oftast på sin lott. Jag hoppas jag uppfattat dina frågor på rätt sätt och att du är nöjd med svaret.

Överlåtelseförbud och samägande samtidigt

2021-07-27 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej!Jag har köpt in mig i min sambos hus med gåvobrev, där jag betalade en summa till honom samt övertog halva lånen. I gåvobrevet står det att jag inte får sälja mot hans vilja och att gåvan får inte utmätas. Nu kommer vi att separera. Han kommer inte gå med på att sälja huset och han har inte råd att köpa ut mig. Vad innebär det här för mig, kommer jag på något sätt kunna få ut min del av värdet på bostaden och bli av med lånen samt ansvar för huset?Hälsningar
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar det som att huset inte är samboegendom eftersom det verkar som din fd sambo ägde huset innan ni träffades. Ni äger nu huset som samägare och då gäller Samäganderättslagen. Gåvovillkoret är ett så kallat överlåtelseförbud och det ska följas. Du kan enligt domstolspraxis inte heller begära försäljning av huset enligt 6 § Samäganderättslagen. Det är en problematisk situation du hamnat i. Det bästa vore att ni kom överens. En överenskommelse skulle t ex kunna vara att din fd sambo köper tillbaka din del och övertar lånet, samt att ni upprättar ett skuldebrev för det som han är skyldig dig. Se till att skuldebrevet blir ett löpande skuldebrev så att du kan sälja skuldebrevet till någon annan. Om ni inte kan komma överens gäller reglerna om samägande i Samäganderättslagen. Enligt 3 § Samäganderättslagen kan man begära att rätten tillsätter en god man som förvaltar fastigheten i det fall samägarna inte kan komma överens om förvaltning och nyttjandet. Hoppas du fick svar på din fråga och att ni kan komma överens om en bra lösning.

Preskription av fordran till dödsbo

2021-07-27 i Alla Frågor
FRÅGA |Bevaka fordran vid dödsbo.Om borgenären bor utomlands finns det former för bevakning när gäldenären avlider? Om vi antar att skuldebrev inte "hittas" vid bouppteckning.Mvh
Franck Olofsson |HejTack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag är inte helt säker på vad du menar med former för bevakning. Det framgår inte heller i din fråga vad det är för typ av skuld. Det finns dock en lag som reglerar hur lång tid någon som vill hävda sin fordran har på sig. Den så kallade preskriptionstiden. Lagen heter Preskriptionslagen (PreskL). Enligt 2 § PreskL är preskriptionstiden 10 år, för skuld som någon har i egenskap av konsument gäller i vissa fall 3 år. Om dödsboet har hunnit avvecklas, det vill säga att dödsbodelägarna genomfört arvskifte ska pengarna för den skuld som inte betalts återgå, det betyder att de som fått egendom måste återföra det de fått för att täcka skulden (21 kap 4 § Ärvdabalken). Hoppas du fick lite klarhet. Skriv annars igen. Specificera i så fall vad för typ av skuld det rör sig om.

Okänd släkting som vill hävda faderskap som ej är fastställt vid dödsfall

2021-07-17 i Alla Frågor
FRÅGA |Scenario: Min pappa dör och jag och mitt syskon ärver honom. Vi använder pengarna vi ärvt till något och sedan är pengarna slut. Därefter dyker det upp en för oss okänd person och hävdar att han eller hon också är barn till vår pappa. Eftersom pengarna i arvet är slut, kommer jag då att stå i skuld till den personen, om det kan bevisas med DNA-test att han eller hon också är barn till vår pappa?Jag har sett två olika svar på detta scenario, det ena att en arvinge har tio år på sig att hävda sin arvsrätt, det andra att man inte kan överklaga en bouppteckning senare än tre eller fyra veckor efter att bouppteckningen är klar. Jag undrar vad som gäller i ovanstående scenario.
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. I 16 kap. Ärvdabalken (ÄB) finner du bestämmelser om vad som gäller kring preskription. Huvudregeln är 10 år (16 kap. 4 § ÄB). I vissa fall kan preskriptionstiden vara kortare (16 kap. 1-3a § ÄB). Jag tolkar det som att undantaget i 16 kap. 3a § ÄB gäller i ditt fall. Enligt denna paragraf har en okänd person som tror sig vara t ex barn till en avliden far och faderskapet inte är formellt fastställt bara 3 månader på sig från dödsfallet att göra sin rätt gällande. Hålls bouppteckningen tidigare än så faller också rätten. Om faderskapet fastställts kan en sådan person överklaga bouppteckningen och har då tre veckor på sig från att bouppteckningen registrerats hos skatteverket.