Arv och gemensamt Aktiebolag i äktenskap

2020-04-06 i Arvsordning
FRÅGA |Hej, Jag och min man har ett AB tillsammans. Vi står båda som ägare för detta företag. Min man har 2 barn sen tidigare äktenskap och jag undrar vad händer om min man avlider? Mvh Maria Wenneborg lindhe
Franck Olofsson |HejTack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Reglerna om arv finns i Ärvdabalken (ÄB). Jag förstår av din fråga att ni är gifta. Som gifta ärver ni varandra såvida det inte finns särkullbarn (3 kap. 1 § ÄB). Barn som inte är era gemensamma kallas för särkullbarn. Din mans barn från tidigare äktenskap är alltså särkullbarn. Särkullbarn har rätt att ärva före makan/maken (3 kap. 1 § ÄB). Om man inte vill att särkullbarn ska få ärva eller om man önskar att de ska få ärva på samma villkor som gemensamma barn, så kallat efterarv, kan din man skriva om detta i ett testamente. Viktigt att komma ihåg är att särkullbarn alltid har rätt till en så kallad laglott. Laglotten är hälften av det som de skulle fått i arv om det inte funnits ett testamente som sade något annat. Den har de alltid rätt att få ut den direkt vid sin förälders död. Det betyder att även om det står i testamentet att du som hustru ska ärva allt efter din man, så kan särkullbarnen ändå få ut sin laglott om de begär det senast 6 månader efter de fått del av testamentet (7 kap. 3 § ÄB).Jag tolkar din fråga som att du vill undvika att din mans särkullbarn ska ärva andelar i ert gemensamma Aktiebolag vid din mans död. Det du kan göra efter din mans död är att vid bodelning och arvskifte försöka undvika att just andelar i företaget är det som tilldelas särkullbarnen, de kan få andra tillgångar. Ett annat sätt som gifta personer i er situation ibland gör är att de tecknar en livförsäkring för att täcka upp för laglotten, på så sätt kan man lösa ut särkullbarnens laglott med försäkringsbeloppet. Dags att sammanfatta. Då jag inte vet exakt hur er situation ser ut är det svårt att säga hur just ni ska göra, men generellt kan sägas att testamente och livförsäkring är de två sätt som finns tillhands i den här typsituationen. Vill du veta mer så skriv igen eller ställ en följdfråga, annars hoppas jag du är nöjd med svaret.

Dödsbo på obestånd och dess framtid

2020-03-29 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Om ett dödsbo inte upplöses/avslutas innan dödsbodelägarna själv går bort. Vad händer då med dödsboet?Vi är 3 dödsbodelägare som inte är överens om hur vi ska göra med dödsboet efter vår far. Det finns mer skulder än tillgångar i boet. 1 vill sätta det i konkurs och 2 vill inte göra någonting, bara låta det ligga. Men vad händer med dödsboet efter vår far när vi 3 själv i framtiden har gått bort?
Franck Olofsson |HejTack för att du vänder dig till lawline.Jag förutsätter i mitt svar att ni gjort bouppteckning och att det inte kvarstår några fler frågetecken än just frågan kring arvskiftet och dödsboets avslut. Din fråga innehåller egentligen två olika delar. Första frågan tolkar jag som att du undrar om hur man ska bäst hantera ett dödsbo som har mer skulder än tillgångar, när dödsbodelägarna är oense hur man ska göra med dess framtid. För det andra undrar du om vad som händer med ett dödsbo om alla dödsbodelägare dör. Den andra frågan är en intressant fråga och det generella svaret är ju att dödsboandelen ärvs i sin tur av dödsbodelägarens arvingar, precis som man ärver en del i ett företag, Det kan dock bli komplicerat juridiskt.Nu till den första frågan om hur man gör med ett dödsbo som har mer skulder än tillgångar och dödsbodelägarna är oense huruvida dödsboet ska upplösas eller inte. Den frågan kan besvaras på två sätt; dels vad som gäller rent allmänt om oskiftade dödsbon och dels om vad som gäller dödsbon som är på obestånd. När ett dödsbo eller företag har mer skulder än tillgångar kallas det att de är på obestånd.Dödsbon i allmänhet och upplösning av detsamma Om vi nu bortser från att dödsboet i ert fall är på obestånd gäller följande för dödsbon när i princip bara arvskiftet återstår. Reglerna om detta hittar du i Ärvdabalken (ÄB). Grunden är att dödsbodelägarna ska vara överens. Vid arvskifte måste alla dödsbodelägarna skriva under arvskifteshandlingen (23 kap. 4 § ÄB). Det finns också regler om att vem som helst av dödsbodelägarna kan begära att tingsrätten förordnar en boutredningsman (19 kap. 1 § ÄB) som sköter förvaltningen av dödsboet. Om man inte är överens när det gäller fördelning av kvarlåtenskap vid ett arvskifte (om det finns något att fördela) kan man begära en skiftesman (23 kap. 5 § ÄB).Dödsbodelägarna kan avtala om att dödsboet ska vara kvar, det kallas på lite gammal svenska att "leva samman i oskiftat bo" (se 24 kap. 1 § ÄB). Det finns då möjlighet att avtala om att dödsbodelägarna inte får begära boutredningsman och påkalla arvskifte under avtalstiden. Om man inte avtalar om att leva samman i oskiftat bo, utan bara så att säga låter det ligga, så kan i normalfallet vem som helst av dödsbodelägarna fortfarande påkalla arvskifte och begära boutredningsman (läs mer om detta i Svensk Juristtidning 1964 s.161 ff.). Dödsbon på obestånd och upplösning av detsamma Regler om konkurs finns i Konkurslagen (KL). Om man låter ett dödsbo på obestånd vara oskiftat kan vem som helst av dödsbodelägarna begära dödsboet i konkurs (2 kap. 3 § KL), detta gäller trots att man avtalat i ett speciellt avtal om att dödsboet ska vara oskiftat det som jag ovan kallade "leva samman i oskiftat bo". Ansökan är smidigare om alla dödsbodelägare är överens om att ansöka om konkurs. En konkursförvaltare tillsätts som kostar pengar för dödsboet. Även borgenären (den som dödsboet är skyldig) kan begära dödsboet i konkurs (2 kap. 4§ KL).Om en så kallad juridisk person, som ett dödsbo är, har gått i konkurs blir det automatiskt upplöst. SammanfattningGrundregeln är alltså att arvingarna ärver en dödsbodelägares andel i ett oskiftat dödsbo. Observera att man aldrig ärver skulder. När det gäller dödsbon som är i obestånd så kan alltid konkurs begäras av någon av dödsbodelägarna oavsett vad som avtalats. Jag vet inte tillräckligt mycket om just er situation för att uttala mig helt säkert om hur ni ska gå tillväga, men vi på Lawline har jurister som du kan vända dig till om du vill ha mer ingående råd om hur du ska göra. Mitt råd är, utan att känna till just er speciella situation, att försöka få till ett avslut på dödsboet. Det finns ju generellt sett heller ingen anledning att behålla ett dödsbo som har mer skulder än tillgångar. I övrigt hoppas jag du är nöjd med svaret.

Kräva skuld av dödsbo efter arvskifte

2020-03-28 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Kan en bank kräva tillbaka ett fastighetslån från ett dödsbo när arvskifte är utfärdat.När en part har skrivit på arvskifte att han skall överta fastighet och lånet.Vad jag har läst mig till upphör dödsbo efter arvskifte. M.V.H. Håkan
Franck Olofsson |HejTack för att du vänder dig till oss på lawline med din fråga.Din fråga är alltså om en borgenär, i detta fall en bank, kan kräva ett dödsbo på skulder efter arvskiftet. Det finns bestämmelser i 21 kapitlet i Ärvdabalken som berör din fråga. Enligt 21 kap. 4 § Ärvdabalken ska ett dödsbo återgå om det är skiftat och inte alla skulder betalts. Det betyder att dödsbodelägarna är skyldiga att lämna tillbaka så mycket av det de fått så att skulderna kan betalas. Om banken i ditt fall gör det, måste jag få veta mer om jag ska kunna förstå varför. Viktigt att veta är att generellt gäller att om någon övertar ett lån så måste banken ha godkänt det för att det ska gälla.Jag hoppas jag förstod din fråga rätt, annars är det bara att återkomma eller ställa en följdfråga.

Stänga ute för detta sambo från gemensamt ägt hus

2020-03-18 i Alla Frågor
FRÅGA |Vi har separerat. Och jag har flyttat ut men vi äger huset båda två. Nu vill hon att hennes nya kille ska flytta in och vill ha tillbaka nyckeln och hotat med byta lås annars är det ok utan min tillåtelse?
Franck Olofsson |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om jag förstått din fråga rätt undrar du om din före detta partner har rätt att kräva tillbaka nyckeln från dig. Du undrar också om hon har rätt att utan din tillåtelse byta lås på det gemensamt ägda huset.Hur man ska göra med samägd egendom framgår av Samäganderättslagen. Enligt 2 § i den lagen så ska varje åtgärd på huset bestämmas av ägarna gemensamt. Alltså måste hon fråga dig om lov för att byta lås. Hon kan såklart inte heller kräva dig på nyckeln eftersom det är ju din egendom. Skulle hon trots allt byta lås och på sätt hindra dig från tillträde till din egendom kan det till och med vara brottsligt i form av egenmäktigt förfarande Brottsbalken 8 kap. 8 §. Om du har flyttat till en annan bostad, så har du ju inte längre hemmet i huset. Det betyder i sin tur att du förmodligen inte kan gå in i huset hur som helst, då riskerar du att störa hennes och hennes nya killes hemfrid. Det finns ett brott som heter hemfridsbrott i Brottsbalken 4 kap. 6 §. Jag skulle därför råda dig att vara tydlig om när du vill ha tillträde till huset och i vilket syfte, om du ska dit.Hoppas du är nöjd med svaret.

Har tiden gått ut för klandertalan av testamente

2020-04-06 i Testamente
FRÅGA |Hej!Bakgrunden är en situation där det har befunnits finnas två testamenten efter att en person har gått bort. Den part som har fördel av det äldre testamentet har anlitat advokat som i augusti 2019 skickade ut båda testamentena till samtliga parter i båda testamentena.En förlikningsprocess pågår där man försöker finna en lösning som alla parter kan acceptera.Det har nu gått mer än sex månader sedan de båda testamentena skickades ut till samtliga parter. Enligt ÄB 14 kap 5 § så skall klandertalan väckas inom sex månader efter att arvinge delgivits testamente. Kan vi nu, i mars 2020, betrakta det som att tiden för klandertalan har gått ut?Med vänlig hälsning
Franck Olofsson |HejTack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Reglerna om detta framgår mycket riktigt av Ärvdabalken (ÄB). Ja, rätten till klandertalan mot testamentena har gått ut, det är riktigt (14 kap. 5 § ÄB). Det som man kan klandra enligt paragrafen är fel i testamentets form, det vill säga krav på vittnen och dyl. som måste skriva under samt det sätt på vilket testamentet tillkommit (se 13 kap. ÄB). Det betyder alltså att ingen av er som är berörda har ansett att det är något fel på de båda testamentena i sig. Inga formfel eller att det inte gått till på rätt sätt. Konflikten rör istället vad som ska gälla enligt de båda testamentenas innehåll, vilket är en annan fråga.Så ja, klandertalan kan inte längre göras.

Inte överens om förvaltning av dödsbo

2020-03-28 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej,Jag har en fråga ang nyttjande av dödsbo. Vi är två syskon vars förälder gick bort för drygt ett halvår sedan. Mitt syskon ska överta fastigheten och lösa ut mig. Hen har bott och nyttjat våra föräldrars fastighet under hela tiden men betalat alla räkningar med tillgångarna i dödsboet. Min fråga är om det inte är rimligt att det syskon som bor och nyttjar fastigheten betalar hyran själv? Vi är ju båda dödsbodelägare. Tacksam för svar!
Franck Olofsson |HejTack för att du vänder dig till lawline med din fråga.Reglerna kring dödsbo finns i Ärvdabalken. Dödsbodelägarna förvaltar dödsboet tillsammans (18 kap. 1 § Ärvdabalken). Att förvalta en fastighet i dödsboet innebär att betala de nödvändiga kostnader som behövs för att fastigheten ska bibehållas i bra skick och att tillse att de löpande kostnaderna som är förknippade med fastigheten betalas. Det är ju dödsboet som har betalningsskyldigheten till t ex elbolaget, om inte annat avtalats. Ni måste vara överens i dödsboet hur förvaltningen ska ske. Av din fråga att döma verkar det som ni inte är helt överens om hur dödsboförvaltningen ska gå till. Om man inte kan komma överens i ett dödsbo hur förvaltningen ska gå till kan antigen du eller ditt syskon ansöka till tingsrätten om boutredningsman enligt 19 kap. 1 § Ärvdabalken. Boutredningsmannen kan då ta över förvaltningen. Tänk på att en boutredningsman kostar pengar. Kanske att boutredningsman är en lite väl drastisk åtgärd i ditt fall, men möjligheten finns som sagt. Mitt råd är att du kommer överens med ditt syskon om hur ni ska göra. Om det dröjer innan ni genomför fastighetsövertagandet och arvskifte kanske ditt syskon kan ingå ett hyresavtal med dödsboet eller något liknande. Alternativt att ni kommer överens om att reglera det så du får lite mer i arvskiftet, eller någon annan lösning.Hoppas du är nöjd med svaret.

Kan vårdnadshavaren vägra kommunicera med mig som bonusförälder

2020-03-18 i Alla Frågor
FRÅGA |Min sambo har gemensam vårdnad för sitt barn från sitt tidigare förhållande. Den andra juridiska vårdnadshavaren har försökt med allt för att jag inte ska ha något med kommunikationen eller planering av schemat att göra. Hon och en annan familjemedlem har även gått till verbala angrepp och hotat att jag ska inte lägga mig i kommunikation på något sätt annars kommer jag att ånga det och även bestraffas eller ens komma i närheten av barnet. Har hon någon skyldighet att föra någon kommunikation med mig som bonusförälder i och med att jag vabbar och även hämtar och lämnar ibland det barn som hon är juridisk vårdnadshavare för. Jag tänker vid förseningar, sjukdom och liknande?
Franck Olofsson |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på lawline med din fråga.Om jag tolkat din fråga rätt undrar du om vårdnadshavaren till ditt bonusbarn, det vill säga den före detta partnern till din sambo har någon skyldighet att kommunicera med dig som bonusförälder. Frågor om vårdnadshavares skyldigheter regleras i Föräldrabalken, speciellt i kapitel 6. Det finns i denna lag ingen skyldighet för en vårdnadshavare att kommunicera med någon annan än den andre vårdnadshavaren. Har du fler frågor så är det bara att återkomma.

Dold samäganderätt av särbo

2020-03-18 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej.Jag äger en kolonistuga, där min särbo betalt in pengar (stugan är köpt för att användas för gemensamt bruk, men gissar att detta räknas som dolt samägande då jag står som ensam ägare). Nu visar det sig att hen har skulder och vi har bestämt oss för att sälja. Kan det vid denna form av samägande bli aktuellt att dela på min vinst. ( som vid en vanlig bodelning)? Hens skulder är större än hens vinst.
Franck Olofsson |HejTack för att du vänder dig till oss på Lawline.Om jag förstått din fråga rätt undrar du om din särbo har dold samäganderätt i din kolonistuga. Dold samäganderätt som samägandeform har tillkommit genom olika vägledande domar. Alla fall av dold samäganderätt har hittills rört antingen sambos eller gifta. Det är därför inte så troligt att din särbo skulle vinna framgång med att hävda just dold samäganderätt.Om du har fler frågor eller funderingar så får du gärna kontakta oss igen.