God man ska bara se till huvudmannens intresse

2020-05-17 i God man
FRÅGA |HejVi (jag och min hustru) har hjälpt min faster under flera år med allt som behövs, från gräsklippning till räkningar. Tyvärr har hon nu blivit dement och vi har nyligen flyttat in henne på ett demensboende, jag har nyligen även blivit god man för henne. Jag har lovat henne att vi ska försöka behålla hennes hus så att vi kan följa med henne dit någon gång ibland vilket hon tidigare sagt att det är hennes önskan. Min faster blev änka för tre år sedan, det finns flera släktingar på båda sidor. Faster har uttryck att hon vid sin makes bouppteckning även skrivit testamente. Min fråga är, hur länge är det rimligt/lagligt att behålla huset, är det lämpligt att sälja huset om det finns ett testamente som ev även innehåller huset? Detta sett från god mans perspektiv.
Franck Olofsson |HejTack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om jag förstått dig rätt äger din faster sitt hus. Det finns ingen lag som hindrar någon att äga ett hus i vilket denne inte bor. Reglerna om god man finns i Föräldrabalken (FB). I egenskap av god man ska du uppfylla din huvudmans (din fasters) önskemål (12 kap. 3 § FB). Du ska alltså i detta fall så långt det är praktiskt och ekonomiskt möjligt se till att huset förvaltas på ett bra sätt i enlighet med din fasters önskan. Jag kan inte se hur hennes testamente skulle påverka beslutet om huset ska säljas eller inte. Om din huvudman inte längre vill ha kvar huset så är det ditt uppdrag att sälja huset. Den händelse att din huvudman blir så dålig och dement att hon inte längre kan åka till huset och du bedömer att det är nödvändigt att sälja huset för att trygga din huvudmans ekonomi skulle också kunna vara en situation då du måste överväga att sälja huset. Det finns säkert ett flertal olika anledningar till varför du måste överväga att sälja huset, men det viktiga är att det du beslutar dig för är godkänt av huvudmannen eller ligger i dennes intresse. Hoppas du fått svar på din fråga.

Har allt gått rätt till med testamentet

2020-05-03 i Testamente
FRÅGA |Hej!Får en jurist (tillsammans med en av dödsbodelägarna) och som företräder ett dödsbo med 3 dödsbo-delägare göra följande:Vara "behjälplig" att upprätta ett "nytt testamente" med vår gemensamma pappa (som är svårt cancersjuk m.m.) på hans dödsbädd. Detta sker 1 vecka innan han avlider.Testamentet är endast till stor ekonomisk fördel för dödsbodelägaren som närvarar tillsammans med juristen och vår pappa.Allt ovanstående sker helt utan de andra dödsbodelägarnas vetskap. Juristen ska ju vara neutral för oss alla tre? Testamentet erhöll vi ca 4 veckor efter det nedtecknats. Den dödsbodelägare som var närvarande hade daterat testamentet! Det är helt klarlagt att det är hennes handstil. Min pappas namnteckning var nästan oläslig. Varför daterade han inte testamentet - utan vår syster gjorde det? Det var ju ett helt nytt testamente - fanns det ett äldre som inte skulle få synas?Kan det vara så att vår "gemensamma jurist" upptäckt att ett av vittnena till ett ev. äldre testamente vid tidpunkten satt i en styrelse till den bostadsrättsförening som vårt syskon och hennes man hade sin bostadsrätt i? Eventuellt jäv då?Dödsbodelägarna debiteras ju av juristen för tid och konsultation m.m., där i det här fallet vår jurist/och syster gått bakom ryggen på oss andra 2. Av en händelse berättade juristen via mail för mig att hon hjälpt min pappa med testamentet!!!??? Detta var ung. 4 veckor efter det gjordes.Mvh/Stig
Franck Olofsson |Hej StigOm jag tolkar din fråga rätt undrar du om det är något som inte gått rätt till i samband med din pappas testamenten. Reglerna om testamente finns i Ärvdabalken (ÄB).Testamenten ska vara skriftliga och underskrivna av testator (din pappa i ditt fall) och av två samtidigt närvarande vittnen (10 kap. 1 § ÄB) annars är det ogiltigt (13 kap. 1§ ÄB). Det ska också vara upprättat av fri vilja och i fullt förstånd (13 kap 2§ och 3 § ÄB). Har det funnits ett tidigare testamente gäller inte det om det senare testamentet säger något annat eller att testatorn på annat sätt tydligt uttryckt att det tidigare testamente inte ska gälla (10 kap. 5 § ÄB). Jag kan inte se något problem med att din syster daterade testamentet. Inte heller det faktum att ett eventuellt tidigare testamente var bevittnat av någon som satt i styrelsen för din systers bostadsrättsförening bör innebära något problem. Om du däremot är orolig för att din pappa inte av fri vilja skrivit under testamentet eller att någon utnyttjat hans svåra situation så kan du klandra testamentet inom 6 månader från att du fick del av det (14 kap. 5 § ÄB).Att juristen både har hjälpt till att ta fram testamentet och sedan hjälper vissa av dödsbodelägarna kan jag inte se något problem med.Hoppas jag förstått din fråga rätt och att du är nöjd med svaret.

Att starta företag om man är sambos

2020-04-20 i Inkomstskatt
FRÅGA |Jag och min sambo/särbo håller på att registrera ett AB där jag hjälper till men det är han som är 100% aktieägare och det är bara han som ska äga och leda företaget. Vi tänkte dock skriva mig som suppleant (vi har ingen annan som skulle kunna vara det tycker v), och han som ledamot.Jag har tänkt att starta en enskild firma så att jag kan fakturera sambons AB för bokföring som jag troligtvis kommer göra åt honom. Kan vara så att jag gör lite mer jobb också som jag skulle behöva fakturera.Min fråga är kan jag både vara suppleant i sambons AB och samtidigt ha en enskild firma som fakturerar min sambos AB? Blir det skillnad om jag fakturerar bara hans AB, eller om jag fakturerar någon annan också för annat jobb så pengar kommer från olika håll?Tack, Elin
Franck Olofsson |HejTack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som två olika frågor som delvis går in i varandra:1)Har det någon betydelse juridiskt att du är registrerad som suppleant i din sambo/särbos företag och att du samtidigt utför uppdrag för företaget.2)Vad är det för skillnad om du i din egen firma har en eller flera uppdragsgivare och har det någon betydelse i sammanhanget.En del av svaren på frågorna finns reglerade i Inkomstskattelagen (IL). Fråga 1Jag kan i princip inte se några som helst problem med att du är suppleant i ett företag till vilket du utför uppdrag för genom din enskilda firma. Se dock om begreppet självständighet i svaret på fråga 2. Trots detta finns det skatterättsliga aspekter att ta hänsyn till om du och din sambo/särbo verkligen är sambos, det vill säga sammanbor. Dessa skatteregler gäller dock bara om ni har eller har haft barn ihop, eller om ni tidigare varit gifta (2 kap. 20 § IL). Om så är fallet räknas ni som gifta rent skatterättsligt och då finns det en del speciella skatteregler som ni troligen måste ta hänsyn till. De är lite invecklade och jag kommer inte närmare gå in på de här.Fråga 2Det kan ha betydelse skatterättsligt om du har en eller flera uppdragsgivare. En grundprincip för att du ska få redovisa dina inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet, som man ju gör om man har en enskild firma, är att näringsverksamheten är självständig (13 kap. 1 § IL). Med detta menas att uppdragstagaren inte får ha ett alltför stort beroendeförhållande till sin uppdragsgivare. Om en näringsverksamhet inte är självständig ska inkomsten beskattas i inkomstslaget tjänst, det vill säga anställning. Huruvida en näringsverksamhet är självständig eller inte avgörs av skatteverket enligt en samlad bedömning. Saker som har betydelse är just antalet uppdragsgivare. Det är bättre att ha flera uppdragsgivare för att näringsverksamheten ska anses självständig. Det finns många fler faktorer som påverkar bedömningen som t. ex. i vilken mån företaget du utför uppdrag åt står för arbetsledning, din möjlighet att låta någon annan utföra arbetet i ditt ställe, om du arbetar i uppdragsgivarens lokaler eller inte o. s. v. Viktigt är också din avsikt med näringsverksamheten. Att du sitter som suppleant i det företaget som kanske är din största uppdragsgivare samt att den som äger det företaget är närstående kan kanske påverka bedömningen av självständigheten, men jag har inte hittat något som tyder på det. SammanfattningDet är naturligtvis svårt att ge ett exakt svar på din fråga eftersom reglerna är invecklade och skatteverkets bedömning görs från fall till fall. Om ni sammanbor, men inte har barn ihop eller tidigare har varit gifta så borde ert upplägg fungera bra såvida din enskilda firma bedöms bedriva självständig näringsverksamhet.Hoppas du åtminstone fått en övergripande förståelse för problematiken.

Svårt att få faderskapet utrett om man misstänker att man är far till ett barn

2020-04-20 i Faderskap
FRÅGA |Jag har varit gift med en filippinska då hon gick ifrån mig , Då hon träffade en annan som hon har barn med . det ryktas att jag är pappan till barnet . Kan man få det skriftligt att jag är inte pappan och vem pappan är.
Franck Olofsson |HejTack för att du vänder till Lawline med din fråga.Reglerna om faderskap finns i Föräldrabalken (FB). Jag tolkar din fråga som att du och din före detta maka är frånskilda. Av din fråga utläser jag också att barnet redan har fötts. Om din före detta fru är gift med den nya mannen och barnet fötts under deras äktenskap räknas den nya mannen automatiskt som pappa oavsett vem som är biologisk pappa (1 kap 1 § FB).Om din före detta fru inte är gift med den nya mannen, eller om de inte var gifta när barnet föddes blir saken lite mer komplicerad. Då bestäms faderskapet enligt 1 kap. 3 § FB. Denna paragraf säger att faderskapet måste fastställas genom bekräftelse eller dom. Det är alltså i första hand socialnämnden i kommunen som ska bekräfta faderskapet (1 kap. 4 § FB). Om din före detta fru och hennes nya partner hävdar att de är föräldrar till barnet kommer socialnämnden fastställa detta om de sammanbor och annat inget talar emot det.Vill du få faderskapet fastställt och din före detta fru och hennes nya partner inte var gifta vid barnets födelse och de ännu inte fått faderskapet bekräftat så kan du inte göra något åt saken själv utan du måste gå en omväg. Den som misstänker att man är far till ett barn har nämligen ingen möjlighet att vända sig till domstol för att få det fastställt, det förstår man genom att motsatsvis läsa paragrafen 3 kap. 5 § FB. Där står det att det är barnet och socialnämnden som kan föra talan om fastställande av faderskap. Om barnet är omyndigt sköter mamman barnets talan. I fall du inte kan få din före detta fru att medverka kan du höra av dig till socialnämnden i den kommun barnet bor och säga till att du misstänker att du är far till barnet och hoppas på att socialnämnden tar tag i frågan. Socialnämnden är skyldiga att utreda vem som är genetisk far (2 kap. 1 § FB). Vid händelse att din före detta fru och hennes nya partner var gifta vid barnets födelse och alla är överens, inklusive din före detta fru att du är pappan så kan det fastställas genom bekräftelse (1 kap. 2 § 2 stycket FB). Är inte alla överens så finns det inte mycket du kan göra för att få faderskapet fastställt. Hävande av faderskap på grund av att någon är gift med mamman till barnet när barnet föds kan inte socialnämnden väcka talan om. Om din fru och hennes nya partner inte var gifta vid barnets födelse och faderskapet redan är bekräftat gäller som grundprincip samma regler som för gifta, det har man avgjort genom olika domar i domstol, så det har blivit praxis. Då är det dags att sammanfatta det hela. Du har en möjlighet att göra något åt frågan om vem som är genetisk far, genom att vända dig till socialnämnden om din före detta fru och hennes nya partner inte var gifta vid barnets födelse och om de ännu inte fått faderskapet bekräftat av socialnämnden, annars är det väldigt svårt. Jag hoppas du är nöjd med svaret, annars är det bara att ställa en följdfråga.

Gift par är folkbokförd på olika adresser

2020-05-17 i Alla Frågor
FRÅGA |Är bekant med ett lyckligt gift par med två små barn som bott utomlands under ca 10 år, men som nu flyttat tillbaka till Sverige och bosatt sig i en Göteborgsförort. Det märkliga är att de har folkbokfört sig på två olika adresser; - mannen i en hyrestrea och hustrun i deras gemensamt inköpta radhus (där hela familjen ändå tycks bo tillsammans)! Ingen av dem arbetar hittills.Min fråga är: Kan familjen genom detta oärliga sätt räkna med att erhålla större bidrag, eller vad skulle i så fall fördelen vara? "Förbryllad"
Franck Olofsson |HejTack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Din fråga gäller i första hand, om jag förstått dig rätt, folkbokföringen och dess koppling till välfärdsystemet. Du undrar också om det gifta paret kan vinna någon typ av fördel av att folkbokföra sig på olika adresser.Folkbokföringen regleras i Folkbokföringslagen (FOL). Enligt Folkbokföringslagen ska man vara folkbokförd på den adress där man bor (6 § FOL). Bor gör man enligt Folkbokföringslagen där man tillbringar sin dygnsvila, alltså där man sover om nätterna (7 § FOL). I vissa fall anses personen bo där den har starkast anknytning trots att man kanske inte tillbringar flest nätter där (12 § FOL). Folkbokföringsadress med starkast anknytning kan t. ex. vara där man har sin familj. Det kan vara brottsligt att folkbokföra sig på annan plats än där man enligt lagen ska vara folkbokförd (42 § FOL).Vart en person är folkbokförd kan ha stor påverkan på möjligheten att få samhälleliga stöd. Det finns ett flertal bidrag som är kopplade på ett eller annat sätt till vart den sökande är folkbokförd. Exempel på bidrag som påverkas av folkbokföringen är bostadsbidrag, underhållsstöd, ekonomiskt bistånd (socialbidrag). Nu är emellertid dina bekanta gifta vilket också i stor grad påverkar möjligheten till att beviljas bidrag. Detta eftersom gifta har försörjningsplikt gentemot varandra oavsett om de bor ihop eller inte. Det är vanligt i samband med hyresavtal att det finns ett krav på att personen ska bo på i den lägenhet personen hyr. Även i skatterättsliga sammanhang har folkbokföringsadressen betydelse, då man skattar i den kommun man är folkbokförd. Det finns många fler rättsliga områden som påverkas av vilken folkbokföringsadress man har. Som du förstår är det svårt att svara på exakt på varför dina bekanta valt att bokföra sig på olika adresser. Jag hoppas ändå att du är nöjd med svaret.

Ena sambon står på hyreskontraktet och vill kasta ut den andre sambon

2020-04-30 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej min sambo vill få mig utkastad och ska förklara läget.Hon bodde med sin mamma i en hyreslägenhet som jag och sambon fick ta över efter hennes mamma flyttade ut. Så hon fick skriva nytt kontrakt för hyresrätten. Vi var tillsammans då och flyttade in. Jag är folkbokförd där men ej med på hyresrätten. Har hon rätt att kasta ut mig?Vi har 1 barn och bott där i ca 5 år.
Franck Olofsson |HejTack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det är vanligt problem som du beskriver, trots detta kan jag inte ge något klart och entydigt svar hur just du ska göra.I Sambolagen (SambL) finns viss vägledning. Enligt denna lag finns det vissa möjligheter att tilldelas eller överta en hyreslägenhet från den sambon som står på kontraktet. För det första finns det möjlighet att få lägenheten tilldelad sig genom en bodelning (8 § SambL) för det andra kan man under vissa omständigheter få överta lägenhet från den andre sambon enligt 22 § Sambolagen. I ditt fall är det nog i första hand bodelning som blir aktuell. Detta beror på att ni flyttade in tillsammans, det kallas att lägenheten förvärvades för gemensam användning och då räknas lägenheten som samboegendom och kan bodelas (3 § SambL). Bodelar gör man efter att samboskapet upphört. I Sambolagen kan man också läsa hur ett samboförhållande upphör (2 § SambL). Då en sambo flyttar upphör samboskapet. Om du ansöker om bodelningsförrättare enligt 26 § Sambolagen ska samboskapet anses upphört. Du kan även få samboskapet att upphöra genom att ansöka om rätt att få bo kvar till dess bodelning sker enligt 28 § Sambolagen. En sådan ansökan kan man bara göra om lägenheten ingår i bodelningen, vilket den som redan nämnts verkar göra i ditt fall.Sammanfattningsvis erbjuder Sambolagen vissa möjligheter att hantera ditt problem.Hoppas du fick svar på din fråga, annars är det bara att ställa en följdfråga eller återkomma med en ny fråga.

Avstå arv till förmån för barn då man själv är skuldsatt

2020-04-20 i Arvsavstående
FRÅGA |Jag har skulder hos kronofogden och detta gör att jag vill överlåta mitt arv efter min mamma på mina barn hur gör jag
Franck Olofsson |HejTack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Möjligheten att avstå arv finns reglerat i Ärvdabalken. Det framgår inte riktigt av din fråga om din mamma lever eller inte. Det finns nämligen en möjlighet att redan när din mamma lever genom skriftlig handling till din mamma intyga att du avstår arv till förmån för dina barn (17 kap. 2 § ÄB). Det kallas att avstå arv till någon annans förmån. Detta kan du även göra efter din mammas död, då skriftligen till dödsbodelägarna istället. Det finns dock en stor skillnad mellan de två fallen och det rör just din situation. Om arvsavståendet sker efter din mammas död betraktas det som att du gett dina barn en gåva. En gåva kan under vissa omständigheter begäras tillbaka av de du är skyldig pengar, det vill säga av borgenärerna. Ett arvsavstående före din mammas död kan borgenärerna däremot inte begära tillbaka på samma sätt. Om din mamma är i livet är ändå det bästa rådet att du ber din mamma skriva ett testamente där hon helt enkelt testamenterar din del till dina barn istället. Borgenärerna kan under inga omständigheter påverka vad din mor bestämt. Hoppas du fått svar på din fråga.

Arv och gemensamt Aktiebolag i äktenskap

2020-04-06 i Arvsordning
FRÅGA |Hej, Jag och min man har ett AB tillsammans. Vi står båda som ägare för detta företag. Min man har 2 barn sen tidigare äktenskap och jag undrar vad händer om min man avlider? Mvh Maria Wenneborg lindhe
Franck Olofsson |HejTack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Reglerna om arv finns i Ärvdabalken (ÄB). Jag förstår av din fråga att ni är gifta. Som gifta ärver ni varandra såvida det inte finns särkullbarn (3 kap. 1 § ÄB). Barn som inte är era gemensamma kallas för särkullbarn. Din mans barn från tidigare äktenskap är alltså särkullbarn. Särkullbarn har rätt att ärva före makan/maken (3 kap. 1 § ÄB). Om man inte vill att särkullbarn ska få ärva eller om man önskar att de ska få ärva på samma villkor som gemensamma barn, så kallat efterarv, kan din man skriva om detta i ett testamente. Viktigt att komma ihåg är att särkullbarn alltid har rätt till en så kallad laglott. Laglotten är hälften av det som de skulle fått i arv om det inte funnits ett testamente som sade något annat. Den har de alltid rätt att få ut den direkt vid sin förälders död. Det betyder att även om det står i testamentet att du som hustru ska ärva allt efter din man, så kan särkullbarnen ändå få ut sin laglott om de begär det senast 6 månader efter de fått del av testamentet (7 kap. 3 § ÄB).Jag tolkar din fråga som att du vill undvika att din mans särkullbarn ska ärva andelar i ert gemensamma Aktiebolag vid din mans död. Det du kan göra efter din mans död är att vid bodelning och arvskifte försöka undvika att just andelar i företaget är det som tilldelas särkullbarnen, de kan få andra tillgångar. Ett annat sätt som gifta personer i er situation ibland gör är att de tecknar en livförsäkring för att täcka upp för laglotten, på så sätt kan man lösa ut särkullbarnens laglott med försäkringsbeloppet. Dags att sammanfatta. Då jag inte vet exakt hur er situation ser ut är det svårt att säga hur just ni ska göra, men generellt kan sägas att testamente och livförsäkring är de två sätt som finns tillhands i den här typsituationen. Vill du veta mer så skriv igen eller ställ en följdfråga, annars hoppas jag du är nöjd med svaret.