Överklaga 7 § LVU

2020-01-11 i Myndigheter
FRÅGA |Hej! Varför kan man inte överklaga LVU PARAGRAF 7?Mvh Johanna
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på lawline.Jag tolkar din fråga som att du undrar varför man inte kan överklaga beslut om omedelbart omhändertagandet med stöd av Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) eftersom det är det som nämns i 7 § LVU. Jag vill dock påpeka att beslutet fattas enligt 6 § LVU. Anledningen till att du inte kan överklaga Socialnämndens beslut att omedelbart omhänderta någon är för att inom en vecka så ska beslutet underställas rätten, 7 § första stycket LVU. Detta betyder att inom en vecka så ska rätten få ta del av beslutet och efter det pröva frågan. Förvaltningsrätten, som är prövningsinstansen, ska sedan pröva frågan så snart det kan ske och senast inom 1 vecka från att de fick ta del av beslutet ifall de inte finns synnerliga hinder, 7 § andra stycket LVU. Eftersom beslutet kommer prövats inom 2 veckor från att de genomfördes så har lagstiftaren ansett att de inte finns behov av att ge en möjlighet att överklaga socialnämndens beslut. Beslutet av förvaltningsrätten kan såklart överklagas, 33 § Förvaltningsprocesslagen (FPL).Två saker som är värda att nämna är följande. För det första så måste socialnämnden underrätta rätten inom 1 vecka från att de omhändertog barnet, 7 § LVU. Gör de inte detta så måste omhändertagandet upphöra, 7 § tredje stycket LVU. För det andra så kommer frågan om omhändertagande enligt LVU prövas av rätten igen inom fyra veckor, 8 § LVU. Socialnämnden måste nämligen även ansöka om att få vårda barnet med stöd av antingen 3 eller 4 § LVU. Ifall de inte gör detta så måste även här omhändertagandet upphöra, 9 § första punkten LVU. Så sammanfattningsvis så kan inte socialnämndens beslut överklagas då rätten redan ska pröva beslutet inom mycket kort tid. Jag hoppas det besvarar din fråga.Med vänliga hälsningar

Kan man kräva barn att betala hyra?

2020-01-11 i Barnrätt
FRÅGA |Får man tvinga sitt barn betala hyra hemma om barnet inte fyllt 18 en?
Karl Montalvo |Hej! Jag hoppas att vi på lawline kan besvara din fråga.Regler om föräldrars ansvar för barn finns i föräldrabalken(FB). Eftersom barnet är under 18 år gammal så är hen ett barn även i juridiska termer, se t.ex 6 kap. 1 § FB. Föräldrar har ett ansvar mot sina barn att tillgodose vissa behov, 6 kap. 2 § FB. De behoven är bl.a att barnet ska få en god uppfostran, 6 kap. 1 § FB. Föräldrarna har vidare en underhållsskyldighet för barnets behov tills de fyller 18, 7 kap. 1 § FB. Denna skyldighet kan i vissa fall sträcka ända tills barnet fyller 21 om barnet studerar i grundskola eller på gymnasiet, 7 kap. 1 § FB. Denna underhållsskyldighet ska anpassas till barnets behov. Att ha en plats att bo är ett behov som alla barn har. En förälder har således en skyldighet att se till att barnet har någonstans att bo.Ifall föräldern inte hade gett barnet någon plats att bo så hade det inte varit i enlighet med den goda fostran som ett barn har rätt till, 6 kap. 1 § FB. Vilket är något som föräldern ska ansvara för och se till att barnet får, 6 kap. 2 § FB. De är vidare värt att poängtera att barn aldrig har någon underhållsskyldighet för sina föräldrar. Detta kan utläsas från att de inte finns någon regel som reglera frågan. Därmed har barn inget ansvar för sina föräldrar på samma sätt som de inte har ansvar för någon annan person.Slutsats: Föräldrar har ingen rätt att ta ut hyra för sina barn om de är under 18 år. Det ingår i deras ansvar som föräldrar.Med vänliga hälsningar

Kan en bilhandlare ändra priset?

2020-01-11 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej!Idag var jag hos bilhandlare och köpte en bil och gav min som del av betalning, signerade en kontrakt och fick en kontrakt signerad av bilhandlare. Sedan efter en 1 timme kanske smsar försäljaren att han beräknade fel och priset skulle stigar ca ca 100000 och frågade mig om det va ok för mig?Vad ska jag göra? jag vill få bilen som jag köpte och skulle hämta nästa vecka. Men han vill öka priset nu får att han säger att han beräknade fel.Tacksam för svaret!Mvh,Astrid.
Karl Montalvo |Hej, Astrid. Tack för att du vänder dig till oss på Lawline för hjälp. Jag hoppas att jag kan hjälpa dig. Din fråga verkar vara om du kan kräva att få köpa bilen för de först överenskomna priset istället för det "nya" priset. Regler om köpeavtal finns flera lagar, bl.a köplagen (KöpL), konsumentköplagen (KKL) och avtalslagen(AvtL). Eftersom du har köpt bilen av av en bilhandlare så gäller konsumentköplagen på ditt köp, 1 § KKL. Denna lag har dock inga regler som gäller för din frågan. istället blir de avtalslagen som blir viktigt för din fråga. Därför ska vi pröva om Avtalslagen ger dig någon rätt att kräva att få bilen till det lägre priset. Gäller avtalslagen i detta specifika fallet? Avtalslagen gäller på alla avtal, men den är vad som kallas en subsidiär lag, 1 § AvtL. Detta innebär att om handelsbruk, sedvänja eller avtalet säger något annat än lagen så går det före, 1 § AvtL. De framgår att du har skrivit på ett kontrakt. De kan mycket väl vara så att de där står att bilhandlaren har förbehållit sig rätten ändra priset ifall de har blivit en felräkning. Du verkar inte blivit informerad om detta vilket ibland kan innebära att en sådan klausul inte skulle gälla. Sedvänja inom bilbranschen får dock anses vara att man förväntas läsa igenom kontraktet så en domstol kommer nog anse att en sådan klausul hade varit en giltig del av avtalet. Vidare kan det vara så att bilbranschen har en sådan etablerad sedvänja att sådana klausuler anses underförstådda i varje avtal. Detta ser jag dock som mindre troligt att en domstol hade accepterat eftersom du är en konsument och därmed inte kan förväntas veta om sedvänjan inom bilbranschen. Svar: Avtalslagen gäller men inte om annat framgår av de kontrakt du har skrivit på. Alla rimliga klausuler i avtalet får anses vara en del av avtalet. Detta eftersom det vid ett köp av den vikt som bilköp är får ses som sedvänja att man läser igenom kontraktet. Står de däremot inget så gäller det avtalade priset. Har ni ingått ett avtal? Du har inte fått bilen ännu, du har inte heller betalat hela bilen. Detta innebär dock inte, att ni inte har ett avtal. När bilhandlaren gav dig kontraktet så gav han dig nämligen ett anbud. När du sedan skrev på så gav du en accept, 1 § AvtL. I denna stund ingick ni ett avtal som är bindande som huvudregel. I det avtalet ingick det första priset, det priset är därmed det avtalade priset och som huvudregel bindande. Svar: Ja, ni har ingått ett bindande avtal med det lägre priset. Kan avtalet ogiltigförklaras? De första vi kan konstatera är att du aldrig kan bli tvingad att betala de dyrare priset. Du har inte ingått ett avtal med det priset, 1 § AvtL. Frågan blir därmed om bilhandlaren kan häva avtalet. Eftersom du inte har gjort något fel eller på något sätt försökt lura honom så är den möjlighet som finns 36 § Avtalslagen. Regeln betyder att oskäliga avtal ska jämkas (ändras) eller gå tillbaka om de är oskäliga. Vad som är oskäligt är en bedömning i varje fall. Man ska i avvägningen bl.a väga in priset, om det är ett konsumentköp samt omständigheterna vid köpet. I ditt fall så beror det på mycket hur stor del 100 000 är av det totala priset. Är det en bil som normalt kostar 150 000 och du fick den för 50 000 så är det troligt att det är oskäligt. Är det däremot en bil för 900 000 så är det mindre chans att så är fallet. Det som talar för dig är följande. För det första är du konsumenten i relationen vilket alltid påverkar en sådan bedömning, 36 § andra stycket AvtL. För det andra att de är bilhandlaren som haft bäst möjlighet att kontrollera priset. I motsatt riktning kan tala en sådan omständighet som ifall de vid köpet var tydligt att de fanns möjlighet att priset var fel. Men även det faktum att 100 000 är en stor summa. Svar: De finns möjlighet att på grund av den stora summa 100 000 är att de är ett oskäligt avtal och att de därmed ska jämkas eller återgå. Det som talar emot detta är att du är en konsument i situationen. Avslutning Jag kan inte bedöma helt vad som gäller i din situation men nu har du iallafall fått den juridiska grunden. Jag hoppas att jag hjälp dig besvara din frågan Med vänliga hälsningar

Vem har rätt att ärva med särkullsbarn?

2019-12-31 i Särkullbarn
FRÅGA |Vem ärver mig och min maka? Jag har två barn, hon har inga barn. När även jag är avliden, så lever nog ingen av hennes syskon(3 st) . Är hennes syskonbarnbarn är då aktuella för arv, de är sju stycken. Ska dessa sju då göra upp med mina två barn om den kvarlåtenskap som finns. Hur ska vi skriva testamente för att underlätta. En stycken fast egendom som är skriven på oss båda ingår i arvet, lösöre med lågt värde och försumbar andel kontanter. Med vänlig hälsning Anders
Karl Montalvo |Hej, tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Jag hoppas och tror att vi kan hjälpa dig. Eftersom din fråga handlar om arv så finns reglerna i Ärvdalbalken (ÄB). Jag tolkar frågan som att de handlar om hur arvet ska fördelas och hur ni kan gå tillväga med ett eventuellt testamente. Då de beror på i vilken ordning du och din maka avlider så kommer jag reda ut följande scenarion- Om du avlider först- Om din maka avlider först Om du avlider förstOm du avlider först så kommer dina barn ärva dina tillgångar direkt, 2 kap. 1 §, 3 kap. 1 § ÄB. Detta eftersom de är särkullsbarn och därmed har företräde även framför din makas rätt till arv från dig. Sedan när dina maka avlider så har inte dina barn någon arvsrätt efter din maka, 2 kap. ÄB, (Se dock möjligheterna till testamente nedan). Från henne ärver då i första hand hennes syskon men om de är döda så träder deras barn i deras föräldrars ställe, 2 kap 2 § ÄB. Om även de är döda träder deras barn i sin tur in och ärver, 2 kap. 2 § ÄB. Om din maka avlider förstOm din maka avlider först ärver du allt från henne eftersom ni är gifta och hon inte har några särkullsbarn, 3 kap. 1 § ÄB. Sedan när du dör så kommer ditt arv delas upp i två delar. Detta eftersom hälften av arvet från dig kommer räknas som efterarv från din maka och ska gå till hennes arvingar, 3 kap. 2 § ÄB. Utgångspunkten är att delarna är lika stora, 3 kap 2 § ÄB. En annan fördelning är dock möjlig t.ex om ni har enskild egendom eller någon av er har testamenten, 3 kap 2 § tredje stycket ÄB. Din del av arvet kommer gå till dina barn som får dela på det lika, 2 kap 1 § ÄB. Delen som är efterarv från din maka kommer i första hand gå till hennes arvingar, 3 kap. 2 § ÄB. Men inte till hennes syskons barnbarn. Rätten till efterarv är nämligen begränsad så att arvingar efter syskons barn i arvsordningen inte har rätt till efterarv, 3 kap. 2 § ÄB. Detta innebär att de sju syskons barnbarnen i din fråga inte har rätt till efterarv. Om de endast finns syskons barnbarn till din maka i livet när du dör så går även denna del av arvet till dina arvingar, d.v.s dina barn, 3 kap. 9§ ÄB. Så sammanfattningsvis: Om du avlider först så kommer dina barn ärva direkt från dig när du dör och din makas arvingar, d.v.s hennes syskon och deras barn, kommer ärva från henne när hon dör. Om din maka avlider först så ärver du från henne. Sedan när du dör ärver dina barn hälften av ditt arv medans den andra hälften går till din makas arvingar som lever. Finns inga arvingar till din maka i livet när du dör som är hennes barn, föräldrar, syskon eller syskons barn så ärver istället dina barn även denna delen. TestamenteNi är fria att testamentera hur ni vill med era tillgångar förutom två begränsingar. För det första måste alltid den efterlevande maken ha fyra prisbasbelop vid andra makens död, 3 kap. 2 stycket 1 § ÄB. För det andra måste dina barn alltid få sin laglott, 7 kap. 1, 3 § ÄB. Laglotten är hälften av det som dina barn skulle fått från dig utan testamente. Detta innebär att om ni vill att dina barn ska ärva allt från båda så är detta möjligt att genomföra. Din maka kan skriva ett testamente där barnen ärver alla hans tillgångar, 10 kap. ÄB. Laglotten skyddar nämligen endast bröstarvingar och inte syskon eller deras barn. Hoppas jag besvara din frågaMed vänliga hälsningar

Måste man betala för huset vid en bodelning?

2020-01-11 i Bodelning
FRÅGA |Om man är gift har två barn och äger ett hus tillsammans och nu vill skilja sig. Måste den som bor kvar i huset med barnen betala halva det som huset är värt till den andra som flyttar?
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Jag hoppas att vi kan hjälpa dig besvara din fråga. Jag kan redan nu svara på din fråga på följande sätt. Den som bor kvar måste på något sätt kompenserar den andra maken för dess del i huset. Jag kommer redogöra för det juridiska stödet för det nedan. Eftersom frågan handlar om äktenskap, mer specifikt slutet på ett äktenskap så är det äktenskapsbalken som reglerar din fråga. Eftersom ni ska skilja er så har ni i juridiska termer beslutat om en äktenskapsskillnad, 5 kap. 1 § ÄktB. Detta innebär att en bodelning ska ske, 9 kap. 1 § ÄktB. En kort och förenklad sammanfattning av en bodelning är följande: Först tar man vad varje make äger, 7 kap. 1 §, 10 kap. 1 § ÄktB. Sedan tar man bort vad varje make på olika sätt har fått med förbehåll att de inte ska delas lika vid en bodelning, 7 kap. 2 §, 10 kap. 1 § ÄktB. Efter detta drar man bort tillräckligt så det täcker varje makes skulder, 11 kap. 2 § ÄktB. Slutligen slår du samman allt detta och delar lika på mitten och fördelar till varje make. Detta kallas att varje make får en lott, 11 kap. 3 § ÄktB. Efter bodelningen ska varje make alltså ha tillgångar till ett värde av sin lott, det som drogs undan för att täcka makens skulder samt det som maken redan tidigare hade med förbehåll, 11 kap ÄktB. Din fråga verkar vara vad man ska göra med bostaden som ofta är så stor att den överstiger värdet av alla andra tillgångar tillsammans. För det första kommer frågan vem som har rätt till bostaden. Huvudregel är att varje make i första hand har rätt till sin egna egendom, 11 kap. 9 § ÄktB. Vad det gäller bostaden är det dock den som har bäst behov av den som får bostaden på sin lott, 11 kap 8 § ÄktB. I detta fallet är det den som ska ha vårdnaden av barnen som har bäst behov av bostaden. Det är dock inte så att maken som har bäst behov får bostaden utan att behöva betala. Om det är möjligt så kommer den andra makens del av bostaden avräknas på den som bor kvar i husets lott. D.v.s de kommer vara så att den andra maken får så mycket som möjligt av de resterande tillgångarna som ska delas mellan makarna, 11 kap. 10 § ÄktB. Är inte detta tillräckligt så ska man betala det som blir över med pengar. Så Svaret är ja, den som bor kvar måste betala värdet för halva huset till den som flyttar ut, 11 kap. 10 § ÄktB. Om den som bor kvar ställer en godtagbar säkerhet så kan den dock få skäligt anstånd med att betala, 11 kap. 10 § ÄktB. Sammanfattningsvis som svar på din fråga: Ja, den som bor kvar måste kompensera för att den andra maken måste flytta ut. Detta kan antingen ske genom pengar eller genom att maken får andra tillgångar i bodelningen. Med vänliga hälsningar

Fel vid köp av bil från bilverkstad

2020-01-11 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej!Jag köpte igår en bil av ett företag, en bilverkstad, d.v.s. inte privat och inte av en bilhandlare. Jag gick igenom bilen så noggrant jag kunde och provkörde utan anmärkningar. Efter köp körde jag hem bilen, helt problemfritt. Idag skulle jag köra tillbaka till verkstaden där jag köpt bilen för att de skulle koppla upp bilens dator och återställa serviceintervallet vilket de glömt när de gjorde service på den. På vägen dit började motorn att krångla. Detta är något jag misstänker var ett befintligt fel redan innan jag köpte bilen. Kan jag begära att verkstaden åtgärdar felet eller rent av häver köpet? Är oklar på vad som gäller eftersom det är ett företag, men inte en bilhandlare.Mvh Sebastian
Karl Montalvo |Hej Sebastian! Jag hoppas jag kan hjälpa dig besvara din fråga. Jag tolkar den som att du vill veta om du kan kräva att verkstaden lagar bilen eller om du kan häva köpet. Jag kommer nedan redogöra för vad lagen säger gällande fel i varor efter köp. Vilken lag gäller? Den lagen som gäller på ditt köp är konsumentköplagen (KKL). Detta eftersom du har köpt en bil vilket i juridiska termer är en lös sak. Eftersom du inte nämner något om att du ska använda bilen som en företagsbil så utgår jag från att du köpt den privat. Du är därmed en konsument, 1 § KKL. Om en konsument köper något av en näringsidkare så gäller konsumentköplagen, 1 § KKL. Du verkar undra om bilverkstaden ska räknas som en näringsidkare. En näringsidkare enligt lagen är: "en fysisk eller juridisk person som handlar för ändamål som har samband med den egna näringsverksamheten." Bilverkstaden är ett företag och därmed en juridisk person. Eftersom verkstaden sysslar med bilar så har de stark koppling till bilmarknaden. Jag finner det vidare troligt att de inte är första gången de säljer en bil till en privatperson. Att sälja bilar får därmed anses vara ett ändamål som har samband med deras näringsverksamhet. De är därmed att betrakta som näringsidkare. Denna tolkningen vinner stöd i Högsta domstolens dom NJA 2018 s.866 där domstolen uttalar att utgångspunkten ska vara att konsumentköplagen är till för att skydda konsumenter. Bl.a om de finner sig i underläge i förhållande till köparen på ett informationsplan. I ditt fall får bilverkstaden anses ha ett sådant informationsövertag vad det gäller bilar att de inte skiljer sig från en renodlad bilhandel. I samma fall säger även domstolen att företag ses som näringsidkare när de säljer "anläggningstillgångar". Då verkstaden troligtvis fått bilen via sin reparationsverksamhet så så har de fått den inom verksamheten och även detta talar således för att de ska ses som näringsidkare. Bilverkstaden var således näringsidkare när det sålde bilen därmed gäller konsumentköplagen, 1 § KKL. Frågan blir då vad du kan kräva av verkstaden. Finns det ett fel i varan och kan du kräva att de lagar felet? Eftersom bilens motor krånglar så är det ett fel på bilen, d.v.s varan i köpet, 16 § KKL. En fungerande motor får anses vara en förutsättning för att att bilen ska kunna användas till sitt ändamål, 16 § första punkten KKL. När du kontrollerade bilen så upptäckte du inte felet, detta innebär inte att verkstaden inte ansvarar för felet. Säljaren ansvarar för fel som fanns vid köpet även om de visar sig först senare, 20 § KKL. Eftersom du nämner att du märkte felet när du skulle fixa något som glömdes vid köpet så utgår jag från att de var inom 6 månader från köpet. Ifall man upptäcker ett fel inom 6 månader ska felet anses funnits vid köpet om de inte är ett fel som är oförenligt med varans art, 20a § KKL. Detta innebär i princip att felet ska anses funnits vid köpet om det inte är tydligt att du har orsakat det. En krånglande motor är inte ett fel som alltid orsakats av föraren, inget i den information du givit tyder på att du har orsakat felet. Därmed fanns felet enligt konsumentköplagen vid köpet.Är det istället så att de gått mer än 6 månader så är du du som måste vissa att felet fanns vid köpet. Eftersom jag uppfattar situationen som att de är inom 6 månader så går jag inte in mer noggrant på detta. Jag nämner det enbart för att informera att verkstaden fortfarande kan vara ansvariga efter 6 månader har passerat. Eftersom du finner problemet med motorn på väg till verkstaden så utgår jag från att du påpekade felet till verkstaden snart efter du fann felet. Du har därmed påpekat felet inom en två månader från att du faktiskt upptäckte felet, 23§ KKL. Man anses ha reklamerat ett fel i tid om man gör det inom 2 månader från att man upptäckte felet eller borde upptäckt ett fel. Då du har använt bilen kontinuerligt och undersökte den vid köpet finns inget stöd för att du borde funnit de tidigare än du gjorde. Du har därmed reklamerat felet i tid, 23 § KKL. Detta medför att du kan kräva att företaget avhjälper, d.v.s lagar, felet, 26 § KKL. Eftersom det rör sig om en bilverkstad så ser jag det som troligt att de kan avhjälpa felet inom en skälig tid och du kan därmed inte kräva att få häva köpet, 27§ KKL. Detta eftersom säljaren alltid först har en rätt att få försöka avhjälpa felet innan man häver köpet, 27 § KKL. Först om detta inte kan ske inom skälig tid eller utan väsentlig olägenhet för köparen så har man rätt att häva, 27, 30 § KKL. Då du har möjlighet att hyra in en bil under perioden och de borde kunna laga den inom en rimlig tid så kan de inte anses medföra en väsentlig olägenhet för dig. Här kan nämnas att ifall detta medför extra kostnader som du inte kan undvika, t.ex att du behöver hyra en annan bil under tiden så är verkstaden skyldig att ersätta dig för denna kostnaden. Detta eftersom kostnaden är en följd av felet på varan, 30 § KKL. Du är dock skyldig att försöka minimera skadan, t.ex genom att åka kollektivt om möjligt eller acceptera en lånebil, 42 § KKL. Svar: Du har rätt att kräva att företaget avhjälper felet, först ifall de inte kan göra det i tid får du häva köpet. Du har även rätt till att få ersättning för eventuella merkostnader som felet orsakar. Jag hoppas jag hjälpt dig besvara din frågaMed vänliga hälsningar

Är en förälders underhållsskyldig till barn mellan 18-21 som inte bor hemma?

2020-01-11 i Underhåll
FRÅGA |Hej,Av FB 7:1 st. 2 framgår att föräldrar är försörjningspliktiga gentemot sina barn fram till dess att barnet fyller 18 år. Om barnet fortfarande går i grund- eller gymnasieskola efter att det fyllt 18 år så är föräldrarna försörjningspliktiga till dess att barnet slutar skolan, dock längst tills barnet fyller 21 år.Min fråga är om barnet flyttar hemifrån när hen är 18 men fortfarande går i gymnasieskola, är föräldrarna skyldiga att betala bernets hyra?Med vänlig hälsningSeda Asan
Karl Montalvo |Hej, Seda! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Vi hoppas att vi kan hjälpa dig. Finns det en underhållsskyldighet? Precis som du nämner i din fråga så finner vi reglerna om föräldrars underhållsskyldighet i föräldrabalken (FB), mer specifikt 7 kap. 1 § Föräldrabalken. I 7 kap 1 § föräldrabalken framgår att skyldigheten kvarstår även efter barnet fyllt 18 år ifall den fortfarande genomför studier i grundskola, gymnasieskola eller annan jämförlig grundutbildning. Inom denna kategori faller såklart den situationen att barnet går kvar i gymnasiet efter den fyllt 18 år. Saker som dock faller utanför är enligt NJA 1986 s. 345 är t.ex amerikansk High school utbildning. Din fråga är om underhållsskyldigheten kvarstår även om man flyttar hemifrån. Svaret på det är i princip ja, ansvaret kvarstår även om barnet inte bor hemma. Ifall barnet inte bor hemma ska istället föräldrarna betala underhållning bidrag till barnet, 7 kap. 2 § FB. De framhålls av Regeringen i förarbetena till 7 kap. 1 § FB att den enda förutsättningen för bidrag efter 21 är att barnet går i skolan, Prop 2000/01:134 s. 12. Så ifall kriterierna för underhållsbidrag uppfylls så är inte att barnet inte längre bor kvar hemma ett direkt hinder i frågan. Frågan blir då om kriterierna för underhållsbidrag. Omfattningen av underhållsskyldigheten En annan fråga är dock omfattningen av bidraget. Förälderns ansvar är vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas ekonomiska förmåga, 7 kap. 1 § FB. I en sådan bedömning kommer en påverkande faktor vara om barnet inte längre bor hemma. Exempelvis om skolan ligger nära hemma så har barnet inget behov av att flytta hemifrån och då kan föräldrarna har således inte en skyldighet att betala för t.ex barnets hyra. Vad som är skäligt är något som bedöms i de enskilda fallet, men om de faktiskt finns ett behov av att flytta hemifrån kommer vara avgörande. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan jag konstatera att de visserligen inte finns något hinder för att föräldern ska fortsätta att vara underhållsskyldig efter att barnet flyttar hemifrån. Att barnet har flyttat hemifrån kan dock leda till att föräldrarna inte anses behöva betala underhåll eftersom de inte finns något behov eller ses som skäligt. Med Vänliga hälsningar

Hur påverkar lån en sambodelning?

2019-12-14 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej! min bror och hans tjej gick skilda vägar igår efter att varit ett par sedan mitten på mars. dom köpte hus i juli, hon fick inte stå med på huset eller lånen för betalningsanmärkningar som hon dragit på sig innan dom hittade varann. Och nu nämnde hon sambolagen så kan hon kräva hälften av huset och hälften invändigt? dvs möbler och nyttoprylar vilket är hans sedan tidigare. Känns så jäkla konstigt om hon får ta hälften och han sitter kvar mer lånen och kan bara betala av hälften. Hon har barn sedan tidigare förhållande. mvh Anton
Karl Montalvo |Hej Anton! Tack för att du vänder dig till Lawline. Jag hoppas att jag kan besvara din fråga. Precis som du nämner så är det Sambolagen (SamboL) som blir aktuell. Jag tolkar din fråga på följande sätt: Du vill veta om tjejen, låt oss kalla henne B, har rätt att kräva något av din bror och i så fall hur mycket. Jag kommer nedan presentera hur man går tillväga för att avgöra fördelningen av tillgångar efter ett avslutat samboende samt applicera det på din fråga. Gäller sambolagen? För att sambolagen ska vara tillämplig så krävs att man är sambos, eller som lagen säger två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll, 1 § SamboL. B och din bror var med största sannolikhet att betrakta som sambos eftersom de bodde tillsammans, köpte hus tillsammans och de faktum att du beskriver dom som ett par pekar mot att de hade som förarbetena säger "ett sexuellt samliv", se Prop 2002/03:80 s.44. Därför var de sambos i sambolagens mening. Vad ska ingå i en bodelning efter upphörandet av ett samboskap? Samboförhållandet har upphört mellan B och din bror eftersom de flyttat isär, 2 § 2 p. SamboL. Vid upphörandet av ett samboförhållande ska samboegendom fördelas lika mellan personerna i förhållandet, 8 & 14 § SamboL. Här blir två frågor aktuell i ditt fall.1. Vad är samboegendom?2. Hur påverkas det av din bror står tagit lånet? Vad är samboegendom? Samboegendom är bostad och bohag som förvärvats för gemensam användning, 3 § SamboL. Detta innebär att de ska vara köpt för gemensam användning i hemmet därmed inkluderas inget som köptes innan parterna börja funderar på att flytta ihop. Vidare ska aldrig saker som inte är bostad eller bohag ingå i en delning, 3§ SamboL. Saker som är bohag är bl.a möbler, lampor och hushållsmaskiner, 6§ SamboL. Vad är samboegendom i din brors förhållande? Huset är Samboegendom. Detta eftersom huset är en bostad och de köptes för att de tillsammans skulle bo i det, d.v.s för gemensam användning, 3§ SamboL. Vad det gäller "nytto prylarna" så beror det på när dessa köptes. Möbler och "nyttoprylar" är bohag, 6§ SamboL. Om det köptes för det gemensamma hemmet så ska det ingå i en bodelning. Eftersom du säger att din bror hade dem sedan tidigare så har de inte köpts för gemensam användning och ska därmed inte ingå i bodelningen, 3§ SamboL. Så för att sammanfatta: Huset ska ingå i en bodelning men inte prylarna i huset eftersom de inte köptes för gemensam användning, 3§ SamboL. Hur påverka lånet? Huvudregel är att samboegendom ska delas lika, 14§ SamboL. D.v.s man ska ta den del av Samboegendom som din bror äger och slå samman med det B äger och dela lika. Men innan man gör detta ska en s.k skuldavräkning ske, 13 § SamboL. För att förklara vad skuldavräkning innebär kan jag ge ett exempel: A har köpt ett hus för 1000 k som är samboegendom. För att köpa huset tog han ett lån som det vid upphörandet av förhållandet fanns 900k kvar på. Då ska endast 100 k av samboegendomen ingå i bodelningen. För din bror så innebär det att lånet ska avräknas på hans samboegendom. Detta eftersom Lånet togs för att köpa huset, det går därmed att hänföra till Samboegendom och ska p.g.a detta avräknas på hans samboegendom, 13 § SamboL. Sedan ska de delas lika Efter man har dragit av skulderna så ska den gemensamma samboegendom delas lika. Blir resultatet även efter detta orimligt, t.ex att din bror behöver ge en mycket stor summa till B så kan det jämkas, 15 § SamboL. Det som talar för att de ska jämkas är att det varit ett relativt kort förhållande i motsatt riktning talar de faktum att B har ett barn. Det går inte att avgöra om resultatet ska jämkas utan att veta resultatet av bodelningen. Sammanfattning Tjejen har rätt att kräva en bodelning, förutsatt att hon gör det inom ett år, med din bror eftersom de har haft ett samboskap. Delningen är dock begränsad till bohag och bostad som är köpt för gemensam användning och från detta ska man räkna bort skulder som går att hänföra till samboegendomen. Jag hoppas det besvarar din fråga. Med vänliga hälsningar