Vem ansvarar för varan under transporten vid privatpersons köp?

2020-04-18 i Köplagen
FRÅGA |Hej jag sålde ett häst täcke från back on track, privat , till en privat person, hon betalade 1000 kr och vi kom överens om att frakten skulle ingå , hon swichade mig pengarna och jag skickade iväg paketet med postnord och hon fick även då ett sändnings nr. jag lämnade in det på ett postombud, och det gick sedan till postnords lager , tyvärr blev något fel där och postnord skickade tillbaka det till postombudet som jag lämnat in det . även då får mottagern en sms avi att hon ska hämta ut det på postombudet som jag lämnade in det på i halmstad men hon bor i älvdalen så det var omöjligt för henne att hämta ut det , och jag har kontaktat post nord minst 15 gånger och bett dom att skicka det rätt då heller inte post nord angav att något var fel med frakten m.m och vet inte vad som hänt. nu vet inte postnord var paketet är , och jag har fått lämna över ärendet till pts som behandlar felsorterade paket och brev . men nu under tiden vi väntar på att det ska komma fram så kräver mottagern att jag swichar tillbaka pengarna till henne . och jag har bett henne om att vänta tills pts kanske hittar det och ger det några dagar till. så därav undrar jag vilket som är rätt , ska jag swicha henne redan nu ? el vem har ansvar över paketet när det fraktas , paketet är spårbart men ingen av oss tänkte el krävde att det skulle vara försäkrat paket vilket hade underlättat det hela för då hade postnord ersatt det men dom bryr sig inte längre .el ska vi dela på kostnaden vh caroline
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline och jag hoppas att vi kan besvara din frågan! Jag kommer nedan att reda ut vad som gäller. I din fråga är vem som bär risken det avgörande. Detta eftersom den som har risken ansvarar olyckshändelser som skadar varan. Det jag finner är att du inte bär risken för varan. Hur jag kommer fram till det kommer jag förklara nedan. Vilken lag gäller? Den lag som gäller är köplagen. Köplagen gäller nämligen båda vid köp mellan företag men även vid köp mellan privatpersoner vilket de är fråga om här, 1 § Köplagen (KöpL). Jag tolkar de nämligen som att du inte säljer denna typ av varor som en del av en affärsverksamhet, 1 § KöpL. Vad är det för typ av köp? De avtal som ni har ingått är ett s.k transportköp eftersom köparen inte ska hämta täcket hos dig, 7 § KöpL. (Hade så varit fallet hade det varit ett hämtningsköp, 6 § KöpL). Utöver detta är ditt avtal ett s.k distansköp vilket är en av två undergrupper av transportköp, 7 § KöpL. Den andra formen är platsköp. Skillnaden mellan dessa två är följande: Om transporten sker inom säljarens ort eller där den normalt tar hand om transporten så är det ett platsköp, 7 § stycke 1 KöpL . Är det istället utanför orten så är det ett distansköp. 7 § stycke 2 KöpL. Eftersom de dalarna är utanför din ort och du inte normalt levererar varor till dalarna så är de därmed ett distansköp. Vad innebär att en part har risken och vem har den vid distansköp? Köparen behöver betala för varor även om de kommer bort, förstörs eller försämras om denna bär risken, 12 § KöpL. Undantaget för detta är ifall skadan beror på säljaren. 12 § KöpL. Risken går över från säljaren till köparen när varan avlämnas, 13 § stycke 1 KöpL. När avlämnas en vara vid distansköp? Avlämnandet sker när vara lämnas över till leverantören, i detta fallet när du lämnar vara till postnord, 7 § stycke 2 KöpL. Att transportera med postnord måste ses som ett lämpligt transportmedel vid ett köp mellan två konsumenter, 8 § KöpL. Vidare så har ni inte avtalat om något krav på försäkring eller att du står för risken fram till köparen tar emot varan, 7 § stycke 3 KöpL, 8 § KöpL. Därmed har varan som sagt avlämnats när du lämnar vara till postnord och köparen står för risken, 13 § KöpL. Vad innebär detta? Detta innebär att det är köparen som ansvarar i relationen mellan dig och henne. Du har alltså inget ansvar att betala tillbaka henne pengarna rent juridiskt. Köparen står för risken. I denna situationen kan det dock ses som rimligt att ni delar på kostnaderna eftersom ni båda är privatpersoner. Men rent juridiskt så har du inget ansvar. Jag hoppas att de besvarar din fråga. Med vänliga hälsningar

Vad är straffet för hatbrott?

2020-03-15 i Påföljder
FRÅGA |Hej, jag undrar hur straffet för hets mot folkgrupp, grov misshandel och rån samt kränkning ser ut. Om t.ex. en person utför dessa brott mot en person med judisk ursprung och tydligt visar på nazistiska idéer och glåpord mot denna. Vad påverkar straffet samt hur mycket straffrabatt gäller om förövaren är 19 år?
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Jag hoppas att jag kan ge dig ett bra svar. Brott där motivet, d.v.s varför man gör brottet, är grundat på hat mot någon baserat på dessa religion, hudfärg, etnicitet osv. brukar kallas för hatbrott. I Sverige har vi vissa brott som specifikt tar sikte på hatbrott, som t.ex hets mot folkgrupp (16 kap. 8 § Brottsbalken (BrB)) och olaga diskriminering (16 kap. 9 § BrB). Utöver detta har vi en straffskärpningsregel för alla typer av brott om de begås med ett hatmotiv, 29:2 7 p. BrB. För att jag ska kunna förklara skillnaden mellan dessa två grupper av hatbrott så måste jag mycket kort förklara hur domstolen bestämmer straff. De kan förklaras enkelt, om de rör sig om ett brott, så här: 1)Vad har brottet i fråga för abstrakt straffvärde, d.v.s vad är straffskalan för brottet. T.ex har misshandel fängelse till 2 års fängelse och grov misshandel har ett år och 6 månader till 6 års fängelse som straffskala2) Vad har de specifika brottet för konkret straffvärde. Detta bestäms efter en tillämpning av 29:1 -3 BrB och berör omständigheter vid gärningen. De kan vara till exempel avsikten med brottet, ifall de var mer farligt än andra brott av samma typ eller om de var ett hatmotiv. Detta konkreta straffvärde måste vara inom straffskalan för brottet. Vid bedömningen av vad som är straffvärdet utgår man från straffminimum och går aldrig över vad som är straffminimum för en grövre version av brottet . Detta beror på att vid indelningen av vad som är grov eller normal misshandel så ska man i princip beakta samma saker. Kommer man således fram till att en misshandel har ett straffvärde på över 1 år och 6 månader så är den att anses som grov misshandel som dominerande huvudregel.3)Man applicerar 29:5 och 29:7 BrB. 29:5 BrB är omständigheter som inte har att göra med själva gärningen men som ändå borde leda till mildare straff. 29:7 är ungdomsrabatten, se vidare nedan.4)Sedan väljer man en påföljd som når upp till straffvärdet. Detta sker med en presumtion mot fängelse, 30:1, 30:4 BrB. Denna presumtion bryts dock om de är ett återfall, ett s.k artbrott eller ett straffvärde på över ett år.5)Man beaktar tidigare brottslighet om de inte har påverkat bedömningen inom steg 4:a, 29:4 BrB Värt att nämna är att denna steg ordning inte är bindande utan enbart en generell skiss över hur systemet fungerar. Om vi tar fallet med ett rån där den man angriper väljs p.g.a att den tillhör en viss religion så kommer det påverka hur långt straff personen får inom ramen för steg 2. De kommer alltså påverka de konkreta straffvärdet. Om en Nazist rånade eller misshandlade en person för att den är en jude, d.v.s de finns ett motiv i rånet att kränka personen för att den är jude så kommer brottet att bedömas som misshandel eller rån. De faktum att de är ett hatbrott ska påverka straffvärdet d.v.s hur långt straff som personen får. De kommer med stöd av 29:2 7p BrB påverka de konkreta straffvärdet. Vad de gäller hets mot folkgrupp och andra liknande brott där de är direkt angivet i lagtexten att de ska vara på grund av ett motiv mot en viss grupp så är det per definition ett hatbrott. De ska således inte ske en tillämpning av 29:2 7 p. BrB. Detta eftersom det ska vara inbakat i de abstrakta straffvärdet för brottet, d.v.s den straffskala som finns för brottet. Eftersom alla brott av den typ har ett hatbrott motiv så ska inte de påverka den konkreta straffvärdebedömningen om gärningsmannen har ett sådant motiv Vad är ungdomsrabatten för en 19-åring? Vad ungdomsrabatten är ska bero på vilken typ av brott de är samt om de är ett återfall. Även hur stor påföljden är ska påverka. Ju större straffvärde desto större rabatt generellt. Man kan dock i regel säga att man som 19 åring får ⅔ av de straff man hade fått som vuxen, 29:7 BrB. Tack för din fråga. Jag hoppas jag har kunnat ge ett tillfredsställande svar. Med vänliga hälsningar

Är de brottsligt att kasta sin kompis mobil?

2020-03-15 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej!En bekant kastade med flit, helt oprovocerat iväg min mobiltelefon hårt tvårsöver restauranglokalen. Den blev helt förstörd.Jag anser att det är skadegörelse med uppsåt. Det var en dyr Samsung Galaxy S9.Dessutom hade jag viktiga, oersättliga foton och filmer,filer, sms bla i den som jag nu har svårt att komma åt.Vad säger brottsbalken ?Vad kan jag göra?Tack på förhand. MvhAnneli
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Jag hoppas att jag kan hjälpa dig besvara din fråga. Din fråga tolkar jag som att den är främst riktad på om din bekanta, låt oss kalla hen B, har gjort något brottsligt. Detta kommer jag besvara. Jag kommer även besvara frågan ifall du kommer har rätt till någon form av ersättning, d.v.s den skadeståndsrättsliga aspekten av frågan. Skadegörelse 12 kapitlet 1§ Brottsbalken (BrB) Eftersom B har kastat din mobil så den har gått sönder så har han skadat den. Eftersom de inte är hans mobil utan de är din mobil och de är du som lider en ekonomisk skada så har han skadat något som annan, du, har rätt till. Detta innebär skadegörelse, 12 kap. 1§ BrB. Att man kastar något och att saken i fråga går sönder är ett helt naturligt händelseförlopp. Kausalkedjan mellan B´s kontrollerade gärning (att kasta mobilen) och att den sedan går sönder var fullt möjlig att förutse för B. Således kan vi säga att de är skadegörelse rent objektivt, d.v.s utan att ha prövat uppsåt. Skadegörelse är ett uppsåtsbrott, d.v.s gärningsmannen måste haft uppsåt till alla rekvisiten för att de han ska ha gjort sig skyldig till ett fullbordat brott, 1 kap. 2§ BrB. B måste ha vetat att de var din mobil, de utgår jag ifrån. Han har därmed vad som kallas insiktsuppsåt till att mobilen tillhörde dig. Frågan blir då om han hade uppsåt till att följden av hans kontrollerade handling, att kasta mobilen, skulle skada den på det sättet som skedde. De finns tre former av uppsåt: Avsiktsuppsåt, vilket i detta fallet vore att B ville att den skulle gå sönder genom hans kast. Det vore alltså avsikten med kastet. Insiktsuppsåt vore att B i detta fallet hade en insikt i att: Om jag kastar mobilen så kommer den gå sönder. Till sist, likgiltighetsuppsåt. Likgiltighetsuppsåt är att B insåg att de fanns en risk för att mobilen skulle gå sönder och han var likgiltig inför att den skulle gå sönder. Annorlunda uttryck att mobilen gick sönder var inte ett beaktansvärt skäl att inte kasta mobilen. B har kastat mobilen. Då sannolikheten att den går sönder då är otroligt hög så tyder mycket på att B hade för avsikt att den skulle gå sönder. I vart fall måste han haft en insikt i att den skulle gå sönder med tanke på hur ömtåliga mobiler är och hur du beskriver att han kastar den tvärt över restaurang lokalen. Visserligen är de B´s insikt som är avgörande, men när vi bedömer insikten måste vi tillåta oss vissa generaliseringar om vad en normal person hade haft för insikt om en gärnings effekter. De är nämligen omöjligt för domaren att veta exakt vad B tänkte i momentet när han kastade vilket egentligen är vad vi bedömer. B har således med uppsåt skadat din mobil och därmed gjort sig skyldig till skadegörelse, 12 kap. 1 § BrB. Med beaktande av mobilens värde så är de skadegörelse av normalgraden. Skadestånd 2 kap. 1 § Skadeståndslagen (SkL)Eftersom B har förstört din mobil så har han vållat sakskada. Eftersom han har vållat den med uppsåt , se ovan, så har du rätt till att han ersätter dig för skadan. Detta kommer vara kostnaden för en reparation av mobilen. Jag tror dock du kommer ha svårt att få någon extra ersättning för bilder och dylikt då de inte är en sak. Du har dock utan tvekan rätt till ersättning för reparation av mobilen, 2 kap. 1 § SkL. SammanfattningDin bekanta har begått brottet skadegörelse samt är skadeståndsskyldig till dig för värdet på mobilen. Med vänliga hälsningar

Bedrägeri på facebook

2020-03-15 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hej! Skulle köpa en nagelfil av en privat person på facebook, och swishat pengar till personens "kollega" som iprincip skulle sköta resten. Så klart finns det ingen fil och personen har tagit bort sin fb profil etc. Jag undersöker saken fortfarande, men verkar som om fler personer har blivit lurade av denna personen. hur tar jag detta vidare, när jag har tillräckligt med bevis?
Karl Montalvo |Hej, tack för att du vänder dig till oss på lawline! Jag hoppas att vi kan besvara din fråga. Jag kommer först redogöra ifall de du har blivit utsatt för innebär ett brott, sedan vad du kan göra åt det. Är det som personen gör brottsligt? Brottet i fråga är bedrägeri som finns i 9 kap. Brottsbalken (BrB), 9 kap. 1 § BrB. Eftersom personen har angett att han säljer nagelfilar så har han givit föreställningen att han säljer sådan. Eftersom ingen hade köpt eller betalat om så inte var fallet så har han genom att vilseleda dig och de andra kunderna fått er att göra en handling. I detta fallet är handlingen en betalningen. Eftersom vi kan utläsas av hans agerande att de aldrig fanns någon fil, så hade han hela tiden för avsikt att inte prestera. Alltså fick han en ekonomisk vinst i samma stund som ni fick en ekonomisk skada. Detta skedde vid din betalning. Detta är ett bedrägeri, 9 kap. 1§ BrB. Eftersom gärningsmannen riktar sig mot flera personer så kan brottet anses vara av särskilt farlig art, vilket talar för att de ska betraktas som grovt, 9 kap. 3 § BrB. I motsatt riktning talar dock de låga värdet i jämförelse med andra "större" bedrägerier. Ifall de sker systematiskt och som en del av en större organiserad brottslighet så kan de också vara att väga in i bedömningen om de är grovt. De är vidare värt att notera att personen kommer dömas för X antal fall av bedrägeri. Där X är antal personer som han har lurat. Har han lurat 100 personer kommer han dömas för hundra fall av bedrägeri. Vad kan du göra?De första du borde göra är att anmäla till polisen. Du kan se på polisen hemsida hur du går tillväga. De andra du kan göra är att ta kontakt med de andra som har blivit bedragna. Desto mer information som kan överlämnas till polisen desto större möjlighet har de att utreda brottet. I min mening borde inte de svåra vara att bevisa brottet utan att identifiera privatpersonen och hans kumpan. Detta blir lättare ju fler målsägande de finns, vidare kan antas att polisen lägger större resurser ifall fler personer har och riskerar att bli lurade. På frågan när du har tillräckligt med bevis, så är de mer en processrättslig fråga. De åklagaren måste kunna göra för att de ska bli en fällande dom är att hitta en person som de kan ställas utom rimlig tvivel har begått brottet. En förundersökning däremot, d.v.s när en åklagaren tillsammans med polis utreder fallet ska startas så fort det genom anmälan eller annat skäl finns anledning att anta att ett brott som är under allmänt åtal, de är bedrägeri, har förövats, Rättegångsbalken (RB) 23 kap. 1§. I förundersökningen ska polisen då utreda vem som är skäligen misstänkt och om de finns tillräckligt med bevis för att väcka åtal, 23 kap. 2 § RB. Detta underlättas såklart om de finns mer målsägande som kan berätta om vad som har hänt. SammanfattningBrottet i fråga är bedrägeri. De du ska göra är att anmäla brottet till polisen samt kontakta de andra offren så att polisen har mer att arbete med i sin undersökning. Tack för att du vände dig till oss på Lawline. Med vänliga hälsningar

Vad betyder "liknande förhållanden" i 11 kap. 4 § FB?

2020-03-29 i God man & förvaltare
FRÅGA |Hej!Enligt Föräldrabalken 11 kap. 4§ kan du få god man om du på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande inte längre kan bevaka din rätt, sköta din ekonomi eller sörja för din person. Min fråga gäller mer specifikt vad som kan anses ingå i "liknande förhållanden" utöver t ex diagnoserna ADHD och Aspergers syndrom.
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på lawline! Jag hoppas att vi kan besvara din frågan. Jag kommer nedan presentera resultatet av min utredning om rekvisitet "liknande förhållanden" i 11 kap. 4 § Föräldrabalken (FB.). När vi utreder rekvisitet kan vi även ta hjälp av reglerna för förvaltarskap (11 kap. 7 § FB) eftersom de sker på samma grunder som god man enligt 11 kap. 4 § FB. Det vill säga "liknande förhållande" är både en grund för godmanskap och förvaltarskap. Skillnaden mellan dessa två är vilket behov som den enskilde har, se NJA 2018 s. 350. Generellt om grunderna för godmanskap Grunder i 11 kap. 4§ Föräldrabalken, d.v.s sjukdom, psykisk störning osv, är uttömmande. Vilket betyder att kan inte få en god man eller förvaltare p.g.a något som inte faller in under "sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande", NJA 2018 s. 350. Anledningen till att de är uttömmande reglerat och inte mer flexibelt kan förklaras med att de är en så ingripande åtgärd, mer om detta nedan. Annat liknande förhållande Enligt motiven till Föräldrabalken kan "liknande förhållande" vara alkohol och narkotikamissbruk av allvarligt slag. Ifall den enskilde inte kan sköta sina angelägenheter på ett tillfredsställande sätt och detta är på grund av missbruket så kan de vara grund för en god man. Som mer konkret exempel kan ges en situationen där godmanskap är ett bra medel för att hindra den missbrukande från att sälja sina tillgångar för att finansiera sitt missbruk, Se prop. 1987/88:124 s. 145 och 168. Vidare har HD sagt i NJA 2019 s. 837 ( se punkt 17 och framåt) att spelmissbruk kan, ifall de är fråga om mycket allvarliga problem, anses falla in under "liknande förhållanden". Andra förhållanden som kan lyftas är allmän ålderdomssvaghet i vissa fall, ålderdoms betingade psykiska störningar eller kroniskt trötthetssyndrom, NJA 2018 s. 350. Ifall dessa anses vara ett försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande är svårt att avgör. De är svårt att avgöra vad som är annat liknande förhållande, detta eftersom de sällan tillämpas. Detta är på grund av hur ingripande åtgärden är för personen i fråga. Att åtgärderna som är kopplade till rekvisitet är så ingripande och uppräkningen är uttömmande gör att man av rättssäkerhetsskäl ofta håller sig väldigt nära de exemplifierade omständigheterna. Här kan nämnas att förvaltarskap som också använder "liknande förhållande" alltid är ett ingrepp i personens rätt till privatliv ( 8.1 art Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (EKMR)). Detta medför ytterligare och hårdare krav för att staten ska få beslut om det. De måste t.ex ha lagstöd, finnas ett behov i ett demokratiskt samhälle samt vara proportionerligt, 8.2 art EKMR. Detta medför att man måste tydligt peka ut vad som kan vara en grund för förvaltarskap och inte kan ha odefinierade regler. På grund av detta kan man, i de absolut flesta fallen, inordna grunden under de konkreta exempel som ges, likt sjukdom eller psykisk störning. De grunder som skiljer sig på ett sådant sätt att de hade varit svårt att inordna dem under de andra exemplena i lagregeln är som sagt missbruk av olika slag. De bör dock nämnas att HD lägger stor vikt på att spelmissbruk kan vara en kliniskt diagnos när de bedömer att de faller in under "liknande förhållande" (NJA 2019 s. 837 p. 14-17). De är alltså inte fråga att man rör sig så långt ifrån de i exemplifierande rekvisiten. SammanfattningDe enda omständigheterna som tydligt faller in under just liknande förhållande är olika typer av missbruk. Med vänliga hälsningar

Är de bedrägeri att måla om figurer och sälja på nätet?

2020-03-15 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hej jag undrar om det är en förfalskning eller annat olagligt om man målar om en Tuffa Viktor figur. Dom är olika värda allt från 200 till 1500 kr. Jag köpt nu två st figurer på Tradera , Står inget om att dom är om målade . Men det ser man direkt att dom är när man får dom. Jag vill ju ha originalet av den klubb jag håller på.Den här personen köper de billigaste på Tradera målar om dom till de dyraste. Är det lagligt ? Jag känner mig jätte lurad, speciellt när man ser den varit målad i Sverige dress och har IFK nu. Pris skillnad ca 1000 till 1200 kr. Tack för svar på förhand .MVH Christian .
Karl Montalvo |Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Jag hoppas att jag kan hjälpa dig besvara din fråga. Jag kan här se det i två delar. Den första är om de som säljaren har gjort är brottsligt, d.v.s om de utgör något brott. De brottet som jag kommer undersöka är bedrägeri, 9 kap. 1 § Brottsbalken (BrB). Den andra frågan man kan ställa sig är om du kan ställa några köprättsliga krav, d.v.s om du har rätt att t.ex häva köpet eller få ersättning. Jag kommer att besvara dessa två frågor var för sig. Är det bedrägeri? 9 kap. 1 § BrB Bedrägeri är när någon vilseleder någon annan så att denna personen gör något vilket innebär en skada för den som blir vilseledd och en vinning för den vilseledande. I detta fallet så har vi då frågan om du kan ansetts ha blivit vilseledd på ett otillåtet sätt. Vad du anger så hade du inte köpt figuren för det priset om du vetat att de inte var från klubben, du har alltså blivit vilseledd till köpet. Frågan blir då om de är på ett otillåtet vilseledande. De brukar i den rättsliga litteraturen ibland sägas att du ska ha vilseletts på ett gärnings culpöst sätt. D.v.s att säljaren ska ha tagit en otillåten risk när han annonserade på det viset som han gjorde. Ett vilseledande kan vara att man inducerar något genom sitt agerande. Ett exempel är att om B säger till A att han fick ett barn, då inducerar han att inte fick tvillingar. Han har inte uttryckligen sagt det, men de är framgår av sammanhanget. Ett annat exempel är om den som bedriver en antikaffär ställer ut en tavla som ser antik ut och sätter priset så som om den vore från medeltiden, utan att skriva att den är det. Då inducerar han att den är från medeltiden. Jag har ingen exakt inblick i marknaden för tuffa viktor figurer. Men med beaktande på att de är en prisskillnad på runt 500 % så tycker jag mycket talar för att priset i sig indikerar att de är en äkta vara. De är dock inom affärstransaktioner tillåtet att t.ex ljuga om vad man betalade för en vara eller att överdrivet lovprisa den i reklam, NJA 2016 s. 39. Först när detta är "ett klart överskridande av den gräns som enligt gängse uppfattning anses vara rimlig för en viss förhandlingssituation kan det komma i fråga att utkräva ansvar" NJA 2016 s. 39. Den stora skillnaden i priset och att de får anses röra sig om två distinkt skilda marknader för den produkten du fick och den du ville ha talar för att de är ett otillåtet vilseledande. I motsatt riktning talar att säljaren inte sagt något distinkt om att han inte målat den själv samt att den säljs på tradera. Att han inte har sagt att den är äkta får anses tala starkt för att de inte är bedrägeri. Men de faktum att de är en sådan markant prisskillnad anser jag medföra att de är otillåtet. Eftersom tron att de är äkta varan har fått dig att göra ett köp som du inte skulle gjort annars, samt att du har fått något som inte är värt de du betalade, så har du lidit en skada och han en vinst. De objektiva kraven kan därmed (se ovan) anses vara uppfyllda, 9 kap. 1 § BrB. Den andra sidan är att de ska vara uppsåtligt, 1 kap 2§ BrB. Han som sålde måste uppsåtligen vilselett dig. D.v.s att han förstod att du handlade i tron att de var "äkta" figurer. Han ska haft insikten i att hans marknadsföring skulle medföra att köparen köpte i tron att de var en "äkta figur". Detta är svårt för mig att uttala mig i om det är fallet. Men då värdeskillnaden är så stor så talar det för att han haft insikt i att så var fallet och därmed agerat uppsåtligt. En relevant jämförelse som kan ligga till grund för denna bedömning är hur hans annons såg ut i jämförelse med andra äkta- och fejk-varor. De behöver dock inte vara uppsåtligt om t.ex han anser att sitt arbete är värt den prisskillnaden och därmed inte uppsåtligen vilseledde någon. De finns därmed inte tillräckligt med information för att avgöra frågan. Men de kan mycket väl vara bedrägeri, 9 kap. 1§ BrB. Den Köprättsliga aspekten Det först vi måste avgöra hur utbredd säljarens verksamhet är. Är han att betrakta som en näringsidkare eller som en privatperson? För att man ska vara en näringsidkare så krävs att de ska vara i samband med egna näringsverksamheten, 1§ konsumentköplagen (KKL). Näringsverksamhet kan översättas ungefär med verksamhet av ekonomisk natur och av sådan karaktär att den är att anse som yrkesmässig, Prop 2001/02:134 s. 81. Med beaktande av den mindre marknad som de gäller och att de enskilda figurerna inte har ett så stort värde samt att de säljs på tradera så anser jag att mycket tyder på att de inte är att betrakta näringsverksamhet. Jag anser att säljaren troligtvis inte når upp till de krav på att den ska vara yrkesmässig, jfr NJA 2018 s. 866 p. 8. Att han inte sålde figurerna som en näringsidkare medför att de är köplagen (KöpL) och inte konsumentköplagen som gäller, 1 § KöpL. Frågan blir här om de är fel på varan. Fel föreligger bl.a om varan inte stämmer överens med vad som följer av avtalet vad de gäller ex. kvalitet och art,17 § KöpL. Den ska mer preciserat stämma överens med den beskrivningen som säljaren har lämnat, 17 § 3p KöpL. Om fel kan generellt sägas de blir en fråga om den avvek från vad du hade fog att förvänta dig, 17 § 2 st KöpL. Vid bedömningen av vad du hade fog att förvänta dig så har vi en skillnad mellan om de vore att betrakta som ett konsumentköp eller inte. HD har nämligen i ett rättsfall sagt att de var fel på varan när en segelbåt, som inte hade hävdats vara från Sverige, var från Polen. Detta p.g.a att säljaren i konsument köpet borde informerat om att båten var den första versionen som inte var från Sverige. Detta även fast det inte påverkade kvaliteten, NJA 2001 s. 155. En sådan upplysningsplikt finns inte i köplagen, jfr 16 § KKL och 17§ KöpL. Detta blir inte exakt applicerbart på ditt fall då din figur verkar ha en sämre kvalitet än du trodde men kan ändå påverka säljarens plikt att informera dig om vissa saker. Vilket skulle kunna tolkas innefatta att informera om hur den producerats. Vad du har fog att förvänta dig blir mycket av samma diskussion som fördes ovan av vad som induceras genom köpet. Är de tydligt att figuren har en bristande kvalitet och inte är vad som utlovades av annonsen så finns ett fel. De höga priset och att du enkelt kan märka att den är målad pekar på detta. I samma riktning talar att "äkta" varor har ett högre värde. I bedömning ska dock som sagts i ovan beaktas att de är ett inte är ett konsumentköp och att de har skett på tradera. Är det ett fel så kan du kräva vissa åtgärder ifall du reklamerar i tid, d.v.s inom en skälig tid från när du borde upptäckt felet vilket är när du fick varan, 32§ KöpL. Du har nämligen en viss undersökningsplikt av varorna efter du fick dem, vilket torde inkludera att genomföra en visuell besiktning av figuren i detta fallet som upptäcker felet, 31 § KöpL. De finns ingen undersökningsplikt innan köpet om inte säljaren har bett om det eller du hade möjlighet att företa en sådan, 20 § KöpL. Man får inte hävda att något är ett fel som man måste antas vetat om vid köpet. Med den information som du har gett finns inget skäl att säga att du borde vetat om felet. Ifall de är att betrakta som ett fel, och du reklamerat i tid, så har du rätt att kräva att personen avhjälper felet. De verkar dock som att de inte är möjligt. Han kan inte måla den till en "äkta" vidare verkar en omleverans svår, jfr 34§ KöpL. De aktuella i frågan blir nog istället ett prisavdrag, där du får ersättning för prisskillnaden på vad de var värd och vad du betala. Beakta docka att han torde ha rätt till viss ersättning för de arbete han lagt ned på den, 37, 38 § KöpL. De finns även viss möjlighet att du får häva avtalet, 39 § KöpL. Denna möjlighet kopplas återigen till vad de faktiska värdet av saken var. Felet får anses vara en väsentligt fel för dig, frågan blir då om säljaren borde insett detta faktum. Är så fallet har du rätt att häva köpet. Sammanfattning Jag har försökt visa på vad som kan gälla i fallet. Jag kan tyvärr inte ge ett mer exakt svar eftersom jag inte vet mer om omständigheterna. Jag hoppas dock att detta har gett dig en viss förståelse om vad som gäller på området. De som jag har sagt är att de beroende på hur tydlig annonsen var och vad som säljaren visste om, vad de egentligen var värda, och hur bra gjorda de var, kan vara bedrägeri. Vidare har jag sagt att med beaktande av liknande faktorer kan de vara ett fel i varan som ger dig rätt att kräva prisavdrag eller häva köpet. Med vänliga hälsningar

När fullbordas en ringa stöld?

2020-03-15 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej!Vad räknas som en kassaspärr? Blev för några dagar sen tagen för ringa stöld på 25kr men är osäker på om jag faktiskt passerade kassalinjen i fråga och därför begick det straffbelagda brottet eller bara gjorde mig skyldig till försök Som då inte kan straffas. Jag stod vid kassan(där man betalar) alltså precis framför butiksbiträdet när dom "tog mig". Jag hade inte passerat hela kassan och inte heller börjat gå på den del av kassan där det svarta badet rullar ut skannade varor. Bör jag erkänna brott eller försöka driva min sak för att det inte var helt genomfört? (Gäller en 16åring som är rädd för att hamna i brottsregistret)
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Jag hoppas att jag kan svara på din fråga. Jag kommer fokusera på min juridiska åsikt ifall du har begått ett brott. Avvägningen om du ska erkänna eller ej är inget jag vågar sätta mig in i då jag inte vet alla fakta. Men jag hoppas verkligen att min redogörelse om vad som gäller och vad jag tror är fallet för dig kan hjälpa dig i ditt beslut.Din fråga handlar om fullbordanspunkten för stöld. Stöld finns reglerat i 8 kap Brottsbalken (BrB), 8 kap 1 § BrB. För att de ska vara en stöld måste ett antal rekvisit uppfyllas. För att förenkla kan man säga att de ska vara : Ett olovligt tagande av något som har ett ekonomiskt värde och tillhör någon annan med en avsikt att göra det till sitt eget. Brottet fullbordas i normala fall när tagandet är fullbordat. Detta sker när du sätter dig i besittning av saken. Detta kan illustreras genom ett exempel: A gör ett inbrott hos B. A tar då och lägger ned tavlor och pengar i en väska. Brottet fullbordas då så fort som A lägger ned sakerna i väskan och inte när han senare lämnar huset. Han får nämligen besittning av sakerna så fort han tar tag i dem. De brukar kallas besittning genom direkt rådighet. Detta är huvudregel, men har dock ansetts få modifieras i butiker. Eftersom med denna tanken hade brottet fullbordats när du tar sakerna och lägger dem i kundvagnen. De har inte ansetts lämpligt. Istället säger man här att det tagandet är lovligt och att de sker ett nytt olovligt tagande vid en senare punkt. Vad den senare punkten ligger har utvecklats i praxis. Är när man passerar en kassaspärr, lämnar butiken eller går mellan två klart avgränsade avdelningar, se t.ex NJA 1972 s. 252. Följande citat från Västra götalands hovrätt förklara rättsläget"Frågan om när tillgreppsbrott i affärer skall anses fullbordade har i rättspraxis varit föremål för prövning vid flera tillfällen. Högsta domstolen uttalade i rättsfallet NJA 1972 s. 253 att starka skäl talade för att tillämpa en enhetlig regel beträffande alla typer av butiker, där det är tillåtet för kunderna att själva ta varorna och medföra dem till en kassa eller en expedit. Med hänsyn till den utveckling som redan ägt rum i rättspraxis måste denna regel bli, att fullbordat tillgrepp icke anses föreligga förrän varan förts ut från butiken eller, i fråga om varuhus med klart avgränsade avdelningar, ut från avdelningen. När butik eller varuhusavdelning är försedd med kassaspärr, innebär passerandet av spärren helt naturligt att varan förs ut från butiken eller avdelningen." RH 2007:49I praxis kan vi säga att en kassaspärr även kan vara en larmbåge. I ovan nämnda rättsfall säger dock hovrätten att ifall något sådan kassaspärr eller larmbåge inte finns, så fullbordas brottet först när man lämnar butiken. D.v.s när man går ut genom dörrarna. En kassaspärr måste för att regeln ska få den tydlighet som krävs vara tydlig. Ett exempel på en kassaspärr kan vara den spärr där du scannar ditt kvitto vid en självscannings butik.I fallet (RH 2007:49) så ansågs inte en stöld fullbordad när personen stoppades "mitt i dörröppningen till butiken". Detta påverkas inte av om de är tydligt att personen har haft för avsikt att stjäla saken. Brottet är (oavsett personens avsikt) inte fullbordat innan man lämnat butiken.Vad jag kan avläsa från ditt fall så verkar du stå precis vid kassan. De verkar här konstigt att de skulle haft en tydlig kassaspärr eller liknande som du redan passerat. I sådana fall hade varje kund begått ett brott. Vidare så kan vi som sagt se från praxis att gränsen går vid dörren om inte någon sådan spärr finns. Därmed skulle jag göra den juridiska bedömningen att du inte har fullbordat stölden.Eftersom värdet enbart är 25 kr så är de såpass litet att de är att betrakta som ringa, gränsen går nämligen generellt vid butiksstölder på 1250:-. Detta medför att de blir en ringa stöld vilket du poängterar inte är straffbelagt som försök, 8 kap. 2 & 12 § BrB.Jag hoppas att detta kan ge dig vägledning i ditt beslut. Med vänliga hälsningar

Den Svenska regleringen om sexualbrott

2020-03-15 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Hur ser det svenska rättsväsendet på sexualbrott?
Karl Montalvo |Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Jag hoppas jag kan ge ett bra svar. Eftersom den juridiska delen av rättsväsendet d.v.s lagarna och reglerna är de som jag kan bästa så kommer jag fokusera på detta i mitt svar. Jag kommer att besvara din fråga i två delar Vad har vi för regler och vad innebär de? Vad har ändrats och hur jämför sig det med andra brott?Vad har vi för regler och vad innebär de? Reglerna om sexualbrott finns i brottsbalkens (BrB) 6 kapitel. De huvudsakliga brottet är där våldtäkt, 6 kap. 1§ BrB. För att de ska vara en våldtäkt så krävs det att gärningsmannen genomför ett samlag (eller något annan handling som är lika kränkande som ett ofrivilligt samlag) med någon som inte deltar frivilligt. Detta är den enkla definitionen av en våldtäkt. Vad som är "frivilligt" kan dock utvecklas. Den första frågan man kan ställa när man bedömer om de är frivilligt (rent rättsligt) är om offret har gett till uttryck att samlaget är frivilligt genom t.ex ord, handling, mimik osv. Har offret inte gjort detta, d.v.s har den inte på något sätt visat att samlaget är frivilligt så är möjligheten att de inte ska vara våldtäkt mycket liten, Prop 2017/18:177 s.34. Är de så att offret har uttryckt frivillighet i någon form så utesluter de dock inte våldtäkt. Man behöver nämligen besvara frågan om uttrycket är rättsligt relevant och de finns tre situationer där de aldrig anses vara rättsligt relevant. De är följande. 6 kap. 1§ första punkten BrB Samlaget är en följd av olaga tvång. Detta är om samlaget är en följd av att gärningsmannen utövar våld eller hotar om brott, åtal, ange offret för brott eller lämnar ett menligt meddelande om personen. Ett menligt meddelande kan vara till exempel att sprida att personen varit otrogen eller har extrem politiska åsikter , 2.4.2.1 Asp, Lexino 6:1 (2019). De är i dessa fall åklagaren som måste visa att samlaget var en följd av våldet eller hotet, prop. 2017/18;177 s.81. Vilket medför att ibland kan de ses som våldtäkt när de sker ett samlag i en relation där det även förekommer våld och ibland inte. 6 kap. 1 § andra punkten BrB Samlaget är ett utnyttjande av offrets särskilt utsatta position. I lagtexten ges vissa exempel av vad som kan anses vara en särskilt utsatt position. De kan vara t.ex att man utnyttjar någons alkoholpåverkan, psykiska störning eller sjukdom. De behöver inte vara någon av just de angivna och kan även vara kombinationer av dem. De avgörande är om offret hade en begränsad förmåga att freda sin sexuella integritet. Exempel på detta kan vara att någon blir utsatt för ett samlag under en massage och helt överrumplas, Prop 2012/13:111 s.112. De finns vidare ett krav på att de ska vara otillbörligt vilket de är när de är ett angrepp på den andres sexualitet. Vad som kan vara intressant att notera är att vilseledande om t.ex sitt kön eller sitt yrke inte anses falla in i situationen. 6 kap. 1§ tredje punkten BrB De sista är att gärningsmannen allvarligt missbrukar sin förtroendeställning. Detta kan vara att man utnyttjar ett lydnadsförhållande eller en ekonomisk beroende situation. De är generellt situationer där gärningsmannen kan fatta beslut som påverkar offret på ett sådant sätt att de stark påverkat dennes beslut att genomföra samlaget, NJA 2015 s.536. Så de var alltså de fallen där även om personen har gett uttryck för samtycke så är de trots detta att anse som våldtäkt. Många av de resterande brotten i 6 kap. BrB bygger på denna frivillighetsbedömning . T.ex oaktsam våldtäkt (6 kap 1a § BrB) är om offret enligt ovan angivna kriterier inte deltog frivilligt, men gärningsmannen inte anses ha uppsåt till detta faktum. (Uppsåt är enkelt förkortat han insåg inte eller de spelade ingen roll för honom ifall offret deltog frivilligt) Istället är situationen sådan att han "enbart" insåg att de fanns en risk för att hon inte deltog frivilligt och ändå genomförde samlaget. Se HD domen "Övernattningen". Sedan finns även sexuellt övergrepp, 6 kap. 2 § BrB. Detta brott finns också i en vanlig form och en oaktsamhet form, 6 kap 3 § BrB. Här är bedömningen av vad som är frivilligt samma. Skillnaden är att handlingen inte är ett samlag men ändå är en handling som har påtagligt sexuell prägel. D.v.s vad som i lagen kallas "en annan sexuell handling än som avses i 1 §". Handlingen bestäms alltså negativt från definitionen av samlag eller där jämförlig handling. Detta var en mycket kortfattad regelgenomgång. Vad har ändrats och hur jämför sig det med andra brott? De som har ändrats på senare år är att vi har infört frivillighet som grunden för vår sexuallagstiftning. De är alltså inte längre nödvändigt att de förekommer tvång för att de ska vara en våldtäkt utan en brist på uttryckt frivillighet i sig är tillräcklig. Detta har ansetts vara ett stort steg framåt för sexuallagstiftningen. De är också något som gör Sverige rätt unika i jämförelse med andra länder. Om man jämför hur vår syn på sexualbrotten är så kan man jämföra straffskalan för våldtäkt med andra brott. För en våldtäkt som inte är grov, för det krävs t.ex att de är flera personer eller pistolhot, så är straffskalan 14 dagars fängelse till 4 år, 6 kap. 1§ BrB. Detta kan jämföras med misshandel som också börjar på 14 dagar men enbart går till 2 år, 3 kap. 5 § BrB. För ett rån så är straffskalan mellan 1 år till 6 år, d.v.s högre än de för våldtäkt, 8 kap 5 § BrB Jag hoppas här att jag har gett en ungefärlig bild av hur rättssystemet ser på sexualbrott. Har du ytterligare frågor så är du varmt välkommen att åter vända dig till oss på Lawline. Med vänliga hälsningar