Fel i båt som sålts i befintligt skick

2020-07-27 i Köplagen
FRÅGA |Hej Lawline, Jag köpte en båt som annonserades med en central utrustningsdetalj som av praktiska skäl inte testades innan kontrakt. Säljaren (privatperson) uppgav att den utrustningen fungerade som den skulle och samtal av olika aspekter fördes utan att någon reservation framkom. Samma dag som köpet genomfördes upptäcktes att utrustningen inte fungerade. Säljaren var då med på plats. Vi har därefter upptäckt att försök till reparationer gjorts och spåren är färska men detta var inget som nämndes varken före eller efter upptäckten. I kontraktet står det standardmässigt "befintligt skick"Har vi enligt köplagen rätt att få tillbaka pengar? Det handlar om ett värde på ca 50 000kr på en båt som kostar 350 000kr.
Karl Montalvo |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Jag hoppas att vi kan hjälpa dig.Som du korrekt noterat så är de köplagen (KöpL) som gäller. Detta eftersom de är ett köp mellan två privatpersoner, 1 § KöpL. Din fråga verkar vara om ni har rätt att få tillbaka pengar. Att få tillbaka pengar eller som de kallas i Köplagen "prisavdrag" är en form av påföljd. För att få rätt till en påföljd som köpare så ska de förekomma ett fel i varan eller att säljaren har levererat varan försent, 22 och 30 §§ KöpL. I ditt fall blir de sålunda aktuellt att undersöka om de finns något fel i varan. Fel i varan regleras i 17§ KöpL men de finns en specialregel som gäller just friskrivningar likt "säljs i befintligt skick", 19 § KöpL. I ditt fall tolkar jag det som att utrustning inte fungerar alls och med tanke på att du värderar den till att vara värd omkring 15 % av köpeskillingen så får de anses vara en stor del av köpet som är defekt. Jag anser här att du har ett bra case att bygga att de är fel på båten trots felskrivningen. De verkar nämligen som att ni har diskuterat funktionen relativt utförligt. Vidare så framgår som nämnt att de rör en central del av båten samt är något som säljaren var medveten om. Säljaren måste vetat om att båten just hade försökt repareras och mycket tyder på att han då borde vetat om att utrustningen inte fungerade som de skulle. Var han medveten om det så borde upplyst om det vilket i sig gör att båten är felaktig, 19§ 1 p KöpL. Säljaren har ju i detta fallet lämnat uppgifter om att den fungerar som den ska när han vet om att så inte är fallet. Detta får antas ha inverkat på köpet. Men även om säljaren inte visste om att utrustningen nu var defekt så har han underlåtit att informera om att de varit problem. Om en reparation har utförts inom snar framtid och man är medveten som säljare att köparen inte har någon möjligt att kontrollera funktionen innan köpet så borde man informera köparen om problemen. Vidare kan hävdas att säljaren brist på information påverkade köpet. Hade köparen informerat om reparationen kan i min mening hävdas att du som köpare hade antingen krävt ett lägre pris eller utfört ytterligare kontroller och då upptäckt den defekta utrustningen, 19 § 2 p KöpL.Som sista argument kan lyftas att alldeles oavsett så var båten så mycket sämre än du kunde förvänta dig att den ändå var behäftad med fel, 19 § 3 p KöpL. När de finns en friskrivning så krävs att de är i väsentligt sämre skick, 19 § 3 p KöpL. I ditt fall är den värd 15 % mindre än köpvärdet. Detta är på gränsen av vad som kan anses vara väsentligt, men mycket talar för att värdet i sig gör att de är att betrakta som väsentliga, NJA 209 s. 808 p. 10 f. De övriga omständigheterna, t.ex säljarens bristande information och bristen på specifika felskrivningar om denna typ av problem kan inverka. I ditt fall pekar de omständigheter som du angivit på att de bör ses som väsentligt. Andra avgörande faktorer blir skicket i övrigt och hur köpesumman förhåller sig till köp av andra båtar i av liknande kvalitet. Jag ser att även här har du ett starkt case med tanke på värdet av felet.Så om vi förutsätter att båten har ett fel så kommer vi till frågan om påföljd. De första alternativen är alltid omleverans eller avhjälpande. Eftersom du köper av en privatperson så verkar kanske inte omleverans (d.v.s att man får en ny istället för den felaktiga) så relevant. Avhjälpande kan nog vara det. Säljaren kan nämligen kräva att få möjlighet att reparera utrustningen. Detta innan du har rätt till pengar, 34, 36 § § KöpL. Kan inte felet avhjälpas så kan prisavdrag eller hävning bli aktuellt, 37 § KöpL. De är här du kan kräva att få den 50 000 som den är värd mindre tillbaka i form av ett prisavdrag, 38§ KöpL.Sammanfattning:Jag tror att du har bra möjlighet att hävda att varan vara felaktig och därmed att du har rätt till en påföljd. Främst på grund av att köparen måste vetat om eller borde vetat om felet och därför borde informerat dig som köpare. Men även p.g.a felets storlek. Detta trots att den såldes i befintligt skick.Jag hoppas de besvarade din fråga.Med vänliga hälsningar

Pengar på konto

2020-06-29 i Bodelning
FRÅGA |Min man och jag har varit gifta i 17 år. Vi har två barn i tonårsåldern. Jag har nu begärt skilsmässa. Vi har inget äktenskapsförord. Min man har varit den som haft ansvar för vår ekonomi och haft tillgång till alla våra konton, medan jag endast haft tillgång till mina egna konton. Jag har litat på honom. Det har nu visat sig när jag går igenom mina konton att han under många år systematiskt har fört över pengar från min lön till hans egna konto för eget syfte samt tagit pengar från mitt fondkonto där jag sparar till pension varje månad. Det är stora belopp på över en halv miljon kronor. Hur ser mina förutsättningar ut att få tillbaka mina pengar vid bodelning? Vi äger ett gemensamt hus där tanken är att jag skall bo kvar samt att barnen stadigvarande skall bo hos mig.
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Jag hoppas att vi kan hjälpa dig. Reglerna om äktenskap finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Där framgår att efter en skilsmässa så ska en bodelning genomföras. En bodelning är som namnet indikerar en process där man delar "boet" helt lika, 11 kap. 3 § ÄktB. Boet är allt som är giftorättsgods, 10 kap. 1 § ÄktB. Giftorättsgods är alla tillgångar, detta inkluderar pengar på konton, bilar och fonder. De enda som undantas - som huvudregel - är enskild egendom, 7 kap. 1 § ÄktB. Eftersom ni inte har något äktenskapsförord så kommer inte pengarna på hans konton vara enskild egendom, 7 kap. 2 § ÄktB. Ingen av de andra sätten för egendom att bli enskild är nämligen inte tillämpliga, 7 kap. 2 § ÄktB. Detta innebär alltså att pengarna som din före detta har tagit ska ingå i bodelningen. Vid bodelningen kommer du alltså har rätt till hälften på samma sätt som din make, 11 kap. 3 ÄktB. De gör sålunda inte så stor skillnad vems pengarna är om de inte är så att någon av er har stora skulder som ni får göra avdrag för, 11 kap. 2 § ÄktB. Är så fallet så kan de vara värt för dig att försöka bevisa att de är dina pengar. Detta kan du göra genom att visa på bak utdrag och dylikt. Kan du vidare visa på att de var din man som skötte ekonomi - till exempel genom vittnesmål så stärks din position. Jag hoppas detta- i vart fall delvis - besvarar din fråga. Med vänliga hälsningar

Förtal att sprida dom på facebook

2020-06-29 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Är det på något sätt olagligt att berätta för andra om att någon i min närhet är dömd för brott? Vederbörande är dömd både mot mig och min syster och min mamma. Mot mig är det olaga hot, min mamma misshandel och min syster skadegörelse. Är det olagligt att visa/skicka domstolens beslut till andra? Att lägga ut ett inlägg på Facebook om domen? Tack på förhand!
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Jag hoppas att vi kan besvara din fråga. FörtalReglerna om brott och straff finns i Brottsbalken (BrB). Det relevanta brottet att undersöka här är förtal, 5 kap. 1 § BrB. Om något är ett förtal kan i din situation (och även oftast annars) delas upp i en trestegs prövning.Steg 1: Är de ett förtal?Steg 2: Är de försvarligt?Steg 3: Är de sant eller att man grund för att tro att de var sant?Uppfylls steg 1 och inte både steg 2 och 3 så är de ett brott. Steg 1: Är de ett förtal?För att vara ett förtal måste utpekande ha spridits till någon annan än dig själv och den utpekade, d.v.s du kan säga vad du vill så länge som de inte sprids till någon annan person än den du pekar ut (de kan då vara andra brott men inte förtal). I ditt fall så sprids de genom att domen skickas vidare eller man gör inlägget på Facebook. Vidare måste utpekade antingen vara att personen är en brottsling, har ett klandervärt levnadssätt eller att uppgiften är ägnad att utsätta den andra för missaktning, 5 kap. 1 § första stycket BrB Att dela en dom eller att skriva på Facebook att någon är en misshandlare eller våldtäktsman är att peka ut någon som brottsling. Klandervärd i sitt levnadssätt ska vara något långvarigt. T.ex långvarigt alkohol/narkotika missbruk, sexuell lösaktighet eller att man var nazist under andra världskriget. Uppgift som ägnad att utsätta för missaktning är uppgifter av allvarligare beskaffenhet. De ska bedömas från fall till fall med utgångspunkt i den utpekades situation, NJA 2014 s. 808. Ett exempel är att man uppgav att en person hade medverkat i en porrfilm, NJA 2003 s. 567. Steg 2: Steg 2: Är de försvarligt?I denna bedömningen spelar inte om de är sant eller ej någon roll. De kommer först i steg tre. I steg två så är de åklagaren som har bevisbördan på att visa att ett uttalande inte var försvarligt, 5 kap. 1 § andra stycket BrB. I denna bedömning ska man beakta hur allvarligt påståendet var, till vem de lämnades, varför de lämnades och vad syftet var, NJA 1962 II s. 148. Är de en del av en nyhetsförmedling så är ribban mycket hög samma gäller vidarebefordring av saker som precist har hänt. Att sprida en dom precis efter att den har meddelats är nästan alltid försvarligt och de kan även vara det om de sprids senare som en varning. De behöver dock inte vara de om de har gått en lång period och domen har fallit i glömska. Andra syften som gör att de oftare är försvarligt är om de är del av vetenskapen eller media, NJA 2003 s. 567. Hur de sprids och till hur många spelar också roll. De är skillnad på om de sprids till en sluten krets eller om de aktivt sprids till hela allmänheten. I din situation kan de alltså vara skillnad på att skicka den vidare till några personer mot att sprida den till allmänheten t.ex i en offentlig facebook grupp. Steg 3: Är de sant eller att man grund för att tro att de var sant? De är i steg tre som man prövar om de är sant eller om man hade skälig grund att tro att de var sant, 5 kap. 1§ andra stycket BrB. Bevisbördan är här på den som gjort uttalandet men de är lägre än normalt i straffrätten. Hur starka bevis man har beror på hur tydligt utpekandet är och vart de lämnas. De är skillnad att säga till sin krets att någon är våldtäktsman och man har bevis mot att skriva samma sak till alla sina facebook vänner utan några bevis. Har något sagts i en dom får de ses som sant, men man måste komma ihåg att uttalandet trots att de är sant måste "klara" steg 2. De kan alltså vara straffbart att sprida att någon är en dömd brottsling. Detta till exempel om de är ett brott som skedde mycket länge sedan, de görs på ett sätt som är till för att skada eller de är mot en person som lider stor skada av spridningen. Jag hoppas de besvara din fråga. Med vänliga hälsningar

fel vid köp över blocket

2020-06-25 i Köplagen
FRÅGA |Hej! Har sålt lampor via blocket. Köparen var hemma hos mig och hämtade de. Uppmanade henne att kontrollera lamporna på plats, vilket hon gjorde. Hon hörde av sig samma kväll med ett märke i lampan som vi diskuterade. För mig innebär det att hon kontrollerat de en gång till. Efter nästan en månad hör hon av sig och meddelar att de är trasiga i upphängningen och vill därmed häva köpet. Det är fyra design lampor, priset var strax under 5000kr för alla. Svårt att avgöra hur och var felet har uppstått. Jag har inte sett felet innan försäljning och jag har uppgett att lamporna är i fint skick i annonsen.Tacksam för hjälp i frågan!Med vänlig hälsning, Sara
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Jag hoppas att jag kan besvara din fråga. Vad jag kan identifiera så är de en köprättslig fråga. Detta gör att svaret kommer ligga i Köplagen. Jag kommer först redogöra för vissa köprättsliga regler som jag anser har relevans för dig. Sedan kommer jag försöka applicera dem på din situation. Redan här kan jag dock sammanfatta med att säga att allt beror på hur tydlig skadan är, hur stor undersökningen var och vilken betydelse skadan har. Relevanta köprättsliga regler Eftersom du har sålt lamporna via blocket samt de verkar som att detta inte är något du normalt gör så förutsätter jag att detta inte är din affärsverksamhet. Detta gör att Köplagen (KöpL) gäller. Köplagen reglerar köp som inte gäller hus eller är mellan ett företag och en konsument. I lagen finns regler som gäller om man inte har avtalat annat, 1§ KöpL. Köparen har rätt att kräva en påföljd, där ibland rätt att häva, om de är ett fel i varan, 30 § KöpL. Att varorna har en trasig upphängning är ett fel om de har beskrivits som att de är i fint skick. Lamporna "avviker från vad man har fog att förvänta sig", 17 § KöpL. Den relevanta tidpunkten för ett fel är vid avlämnandet, 12 § KöpL. Innan du ger köparen lamporna så ansvarar du för dess skick efteråt ansvarar hon. Vidare så kan du aldrig bli ansvarig för en skada eller ett fel som köparen borde ha upptäckt vid en undersökning innan köpet om en sådan påkallas, 20 § KöpL. Ett ytterligare hinder är att om de är ett fel som framkommer efter köpet som säljaren ansvarar för så måste man reklamera i tid. Mer specifik måste man reklamera inom skälig tid efter man upptäckt felet, 32 § KöpL. Längden på denna tid kan påverkas av den undersökning man ska göra efter köpet. Hur stor denna undersökning behöver vara beror på typen av köp, 31 § KöpL Finns det ett fel och har man reklamerat i tid så har man rätt till en påföljd, 30 § KöpL. Dessa påföljder inkluderar bl.a omleverans ( få en ny), avhjälpande (lagning) och prisavdrag. En säljare har alltid rätt att i första hand ge köparen en ny eller laga felet, 36 § KöpL. Sker inte detta inom skälig tid eller är de inte möjligt/relevant så får köparen istället kräva prisavdrag eller hävning, 37-39 § KöpL. Hävning kräver att felet är väsentligt samt att du insåg att de var väsentligt eller borde gjort det, 39 § KöpL. Hur dessa blir relevanta för dig Som jag konstatera ovan så är de fel på varorna, 17 § KöpL. Men med tanke på att du bad henne undersöka dem så talar några saker för att hon borde upptäckt felet och därmed inte har rätt att påkalla det, 12, 20, 30 KöpL § Att de inte går att hänga upp kan vara ett stort fel. De hindrar i slutändan hela funktionen av lampan. Detta talar för att hon borde upptäckt felet. De bör dock nämnas att inte alla typer av undersökningar inkluderar ett eftersökande som leder till att man hänger upp lampan. Vidare talar de faktum att hon upptäcker märkena först senare på att denna första utredning vid köpet kanske inte var så grundlig. Hur grundlig undersökning måste vara beror på vad du har sagt och situationen i övrigt, 20§ KöpL. Så om denna undersökning gör att hon inte har rätt att påkalla felet beror på hur stor utredning var samt typen av undersökning samt felets art. Vidare kan de kan tänkas att hon borde ha upptäckte felet i samband med att hon upptäckte märkena men återigen beror de på hur tydlig skadan var. Man har visserligen enligt Köplagen en skyldighet att undersöka lamporna enligt god affärssed. Eftersom köpet var på blocket kan god affärssed här inte anses vara mycket mer än att undersöka dem ockulärt, att vänta en månad med att hänga upp dem är inte i strid med detta, 31 § KöpL. Borde felet upptäckts här precis efter köpet? Krävdes de att man hängde upp dem för att upptäcka felet? Är felet så tydligt att om man upptäcker märkena så borde man upptäckt även skadan på upphängningen så får de anses att en månad är för lång tid att vänta med att påkalla felet. De får anses vara en oskäligt lång tid och därmed gör att köparen inte har rätt till påföljd, 32 § KöpL. Detta under förutsättning att köparen inte hade en relevant ursäkt att inte reklamera tidigare, t.ex att de var omöjligt för henne att testa om skadan verkligen påverka lampornas funktion. D.v.s att hon visste om felet men inte dess allvar för ens en månad senare. Den sista saken som bör påpeka är kravet på hävning, 37, 39 KöpL. Reglerna ger dig alltså rätt till att både leverera en ny vara till köparen eller laga felet. Kan du inte detta så kan prisavdrag bli relevant och hävning kan också aktualiseras. De kan argumenteras om felet är väsentligt eller ej. Är lamporna sådana som måste hängas upp? Hade hon alltid tänkt att hänga upp dem. Visste du om att hon tänkte hänga upp dem? Jag förespråkar dock att ifall ni kommer fram till att du ansvarar för felet så borde ni komma överens om en lösning som passar er båda bäst oavsett om de är avhjälpning, prisavdrag eller hävning. De bör dock nämnas att du har rätt att avhjälpa felet i första hand om du föredrar detta framför hävning. Jag hoppas de besvara din frågaMed vänliga hälsningar

LVU på religion?

2020-07-27 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hejsan! Jag har en fråga. Jag undrar om det faktumet att man exempelvis berövar barns (mänskliga)rättigheter såsom tankefrihet eller utövandet av sin religionsfrihet etc. faller inom ramen för tillämpningen av miljöfallen som nämns i LVU? (alltså då barn kan komma att bli omhändertagna på grund av att de utsätts för något). Alltså utgör denna kanske allvarliga överträdelse av barns rättigheter en påtaglig risk för dennes utveckling såsom bestämmelsen i den lagen förutsätter? Jag tänker en sådan situation där man exempelvis har religiösa föräldrar och växer således i en religiös tro, men när man blir vuxnare inte längre vill tillhöra denna religiösa övertygelse liksom sina föräldrar. Tack om ni kunde svara på frågan!
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Jag hoppas att jag kan besvara din fråga. Reglerna om tvångsomhändertagande av barn finns i Lag med särskilda bestämmelse om vård av Unga (LVU). Där finns de två typer av grund för tvångsvård. De finns beetendefallen enligt 3 § och miljöfallen enligt 2 § LVU. En grundläggande förutsättning för att tvångsvård från början ska bli aktuellt är att de inte finns ett samtycke för den vård som Socialtjänsten anser behövs samt att omständigheten som aktualiserar tvångsvård ska utgöra en "påtaglig risk", 1,2,3 § LVU. Din fråga aktualisera miljöfallen. Detta eftersom de är miljön som ungdomen vistas i som är "problemet" och inte barnets egna agerande. Bland miljöfallen så blir brister i omsorg den mest passande på de scenariot du målar upp. De brukar normalt vara när föräldern påvisar brister i den materiella omsorgen, t.ex allvarligt förbiser barnets behov av kläder, mat och hygien. Men de kan även vara att föräldern allvarligt brister i att tillgodose barnets behov av trygghet eller i övrigt känslomässigt försummar barnet. Att ha en trosuppfattning i familjen som man föder upp barnet i skulle jag säga inte i sig faller in under denna regel om de inte tar sig uttryck på något annat sätt. Exempel på sådan fall skulle kunna vara att en förälders trosuppfattning om att man inte ska ta blod leder till att föräldern då eftersätter barnets behov av sjukvård vilket är en brist i omsorgen eller att man inte tillåter barnet att umgås med några andra barn kan leda till en sådan försummelse att de kan aktualisera tvångsvård. Bara det faktum att man har en religion i familjen och på detta sätt - genom att låta barnet växa upp i den miljön - väljer religion åt barnet faller inte under regeln. Vill barnet dock inte tillhöra den religionen så kan såklart regeln aktualiseras om föräldrarna mer direkt tvingar barnet. Bestraffningar för att barnet bryter mot religiös normer skulle kunna falla in under brister i omsorgen men även i de mer extrema fallen vara fysisk eller psykisk misshandel. De måste dock alltid utgöra en påtaglig risk för barnets utveckling vilket är högt krav. Enbart att barnet i praktiken inte får ett "fritt" val att välja religion genom att den t.ex föds upp genom en kristen, muslimsk eller ateistisk uppfattning och på så sätt indoktrineras i den är inte tillräckligt. De är en del av uppväxten. Jag hoppas det besvarar din fråga. Med vänliga hälsningar

Krav på skriftlighet

2020-06-29 i Muntliga avtal
FRÅGA |Jag och min före detta sambo hade ett muntligt avtal angående ett lån. Han fick låna pengar att starta aktiebolag att 35 000 och köpa en bil 55 000 kr. Detta har han lovat att betala tillbaka vilket han idag anser att han inte behöver göra vem har rätt?
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på LawlineI Sverige finns de inget krav på att ett avtal ska vara skriftligt. Ett avtal kan ingås både muntligt och skriftligt så länge som man har utbytt ett anbud och ett accept, 1 § Avtalslagen. De är dock oftast lämpligt att ingå de skriftligt eftersom man annars kan få bevis svårigheter. Men om ni verkligen har avtalat att de var ett lån så har du rätt att få pengarna tillbaka som du har lånat i enlighet med avtalet. Avtal ska hållas eller pacta sunt servana som som de heter på latin.Men som sagt kan de vara svårt att bevisa avtalet om de är muntligt. I ditt fall borde de finnas bekräftelse på att du fört över pengarna så denna delen är inte något problem. Men de kan finnas andra. Jag kan inte besvara mer exakt hur de rör sig i din situation eftersom jag inte vet vad din Sambo invänder men jag kan nämna två saker. För det första har Högsta domstolen slagit fast att de är den som hävdar att en överföring var en gåva som har bevisbördan för att så är fallet, NJA 2014 s. 364, För de andra så kan situation påverkas av att ni var sambos. När man är sambos så är de vanligare att man ger gåvor till varandra men de är också vanligt att man köper saker tillsammans. De kan därmed vara så att en domstol skulle komma fram till att om de inte var ett lån så har du iallafall rätt till en del av de som pengarna användes till. Men återigen måste jag poängtera att jag inte kan uttala mig exakt i frågan då jag inte vet vad din före detta invänder.Med vänliga

Överklaga till europadomstolen

2020-06-25 i Alla Frågor
FRÅGA |Överklaga beslut av försäkringskassan. SGI. Till Europa domstolen.
Karl Montalvo |HejReglerna om att överklaga en förvaltningsmyndighets beslut finns i två lagar. Förvaltningsprocesslagen och förvaltningslagen (FL). Vad de gäller vilka beslut som får överklagas så är förvaltningslagen viktigast. Vilka beslut man får överklaga och vem som får överklaga framgår av lagen, 41,42 § FL. De står dock inget om när man får överklaga till Europadomstolen.Europadomstolen är en domstol över de svenska domstolarna och dömer i frågor som rör "EUROPEISKA KONVENTIONEN OM SKYDD FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA" (EKMR). EKMR är en del av de svenska rättsystemet och står över nationella lagar och regler, 2:19 Regeringsformen. De är i EKMR som reglerna om rätt att överklaga till europadomstolen finns.Där framgår att man inte kan överklaga försäkringskassans beslut till EKMR. Att få överklaga kräver nämligen att man har uttömt alla nationella möjligheter, artikel 35. Eftersom man har möjlighet att överklaga och kräva överprövning av försäkringskassans beslut mot en, 40 FL, så har man inte gjort det. Därmed går inte försäkringskassans beslut att överklaga till EuropadomstolenMed vänliga hälsningar

Är det bedrägeri att skapa nya konton för att få grattiskoder?

2020-05-24 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hej! Jag undrar om detta är olagligt/straffbart på något sätt.Det finns en app som har ett gratis erbjudande. Nya användare får en gratis dricka i någon av deras butiker. Men vad man kan göra då är att man loggar ut från appen och gör ett nytt konto. Då tror den ju såklart att man är en ny person, och där med så får man en till gratis dricka. Och sen utnyttjar man detta några gånger om dagen i några veckor. Hur ser lagen på det? Omoraliskt är det väl men man kan bli straffad?Tillägg: det är bara en mail som behövs för att skapa ett konto i appen så det är inte någon typ av ID stöld.Ursäkta min dåliga grammatik, och tack så mycket för din tid!
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Frågan är alltså om det som du beskriver är ett brott. Enligt min bedömning är svaret på den frågan Ja. Jag anser nämligen att kraven för ett bedrägeri är uppfyllda.Reglerna om bedrägeri finns i 9 kap. 1 § Brottsbalken (BrB). För att de ska vara ett bedrägeri ska fem krav (s.k rekvisit) vara uppfyllda. Man ska (1) vilseleda någon och på så sätt (2) förmå den personen att (3) göra eller inte göra något (4) som leder till skada för den personen och (5) vinst för den som vilselett. Genom att skapa den nya mailadressen så ger A intrycket av att vara en annan person. A vilseleder således företaget som tror att de är en ny person. Här har vi dock den tveksammaste punkten och de är om A verkligen förmår företaget genom sitt vilseledande. Frågan som måste ställas är om företaget hade gett utan koden om de visste att de vara A och inte B som mailadressen ger sken av att det är. De kan vara så att företaget ger ut koderna för varje konto och att de således inte görs någon skillnad om det A igen eller A som låtsas vara B. A har visserligen vilselett företaget men har inte på det sättet förmått företaget att göra något. Men om vi utgår från att de inte hade gett koden utan att de trodde att A var B så har A genom vilseledande förmått företaget att ge honom koden. Eftersom företaget ger något som har ett värde till A så lider de skada. Eftersom A får saken av värde, d.v.s koden, så får han en vinning. Därmed är det ett bedrägeri, 9 kap. 1 § BrB. Med beaktande av att de är ett så litet värde så är det utom tvivel ett ringa bedrägeri, 9 kap. 1§ BrB. Hoppas det förklara det helaMed vänliga hälsningar