Kräva kompis på att få pengar för ett köp

2020-08-29 i Köplagen
FRÅGA |Hej jag köpte en par byxor av en kompis för 700kr och inte fått dom än. Och han drygar bara ut när jag skriver till honom. Går detta att anmäla?
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Jag hoppas att jag kan hjälpa dig besvara din frågan. Jag tänker dela upp frågan i två delar. (1) De köprättsliga rättigheterna du har. (2) Hur du ska gå tillväga för att få dessa, både juridisk men även praktiskt.KöprättsligtDu har köpt ett par byxor av en kompis, d.v.s inte av ett företag. De gör att Köplagen gäller, 1 § KöpL. Köplagen har regler som gäller om inget annat har avtalats, 3 § KöpL. De framgår inte att ni har avtalat om någon leveranstid. Enligt köplagen ska då varan levereras efter skälig tid, 9 § KöpL. Säljaren har dock ingen skyldighet att leverera förens varan är betald, 10 § KöpL. Från de uppgifter som du har givet så utgår jag från att du har betalat och att de har gått ett tag där säljaren har försökt undvika dig. Eftersom de verkar som de har passerat en längre tid och de är ett köp där man kan förvänta sig att varan finns tillgänglig direkt efter köpet och att de inte tar någon längre tid för säljaren att leverera varan så får säljaren anses vara i dröjsmål. Han har inte levererat varan inom skälig tid, jfr 9§ KöpL och 22 § KöpL. Vid ett dröjsmål så får man kräva att köpet fullgörs d.v.s att din kompis levererar varan eller - om dröjsmålet är väsentligt - att avtalets hävs. Eftersom köp av kläder inte är något akut oftast så kan ett lite längre dröjsmål accepteras innan de anses vara väsentligt. Men givet att din kompis inte verkar vilja leverera alls så utgår jag från att de i vart fall inom snar framtid kommer vara ett väsentligt dröjsmål. Att han undviker dig får anses göra att de blir ett väsentligt dröjsmål tidigare då de kan förväntas att han aldrig kommer leverera vilket påverka dig.SammanfattningDu har alltså rätt att både häva köpet och kräva fullgörelse. Ifall köpet hävs så ska prestationerna återgå, d.v.s du ska få tillbaka dina pengar. Om du kräver fullgörelse så ska säljaren prestera. Processrättsligt Nu är frågan hur du ska gå tillväga för att få denna rätten när inte din kompis verka vilja svara. Jag kommer först att ta fram de juridiska möjligheterna. Jag kommer dock sist ge lite praktiska råd. De första du kan göra är att ansöka om ett betalningsföreläggande hos Kronofogden (KFM). Här kan du inte kräva fullgörelse utan enbart pengarna tillbaka med den grunden att du har rätt att häva avtalet. Se här hur de går till. Detta har dock en avgift på 300 :- som visserligen kan vältras över på säljaren men ändå skapar merkostnader. Den andra möjligheten du har är att vända dig till domstolen och kräva fullgörelse genom en s.k fullgörelsetalan, 13 kap. 1 § RB. Detta gör du genom att skicka in en stämningsansökan till domstolen där du yrkar på att säljaren ska förpliktas ge ut byxorna och att grunden för det är köp avtalet som ni har ingått. Som bevis för detta kan du ha t.ex kvitto på betalning, textmeddelande om köpet eller vittnesmål, 42 kap. 1 § RB. Se mer här. Även detta har dock en avgift som också kan vältras över på säljaren men som sagt, här kommer merkostnader. Så vad rekomenderar jag rent praktiskt? Jag rekommendera att du ska vända dig till säljaren och visa att du är medveten om att dessa möjligheter finns och att på så sätt "tvinga" honom att prestera med hot om process. Fungerar inte det skulle jag verkligen fundera på om de är värt att process mot kompisen eftersom de alltid finns en chans att eventuella merkostnader gör att de inte är värt det. Med vänliga hälsningar

Kan en privatperson stämma någon annan för brott?

2020-08-29 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Jag hade en argumentation med en kille och han hotade att hämta hans vänner och att dom skulle våldta mig och jag har screen recordat det. Jag undrar ifall jag kan stämma han? Om du behöver videon på konversationen för att bestämma det kan jag skicka den
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Jag hoppas att vi kan besvara din fråga. Vad jag kan se finns de två delar i den. De ena är en straffrättslig, d.v.s om de som han har gjort kan vart brottsligt. De andra är vem som kan göra detta gällande, d.v.s en processrättslig fråga. Jag ska besvara dess två delar var för sig. Straffrättsligt För de första ska vi se om de som din kille har gjort är en brottslig gärning rent objektivt. Brottet som är aktuellt är olaga hot och återfinns i Brottsbalkens (BrB) 4 kapitel, 4 kap. 5 § BrB. Eftersom din kille säger att han ska våldta dig så hotar han att han ska genomföra en brottslig gärning. De är uppenbart att de har nått fram till dig, d.v.s hotet har nått "annan" vilket krävs för att de ska vara straffbart. Fråga blir då om hotet var "ägnat att framkalla allvarlig rädsla". Detta betyder att de från en objektiv bedömning från din synvinkel ska kunna framkalla rädsla. Givet de explicita uttrycket och att du beskriver de som att han har "hotat" dig så anser jag att de kravet är uppfyllt. Nästa fråga blir om de finns s.k subjektiv täckning, 1 kap. 2 § BrB. Killen din måste haft uppsåt, givet situationen, ordens betydelse och att de var högsta medvetna handlingar så måste han i vart fall insett hans handlingars effekt och vad han gjorde. Han hade sålunda uppsåt till brottet, jfr NJA 2004 s. 176. Därmed så har han gjort sig skyldig till olaga hot, 4 kap. 5 § BrB. Med beaktande av din relation till brottslingen, att han inte beskrivs som en person som kan antas följa upp detta hotet samt de inte fanns något fysisk våld kopplat till händelsen när hotet uttalades så är brottet av normalgraden, 4 kap. 5 § BrB. Så handlingen är alltså brottslig. De är ett olaga hot Processrättsligt Du kan inte stämma din kille för brottet. Olaga hot - precis som den absoluta majoriteten av alla brott (se för undantag t.ex 3 kap. 12 § BrB) - faller under allmänt åtal, d.v.s de är en åklagare som beslutar om en stämningsansökan ska lämnas in till domstol, d.v.s om åtal ska väckas, 20 kap. 2-3 och 6 § Rättegångsbalken (RB). De är först om åklagaren väljer att inte väcka åtal och du som målsägande har angivit brottet som du har rätt att själv väcka åtal, 20 kap. 8 § RB. En förundersökning ska inledas så fort de finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats. Eftersom brottet olaga hot är under allmänt åtal - 20 kap. 6 § BrB - så skulle en förundersökning inledas om du anmälde din kille till polisen, 23 kap. 1 § BrB, 20 kap. 5 § RB. Så sammanfattningsvis har du ingen möjlighet att i nuläget stämma din kille. Du har dock en möjlighet att polisanmäla honom och då har polismyndighet och åklagare en skyldighet att starta en förundersökning och - om de anses att de kan förutses en fällande dom - väcka åtal - genom stämning - mot din kille. Sammanfattning De som din kille har gjort är brottsligt. De är ett olaga hot. Vidare så kan någon stämma honom. Denna någon är dock inte i nuläget du utan en åklagare. De du kan göra är att anmäla din kille till polisen så får de starta en förundersökning och eventuellt väcka åtal genom stämning. Jag hoppas de besvarade din fråga Med vänliga hälsningar

Avsäga sig moderskap

2020-08-28 i Alla Frågor
FRÅGA |Min son är 31 vill inte ha något med mig att föra & samma från min sida kan jag avsäga mig som mamma
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Jag hoppas att jag kan besvara din frågan. Reglerna om föräldraskap finns i föräldrabalken (FB). Där framgår att modern är vårdnadshavare till barnet, 6 kap. 3 § FB. Detta medför vissa skyldigheter och rättigheter gentemot barnet, se t.ex 6 kap. 2 § FB och 7 kap. FB. Dessa skyldigheter - och rättigheter - är dock begränsad till perioden då barnet är ett "barn", d.v.s under 18 år, se t.ex 6 kap. 2 § FB. (kan ibland sträckas ut till barnet fyller 21, se 7 kap. 1 § FB). Efter de kvarstår inga skyldigheter. De går inte att avsäga sig vårdnadshavarskapet frivilligt, jfr 6 kap. FB. Men som sagt har du inga direkta skyldigheter kvar eftersom ditt barn nu är 31, d.v.s äldre än 18, 6 kap. 2 § FB. Finns de några effekter kvar av att du är barnets mor? Ja, de finns det. Den viktigaste aspekten - och den som är mest trolig att bli aktuell - är de arvsrättsliga aspekterna. Barnet har rätt till arv från dig. Är han ditt enda barn så kommer han ärva allt från dig, 2 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB). Är han ett av två barn kommer han ärva halva ditt arv, osv, osv, 2 kap. 1 § ÄB. Detta är den s.k stirpalgrundsatsen. De är möjligt för dig att minimera hur mycket ditt barn kommer ärva genom testamente, 9 kap. ÄB. Ditt barn kommer dock alltid ha rätt till sin laglott, 7 Kap. 1 § ÄB. Laglotten är hälften av vad barnet hade fått i normala fall, d.v.s hälften om han är ett ensambarn och en fjärdedel om han har en bror eller syster, jfr ovan. Detta är dock något som han måste begära, 7 kap. 3 § ÄB Detta är den mest betydande effekten av att han är ditt barn. De finns andra regler som rör "närstående" där ni kommer att falla in. De är dock oftast för att skydda andra från att ni ska samarbeta på ett otillåtet sätt och torde därför inte påverka så mycket, se t.ex 4 kap. 5 § Konkurslagen eller 36 kap 3 § Rättegångsbalken. Jag hoppas att de besvarade din fråga. Med vänliga hälsningar

Olagligt att gå in på en hemsida

2020-07-27 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag surfade runt på nätet igår och råka komma in på en hemsida "studentannonser.net" visste inte vad det var men trodde de var någon form av jobb för studenter men var ju något helt annat och verkade vara någon form av eskort sida. Gick såklart ut från sidan direkt men då börja jag tänka på att de kanske var olagligt att besöka denna hemsida, så min fråga är. Är det olagligt? Om man tillväxtmålet av misstag råkar gå in där, försökte hitta mer information om hemsidan men hitta inte så mycket på nätet
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Jag hoppas att jag kan besvara din fråga. Reglerna om brott och straff finns bl.a i Brottsbalken men även i annan speciallagstiftning. Prostitution eller köp av sexuella tjänster som de heter finns i brottsbalkens 6 kapitel, mer specifikt i 6 kap. 11 § Brottsbalken. Köp av sexuella tjänster är straffbelagt på försöksstadiet, d.v.s du behöver inte fullborda köpet för att de ska vara ett brott, 6 kap. 15 § BrB. För att de ska vara ett försök krävs dock att ett antal kriterier har uppfyllts som de du har gjort inte uppfyller, 23 kap. 1 § BrB. Bl.a måste man ha nått vad som brukar kallas försökspunkten, d.v.s man ska ha påbörjat sitt försök att genomföra brottet. Att enbart gå in på en eskortsida är inte att påbörja försöket att köpa sex, den gränsen går snarare vid att faktiskt stämma träff eller t.om besöka lokalen. Vidare måste man även ha uppsåt till både försöks gärningen samt till de fullbordade brottet. Du ska alltså för de första vara medveten om att de du gör är att gå in på en eskortsida och för de andra ska du gå in där med en ambition eller en plan att faktiskt köpa sex. Något som du inte uppfyller. Så de du gjort var inte olagligt och du har inget att oroa dig för förutom eventuella internet virus. Med vänliga hälsningar

Vem får lägenheten efter en sombodelning?

2020-08-29 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej den här frågan har att göra med sambolagen. Har nog förstått den ganska bra när det kommer till införskaffning av egendom för gemensamt bruk och privat bruk. Här kommer scenariot. Bakgrund: I dagsläget bor Peter och Annika i en lägenhet Peter införskaffade innan de blev sambos.Sedan dess har Annika flyttat in hos Peter och de har bott där i 3 år. Nu har de bestämt sig för att flytta till en ny större lägenhet(2). Och här där kommer de att bo nästkommande 5 år.Eftersom Peter från start ägde en lägenhet(1) och sålde den, har paret bestämt sig för att de pengarna som ska används när de införskaffar sig den nya lägenheten(2). ( Peter äger alltså 100% av lägenheten och står då ensam på avtalet)Då kommer min fråga: Efter 5 år bestämmer sig paret sig för att separera och göra en bodelning. Hur går då detta till. Vilka anspråk har Annika rätt att göra på lägenhet(2).
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Jag hoppas att vi kan besvara din fråga. Som du identifierar så är de Sambolagen (SamboL) som är gällande lagstiftning på detta område. Sambolagen reglerar bl.a hur egendom ska fördelas när ett samboskap upphör. Ett samboförhållande upphör bl.a vid den situationen som du beskriver, d.v.s när ett par flyttar isär,2 § SamboL. Huvudregel är till skillnad från vid äktenskap att inte alla egendom ska delas när samboskapet upphör. De är enbart samboegendom som ska delas, 8 § SamboL. Frågan blir då om lägenhet 1 eller 2 var samboegendom, 3 § SamboL. De relevanta kriterierna för att en bostad ska vara samboegendom är följande Att den gemensamma bostaden, jfr 3 och 5 § SamboL. Att den har förvärvats för att vara den gemensamma bostaden, 3 § SamboL. Här märker vi att bostad 1 inte är samboegendom eftersom Peter hade köpt den innan han träffade Annika. Sålunda är den inte förvärvad för att vara den gemensamma bostaden. Vad händer då med bostad 2? Eftersom de framgår att de har bott tillsammans i den tills de upphör att vara sambos så var det den gemensamma bostaden. Vidare framgår att syftet var att de skulle bo i den tillsammans så den var även förvärvad för detta syftet. De är alltså samboegendom. Att pengarna kom från Peters förra lägenhet som inte var samboegendom spelar ingen roll. Lägenhet 2 är Samboegendom och ska - om inget annat har avtalats (9 § SamboL)- ingå i en bodelning, 8 § SamboL. Vad innebär detta för Annika möjligheter att göra anspråk på lägenheten? Vid en Sambodelning så ska samboegendomen som var part ha - med avdrag för skulder - slås samman och delas på hälften,12-14 §§ SamboL. Eftersom den största förmögenhetstillgången i ett samboförhållande brukar vara bostaden så kan vi utgå från att Annika kan göra anspråk på hälften av bostaden. Beakta dock att Peter har rätt att göra avdrag för eventuella skulder som han har fått för köpet av bostaden, 13 § SamboL. JämkningDe finns en möjlighet att frångå denna fördelningen och de är om resultatet vid en vanlig fördelning är att betrakta som oskälig, 15 § SamboL. Vid en bedömning om de är oskäligt brukar förhållandets längd vara en avgörande faktor och man brukar säga att efter 5 år och uppåt ska inte en jämkning ske. Detta följer av den s.k jämkning trappan som egentligen kommer från uttalanden i förarbeten till äktenskapsbalken men som anses vara tillämplig även i samboförhållanden, se förarbetsuttalanden här Prop 1986/86:1 s.186 ff. De kan dock finnas skäl för att i situationer som denna när - alla samboegendom kommer från en part - jämka. Att ett hus som inte var samboegendom har omvandlats till sådan talar starkt för att de ska jämkas. Men omständigheterna i övrigt - deras övriga ekonomi, hur mycket skulder som Peter får dra av, vem som betalat för övrigt saker i förhållandet och vem som i övrigt har mest samboegendom - kommer även påverka. Skulle jag göra en bedömning på den givna informationen så tror jag att en fördelning hade kunnat jämkas men att en jämkning till att Peter behåller allt (d.v.s att var part behåller sin samboegendom) inte är trolig givet förhållandets längd. Jag hoppas de besvarade din fråga Med vänliga Hälsningar

Hantverkare svarar inte

2020-08-28 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Har haft badrumsrenovering. Har betalat men inte fått intygen. Firman som vi anlitat svara inte på sms eller samtal. Har påpekat flera ggr att vi vill ha intyg. Hur kan man gå vidare?
Karl Montalvo | Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Jag hoppas att jag kan hjälpa dig besvara din frågan. Vad jag kan se så har din fråga två aspekter. En del är en s.k "obligationsrättslig" del, d.v.s vad du har rätt till enligt avtalet. Den andra delen är en "processrättslig del" d.v.s hur du ska gå tillväga får att få denna rätten. Obligationsrättsligt Ni har ingått ett avtal om att firman ska utföra en badrumsrenovering, 1 § AvtL. Eftersom avtalet är renovering av ett badrum hos dig av en firman så är de ett företag som utför en tjänst hos en privatperson. De är sålunda en konsumenttjänst, 1§ KtjL. Avtal ska hållas ("pacta sunt servanda"). I ert avtal får anses inkluderar en rätt att utöver att firman skulle utföra arbetet de även skulle ge ett (eller flera) intyg om detta. Detta oavsett om de uttryckligen har sagt eftersom de får anses vara underförstått eller i vart fall innefattas i att konsumenttjänster ska vara fackmannamässigt utförda, jfr 4 § (KtjL). Eftersom tjänsten i nuvarande skick inte följer avtalet så finns de ett fel, se både 9§ första och tredje punkten. Detta medför att du har rätt till avhjälpande, d.v.s att du får intyget, 19 § KtjL. I denna rätt är underförstått att du krävt de i tid och att de beror på firman och inte dig, jfr 16-17 § KtjL. Obligationsrättsliga delen ger dig alltså rätt att kräva intyget. Processrättsligt För att kräva ut något som man har rätt till så kan man vända sig till domstolen. Detta gör man genom att lämna in en stämningsansökan till rätten, 42 kap. 1 § Rättegångsbalken (RB). Stämningsansökan kan vara av två typer: Fullgörelse och fastställelse. Eftersom du vill att firman ska göra något så är de fråga om en fullgörelsetalan, 13 kap. 1 § RB. Eftersom fullgörelse tidpunkten, d.v.s när du borde fått intyget, har passerat så får du föra en sådan talan enligt huvudregeln. Din stämningsansökan ska innehålla ett yrkande, d.v.s vad du vill att domstolen ska besluta. T.ex jag yrkar på att rätten ska förplikta firman att ge ut intygen, 42 kap. 2 kap. RB. Sedan ska de finnas en grund för detta, d.v.s varför du har rätt till detta, 42 kap. 2 p RB Grunden är här avtalet. T.ex Grunden för detta är att vi har ingått ett XX.YY.ZZ avtal där firman skulle renovera mitt badrum och ge intyg på detta. Utöver detta kan de vara bra att bifoga bevis för din talan. I detta fallet blir de t.ex kvitto på köpet samt mailkonversationer eller beställningsbekräftelsen, 42 kap. 3 p RB. För vidare information se här. De jag hade gjort först är dock att skriva till firman och säga att du tänker vända dig till en domstol. Detta eftersom de är dyrt att vara i domstol. De är inte något som du eller bolaget vill egentligen. Hotet om de brukar dock påskynda process och göra motpart mer svars benägen. Ett tredje alternativ är att vända dig till ARN. Se hur du gör här. Jag hoppas de besvarade din fråga Med vänliga hälsningar

En REA vara har nu sänkts i standardpris

2020-07-30 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Jag köpte en tv från ett företag, prislappen var ca 5k, (nedsatt från 10k) så en bra deal tänker jag, men nu, 1-2 månader efter köpet, så är normalpriset på tv'n 5k, är inte det riktigt fult, och kan man kräva att mellanskillnaden i återbetalning? För fick ingen heads up om prissänkningen vid köpet och det är ju en riktigt drastisk sänkning enligt mig. Var i kontakt med företaget och fick som svar att det i princip "är som det är" med andra ord.
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Jag hoppas att vi kan hjälpa dig. Tyvärr är svaret på din fråga att de inte finns så mycket du kan göra. De finns varken - i min bedömning - någon köprättslig eller avtalsrättslig regel som ger dig rätt till mellanskillnaden. Köprättsligt Eftersom de inte är något fel på den TV som du köpt rent faktiskt så föreligger inte ett köprättsligt fel. Du har fortfarande fått en TV som har en viss kvalitet och den har du betalat för. De kan sålunda inte anses vara så att den avviker från vad du hade fog att förvänta dig, jfr 16 Konsumentköplagen (KKL). Den varan du har köpt följer avtalet. Därför kan du inte kräva prisavdrag eller skadestånd p.g.a köprättsliga regler, 22 § KKL. Avtalsrättsligt Avtalsrättsliga regler behandlar frågan om ett avtal överhuvudtaget är giltigt, d.v.s de kan enbart resultera i att avtalet ogiltigförklaras på sin höjd. Resultatet skulle sålunda bli att du returnerar TV:n och att du får tillbaka pengarna med avdrag för slitage. Regler om avtals ogiltighet finns i tredje kapitlet av Avtalslagen (AvtL). Eftersom din TV inte har sålts till ett pris som överstiger vad den är värd så har du svårt att hävda Svek. Visserligen kan de framstå som falskt av en säljare att förespegla att den är nedsatt med 5 tusen men givet den rörliga prisbilden vad de gäller TV-apparater samt att de är inom näringslivet så är gränsen för vad som är svikligt högre ställda än detta, 33 § AvtL.De är inte olagligt att göra en bra affär och om standardpriset var 10k vid köpet så är de inte svikligt att som affär sänka en vara som man har bra vinst på från marknadspriset för att öka chansen att den blir såld. Vidare - givet att den är värd de du betalade för den - så kan inte heller avtalet betraktas som oskäligt, 36 § AvtL. Detta trots att regeln är till för att skydda konsumenter. De är inte oskäligt att man gör en okej affär istället för en mycket bra affär. SammanfattningDe finns tyvärr ingen rätt för dig att kräva pengar från affären. Jag hoppas att svaret gav dig klarhet även om de inte var de som du önskade. Med vänliga hälsningar

En advokat glömde att överklaga

2020-07-27 i Domstol
FRÅGA |Om min advokat lämnar in klagan till tingsrätten försent, trots att jag via Mail talat om att tidsfristen går ut ett visst datum och tingsrätten inte tar upp klagan som ett ärende, vad kan jag göra? Med vänlig hälsning, Pia
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Om en tidsgräns för att klaga eller föra besvär mot en tingsrätts dom passeras så får domen laga kraft. Detta innebär att den blir orubblig genom normala rättsmedel, d.v.s genom överklagan. De finns dock viss möjlighet att att fortfarande få det prövat. Det är genom extraordinära rättsmedel. Dessa finns i slutet av Rättegångsbalken (RB). I ditt fall blir de som är värt att diskutera återställande av försutten tid, 58 kap. 11 RB. Återställande av försutten tid ger under vissa förutsättningar möjligheten att förbise att en tidsfrist passerat, 58 kap. 11 § RB. Men de kräver laga förfall för att de ska vara möjligt. Som termen extraordinära rättsmedel pekar på så är det i undantagsfall som dessa möjligheter ska tillämpas vilket så klart påverkar vad som anses vara ett laga förfall. De vanligaste laga förfallet är t.ex att ett överklagande har kommit bort i posten eller att domstolen har gett fel information om när ett besvär skulle lämnas in. De har länge varit så att en advokats misstag även ligger klienten till last. Denna frågan var så sent som 2018 uppe för prövning av Högsta domstolen. Där slog domstolen fast att rättsgrundsatsen att fel och försummelse hos en advokat ligger klienten till last kvarstår, NJA 2018 s. 285 p. 7 & p. 13. Att en advokat glömmer att överklaga är sådan fel och försummelse som Högsta domstolen pratar om. Därmed är de inte laga förfall.För att du ska kunna hävda återställande av försutten tid krävs för de första att din advokat hade laga förfall för att inte överklaga, t.ex att han vara allvarligt sjuk, för de andra krävs att du inte visste om att han hade laga förfall och genom detta hade möjligheten att själv överklaga eller vända dig till ett annat ombud inom besvärstiden.Eftersom du inte gett mig någon information som pekar på att så var fallet så föreligger inte laga förfall. Återställande av försutten tid är därför uteslutet. Med vänliga hälsningar