En REA vara har nu sänkts i standardpris

2020-07-30 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Jag köpte en tv från ett företag, prislappen var ca 5k, (nedsatt från 10k) så en bra deal tänker jag, men nu, 1-2 månader efter köpet, så är normalpriset på tv'n 5k, är inte det riktigt fult, och kan man kräva att mellanskillnaden i återbetalning? För fick ingen heads up om prissänkningen vid köpet och det är ju en riktigt drastisk sänkning enligt mig. Var i kontakt med företaget och fick som svar att det i princip "är som det är" med andra ord.
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Jag hoppas att vi kan hjälpa dig. Tyvärr är svaret på din fråga att de inte finns så mycket du kan göra. De finns varken - i min bedömning - någon köprättslig eller avtalsrättslig regel som ger dig rätt till mellanskillnaden. Köprättsligt Eftersom de inte är något fel på den TV som du köpt rent faktiskt så föreligger inte ett köprättsligt fel. Du har fortfarande fått en TV som har en viss kvalitet och den har du betalat för. De kan sålunda inte anses vara så att den avviker från vad du hade fog att förvänta dig, jfr 16 Konsumentköplagen (KKL). Den varan du har köpt följer avtalet. Därför kan du inte kräva prisavdrag eller skadestånd p.g.a köprättsliga regler, 22 § KKL. Avtalsrättsligt Avtalsrättsliga regler behandlar frågan om ett avtal överhuvudtaget är giltigt, d.v.s de kan enbart resultera i att avtalet ogiltigförklaras på sin höjd. Resultatet skulle sålunda bli att du returnerar TV:n och att du får tillbaka pengarna med avdrag för slitage. Regler om avtals ogiltighet finns i tredje kapitlet av Avtalslagen (AvtL). Eftersom din TV inte har sålts till ett pris som överstiger vad den är värd så har du svårt att hävda Svek. Visserligen kan de framstå som falskt av en säljare att förespegla att den är nedsatt med 5 tusen men givet den rörliga prisbilden vad de gäller TV-apparater samt att de är inom näringslivet så är gränsen för vad som är svikligt högre ställda än detta, 33 § AvtL.De är inte olagligt att göra en bra affär och om standardpriset var 10k vid köpet så är de inte svikligt att som affär sänka en vara som man har bra vinst på från marknadspriset för att öka chansen att den blir såld. Vidare - givet att den är värd de du betalade för den - så kan inte heller avtalet betraktas som oskäligt, 36 § AvtL. Detta trots att regeln är till för att skydda konsumenter. De är inte oskäligt att man gör en okej affär istället för en mycket bra affär. SammanfattningDe finns tyvärr ingen rätt för dig att kräva pengar från affären. Jag hoppas att svaret gav dig klarhet även om de inte var de som du önskade. Med vänliga hälsningar

En advokat glömde att överklaga

2020-07-27 i Domstol
FRÅGA |Om min advokat lämnar in klagan till tingsrätten försent, trots att jag via Mail talat om att tidsfristen går ut ett visst datum och tingsrätten inte tar upp klagan som ett ärende, vad kan jag göra? Med vänlig hälsning, Pia
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Om en tidsgräns för att klaga eller föra besvär mot en tingsrätts dom passeras så får domen laga kraft. Detta innebär att den blir orubblig genom normala rättsmedel, d.v.s genom överklagan. De finns dock viss möjlighet att att fortfarande få det prövat. Det är genom extraordinära rättsmedel. Dessa finns i slutet av Rättegångsbalken (RB). I ditt fall blir de som är värt att diskutera återställande av försutten tid, 58 kap. 11 RB. Återställande av försutten tid ger under vissa förutsättningar möjligheten att förbise att en tidsfrist passerat, 58 kap. 11 § RB. Men de kräver laga förfall för att de ska vara möjligt. Som termen extraordinära rättsmedel pekar på så är det i undantagsfall som dessa möjligheter ska tillämpas vilket så klart påverkar vad som anses vara ett laga förfall. De vanligaste laga förfallet är t.ex att ett överklagande har kommit bort i posten eller att domstolen har gett fel information om när ett besvär skulle lämnas in. De har länge varit så att en advokats misstag även ligger klienten till last. Denna frågan var så sent som 2018 uppe för prövning av Högsta domstolen. Där slog domstolen fast att rättsgrundsatsen att fel och försummelse hos en advokat ligger klienten till last kvarstår, NJA 2018 s. 285 p. 7 & p. 13. Att en advokat glömmer att överklaga är sådan fel och försummelse som Högsta domstolen pratar om. Därmed är de inte laga förfall.För att du ska kunna hävda återställande av försutten tid krävs för de första att din advokat hade laga förfall för att inte överklaga, t.ex att han vara allvarligt sjuk, för de andra krävs att du inte visste om att han hade laga förfall och genom detta hade möjligheten att själv överklaga eller vända dig till ett annat ombud inom besvärstiden.Eftersom du inte gett mig någon information som pekar på att så var fallet så föreligger inte laga förfall. Återställande av försutten tid är därför uteslutet. Med vänliga hälsningar

LVU på religion?

2020-07-27 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hejsan! Jag har en fråga. Jag undrar om det faktumet att man exempelvis berövar barns (mänskliga)rättigheter såsom tankefrihet eller utövandet av sin religionsfrihet etc. faller inom ramen för tillämpningen av miljöfallen som nämns i LVU? (alltså då barn kan komma att bli omhändertagna på grund av att de utsätts för något). Alltså utgör denna kanske allvarliga överträdelse av barns rättigheter en påtaglig risk för dennes utveckling såsom bestämmelsen i den lagen förutsätter? Jag tänker en sådan situation där man exempelvis har religiösa föräldrar och växer således i en religiös tro, men när man blir vuxnare inte längre vill tillhöra denna religiösa övertygelse liksom sina föräldrar. Tack om ni kunde svara på frågan!
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Jag hoppas att jag kan besvara din fråga. Reglerna om tvångsomhändertagande av barn finns i Lag med särskilda bestämmelse om vård av Unga (LVU). Där finns de två typer av grund för tvångsvård. De finns beetendefallen enligt 3 § och miljöfallen enligt 2 § LVU. En grundläggande förutsättning för att tvångsvård från början ska bli aktuellt är att de inte finns ett samtycke för den vård som Socialtjänsten anser behövs samt att omständigheten som aktualiserar tvångsvård ska utgöra en "påtaglig risk", 1,2,3 § LVU. Din fråga aktualisera miljöfallen. Detta eftersom de är miljön som ungdomen vistas i som är "problemet" och inte barnets egna agerande. Bland miljöfallen så blir brister i omsorg den mest passande på de scenariot du målar upp. De brukar normalt vara när föräldern påvisar brister i den materiella omsorgen, t.ex allvarligt förbiser barnets behov av kläder, mat och hygien. Men de kan även vara att föräldern allvarligt brister i att tillgodose barnets behov av trygghet eller i övrigt känslomässigt försummar barnet. Att ha en trosuppfattning i familjen som man föder upp barnet i skulle jag säga inte i sig faller in under denna regel om de inte tar sig uttryck på något annat sätt. Exempel på sådan fall skulle kunna vara att en förälders trosuppfattning om att man inte ska ta blod leder till att föräldern då eftersätter barnets behov av sjukvård vilket är en brist i omsorgen eller att man inte tillåter barnet att umgås med några andra barn kan leda till en sådan försummelse att de kan aktualisera tvångsvård. Bara det faktum att man har en religion i familjen och på detta sätt - genom att låta barnet växa upp i den miljön - väljer religion åt barnet faller inte under regeln. Vill barnet dock inte tillhöra den religionen så kan såklart regeln aktualiseras om föräldrarna mer direkt tvingar barnet. Bestraffningar för att barnet bryter mot religiös normer skulle kunna falla in under brister i omsorgen men även i de mer extrema fallen vara fysisk eller psykisk misshandel. De måste dock alltid utgöra en påtaglig risk för barnets utveckling vilket är högt krav. Enbart att barnet i praktiken inte får ett "fritt" val att välja religion genom att den t.ex föds upp genom en kristen, muslimsk eller ateistisk uppfattning och på så sätt indoktrineras i den är inte tillräckligt. De är en del av uppväxten. Jag hoppas det besvarar din fråga. Med vänliga hälsningar

Krav på skriftlighet

2020-06-29 i Muntliga avtal
FRÅGA |Jag och min före detta sambo hade ett muntligt avtal angående ett lån. Han fick låna pengar att starta aktiebolag att 35 000 och köpa en bil 55 000 kr. Detta har han lovat att betala tillbaka vilket han idag anser att han inte behöver göra vem har rätt?
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på LawlineI Sverige finns de inget krav på att ett avtal ska vara skriftligt. Ett avtal kan ingås både muntligt och skriftligt så länge som man har utbytt ett anbud och ett accept, 1 § Avtalslagen. De är dock oftast lämpligt att ingå de skriftligt eftersom man annars kan få bevis svårigheter. Men om ni verkligen har avtalat att de var ett lån så har du rätt att få pengarna tillbaka som du har lånat i enlighet med avtalet. Avtal ska hållas eller pacta sunt servana som som de heter på latin.Men som sagt kan de vara svårt att bevisa avtalet om de är muntligt. I ditt fall borde de finnas bekräftelse på att du fört över pengarna så denna delen är inte något problem. Men de kan finnas andra. Jag kan inte besvara mer exakt hur de rör sig i din situation eftersom jag inte vet vad din Sambo invänder men jag kan nämna två saker. För det första har Högsta domstolen slagit fast att de är den som hävdar att en överföring var en gåva som har bevisbördan för att så är fallet, NJA 2014 s. 364, För de andra så kan situation påverkas av att ni var sambos. När man är sambos så är de vanligare att man ger gåvor till varandra men de är också vanligt att man köper saker tillsammans. De kan därmed vara så att en domstol skulle komma fram till att om de inte var ett lån så har du iallafall rätt till en del av de som pengarna användes till. Men återigen måste jag poängtera att jag inte kan uttala mig exakt i frågan då jag inte vet vad din före detta invänder.Med vänliga

Olagligt att gå in på en hemsida

2020-07-27 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag surfade runt på nätet igår och råka komma in på en hemsida "studentannonser.net" visste inte vad det var men trodde de var någon form av jobb för studenter men var ju något helt annat och verkade vara någon form av eskort sida. Gick såklart ut från sidan direkt men då börja jag tänka på att de kanske var olagligt att besöka denna hemsida, så min fråga är. Är det olagligt? Om man tillväxtmålet av misstag råkar gå in där, försökte hitta mer information om hemsidan men hitta inte så mycket på nätet
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Jag hoppas att jag kan besvara din fråga. Reglerna om brott och straff finns bl.a i Brottsbalken men även i annan speciallagstiftning. Prostitution eller köp av sexuella tjänster som de heter finns i brottsbalkens 6 kapitel, mer specifikt i 6 kap. 11 § Brottsbalken. Köp av sexuella tjänster är straffbelagt på försöksstadiet, d.v.s du behöver inte fullborda köpet för att de ska vara ett brott, 6 kap. 15 § BrB. För att de ska vara ett försök krävs dock att ett antal kriterier har uppfyllts som de du har gjort inte uppfyller, 23 kap. 1 § BrB. Bl.a måste man ha nått vad som brukar kallas försökspunkten, d.v.s man ska ha påbörjat sitt försök att genomföra brottet. Att enbart gå in på en eskortsida är inte att påbörja försöket att köpa sex, den gränsen går snarare vid att faktiskt stämma träff eller t.om besöka lokalen. Vidare måste man även ha uppsåt till både försöks gärningen samt till de fullbordade brottet. Du ska alltså för de första vara medveten om att de du gör är att gå in på en eskortsida och för de andra ska du gå in där med en ambition eller en plan att faktiskt köpa sex. Något som du inte uppfyller. Så de du gjort var inte olagligt och du har inget att oroa dig för förutom eventuella internet virus. Med vänliga hälsningar

Fel i båt som sålts i befintligt skick

2020-07-27 i Köplagen
FRÅGA |Hej Lawline, Jag köpte en båt som annonserades med en central utrustningsdetalj som av praktiska skäl inte testades innan kontrakt. Säljaren (privatperson) uppgav att den utrustningen fungerade som den skulle och samtal av olika aspekter fördes utan att någon reservation framkom. Samma dag som köpet genomfördes upptäcktes att utrustningen inte fungerade. Säljaren var då med på plats. Vi har därefter upptäckt att försök till reparationer gjorts och spåren är färska men detta var inget som nämndes varken före eller efter upptäckten. I kontraktet står det standardmässigt "befintligt skick"Har vi enligt köplagen rätt att få tillbaka pengar? Det handlar om ett värde på ca 50 000kr på en båt som kostar 350 000kr.
Karl Montalvo |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Jag hoppas att vi kan hjälpa dig.Som du korrekt noterat så är de köplagen (KöpL) som gäller. Detta eftersom de är ett köp mellan två privatpersoner, 1 § KöpL. Din fråga verkar vara om ni har rätt att få tillbaka pengar. Att få tillbaka pengar eller som de kallas i Köplagen "prisavdrag" är en form av påföljd. För att få rätt till en påföljd som köpare så ska de förekomma ett fel i varan eller att säljaren har levererat varan försent, 22 och 30 §§ KöpL. I ditt fall blir de sålunda aktuellt att undersöka om de finns något fel i varan. Fel i varan regleras i 17§ KöpL men de finns en specialregel som gäller just friskrivningar likt "säljs i befintligt skick", 19 § KöpL. I ditt fall tolkar jag det som att utrustning inte fungerar alls och med tanke på att du värderar den till att vara värd omkring 15 % av köpeskillingen så får de anses vara en stor del av köpet som är defekt. Jag anser här att du har ett bra case att bygga att de är fel på båten trots felskrivningen. De verkar nämligen som att ni har diskuterat funktionen relativt utförligt. Vidare så framgår som nämnt att de rör en central del av båten samt är något som säljaren var medveten om. Säljaren måste vetat om att båten just hade försökt repareras och mycket tyder på att han då borde vetat om att utrustningen inte fungerade som de skulle. Var han medveten om det så borde upplyst om det vilket i sig gör att båten är felaktig, 19§ 1 p KöpL. Säljaren har ju i detta fallet lämnat uppgifter om att den fungerar som den ska när han vet om att så inte är fallet. Detta får antas ha inverkat på köpet. Men även om säljaren inte visste om att utrustningen nu var defekt så har han underlåtit att informera om att de varit problem. Om en reparation har utförts inom snar framtid och man är medveten som säljare att köparen inte har någon möjligt att kontrollera funktionen innan köpet så borde man informera köparen om problemen. Vidare kan hävdas att säljaren brist på information påverkade köpet. Hade köparen informerat om reparationen kan i min mening hävdas att du som köpare hade antingen krävt ett lägre pris eller utfört ytterligare kontroller och då upptäckt den defekta utrustningen, 19 § 2 p KöpL.Som sista argument kan lyftas att alldeles oavsett så var båten så mycket sämre än du kunde förvänta dig att den ändå var behäftad med fel, 19 § 3 p KöpL. När de finns en friskrivning så krävs att de är i väsentligt sämre skick, 19 § 3 p KöpL. I ditt fall är den värd 15 % mindre än köpvärdet. Detta är på gränsen av vad som kan anses vara väsentligt, men mycket talar för att värdet i sig gör att de är att betrakta som väsentliga, NJA 209 s. 808 p. 10 f. De övriga omständigheterna, t.ex säljarens bristande information och bristen på specifika felskrivningar om denna typ av problem kan inverka. I ditt fall pekar de omständigheter som du angivit på att de bör ses som väsentligt. Andra avgörande faktorer blir skicket i övrigt och hur köpesumman förhåller sig till köp av andra båtar i av liknande kvalitet. Jag ser att även här har du ett starkt case med tanke på värdet av felet.Så om vi förutsätter att båten har ett fel så kommer vi till frågan om påföljd. De första alternativen är alltid omleverans eller avhjälpande. Eftersom du köper av en privatperson så verkar kanske inte omleverans (d.v.s att man får en ny istället för den felaktiga) så relevant. Avhjälpande kan nog vara det. Säljaren kan nämligen kräva att få möjlighet att reparera utrustningen. Detta innan du har rätt till pengar, 34, 36 § § KöpL. Kan inte felet avhjälpas så kan prisavdrag eller hävning bli aktuellt, 37 § KöpL. De är här du kan kräva att få den 50 000 som den är värd mindre tillbaka i form av ett prisavdrag, 38§ KöpL.Sammanfattning:Jag tror att du har bra möjlighet att hävda att varan vara felaktig och därmed att du har rätt till en påföljd. Främst på grund av att köparen måste vetat om eller borde vetat om felet och därför borde informerat dig som köpare. Men även p.g.a felets storlek. Detta trots att den såldes i befintligt skick.Jag hoppas de besvarade din fråga.Med vänliga hälsningar

Pengar på konto

2020-06-29 i Bodelning
FRÅGA |Min man och jag har varit gifta i 17 år. Vi har två barn i tonårsåldern. Jag har nu begärt skilsmässa. Vi har inget äktenskapsförord. Min man har varit den som haft ansvar för vår ekonomi och haft tillgång till alla våra konton, medan jag endast haft tillgång till mina egna konton. Jag har litat på honom. Det har nu visat sig när jag går igenom mina konton att han under många år systematiskt har fört över pengar från min lön till hans egna konto för eget syfte samt tagit pengar från mitt fondkonto där jag sparar till pension varje månad. Det är stora belopp på över en halv miljon kronor. Hur ser mina förutsättningar ut att få tillbaka mina pengar vid bodelning? Vi äger ett gemensamt hus där tanken är att jag skall bo kvar samt att barnen stadigvarande skall bo hos mig.
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Jag hoppas att vi kan hjälpa dig. Reglerna om äktenskap finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Där framgår att efter en skilsmässa så ska en bodelning genomföras. En bodelning är som namnet indikerar en process där man delar "boet" helt lika, 11 kap. 3 § ÄktB. Boet är allt som är giftorättsgods, 10 kap. 1 § ÄktB. Giftorättsgods är alla tillgångar, detta inkluderar pengar på konton, bilar och fonder. De enda som undantas - som huvudregel - är enskild egendom, 7 kap. 1 § ÄktB. Eftersom ni inte har något äktenskapsförord så kommer inte pengarna på hans konton vara enskild egendom, 7 kap. 2 § ÄktB. Ingen av de andra sätten för egendom att bli enskild är nämligen inte tillämpliga, 7 kap. 2 § ÄktB. Detta innebär alltså att pengarna som din före detta har tagit ska ingå i bodelningen. Vid bodelningen kommer du alltså har rätt till hälften på samma sätt som din make, 11 kap. 3 ÄktB. De gör sålunda inte så stor skillnad vems pengarna är om de inte är så att någon av er har stora skulder som ni får göra avdrag för, 11 kap. 2 § ÄktB. Är så fallet så kan de vara värt för dig att försöka bevisa att de är dina pengar. Detta kan du göra genom att visa på bak utdrag och dylikt. Kan du vidare visa på att de var din man som skötte ekonomi - till exempel genom vittnesmål så stärks din position. Jag hoppas detta- i vart fall delvis - besvarar din fråga. Med vänliga hälsningar

Förtal att sprida dom på facebook

2020-06-29 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Är det på något sätt olagligt att berätta för andra om att någon i min närhet är dömd för brott? Vederbörande är dömd både mot mig och min syster och min mamma. Mot mig är det olaga hot, min mamma misshandel och min syster skadegörelse. Är det olagligt att visa/skicka domstolens beslut till andra? Att lägga ut ett inlägg på Facebook om domen? Tack på förhand!
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Jag hoppas att vi kan besvara din fråga. FörtalReglerna om brott och straff finns i Brottsbalken (BrB). Det relevanta brottet att undersöka här är förtal, 5 kap. 1 § BrB. Om något är ett förtal kan i din situation (och även oftast annars) delas upp i en trestegs prövning.Steg 1: Är de ett förtal?Steg 2: Är de försvarligt?Steg 3: Är de sant eller att man grund för att tro att de var sant?Uppfylls steg 1 och inte både steg 2 och 3 så är de ett brott. Steg 1: Är de ett förtal?För att vara ett förtal måste utpekande ha spridits till någon annan än dig själv och den utpekade, d.v.s du kan säga vad du vill så länge som de inte sprids till någon annan person än den du pekar ut (de kan då vara andra brott men inte förtal). I ditt fall så sprids de genom att domen skickas vidare eller man gör inlägget på Facebook. Vidare måste utpekade antingen vara att personen är en brottsling, har ett klandervärt levnadssätt eller att uppgiften är ägnad att utsätta den andra för missaktning, 5 kap. 1 § första stycket BrB Att dela en dom eller att skriva på Facebook att någon är en misshandlare eller våldtäktsman är att peka ut någon som brottsling. Klandervärd i sitt levnadssätt ska vara något långvarigt. T.ex långvarigt alkohol/narkotika missbruk, sexuell lösaktighet eller att man var nazist under andra världskriget. Uppgift som ägnad att utsätta för missaktning är uppgifter av allvarligare beskaffenhet. De ska bedömas från fall till fall med utgångspunkt i den utpekades situation, NJA 2014 s. 808. Ett exempel är att man uppgav att en person hade medverkat i en porrfilm, NJA 2003 s. 567. Steg 2: Steg 2: Är de försvarligt?I denna bedömningen spelar inte om de är sant eller ej någon roll. De kommer först i steg tre. I steg två så är de åklagaren som har bevisbördan på att visa att ett uttalande inte var försvarligt, 5 kap. 1 § andra stycket BrB. I denna bedömning ska man beakta hur allvarligt påståendet var, till vem de lämnades, varför de lämnades och vad syftet var, NJA 1962 II s. 148. Är de en del av en nyhetsförmedling så är ribban mycket hög samma gäller vidarebefordring av saker som precist har hänt. Att sprida en dom precis efter att den har meddelats är nästan alltid försvarligt och de kan även vara det om de sprids senare som en varning. De behöver dock inte vara de om de har gått en lång period och domen har fallit i glömska. Andra syften som gör att de oftare är försvarligt är om de är del av vetenskapen eller media, NJA 2003 s. 567. Hur de sprids och till hur många spelar också roll. De är skillnad på om de sprids till en sluten krets eller om de aktivt sprids till hela allmänheten. I din situation kan de alltså vara skillnad på att skicka den vidare till några personer mot att sprida den till allmänheten t.ex i en offentlig facebook grupp. Steg 3: Är de sant eller att man grund för att tro att de var sant? De är i steg tre som man prövar om de är sant eller om man hade skälig grund att tro att de var sant, 5 kap. 1§ andra stycket BrB. Bevisbördan är här på den som gjort uttalandet men de är lägre än normalt i straffrätten. Hur starka bevis man har beror på hur tydligt utpekandet är och vart de lämnas. De är skillnad att säga till sin krets att någon är våldtäktsman och man har bevis mot att skriva samma sak till alla sina facebook vänner utan några bevis. Har något sagts i en dom får de ses som sant, men man måste komma ihåg att uttalandet trots att de är sant måste "klara" steg 2. De kan alltså vara straffbart att sprida att någon är en dömd brottsling. Detta till exempel om de är ett brott som skedde mycket länge sedan, de görs på ett sätt som är till för att skada eller de är mot en person som lider stor skada av spridningen. Jag hoppas de besvara din fråga. Med vänliga hälsningar