Amerikanskt medborgarskap och insemination

2021-02-25 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag och min sambo är två kvinnor som planerar att skaffa barn via insemination. Jag har svenskt medborgarskap och hon har svenskt och amerikanskt medborgarskap. Om jag bär barnet, kommer vårt barn få både svenskt och amerikanskt medborgarskap? Tack på förhand!
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Regler om svenskt medborgarskap finns i lag om svenskt medborgarskap (här). Enligt 2 § förvärvar ett barn svenskt medborgarskap vid födelsen om minst en förälder till barnet är svensk medborgare, oavsett vart i världen barnet föds. En person kan vidare ha dubbelt medborgarskap om länderna tillåter detta, vilket både Sverige och USA gör. Däremot finns det inom svensk rätt inga regler om förvärvande av amerikanskt medborgarskap. I regel förvärvar den som har en förälder som är amerikansk medborgare amerikanskt medborgarskap. I och med att det är din sambo som är amerikanska, och i och med att hon inte bär barnet kommer föräldraskapet att fastställas genom bekräftelse eller dom (1 kap. 9 § föräldrabalken). Förutsatt att din sambo har samtyckt till inseminationen i enlighet med lagen och att det är sannolikt att barnet tillkommit genom behandlingen kommer hon att vara juridisk föräldrer till barnet, vilket gör att barnet, såsom frågan lyder kommer att få dubbelt medborgarskap. Vänligen,

Muntligt avtal och avtalsinnehåll

2021-01-28 i Anbud och accept
FRÅGA |Hej! Om någon lånar pengar av vänner/bekanta och lovar att betala tillbaka t.ex. det dubbla månaden efter, har man då juridiskt rätt till just det beloppet, eller är det bara det utlånade beloppet man har juridiskt rätt till?
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Det din fråga rör är frågan om muntligt avtal och avtalsinnehåll. Ett muntligt avtal är lika giltigt som ett skriftligt, vilket följer av att avtalslagen inte innehåller några generella krav på form av ett avtal. Ett avtal innehåller det parterna kommer överens om. Ofta beskrivs sättet som ett avtal kommer till stånd på som anbud-acceptmetoden, dvs. att den ena parten lämnar ett anbud, som den andra accepterar och då har parterna ett muntligt avtal (1-9 §§ avtalslagen).I ditt fall nämner du att personen lånar pengar och lovar att betala tillbaka det dubbla. Det kan anses som ett anbud. Om parten därmed accepterar och ger den andra pengarna har denne accepterat anbudet och ett muntligt avtal har uppstått. Därmed är avtalsinnehållet att det dubbla ska betalas tillbaka. Viktigt att konstatera är att för att rättsligt kunna genomdriva ett avtal måste parten kunna bevisa att det finns ett sådant. Muntliga avtal kan vara svåra att bevisa i och med att ord står mot ord. Det finns en generell regel inom civilrätten som innebär att den som påstår något också har att bevisa att så är fallet. Lyckas han bevisa detta går bevisbördan över på den andra parten, som i regel ska visa att omständigheten inte föreligger. Den som påstår att ett avtalsinnehåll exempelvis rör det dubbla beloppet har alltså bevisbördan för detta. Finns ingen sms-konversation, vittnen eller liknande kan detta bli svårt att bevisa i en rättegång, även om det inte är omöjligt. Rekommendationen är därför alltid att satsa på att ha skriftliga avtal. I teorin har alltså personen rätt till det dubbla beloppet. Vänligen,

Skicka gruppchatt i personligt brev

2021-01-28 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Är det olagligt att förmedla en gruppchat på Facebook, utan att i brevet avslöja namn, vidare i ett personligt brev?
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar det som att du med "personligt brev" menar ett brev som skickas till en eller ev. två personer. Är det i gruppchatten tal om uppgifter om någon som kan uppfattas som brottsliga eller få personen att se klandervärd ut, och skickas brevet till flera personer kan det bli tal om förtal (5 kap. 1 § brottsbalken). Med förtal menas att någon utpekar någon annan såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar uppgifter som är ägnade att utsätta denne för andras missaktning dömes till förtal. För att det ska bli tal om förtal krävs att det på något sätt går att identifiera personerna i gruppchatten (ex. med bild eller namn). I och med att du nämner att du i brevet inte avslöjar namn är det sannolikt inte tal om förtal.SammanfattningsvisSå länge som det inte går att identifiera personerna, och så länge som gruppchatten sprids till ett begränsat antal personer tolkar jag det som att det är okej. Vänligen,

Bundenhet vid köp av fast egendom

2021-01-27 i Anbud och accept
FRÅGA |Vid vilken tidpunkt är parterna ( alltså säljare och köpare) bundna vid ett köp av en fastighet?
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!För att det ska komma till stånd ett giltigt köp av en fastighet (fast egendom) finns ett antal formkrav som måste vara uppfyllda. Formkraven finns i 4 kap. 1 § jordabalken. När de uppfyllts har det kommit till stånd ett giltigt köp som båda parter är bundna till. Det som krävs är dels att: - Det ska vara en skriftlig köpehandling där det framgår tydligt att säljaren vill överlåta fastigheten till köparen och att köparen vill ha fastigheten. Muntliga avtal av köp av fast egendom är inte giltiga.- Det ska framgå i köpehandlingen vad det är för objekt som köpet handlar om. Här är det vanligt att använda sig av fastighetsbeteckning.- I köpehandlingen ska köpeskillingen framgå, det vill säga vad fastigheten kostar. - Köpehandlingen ska vara underskriven av båda parter, köpare och säljare.Om alla dessa villkor är uppfyllda finns ett giltigt köp av fastighet. Vänligen,

Arv och samboegendom

2021-02-25 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag är sambo sedan 30 år tillbaka. Jag och min sambo har inte skrivit något testamente eller annat mellan oss. Så sambolagen gäller här. (Vi har två gemensamma barn, inga särkullbarn.)Jag kommer så småningom att ärva min mors kvarlåtenskap, hus och fonder tillsammans med mina två syskon (vi har samma mor).Mina frågor: Har min sambo någon rätt till min mors arv när hon går bort? Om min sambo och jag separerar och jag har ärvt min mors del av arvet, har sambon någon rätt att huset/pengarna ska ingå i vår bodelning? Är mitt arv efter min mor endast mitt? Jag och mina syskon kommer inte att bo i huset utan sälja huset efter min mors bortgång. Min mor har inte skrivit något testamente eller annat och inte heller att vi tre syskon ärver huset som enskild egendom. Måste min mor göra något juridiskt för att inte min sambo ska ärva något om vi separerar? Vänligen Susan
Anna Liss |Hej!När ena sambon dör eller parterna flyttar isär, upphör samboförhållandet (2 § sambolagen). Efter dödsfallet kan en sambo påkalla bodelning. Ni som sambor kan undgå att begära bodelning och istället komma överens enligt era önskemål. Vill en av samborna att bodelning ska ske, så måste en begäran om bodelning framställas senast när bouppteckningen förrättas (8 § sambolagen).Vid en bodelning ingår de tillgångar som fanns dagen då samboförhållandet upphörde. Tillgångar och skulder som uppstått efter denna dag, är undantagna från bodelningen. Det är enbart samboegendom som ingår i bodelningen (8 § sambolagen). I samboegendomen ingår sambornas gemensamma bostad och bohag, om inte de gjorts till enskild egendom genom exempelvis gåva eller arv (3 och 4 §§ sambolagen). Samboegendomen måste även vara förvärvad i syfte att samborna gemensamt ska använda den. Detta innebär att egendom som samborna själva ägde innan samboförhållandet som huvudregel inte är samboegendom. Ett arv kan troligtvis inte anses som förvärvad för gemensam användning, särskilt inte om det utgör pengar. I och med att huset ska säljas torde det inte leda till några problem. Om ni däremot nyttjade huset som gemensam egendom, dvs. bodde i huset efter ditt arv skulle det eventuellt kunna ingå i en bodelning. Pengarna du ärver är alltså dina och kommer inte ingå i någon framtida bodelning, förutsatt att ni inte avtalar om annat. Vänliga hälsningar,

Olaga hot, 4 kap. 5 § BrB

2021-01-28 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Jag gick in på min sons skolgård och skällde ut en klasskamrat till honom som trakasserat och mobbat honom. Jag sa att om något liknande sker igen ska jag säga till min son att slå honom allt vad han orkar. Har jag gjort mig skyldig till ett brått? Mvh Joakim
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Det brott det kan bli tal om är olaga hot (4 kap. 5 § brottsbalken). Brottet beskrivs som att någon "hotar med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom". Det krävs alltså dels att själva hotet ska gälla hot om brottslig gärning, exempelvis misshandel, vilket i det här fallet är uppfyllt. Även om hotet inte gäller att du skulle begå misshandeln fysiskt skulle en person som ber en annan att utföra en misshandel antingen dömas för gärningen tillsammans med den andra i enlighet med principen om gärningsmannaskap eller dömas för medhjälp alternativt anstiftan till gärningen. I och med att det i det här fallet rör din son skulle du sannolikt anses ha begått misshandeln genom att be honom slå någon annan. Det spelar inte heller ingen roll om den som hotar inte avsett att fullfölja det som hotas med. Brottet fullbordas genom att hotet uttrycks. Det krävs också att hotet måste kunna tas på allvar av den som blir hotad. Det måste kunna antas att personen känner allvarlig fruktan av hotet. Det krävs däremot inte att personen faktiskt blivit rädd utan det som krävs är att man kan anta att personen i situationen skulle kunna blivit rädd av uttalandet. I det här fallet verkar det vara någon som ser sig som överlägsen, men kanske inte gentemot dig som säger hotet. Det kan alltså i det här fallet vara tal om olaga hot. Vänligen,

Foto av kunder på sociala medier och GDPR

2021-01-27 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag jobbar med sociala medier på en restaurangkedja. Jag undrar följande;Är det tillåtet att fotografera i restaurangerna och använda på tex sociala medier och hemsida, utan att be om kundernas tillåtelse. Vid varje givet fototillfälle fotograferar jag mellan 10-60 minuter vilket resulterar i hundratals bilder. I nästintill alla syns kunder på ett eller annat vis. Det är inga kundporträtt och fokus ligger mer på personal och omgivning än kunderna i sig. Hur ser det ut, får jag publicera dessa bilder utan att be om lov?
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Ett foto på någon kan anses som en personuppgift och en behandling av en sådan (exempelvis publicering av fotot på nätet/sociala medier) ska därmed följa den nya dataskyddsförordningen, även kallad GDPR (här). Enligt art. 4 p. 1 i förordningen är fotografier att jämställa med personuppgifter såsom namn, adress eller personnummer. Oavsett om personen syns till mycket eller lite i fotot är lagstiftningen till i syfte att skydda den enskildes integritet, och syns personen till så att den på något sätt skulle kunna gå att identifiera är det tal om en personuppgift. För att få behandla personuppgifterna och i ert fall publicera de krävs en laglig grund för detta (art. 6 GDPR). I ert fall finns det i princip tre rättsliga grunder: samtycke, avtal eller intresseavvägning. I ditt fall krävs sannolikt personernas samtycke för att publicera bilder på de. För att ett samtycke ska vara giltigt krävs att du ska kunna visa att den enskilde har samtyckt till användningen av fotot (art. 7.1 GDPR). Skriftlighet kan därför vara att föredra.Det kan vara en god idé att se över vilka krav GDPR ställer angående behandling av personuppgifter i en verksamhet, i och med att brott mot förordningen i värsta fall kan leda till höga sanktionsavgifter (se art. 83 GDPR). Antingen kan samtycke inhämtas för att publicera fotona av personer eller så fotas de på sätt där det inte kan framgå vem det rör sig om (ex. foto där någons rygg framgår eller liknande). Vänligen,

Husvagn och samboegendom

2021-01-27 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej! Min pojkvän och jag flyttade ifrån lägenhet. Köpte husvagn med förtält och har den uppställd på camping. Jag står som ägare av husvagnen samt står för lånet. Jag bor i husvagnen och min pojkvän är här på helgen,på vardagarna bor han hos sin bror. Nu är förhållandet slut. Min fråga är gäller sambolagen ?
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Med sambos avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll (1 § sambolagen). Ett samboförhållande anses upphöra dels när samborna flyttar isär (2 § 2 punkten sambolagen). När du och din pojkvän flyttade isär upphörde därför ert samboförhållande, om det inte anses att ni flyttade till en gemensam bostad och fortsatte vara sambos. Frågan är därför om ni fortsatte vara sambos efter att ha flyttat isär, trots att ni bor på olika platser under veckodagarna. Om ni inte anses som sambos kommer inte sambolagen att vara tillämplig vid avslutandet av relationen och någon bodelning i anslutning därmed kan inte krävas av någon part (8 § sambolagen). Däremot kan den ena parten kräva bodelning med utgångspunkt i den samboegendom ni hade när ni flyttade isär och samboförhållandet upphörde. Visar det sig att husvagnen då var del av er samboegendom kan det utefter vissa omständigheter vara så att han kan kräva en bodelning där den ska ingå. Anses den inte som samboegendom ska den inte ingå i en sådan. Det som kan påverka bedömningen är när husvagnen är inköpt. Är den köpt när ni fortfarande bodde tillsammans i lägenheten kan den alltså anses utgöra samboegendom och därmed behöva ingå i en eventuell bodelning (8 § sambolagen). För att husvagnen ska utgöra samboegendom från när ni bodde i lägenheten krävs dels att du köpte den innan ni flyttade därifrån och att egendomen förvärvats för gemensam användning samt att inget annat avtalats (3 § sambolagen, 9 § sambolagen). Om husvagnen köptes efter att ni flyttade isär från lägenheten - kan ni anses vara sambos nu - och i sådana fall: utgör husvagnen samboegendom?Inledningsvis är frågan om ni kan utgöra sambos efter att ni flyttat från lägenheten i och med att ditt ex bor 5/7 dagar någon annanstans. Av lagen följer att med sambos avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll. Med kravet bo tillsammans avses att de huvudsakligen faktiskt ska ha en gemensam permanentbostad. Att den ena parten har en egen eller annan bostad behöver inte utgöra ett hinder mot att de anses som sambo i alla fall, men den får inte ha det huvudsakliga boendet där.Folkbokföringen kan också vara en indikation på var den enskilde parten har sin huvudsakliga bostad, men det har funnits fall där sambos har varit folkbokförda på olika adresser men ändå ansetts huvudsakligen bo ihop. Att han bor 5/7 dagar någon annanstans kan inte ensamt utgöra bevis på att ni inte anses som sambos. Det är svårt att ge ett precist svar i frågan då det är en helhetsbedömning som avgör en fråga av det här slaget. Alla olika omständigheter behövs för att kunna ge ett klart svar (ex. vart är han folkbokförd, var har han alla sina kläder, delar ni på hushållsutgifter avseende din husvagn, har han påkostat någon renovering eller liknande på husvagnen?).Den omständigheten att han bor större delen av tiden hos sin bror talar däremot för att ni inte är sambos, men det är inte ensamt avgörande. För att avgöra frågan behöver man fler omständigheter i bedömningen.Om man kommer fram till att ni är sambos är nästa fråga om husvagnen kan anses utgöra samboegendom. Här är det avgörande om husvagnen har införskaffats för gemensam användning (3 § sambolagen). Här är det avgörande vad åtanken var vid tidpunkten för köpet. Om tanken var att han skulle bo där varje helg kan den sannolikt anses införskaffad för gemensamt bruk. I sådana fall kan det vara så att den ska ingå i en bodelning om någon part kräver det. Om husvagnen köptes innan ni flyttade isär från lägenheten: utgör husvagnen samboegendom?Innan ni flyttade isär var ni sambos vilket gjorde att sambolagen var tillämplig (1 § sambolagen). Det som utgör samboegendom är sambors gemensamma bostad och bohag, om egendomen förvärvats för gemensam användning och inget undantag gäller (3 § sambolagen). Att något ska vara införskaffat för gemensam användning innebär att det vid tidpunkten för köpet ska ha funnits ett syfte hos parterna att egendomen skulle användas gemensamt (se NJA 2004 s. 542). Det spelar här ingen roll om samboegendom bara betalats av den ena parten och att den står enbart på denne, så länge egendomen köpts för gemensamt bruk. Om du köpte husvagnen innan ni flyttade isär och vid inköpet av husvagnen hade i åtanke att ni skulle nyttja den tillsammans, dvs. att han skulle bo där varje helg kan det alltså vara så att husvagnen är samboegendom när ni senare flyttar isär från lägenheten och samboförhållandet upphör.SammanfattningsvisDet är komplicerade frågeställningar som din situation kommer med. För att vara på den säkra sidan kan det vara lämpligt att kontakta en jurist för ytterligare rådgivning i frågan. Det finns jurister som är mer specifikt inriktade på frågor av det här slaget här på Lawline. För kontakt och eventuell offert finns ett webbformulär här.Vänligen,