Lämna ut klasslista?

2021-04-29 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Jag vill få ut en klasslista för min sons förskola. Förskolan hänvisade direkt till en jurist på kommunen som tog över ärendet. Hon undrade vad jag ville ha för information.Jag sa att jag vill ha en klasslista med barnens namn, personnummer, adress och ev telefonnummer.Juristen svarade då att "De uppgifter som du vill ha ut omfattas av sekretess (23 kap. 1 § offentlighet och sekretesslagen) och kommer inte lämnas ut. " Och att jag kan överklaga beslutet hos kammarätten.Vad gäller här? Vad är det som omfattas av sekretess i denna klasslista?
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Begäran att få ut allmän handling i form av klasslistor har varit föremål för prövning i omfattande mängder rättsfall. Uppgifterna omfattas av 23 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen, och huvudregeln är att sekretess gäller. Bestämmelsen innehåller nämligen ett omvänt skaderekvisit där att sekretess omfattar uppgifter om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Vad som avses med uppgift om enskilds personliga förhållanden är allt som är att hänföra till en specifik person, dvs. namn, personnummer, telefonnummer, adress osv. Innan det beslutas om en handling ska lämnas ut eller inte görs därmed en sekretessprövning, där det prövas om uppgifterna kan lämnas ut utan men för den enskilde. I praxis kan slutsatsen dras att uppgifter såsom namn, adress, telefonnummer och liknande ses som harmlösa uppgifter som i regel inte bör medföra men vid utlämnande och därmed bör kunna lämnas ut så länge personerna i fråga inte står under skyddad identitet och adress (se ex.Kammarrättens Mål nr 5750-20). Även om vissa personer skulle stå under sådan skyddad identitet bör du kunna få ut uppgifter om resterande individer. Ett beslut att inte lämna ut allmän handling kan överklagas (2 kap. 19 § tryckfrihetsförordningen). Ett sådant beslut överklagas till Kammarrätten (6 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen). Däremot kan överklagan skickas in till den myndighet som meddelade beslutet, i detta fall kommunen. Vänligen,

Fota i smyg

2021-02-25 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Jag bor i en bostadsrättsförening och styrelsen anklagar mig för att hyra ut i andra hand. De hävdar att de har bevis i form att fotografier och filmer.Får de verkligen fota och filma i huset där jag bor eller in i min lägenhet t ex genom fönstret?
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Situationen du beskriver kan vara att tala om kränkande fotografering (4 kap. 6 a § brottsbalken). Kränkande fotografering innebär att det är otillåtet med tekniskt hjälpmedel i hemlighet ta upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad. Dels ska fotograferingen ske utan samtycke, i hemlighet (dvs. personen ska inte veta om att denne blir fotad eller filmad) och med hjälp av tekniskt hjälpmedel (ex. kamera). Slutligen ska personen befinna sig inomhus i bostad eller på en toalett, omklädningsrum eller annat liknande utrymme. I ditt fall nämner du att brf:en tagit bild av din lägenhet utan din vetskap. Om det är så att du är med på bilderna, eller någon annan också för den delen kan det alltså vara tal om kränkande fotografering. Vänligen,

Filma utan samtycke i hemmet

2021-02-25 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag undrar om det är okej att någon fotar eller filmar mig i smyg när jag är med på ett möte online men sitter i mitt hem och inte har blivit tillfrågad om jag godkänner det? Det känns inte bra för mig och jag skulle inte ha godkänt det för vem som helst. Att fota någon i hemmet är inte rätt vet jag men på offentlig plats. Så vad räknas onlinemöte som?Mvh Marina
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Friheten att filma och fota vad som helst inskränks på vissa sätt enligt brottsbalken. Att filma någon utan dess tillstånd kan både ses som kränkande fotografering och som ofredande. Kränkande fotograferingKränkande fotografering är ett brott enligt 4 kap. 6 a § brottsbalken. Kränkande fotografering innebär att det är otillåtet att filma eller fotografera någon i smyg utan dennes tillstånd. Ett annat rekvisit för brottet är att personen inte befinner sig på allmän plats. Alltså den som blir fotograferad ska befinna sig inomhus i t.ex. ett omklädningsrum, privat bostad eller toalett. Ett undantag från huvudregeln är om det med hänsyn till syftet är en försvarlig åtgärd att man fotograferar personen, t.ex. i myndighetsutövning eller nyhetsförmedling.OfredandeÄven om man filmar på allmän plats vilket är tillåtet som huvudregel kan sättet att filma på i sig vara brottsligt. Om man är hänsynslös eller på annat sätt utsätter någon för störande kontakter kan man göra sig skyldig till ofredande enligt 4 kap. 7 § brottsbalken. Detta gäller om gärningen är ägnad att kränka personens frid på ett kännbart sätt. Alltså att upprepade gånger filma en person eller agera på ett kränkande och störande sätt kan i sig vara brottsligt.Det personen gör sig skyldig till genom att filma dig i ditt hem kan alltså anses som kränkande fotografering eller ofredande. Vänligen,

Drogtest på gymnasiet

2021-02-25 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej, jag går i 2an på gymnasiet och jag går i en ganska liten skola (cirka 180 elever) nu har min rektor sagt att dom ska skicka alla elever på pissprov när vi är tillbaka i skolan igen. Är det lagligt? Är inte det integritetskränkande? Måste han inte ha föräldrarnas tillstånd och kan man vägra?
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Enligt grundlag i Sverige är alla gentemot det allmänna skyddade för påtvingat kroppsligt ingrepp (2 kap. 6 § regeringsformen). För att kroppsliga ingrepp, såsom drogtester ska vara tillåtna måste det finnas lagstöd till detta (2 kap. 20 § 2 punkten regeringsformen). I nuläget finns det inget lagstöd i skollagen som tillåter användning av slumpvisa drogtester mot någons samtycke. Troligtvis är det i enlighet med lagen med användande av drogtester om detta samtycks av eleven (se JO dnr 479-2010). För den som är omyndig krävs i det fallet förälderns samtycke. Däremot finns det alltså inget stöd i lag för att drogtester mot en elevs vilja ska få ske. Där krävs stöd i lag, såsom exempelvis polislagen. Det finns alltså inget stöd för skolan att tvinga någon till drogtest. Du kan vägra att delta. Vänligen,

Uppsägning av andrahandshyra?

2021-04-29 i Andrahandsuthyrning
FRÅGA |Hej. Jag hyr lägenheten i andra hand. Nu har mitt hyresavtal gått ut. Har fastighetsägaren då rätt att kräva att jag ska flytta härifrån? Problemet är inte utebliven hyra utan störning från lägenheten. Behövs det skriftliga varningar eller räcker det med en muntlig varning?
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill få reda på om hyresvärden har rätt att kräva att du flyttar. Besittningsskydd I regel har en hyresgäst till bostadslägenhet direkt besittningsskydd till lägenheten, vilket innebär att denne har rätt till förlängning av hyresavtalet även mot hyresvärdens vilja (12 kap. 45 § jordabalken). För att du som andrahandshyresgäst ska ha det besittningsskyddet krävs att hyresförhållandet, dvs. perioden du bott där varat i längre än 2 år. Om den inte har det gäller i regel inte besittningsskyddet. För frågan antar jag att du bott där längre än två år. Besittningsskyddsbrytande grund För att hyresvärden ska kunna säga upp dig utan att förlängning sker gäller att någon besittningsskyddsbrytande grund föreligger enligt 12 kap. 46 § jordabalken. I bestämmelsen finns en del sådana grunder, som hyresvärden måste kunna visa på för att du inte ska kunna förlänga ditt boende och hyresavtal. En sådan grund rör att hyresrätten är förverkad, dvs. att hyresvärden har rätt att säga upp avtalet (p. 1). En annan sådan är att hyresgästen har åsidosatt sina förpliktelser på annat sätt än i punkt 1 i så hög grad att avtalet skäligen inte bör förlängas (p. 2). Avseende störning är det alltså dessa punkter som skulle kunna gälla och som i sådana fall skulle kunna göra att du inte har rätt till förlängning av hyresavtalet. p.1 - förverkadEnligt 12 kap. 42 § jordabalken finns ett visst antal förverkandegrunder. Störningar berörs av p. 9, och enligt denna punkt kan hyresrätten förverkas om hyresgästen åsidosätter något av det som ska iaktta enligt 25 § vid användning av lägenheten eller inte håller den tillsyn som krävs och rättelse inte görs utan dröjsmål efter tillsägelse. 12 kap. 25 § jordabalken reglerar att hyresgästen ska använda lägenheten så att omgivningen inte utsätts för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att de skäligen inte bör tålas. Här beror det på lite hur omfattande störningen varit. Om det inte rör en allvarlig störning krävs att tillsägelse ska ha skett, att rättelse inte skett utan dröjsmål och att socialnämnden ska ha underrättats om störningen för att förverkande ska kunna ske. Om det däremot rör en allvarlig störning får hyresavtalet sägas upp utan att tillsägelse har skett (12 kap. 42 § 4 stycket jordabalken). Om hyresrätten på det sättet är förverkad kan det vara så att du inte har rätt till förlängning enligt 12 kap. 46 § 1 punkten jordabalken. Om hyresrätten inte är förverkad kan det vara så att störningen gör att du ändå inte har rätt till förlängning enligt 2 p, dvs. att du åsidosatt förpliktelser i så hög grad att avtalet skäligen inte bör förlängas. Här avses förmodligen fler än enstaka händelser. Här görs också en helhetsbedömning. I och med att jag inte vet hur omfattande störningarna varit är det svårt för mig att bedöma situationen. Skriv gärna ännu en fråga där du närmare beskriver störningarna för bättre hjälp. Störningar kan däremot innebära att en inte har rätt till förlängning, antingen för att förverkande skett utan förtida uppsägning eller för att hyresgästen åsidosatt sina förpliktelser på annat sätt, där störningar också kan inverka. Vänligen,

Olaga hot m.m.

2021-02-25 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Min sambo har filmat mig vid flera tillfällen mot min vilja. Han filmar mig när jag är upprörd ledsen och förtvivlad efter att han har sagt elaka saker till mig Vi ska separera nu och han har spridit filmen till sina vänner och nu även skickat film på mig till min sonHan hotar att förstöra mitt liv Han sprider ut till vänner men även nu min son att jag varit inlagt på psyk vilket inte är sant Jag bad han att sluta filma vid ett tillfälle och då knuffade han mig, fast han säger till andra att jag slä gde mig utför trappan. Så fort jag påpekar hans beteende nu så skickar han film på mig till nån ny person när jag är hysterisk efter hans beteende mot mig,
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Situationen kan aktualisera en rad brott, dels kränkande fotografering, förtal, ofredande, olaga hot. Nedan gör jag en kort redogörelse för respektive brott utifrån frågans formulering:Kränkande fotografering: din sambo kan göra sig skyldig till kränkande fotografering genom att filma dig mot din vilja, förutsatt att filmandet sker i ditt hem, dvs. i den privata sfären och inte på offentlig plats. (4 kap. 6a § brottsbalken). Förtal: genom att sända videon vidare och genom att sprida att du skulle varit inlagd kan din sambo göra sig skyldig till förtal (5 kap. 1 § brottsbalken). Med förtal avses att utpeka någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämna uppgifter som är ägnade att utsätta den utpekade personen för andras missaktning. Innehållet ska vara sådant att det typiskt sett kan tänkas att personen blir utsatt för annans missaktning. Du beskriver att du gråter i videon och att din sambo även sprider uppgifter om att du skulle varit inlagd på psyket vilket kan anses passa in på bestämmelsen. Ofredande: att putta dig kan klassas som ofredande (4 kap. 7 § brottsbalken). Den som fysiskt antastar någon (exempelvis puttar) döms, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt (personen måste vara medveten om att ofredandet sker), för ofredande. Olaga hot: genom att hota att förstöra ditt liv kan han ha gjort sig skyldig till olaga hot (4 kap. 5 § brottsbalken). Den som hotar någon med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen säkerhet till person, egendom, frihet eller frid, döms till olaga hot. Att hota med att förstöra ditt liv preciseras genom att han fortsätter sprida videorna och kan mycket väl klassas som olaga hot. Eventuellt skulle ovan nämnda handlingar kunna sammanställas till grov kvinnofridskränkning beroende på hur de sammanvägs (4 kap. 4a § brottsbalken) Sammanfattningsvis Mitt råd till dig är att anmäla din sambo avseende alla ovannämnda händelser. Spara allt som kan vara användbart i bevishänseende. Vänligen,

Lärare drog i väska och knuffade

2021-02-25 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hejsan!Tidigare idag så drog en lärare i min väska då hon säger att jag inte har någon anledning att vara på skolgården. Detta var efter att jag hade slutat. Får en lärare slita i väskan och putta en elev oprovocerat eller är det olagligt. Borde jag anmäla detta?Mvh Simon
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Det kan här vara tal om ofredande (4 kap. 7 § brottsbalken). Antastande innebär att den som fysiskt antastar någon eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande döms, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år (4 kap. 7 § BrB).Det första som kan bedömas som ofredande är fysiskt antastande. Hit räknas attexempelvis knuffa eller hålla fast någon samt rycka eller slita i någons kläder eller väska, förutsatt att det inte når upp till misshandel. I och med att du inte nämner att du känt någon smärta eller fått några skador misstänker jag att det inte kan vara tal om någon misshandel. Det krävs vidare att det fysiska antastandet ska ha varit ägnat att innebära en kännbar fridskränkning. Med det menas att det typiskt sett ska ses som ett handlande som kan kränka någons frid. Att dra och putta i någon kan anses som det. Den person som fysiskt antastar en annan måste vara medveten om att det den gör är fel. Ett tydligt exempel på vad som menas här är att en person som genom att spela hög musik, anses störa sina grannar först från den tidpunkt då grannarna påtalat för denne att dess handlande är störande.Vidare måste gärningen innebära en kännbar fridskränkning. Det innebär att det förutsätts att den har uppfattats av den angripne vid gärningstillfället.I ditt fall har läraren dragit i din väska och puttat dig och sagt att du inte hade någonting på skolgården att göra. Själva handlandet torde nå upp till ofredande, det som är mindre självklart är om personen var medveten att denne gjorde fel. Oavsett hur detta bedöms är det inte ett solklart fall åt vardera riktning och det finns inga hinder för dig att anmäla händelsen. Vänligen,

GDPR och publicering i Facebookgrupp

2021-02-25 i PUL/GDPR
FRÅGA |Är det utifrån gdpr tillåtet att i en facebookgrupp namnge läkare. Om man är med i facebookgruppen utifrån en diagnos för vilken det är svårt att få hjälp och medlemmar sinsemellan tipsar om läkare som gett god hjälp, respektive delar upplevelse av diverse brister i bemötande och vård?
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! GDPR (här) är tillämplig vid behandling av personuppgifter (artikel 2 GDPR). Namn eller bild kan anses vara personuppgifter och publicering inom en facebookgrupp är att se som en behandling (artikel 4.1-2 GDPR). GDPR är därmed tillämplig på situationen. Den som är ansvarig för behandling av personuppgifter som inte sker i enlighet med GDPR är den som kallas personuppgiftsansvarig och i vissa fall den som kallas personuppgiftsbiträde (artikel 4.7-8 GDPR). Den som är personuppgiftsansvarig i detta fall är administratören för gruppen och inte du som medlem. För att en behandling av en personuppgift ska ske i enlighet med GDPR ska det finnas en laglig grund för behandlingen (artikel 6 GDPR). En laglig grund, och den mest sannolika i ditt fall är samtycke (artikel 6.1.a GDPR). Den personuppgiftsansvarig som inte följer GDPR kan råka ut för omfattande sanktioner (artikel 83 GDPR). Det är alltså inte tillåtet enligt GDPR att publicera personuppgifter i en Facebookgrupp. I och med att du nämner att det i gruppen delas upplevelser av brister i bemötande kan eventuellt också förtal aktualiseras beroende på hur inläggen utformas (5 kap. 1 § brottsbalken). Här spelar det ingen roll om information i inläggen är sanna så länge som de kan tänkas leda till andras missaktning. Vänligen,