Vårdnadtvist och hot om olovligt bortförande

2020-06-06 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Mitt ex och jag har gemensam vårdnad med växelvist boende. Modern hotade mig flera gånger att föra bort dottern som ledde till att polisen sa att jag behöver komma åt passet så snart som möjligt. Även regeringen (ud) sa samma sak. Sedan dess är passet säkert inlåst hos mig. Efter detta berättade dottern att mamma slår henne vid 2 tillfällen plus att jag själv blev misshandlad också. Jag kontaktade omgående förskolan, socialen och polisen men nu kom ett brev att modern söker ensam vårdnad för dottern. I hennes ansökan beskrev hon att jag förvägra lämna passet så dottern kan inte ha gott umgänge med sin dotter och att jag lär dottern att bli rädd för hennes mamma. Jag fövägra inget och jag följer bara dom rekommendationer som jag fick från polisen.Jag läste att det inte spelar roll om man misshandlar eller hotar att föra bort sina barn att få ensamtvårdnadsrätt ändå.
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga som att du vill få svar på hur en bedömning om vårdnad kan påverkas om modern har hotat med att föra bort barnet och om det eventuellt förelegat våld mot barnet och dig. Inledningsvis gäller att en förälder som vill förändra vårdnaden från ensam till gemensam eller tvärtom kan väcka talan i domstol om detta (6 kap. 5 § Föräldrabalken). Det går också att avtala om vad som ska gälla avseende vårdnad, om avtalet sedan godkänns av Socialnämnden (6 kap. 6 § Föräldrabalken)Vad är avgörande vid vårdnadsbeslut i domstol?Om en tvist om vårdnad tas till en domstol finns det många aspekter som en domstol kommer ta hänsyn till vid beslutande i vårdnadsfrågor. Utgångspunkten är i svensk rätt att barnets bästa ska vara avgörande vid sådana beslut (6 kap. 2 a § Föräldrabalken). Här ska särskild avsikt läggas vid: risken att ett barn eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Domstolen ska vid bedömningen av vad som är bäst för barnet särskilt beakta dessa risker. Föreligger sådana risker kan det innebära att föräldern som orsakar riskerna inte får ta del av vårdnaden om barnet. Hur kan tidigare våld påverka en bedömning om vårdnad?Särskild vikt ska läggas vid risken att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp, och framkommer uppgifter om att eventuellt våld förelegat i familjen måste uppgifterna alltid prövas av en domstol och en riskbedömning göras. Om domstolen kommer fram till att det här finns en risk att barnet far illa, väger det tungt i helhetsbedömningen. För att uppgifter om våld i familjen ska påverka en bedömning om vårdnad krävs inte att någon dömts för våldet. Beviskraven är lägre i vårdnadsrelaterade mål. Även våld som aldrig ledde till fällande dom kan alltså spela roll i en vårdnadstvist, om domstolen anser att det finns en risk att barnet far illa. Även en risk för våld mot den andra föräldern kan spela roll. Hur bedömer en domstol inslag av våld?I en riskbedömning kan olika uppgifter kring våldet tala för en högre eller lägre risk. I och med att riskbedömningen ska utröna om det finns en risk för att barnet far illa i nuläget, kan våld som ligger långt bakåt i tiden inte anses ha lika stor betydelse som våld som ligger nära i tiden. Att föräldern genomgått behandling eller ändrat sitt levnadssätt kan också påverka bedömningen och leda till att risken anses lägre. Likaså om våldet gjordes enstaka gång jämfört med om detta var systematiskt, mot flera personer och ett uttryck för ett behov att utöva makt/kontroll, vilket anses öka risken (se s. 48 ff. proposition 2005/06:99).Hur kan hot om att föra bort barn påverka en bedömning om vårdnad?Vid bedömningen ska också särskilt beaktas risken att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar. Med "olovligen förs bort" menas både risken för att en förälder för barnet ut ur landet och risken för att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar inom landet. Har en förälder hotat att olovligen föra bort ett barn ska detta tas med i riskbedömningen och kan eventuellt leda till att en förälder inte får ta del av vårdnaden om barnet. Domstolen har vid bedömningen om risken att barnet olovligen förs bort ansett att det krävs att det föreligger en konkret fara för bortförandet (se NJA 1995 s. 727). Här nämns exempelvis en faktiskt åtgärd som framstår som vidtagen för att förbereda ett senare bortförande, eller uttalanden från en förälder som tyder på ett sådant syfte. Att en förälder sagt att denne kommer föra bort ett barn kan alltså vara en sådan faktisk omständighet som talar för att en konkret fara föreligger. Dock betonar domstolen att ett sådant uttalande, exempelvis om den framkommit långt tillbaka i tiden eller i samband med bråk mellan föräldrarna kan spela mindre roll vid riskbedömningen.SammanfattningsvisVåld från ena förälderns sida gentemot barnet eller den andra föräldern är en sådan omständighet som starkt talar mot att den föräldern ska få del av en gemensam vårdnad, och än mindre få ensam vårdnad över barnet. Att en förälder hotar med att föra bort barnet är också en sådan omständighet som, om hoten anses innebära en konkret risk för att ett bortförande kan inträffa, kan leda till att den föräldern inte får del av vårdnaden. Vänligen,

Falsk tillvitelse och vårdslös tillvitelse

2020-05-24 i Övriga brott
FRÅGA |Jag som målsägande varit med en hemsk brott. Har blivit rånad men misstänkte att det var två bekanta kompisar som gjorde det och har berättat det till polisen men att man missuppfattat hela historian. Det ledde till att dessa två blivit häktade av åklagare men inte bara för det utan dom är misstänkta för grovt rån mot en annan tjej. Kan jag bli dömd för att jag ljugit för polisen under förhör som lett dom blivit häktade pågrund av mig. Detta var ju inte meningen har varit jätterädd samt hamnat i chock så jag berättade bara det första som dök upp i mina tankar men nu någon vecka senare så förstod jag att det inte var dessa två som gjorde det, kan jag bli dömd för falsk tillvitelse?
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Jag tolkar din fråga som att du vill veta om man kan dömas för brott om man i förhör berättar falsk information som leder till att människor blir häktade för brott. I och med att jag inte har tillräckligt med information kan jag bara ge en överblick över brotten i fråga. Vad händer om man falskt anklagar någon i förhör? Att falskt anklaga någon för ett brott i förhör aktualiserar brotten falsk tillvitelse eller vårdslös tillvitelse (15 kap. 7 § Brottsbalken). För att brotten ska aktualiseras krävs att någon hos ex. Polismyndigheten sanningslöst tillvitar någon annan en brottslig gärning, dvs. falskt beskyller någon för ett konkret brott. För att kunna dömas för falsk tillvitelse krävs att personen i fråga hade uppsåt, dvs. visste om att uppgifterna hen lämnade var osanna och att personen som uppgifterna rörde inte alls begått brottet. Om personen inte visste om att uppgifterna var osanna men visste att det fanns en risk att uppgifterna kunde vara osanna, dvs. misstänkte att personen kanske inte alls begått brottet men berättade uppgifterna i alla fall, talas det om en mildare variant av brottet: vårdslös tillvitelse (15 kap. 7 § 2 stycket Brottsbalken). Här krävs alltså inte samma vetskap om att uppgifterna var sanningslösa. En person som trodde att uppgifterna hen lämnade till polisen var sanna har alltså inte begått falsk eller vårdslös tillvitelse. Sammanfattningsvis Att lämna falska uppgifter om att annan begått brott i förhör kan utgöra ett brott. Detta förutsätter att personen vetat om antingen att uppgifterna var osanna eller vetat om att det funnits en risk att uppgifterna denne lämnade var falska/oriktiga, dvs. misstänkte att de var osanna men berättade de ändå. Vänligen,

Uppskjuten föreställning och hävning

2020-05-24 i Rättsverkningar vid avtalsbrott
FRÅGA |Jag har köpt 6 st biljetter till en föreställning "Såsom i Himmelen i Göteborg den 14 Juni 2020.Nu blev detta inställt pga Coronna.Nu erbjuder dom biljetter till en ny föreställning i Maj 2021, men vi 6 som är över 80 år vill ha tillbaka pengarna istället, kan vi få det?
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Jag tolkar din fråga som att du vill veta om man kan få pengarna tillbaka för teaterbiljetter när säljaren skjutit upp föreställningsdatumet. Svaret på din fråga finner du i Konsumentköplagen. Bestämmelserna i lagen är tvingande till förmån för dig som konsument och alla avtalsvillkor som jämfört med bestämmelserna i lagen är till nackdel för dig är utan verkan (3 § Konsumentköplagen). Vad händer om säljaren skjuter upp evenemanget? När säljaren skjuter upp ett evenemang kan det liknas vid att säljaren är i dröjsmål, dvs. varan avlämnas inte eller avlämnas för sent (9 § Konsumentköplagen). Konsekvenserna av detta är att köparen kan häva köpet om säljarens dröjsmål är av väsentlig betydelse för köparen (13 § konsumentköplagen). Bedömningen gällande om något är av väsentlig betydelse sker ur köparens synvinkel. Det ska beaktas vilka olägenheter som dröjsmålet fått för köparen (se proposition 1989/90:89 s. 80 f.) Här spelar det ingen roll vilken orsak säljaren har till dröjsmålet. Vad innebär detta i ditt fall? Du har som konsument rätt att häva köpet och få pengarna tillbaka om säljaren är i dröjsmål, vilket den här kan anses vara. Viktigt är att du för att kunna häva på grund av säljarens dröjsmål måste meddela säljaren om att du vill häva köpet inom skälig tid från att du fick reda på uppskjutandet av evenemanget (15 § Konsumentköplagen). Om säljaren inte går med på detta och alltså uttryckligen nekar hävning kan du vända dig till Allmänna Reklamationsnämnden, som avgör ärenden gällande konsumenttvister. Vänligen,

Ersättningsskyldighet vid skador som hund orsakar

2020-05-21 i Strikt ansvar
FRÅGA |Min hund rymde i söndags från hemmet.Ett par tjejer hittade hunden och tog hunden dit dom trodde den bodde. Vilket visade sig vara en annan tjej som hade en liknande ras som min. Hennes hund attackerade tyvärr min då den löpte och det blev ett rivsår på örat och ett djupt sår i nacken på min hund.När jag kom till tjejens hem så visade hon mig vart min hund fått skadorna och hon påtalade att det var bara henne shund som attackerat min och min inte gjort något. Jag behövde söka upp veterinär då såna bitsår blir infekterade och nu undrar jag om vem som har ansvaret för kostnaderna hos veterinären?
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga som att du vill veta om en annan ägare vars hund orsakat skador på din hund ska ansvara för kostnader som uppstår till följd av skadorna. Jag förutsätter vid svaret av frågan att det är klarlagt att det är den hunden som orsakat din hunds skador. I sådana fall finner du svaret i lagen om tillsyn över hundar och katter. Vad gäller när en hund orsakar skador?Enligt lagen ska en skada som orsakas av en hund ersättas av dess ägare eller innehavare, även om ägaren i sig inte vållat, dvs. även om ägaren i sig inte kan klandras för skadan (19 § lag om tillsyn över hundar och katter). Den vars egendom hunden skadar har rätt att få ersättning för reparationskostnader och eventuell inkomstförlust som personen kan ha haft. I ditt fall kan inkomstförlusten komma in om du exempelvis behöver ta ledigt från jobbet för att besöka veterinären (5 kap. 7 § 1-3 punkterna Skadeståndslagen)Vad innebär detta i ditt fall?Din hund har skadat sig, och för att åtgärda skadan kommer du få betala veterinärkostnader. Veterinärkostnader är att räkna som reparationskostnader, och dessa är enligt lag ägaren till hunden som orsakade din hunds skador skyldig ersätta. Vänligen,

Lukt i badrummet - vem står för eventuellt fel?

2020-06-03 i Fel i fastighet
FRÅGA |Hej!Jag är intresserad av att köpa en lägenhet. På visningen luktade det lite avlopp i badrummet. Mäklaren har frågat säljarna som menar att de inte märkt av något. Om jag köper den och problemet kvarstår vem har då ansvar? Vad kan jag göra innan jag eventuellt köper?
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Jag tolkar din fråga som att du vill veta om vem av säljaren och köparen som ansvarar för ett fel efter ett köp, om felet eventuellt funnits vid själva köpet. I och med att en lägenhet inte räknas som fast egendom berörs ansvar om fel vid lägenhetsköp i Konsumentköplagen. Reglerna i lagen är tvingande till fördel för dig som konsument, och alla avtalsvillkor som avviker från lagen är utan verkan (3 § Konsumentköplagen). I regel är det avtalet som avgör vilket skick en vara, i det här fallet en lägenhet ska vara i (16 § Konsumentköplagen). Om det inte följer av avtalet ska en vara stämma överens med den beskrivning säljaren har lämnat och kunna användas som varor av det slaget i allmänhet används. Vad utgör ett fel? Till fel i en varan räknas dels om en varas skick avviker från det jag nämnt ovan, men det som oftast blir aktuellt vid sådana fel som du nämner är om varan avviker i något avseende från vad köparen med fog kunnat förutsätta (16 § 3 stycket 3 p. Konsumentköplagen). Vad en konsument med fog kunnat förutsätta innebär ungefär vad en konsument har skäl att räkna med på grund av de förutsättningar som han vid köpet har haft för sin bedömning.Vad kan påverka ett åberopande av ett fel?Här nedan kommer lite omständigheter som kan påverka ditt åberopande av lukten i framtiden. Huvudregeln är att ett fel som föreligger vid köpet står köparen för, dock kan detta påverkas av om du känt till felet vid köpet eller inte (20 § Konsumentköplagen) Det kan bli svårt att åberopa ett fel som man kan anses ha "känt till" före köpet Frågan om en vara är felaktig bedöms utifrån dess egenskaper när den avlämnas och säljaren svarar bara för fel som funnits vid den tidpunkten, även om det visar sig senare (20 § Konsumentköplagen). Du som konsument har inte någon undersökningsplikt gällande en bostadsrätt, dvs. det finns inget lagstadgat krav på att du för att kunna åberopa ett fel i framtiden inte ska ha kunnat finna dessa vid en undersökning av vara. Dock hindrar inte detta att det kan få betydelse om du har kännedom om ett eventuellt fel vid köpet. Det kan vara så att du, om du adresserar en sådan lukt och därmed visar att du känner till det "accepterar" det som orsakar lukten genom din passivitet. Detta är ett stort "kan" dock, sannolikt ska du även ha adresserat och vetat om det som orsakar lukten för att det ska anses utgöra avtalsenligt skick, men risken finns alltid. Skulle det i framtiden visa sig att lukten berodde på något större problem kan det vara så att säljarna skulle mena att du känt till detta och accepterat det skicket på badrummet. Det kan även bli svårt att åberopa ett fel som tydligt hade framgått vid en ytlig undersökning Ett ytterligare dilemma att tänka på är att det kan bli svårt att vid en framtida tvist åberopa ett fel som uppenbarligen inte hade gått att undgå märka vid en undersökning (av i det här fallet handfatet/badrummet). Det här förutsätter dock att den som undersöker samtidigt hade förstått innebörden av felet som hade visat sig (NJA 2015:23 p.39). Visar det sig att det som orsakar lukten hade varit väldigt lätt att se vid en ytlig undersökning av badrummet (ex. kolla handfatet och liknande, och hade orsakats av något som de flesta förstår vad det är (ex. mögel) kan det bli svårt för dig att åberopa det felet i framtiden. Är det dock ett fel som är svårt att upptäcka, eller som vid upptäckt är svårförståeligt kan det inte krävas av dig som konsument att du förstår det, och då kommer du sannolikt i en framtida tvist kunna åberopa det. Vad gäller i ditt fall? I och med att du adresserat lukten skulle jag rekommendera att du före köpet genomför en besiktning av bostadsrätten. I och med att jag inte kan veta vad som orsakar lukten kan det alltid vara bra att vara på den säkra sidan för att slippa eventuella framtida rättegångskostnader.Vänligen,

Gåva och beskattning

2020-05-24 i Gåva
FRÅGA |Frågan är kort och gott: Behöver man betala svensk skatt på en gåva (dollar) från Indonesien kontot är där givaren bosatt i Abu Dubai och medborgare där.
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Ska en gåva beskattas i Sverige? Svaret finner du i Inkomstskattelagen. Som huvudregel är gåvor en skattefri inkomst enligt svensk rätt (8 kap. 1 § Inkomstskattelagen). Gåvoskatten avskaffades i Sverige 2005. Är det enligt lag en gåva? För att något ska klassas som en gåva och därmed undantas från beskattning krävs dels att: gåvotagaren ska berikas, överföringen ska vara frivillig och det ska finnas en benefik gåvoavsikt hos givaren, dvs. denne ska inte förvänta sig något tillbaka, öppet eller underförstått. Vad innebär detta i ditt fall? I och med att du nämner att det rör sig om en gåva förutsätter jag att förutsättningarna för detta enligt ovan är uppfyllda. I det fallet behöver du alltså inte betala svensk inkomstskatt på gåvan du får. Vänligen,

Gemensam vårdnad och umgängesrätt

2020-05-21 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej! Jag har ett barn som är 4 år nu. Jag och hennes pappa separerade innan min dotter föddes. Jag har ensam vårdnad nu och han har varken hört av sig eller sett till mig nu sedan min dotter föddes. Kan han ta henne ifrån mig? Kan jag begära besöksförbud?Kan han ta henne ifrån mig om han har bevis på att han är hennes pappa?
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Jag tolkar din fråga som att du vill få vägledning i hur en eventuell tvist skulle kunna se ut om pappan dyker upp och vill yrka på gemensam vårdnad eller umgängesrätt med barnet. I och med att jag inte vet om tillräckligt mycket information kan jag endast i stora drag berätta vad som skulle kunna spela in vid en sådan bedömning. Jag avslutar med lite information om kontaktförbud. Kan han ta henne ifrån dig om han har bevis på att han är hennes pappa? I det fall du menar ordagrant hänvisar jag inledningsvis till brottet egenmäktighet med barn, där den som obehörigen skiljer ett barn under femton år från någon som har vårdnaden om barnet döms till böter eller fängelse i högst ett år (7 kap. 3 § Brottsbalken). Här spelar det alltså ingen roll om han kan visa på att han är pappa, då det är du som är ensam vårdnadshavare och han kan inte ta ifrån dig barnet. Vad finns att beakta om pappan yrkar på gemensam vårdnad? Om barnets pappa kommer in i bilden och försöker yrka på gemensam vårdnad finns det olika saker att ta hänsyn till. Inledningsvis kan den förälder som vill förändra vårdnaden från ensam till gemensam eller tvärtom väcka talan i domstol om detta, varefter domstolen får besluta i vårdnadsfrågan (6 kap. 5 § Föräldrabalken). Det går också att avtala om vad som ska gälla avseende vårdnad, om avtalet godkänns av Socialnämnden, men då pappan inte varit närvarande förutsätter jag att det inte är ett alternativ (6 kap. 6 § Föräldrabalken) Hur skulle en domstol bedöma gällande gemensam vårdnad eller inte? Det finns flera aspekter som en domstol tar hänsyn till vid beslutande i vårdnadsfrågor. Utgångspunkten vid sådana frågor är i svensk rätt att barnets bästa ska vara avgörande (6 kap. 2 a § Föräldrabalken). Här ska särskild avsikt läggas vid: risken att ett barn eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Nuvarande syn på gemensam vårdnad är att det inte längre ska vara huvudregeln. Tidigare ansågs det föreligga en sorts presumtion om att gemensam vårdnad var bäst för barnen, men idag anses gemensam vårdnad inte vara utgångspunkten. Gemensam vårdnad ska utdömas med försiktighet om inte båda föräldrarna är överens om det, då det förutsätter en särskilt god samarbetsförmåga. Det kräver ett närmast "friktionsfritt samarbete" för att utdöma gemensam vårdnad, och delade meningar mellan föräldrarna måste kunna hanteras så att barnet inte kommer i kläm. Om någon av föräldrarna motsätter sig gemensam vårdnad ska det av domstolen tas på allvar och gemensam vårdnad ska om någon motsätter sig det utdömas med stor försiktighet (se s. 48 ff. proposition 2005/06:99 - nya vårdnadsregler) Hur påverkas bedömningen om det finns tidigare våld i familjen? I och med att särskild vikt ska tas vid risken att barnet far illa, ska vid beslutande om gemensam vårdnad alltid göras en riskbedömning. Här kan exempelvis våld i familjen tala mot att en viss förälder får del av vårdnaden. Vid våld i familjen krävs inte att någon dömts för våldet, då beviskraven här är lägre. Även våld som aldrig ledde till fällande dom kan spela roll i en vårdnadstvist. Våld som ligger långt bakåt i tiden anses dock inte ha lika stor betydelse som våld som ligger nära i tiden. Att föräldern genomgått behandling eller ändrat sitt levnadssätt kan också påverka bedömningen. Likaså om våldet gjordes enstaka gång jämfört med om detta var systematiskt, mot flera personer och ett uttryck för ett behov att utöva makt/kontroll (se s. 48 ff. proposition 2005/06:99). Hur skulle domstolen döma gällande gemensam vårdnad? Vid bedömningen av gemensam vårdnad spelar barnets behov av trygghet och stabilitet också in. I avsaknad av annan information får ändå det faktum att pappan inte varit med i bilden sedan födseln mig att anta att en domstol inte kommer ge pappan gemensam vårdnad. Men som du ser ovan kan andra faktorer också spela in. Kommer pappan att kunna begära umgänge? Pappan kan vidare yrka på umgängesrätt, dvs. att han ska få rätt att träffa barnet. Här spelar det eventuellt mindre roll att pappan varit frånvarande under barnets uppväxt. En av grundpelarna inom svensk rätt är nämligen barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna (6 kap. 2 a § Föräldrabalken). Man anser att det är bäst för barnet och det är därför en utgångspunkt vid bedömningen i domstol av umgängesmål. Här spelar dock fortfarande risk för att barnet ska fara illa och dennes behov av trygghet och stabilitet in. Trots detta är domstolen mycket mer benägen att ge en förälder umgängesrätt än gemensam vårdnad. Även om du skulle fortsätta ha ensam vårdnad kan det vara så att pappan får umgängesrätt till barnet. Kan jag begära besöksförbud? Med besöksförbud antar jag att du menar kontaktförbud, som innebär att ett förbud meddelas för en person att besöka eller på annat sätt ta kontakt med en annan person eller att följa efter denna person (1 § lagen om kontaktförbud). Huruvida någon kan begära kontaktförbud beror på om det finns en risk för att personen i fråga kommer att begå brott mot, förfölja eller på annat sätt allvarligt trakassera någon (1 §). Här ska särskild vikt läggas vid om personen kontaktförbudet gäller har begått brott mot någon persons liv, hälsa, frihet eller frid (1 § 2 stycket lag om kontaktförbud). I och med att jag inte vet mer information kan jag inte vidare svara på om just du kan få kontaktförbud gentemot pappan. Sammanfattningsvis Det är på grund av pappans frånvaro under barnets uppväxt hittills inte troligt att han får gemensam vårdnad om barnet. Det är dock stor chans att han skulle få umgängesrätt om han tog upp fallet i domstol. Gällande kontaktförbud kan jag inte svara mer än att det ska finnas en risk för att han kan begå brott gentemot dig för att kontaktförbud ska meddelas. Vänligen,

Demens och avtals ogiltighet

2020-05-18 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Om en dement person tecknat abonnemang i telefonbutik (säljaren sålde in ett extraabonnemang) kan anhörig då häva avtalet eftersom den demente inte förstod innebörden? Personen verkar adekvat men förstår inte följder och komplicerade situationer längre.
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga som att du vill veta vilka möjligheter det finns att ogiltigförklara ett avtal som ingåtts av en person som är dement och själv inte förstår följderna med ingående av avtalet. Svaret på din fråga finns i lagen om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning. Enligt lagen är ett avtal som någon ingått under påverkan av en psykisk störning ogiltigt. Var och en ska lämna tillbaka vad som genom avtalet utbytts. Om det som utbytts genom avtalet inte kan gå åter ska den saken ersättas i pengar. Anses demens som en allvarlig psykisk störning?Ja. Enligt lagens proposition är demens en av de tillstånd som ses som allvarlig psykisk störning (se s. 38-40 proposition 1990/91:194 om förverkande av rätt att ta arv m.m.). Vad innebär detta i ditt fall?I och med att lagen gäller i din anhörigs fall kan avtalet hävas. Abonnemanget ska gå åter och pengarna som betalats återgå till den anhörige. Ogiltighet ska inträda även om butiksbiträdet inte visste om din anhörigs tillstånd, dvs. även om denne var i god tro (lagens 2 stycke). Att tänka på är att det är den part som yrkar på ogiltighet på grund av demens som har bevisbörda för att demens faktiskt föreligger. Här kan ett läkarintyg eller liknande räcka om ni inte direkt får er rätt igenom.Vänligen,