Offentlighetsprincipen

2019-12-28 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |https://lagen.nu/1949:105Varför är handlingsoffentligheten och förhandlingsoffentligheten viktig för demokratin i Sverige? Och varför är offentlighetsprincipen viktig för olika parter i samhället?
Narin Melazade |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Alla har rätt att ta del av allmänna handlingar enligt offentlighetsprincipen. Handlingsoffentligheten innebär att alla har rätt till myndigheternas allmänna handlingar vilket är en del av offentlighetsprincipen. I enlighet med offentlighetsprincipen är förhandlingar inför domstol offentliga. Det innebär att vem som helst har rätt att att närvara vid en förhandling enligt 2 kap. 11 § regeringsformen. Offentlighetsprincipen regleras i 2 kap. 1 § Tryckfrihetsförordningen, TF. Det innebär att allmänheten som huvudregel har rätt att få insyn och tillgång till allmänna handlingar som t.ex. vilka handlingar som kommer in till kommunens olika förvaltningar eller hur tjänstemän handlägger ärenden. Rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas genom lag enligt 2 kap. 2 § TF. Offentlighets- och sekretesslagen, OSL, är en lag som genom sekretessbestämmelser inskränker offentlighetsprincipen.Offentlighetsprincipen är en viktig del i samhället eftersom det garanterar att medborgarna kan ta tillvara på sina rättigheter. Offentlighetsprincipen främjar demokratin och öppenhet i ett samhälle genom att medborgarna själva kan ta reda på den information som önskas istället för att bara bli hänvisade informationen av medier eller andra aktörer. Offentlighetsprincipen gör det möjligt för medborgarna att få insyn i det som sker, granska statens verksamheter, delta i det offentliga samtalet och påverka samhället vi lever i.Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Anbud, accept och bundenhet

2019-12-28 i Anbud och accept
FRÅGA |Fråga enligt avtals lag avseende anbud och acceptAnses det anbud när exempelvis anbudsgivare anger att du tackar ja till att köpa denna stolen genom att sätta dig på den i 5 minuter? Är det en accept man gör om man skulle sätta sig i 5 minuter?Dålig fråga men vill gärna förstå hur det ser ut när det vad lagen säger, om det behöver vara ett tydligt anbud och accept eller om det tillåtet att böja på ett anbud hur som helst.Tacksam för svar :)
Narin Melazade |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ramarna för hur avtal ingås regleras i avtalslagen som grundas på anbud (erbjudande) och accept (bekräftelse). För att ett avtal ska vara bindande är utgångspunkten i 1 § avtalslagen att ena parten lämnat ett anbud som den andra parten godtagit anbudet genom att lämna en accept. Genom anbud och accept uttrycker parterna vilja och tillit s.k. viljeförklaring. För att anbud ska anses vara bindande ska det vara tillräckligt tydligt och riktad mot någon specifik part. Den part som mottager ett anbud måste kommunicera sin vilja att bli bunden genom att säga det, skriva det eller agera på ett som visar det enligt 35 § avtalslagen (tolkas e contrario dvs. motsatsvis). Om den personen som mottagit ett anbud vill acceptera men med en liten ändring av anbudet kallas det för en oren accept. Parten då accepterar delvis anbudet. Skulle den parten som fått ett anbud lämna en oren accept genom att ange ett nytt pris så räknas det som ett nytt anbud enligt 6 § avtalslagen. Den som mottog det första anbudet blir då en ny anbudsgivare och det skulle då röra sig om ett nytt avtal. Ett exempel på detta skulle om en anbudsgivare säger "om du vill ha stolen sätt dig på den i fem minuter" och mottagaren svarar "du kan få 100 kr för stolen". Avtal kan även ingås genom konkludent handlande vilket innebär att en part handlar på ett sätt som visar att parten anser sig bunden av ett avtal, utan att någon viljeförklaring sker. Bundenhet genom konkludent handlande sker ofta i det vardagliga livet t.ex. när någon köper en parkeringsbiljett eller köper något i en mataffär. Denna avtalsform är inte reglerad i lag utan är en produkt av rättspraxis. Av din fråga förstår jag det som att du undrar om det kan anses vara ett bindande avtal om en anbudsgivare säger "om du vill ha stolen sätt dig på den i fem minuter" och mottagaren då sätter sig på stolen i fem minuter. I detta fall skulle det kunna anses vara ett bindande avtal eftersom mottagaren av anbudet genom sitt handlande uttryckt sin vilja och accepterar anbudet. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Rätt att begära ut sekretessbelagd dom som part

2019-12-20 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hejsan!Jag undrar om målsägande i ett gammalt fall kan få ut fullständig dom och bilagor trots att delar av den är sekretessbelagd? Hur går man i så fall tillväga? Tack på förhand
Narin Melazade |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Allmänt om offentlighetsprincipen Principen om handlingars offentlighet s.k. offentlighetsprincipen regleras i 2 kap. 1 § Tryckfrihetsförordningen, TF. Den innebär att allmänheten som huvudregel har rätt att få insyn och tillgång till allmänna handlingar som t.ex. domar eller förundersökningar. Rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas genom lag enligt 2 kap. 2 § TF. Offentlighets- och sekretesslagen, OSL, är en lag som genom sekretessbestämmelser inskränker offentlighetsprincipen. Partsinsyn Som part i ett mål har man rätt till insyn i handläggningen av målet s.k. partsinsyn. Om en handling som ex. en förundersökning är sekretessbelagd kan detta hindra en part att ta del av handlingar och material i målet eller ärendet. Sekretess kan dock inte hindra en part från att ta del av en dom eller ett beslut i ett mål eller ett ärende. Som part har man rätt till att få ta del av alla omständigheter som läggs till grund för ett avgörande oberoende av sekretess.Begära ut en allmän handling En begäran att få ta del av allmänna handlingar gör man hos den myndighet som förvarar handlingen enligt 2 kap. 13 § TF. För att ta del av en dom eller beställa handlingar i ett mål kontaktar man den domstol som har handlagt målet. Det kan man göra här, ange någon uppgift som identifierar domen t.ex. personnummer målnumret eller namn på part. Domstolen gör alltid en sekretessprövning innan en allmän handling lämnas ut. Om en begäran avslås går det alltid att överklaga beslutet. Sammanfattningsvis Som huvudregel är allmänna handlingar offentliga enligt offentlighetsprincipen. Som part i ett mål har man alltid rätt att få ta del av avgöranden som gäller parten även om vissa omständigheter är sekretessbelagda. Begäran av ett avgörande görs genom att man kontaktar den domstol som handlagt målet och ange någon uppgift som identifierar domen. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Rätt till semesterersättning

2019-12-15 i Semester och semesterersättning
FRÅGA |HejHar jobbat i restaurang frånfeb till nov. Har jag rätt till semesterersättning? Inga avtal har framkommit under min anställning därMvh
Narin Melazade |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag först berätta lite generellt om vad för semesterförmåner man har som arbetstagare. Bestämmelser om semesterersättning finns i semesterlagen. Som anställd har du rätt till semesterförmåner som semesterledighet, semesterlön och semesterersättning enligt 1 § semesterlagen. Alla arbetstagare omfattas av semesterlagen, oberoende av vilken avtalsform du haft under din anställning. Med andra ord har du rätt till semesterersättning även om du inte har haft ett skriftligt avtal under din anställning. Ett avtal som inskränker din rätt till semesterförmåner är ogiltigt enligt 2 § semesterlagen.Semesterersättningen ska ligga på minst 12 % av din lön och redovisas tydligt i din lönespecifikation. Utbetalning av semesterersättning ska senast skett en månad efter att en anställning upphör enligt 30 § semesterlagen. Sammanfattningsvis har du rätt till semesterersättning precis som alla andra arbetstagare. Du ska få din semesterersättning av din arbetsgivare senast en månad efter att du avslutat din anställning. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Hur mycket ska betalas ut i semesterersättning och Ob-ersättning?

2019-12-28 i OB-ersättning och övertid
FRÅGA |Hej, Jag undrar vad har man för semester ersättning och Ob ersättning för ungdomar mellan. 15-19 år? Tex om ungdomen är timanställd och får en lön på 88kr/h. Hur mycket ska man betala i ersättning? Hälsningar Sami
Narin Melazade |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänt om semesterersättning Semesterförmåner regleras i semesterlagen. Alla arbetstagare har rätt till semesterförmåner som semesterledighet, semesterlön och semesterersättning enligt 1 § semesterlagen. Semesterlagen är tvingande till arbetstagarens förmån när det gäller rätt till semesterersättning vilket framgår av 2 § semesterlagen. Detta innebär att det inte går att ingå avtal som skulle inskränka på en arbetstagares rättigheter enligt semesterlagen. Semesterersättning ska motsvara minst 12 % av lönen. Utbetalning av semesterersättning kan ske varje månad i samband lönen och ska då redovisas tydligt i lönespecifikationen.Allmänt om Ob-ersättningNär en arbetstagare arbetar obekväma tider kan den få extra betalt för detta vilket kallas Ob-ersättning. Att få ersättning för Ob är ingen lagreglerad rättighet och inget som en arbetsgivare måste betala ut enligt lag. Ob-ersättning regleras ofta i kollektivavtal mellan arbetsgivaren och fackförbunden. Ersättningens storlek och när den ska utgå styrs av kollektivavtalen mellan arbetsgivaren och fackförbunden. Om en arbetsgivare inte är bundet av något kollektivavtal kan arbetstagaren och arbetsgivaren förhandla om när och hur mycket som ska betalas ut i Ob-ersättning. Eftersom Ob-ersättning beror på kollektivavtal har olika branscher olika nivåer av Ob-ersättning. Som exempel på detta gäller enligt detaljhandelsavtalet för Handelsanställdas förbund 100 % Ob-ersättning för helger och enligt Gröna Riksavtalet som gäller för Hotell- och restaurangfacket är ordinarie Ob-ersättning 22,84 kr.Svar på din fråga För en ungdom med en timlön på 88 kr ska minst 10,56 kr (12 % av 88 kr) utges som semesterersättning. Som tidigare nämnt styrs Ob-ersättningen av avtalet i fråga. Om du är bunden av kollektivavtal regleras det i avtalet hur mycket Ob-ersättning som ska betalas ut. Annars är det upp till dig att med arbetstagaren komma överens om hur mycket Ob-ersättning som ska betalas.Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Särskiljningsförmåga

2019-12-23 i Immaterialrätt
FRÅGA |Vilken betydelse har särskiljningsförmåga för bedömningen om ett varumärkesintrång (både enligt VML och EU-lagstiftning) har skett? Finns det något bra och illustrativt rättsfall i frågan?
Narin Melazade |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Varumärkesskydd innebär en ensamrätt att använda vissa kännetecken i näringsverksamhet enligt 1 kap. 10 § VML och varumärkesdirektivet art. 5. Ett varumärke kan ses som ett företags upparbetade värde i form av en image och är därför skyddsvärt. För att patent- och registreringsverket ska kunna registrera ett varumärke så att det innehar ett varumärkesskydd måste det uppfattas som ett kännetecken. För att inneha ett varumärkesskydd ska vissa förutsättningar vara uppfyllda enligt 1 kap. 5 § och 2 kap. 5 § VML. En av grundförutsättningarna för varumärkesskydd är särskiljningsförmåga vilket regleras i 1 kap. 5 § och 2 kap. 5 § VML. Med särskiljningsförmåga menas att varumärket genom kännetecken ska kunna skiljas från andra varumärken. Ju mer använt eller känt ett kännetecken är ju större är särskiljningen. Vid bedömning av ett varumärkesintrång är särskiljningsförmåga av betydelse eftersom en helhetsbedömning av varumärkets kännetecken görs där bl.a. särskiljningsförmågan väger in. Tips på bra och illustrativa fall är: Barnfonden Lloyd, (mål C-342/97) Adidas (mål C-408/01)Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

När har arbetstagare rätt till semestersättning?

2019-12-19 i Semester och semesterersättning
FRÅGA |Jag är timanställd sedan 1/10-19 och och undrar om jag har rätt att få semesterersättning med 12 % utbetald varje månad. frågade min chef som svarade enligt följande: pga att du är timanställd och man måste ha jobbat ett år som timanställd för att få semesterersättning. Inget för semesterersättning är ifyllt på det skrivna avtalet. Du har rätt till semesterersättning efter mars månad år 2021.Jag undrar nu om detta verkligen stämmer?Mvh Karin
Narin Melazade |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Semesterförmåner regleras i semesterlagen. Alla arbetstagare har rätt till semesterförmåner som semesterledighet, semesterlön och semesterersättning enligt 1 § semesterlagen. Som timanställd har du inte automatiskt rätt till semesterledighet, däremot har du alltid rätt till semesterersättning. Semesterlagen är tvingande till arbetstagarens förmån när det gäller rätt till semesterersättning vilket framgår av 2 § semesterlagen. Detta innebär att det inte går att ingå avtal som skulle inskränka på dina rättigheter som arbetstagare enligt semesterlagen. Även om din arbetsgivare hävdar att ni inte kommit överens om semesterersättning så har du alltså rätt till semesterersättning. Semesterersättning ska motsvara minst 12 % av din lön. Utbetalning av semesterersättning kan ske varje månad i samband med din lön och ska då redovisas tydligt i din lönespecifikation. Det går också att få din semesterersättning i slutet av varje år. Om din anställning skulle upphöra ska semesterersättning betalas ut senast en månad efter anställningens upphörandet enligt 30 § semesterlagen. Sammanfattningsvis Som arbetstagare behöver man inte ha jobbat ett år för att ha rätt till semesterersättning. Du har precis som alla andra arbetstagare rätt till semesterersättning från dagen du börjar arbeta. Även om ni inte kommit överens om semesterersättning har du rätt att få semesterersättning som motsvarar minst 12 % av din lön. Hoppas du fick svar på din fråga, tveka inte att höra av dig till oss igen! Med vänliga hälsningar,

Hur många personer dömdes för brott 2018?

2019-12-13 i Alla Frågor
FRÅGA |Hur många personer döms för brott 2018? Hittar ingen statistik på det utan bara hur många som anmält. Vill veta överlag hur många personer som har dömts och fått en rättslig påföljd.Mvh Victoria
Narin Melazade |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Brottsförebyggande rådet (BRÅ) är en myndighet som tar fram fakta och kunskap gällande brottslighet, brottsbekämpning och förebyggande arbete. Bland annat redovisar BRÅ statistik över personer lagfördaföringsbeslut under ett kalenderår.Med lagföringsbeslut i BRÅ:s statistik avses fällande dom i tingsrätt, strafföreläggande som kan vara böter utfärdade av åklagare eller villkorlig dom och åtalsunderlåtelse. En åtalsunderlåtelse innebär att en åklagare beslutat att inte väcka åtal, trots att den misstänkte anses vara skyldig till brottet. Det kan exempelvis vara i fall då den misstänkte är ung och brottet lindrigtJag tolkar din fråga som att du vill ta reda på hur många som fått strafföreläggande och en fällande dom i tingsrätt. Under 2018 dömdes 60 565 personer i tingsrätt och 30 380 personer fick ett strafföreläggande. Sammanfattningsvis fick 90 945 personer någon typ av rättslig påföljd. BRÅ:s rapporter och diagrammet jag hämtat statistiken ifrån hittar du här.Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,