Vad ska du göra om din f.d. partner inte vill samarbeta för att få till stånd en bodelning?

2021-02-28 i Bodelning
FRÅGA |Hej! Om ingen bodelning är fixad efter 5 år efter skilsmässan pga att den ena parten sätter kämpar i hjulet. Hur slår man sig fri? Ingen ting hjälper inte en rättegångar.?
Nhi Tran |Hej! Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga! Ansöka om att få en bodelningsförrättareReglerna om bodelning finns i äktenskapsbalken (ÄktB). När ett äktenskap upphör ska en bodelning ske mellan makarna. Din före detta partner kan således inte vägra bodelning eftersom lagen föreskriver att en bodelning ska ske (9 kap. 1 § ÄktB). Om ni inte kan komma överens kan du ansöka om att få en bodelningsförrättare förordnad av rätten. Bodelningsförrättaren tar då över ansvaret för bodelningen (17 kap. 1 § ÄktB). Ansökan om förordnande av bodelningsförrättare ska ges in till en tingsrätt som är behörig att pröva tvister om bodelning mellan makarna (17 kap. 2 § ÄktB). Bodelningsförrättaren ska utreda vilka egendom som ska bli föremål för bodelning och i första hand försöka få er att enas. Om bodelningsförrättaren inte lyckas får er att komma överens får hen tvångsvis bestämma hur bodelningen kommer se ut och underteckna bodelningsavtalet (17 kap. 6 § ÄktB). Bodelningsförrättarens rätt till arvode och ersättningBodelningsförrättaren har rätt att få arvode och ersättning för sina utgifter. Kostnaderna ska betalas av er, hälften var. Bodelningsförrättaren kan vid bodelningen bestämma en annan fördelning, om någon av er genom vårdslöshet eller försummelse orsakat ökade kostnader eller om era ekonomiska förhållanden ger särskild anledning till det (17 kap. 7 § ÄktB). Tidsfrist för bodelningLagen föreskriver ingen tidsfrist inom vilken en bodelning måste ske mellan två makar. I tidigare rättsfall har Högsta domstolen dock underkänt rätten att påkalla bodelning med hänvisning till att lång tid har förflutit sedan äktenskapsskillnaden. I de fallen har det dock varit fråga om längre tid än fem år och i ett annat fall godkände Högsta domstolen att bodelning påkallades tio år efter äktenskapsskillnaden (NJA 1993 s. 570, RH 2003:41 och NJA 2009 s. 437). Att det har gått fem år sedan ni skilde er torde därmed inte hindra dig från att påkalla en bodelning, ni bör dock se till att bodelningen ske snarast. Råd till erI första hand skulle jag råda er att ta kontakt med din före detta partner och försöka komma överens med denne om att genomföra en bodelning. I andra hand, om personen inte är samarbetsvillig, kan du ansöka om att få en bodelningsförrättare förordnad av domstolen. Detta kommer dock att innebära extra kostnader för både dig och din före detta partner då bodelningsförrättaren har rätt till arvode och ersättning för sina utgifter. Hoppas att du fick svar på din fråga! Återkom gärna om du har ytterligare frågor. Med vänliga hälsningar,

Hur ska du gå tillväga om ett barn utsätts för mobbning i skolan?

2021-02-28 i Skola och utbildning
FRÅGA |Min systers dotter går i 2an och blir mobbad av en kille som går i 6an. Han har sparkat på en stol som flög på henne och hon ramlade och slog huvudet i marken och fått sår i pannan. Tydligen har det här pågått och pågår fortfarande då han senast idag har sparkat på henne. Skolan har inte gjort något och vi blir mer frustrerad för varje dag som går. Vad kan vi göra ? Självklart har vi tagit bilder på skador på kroppen och blåmärken. Tacksam för svar!
Nhi Tran |Hej! Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga!Jag beklagar att din systers dotter blir behandlad på detta sätt och ska göra mitt bästa för att förklara för er vad ni kan göra för att få stopp på detta. Skolans skyldigheterReglerna om skolans skyldigheter finns i Skollagen (SkolL).Skolpersonalens anmälningspliktNär en lärare, eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i skolan är läraren/personalen skyldig att anmäla detta till rektorn. Rektorn är i sin tur skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen ska skyndsamt utreda anmälan och i förekommande fall vidta de åtgärder för att förhindra kränkande behandling i framtiden (6 kap. 10 § SkolL). Disciplinära åtgärderVilka disciplinära och andra åtgärder som skolan kan vidta för att tillförsäkra trygghet för din systers dotter framgår av 5 kap. 6-22 §§ SkolL. Eftersom den andra eleven hade skadat din systers dotter på ett sådant sätt att hon slog i huvudet i marken och fick ett sår på pannan måste det betraktas som en allvarligare förseelse som innebär en plikt för rektorn att utreda saken (5 kap. 9 § första stycket SkolL). Med utgångspunkt i vad som har framkommit vid utredningen ska rektorn därefter se till att åtgärder genomförs för att få killen att ändra sitt beteende (5 kap. 10 § SkolL). Rektorn kan exempelvis besluta att tilldela killen en skriftlig varning eller att tillfälligt omplacera honom om killen, trots utredningen och varningen, inte ändrar sitt beteende (5 kap. 11-12 §§ SkolL). SkadeståndOm huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter, att genomföra åtgärder för att förebygga och förhindra kränkningarna mot din systers dotter och att fullgöra sin anmälningsplikt, kan huvudmannen bli skadeståndsskyldig (6 kap. 12 § första stycket SkolL). Hur ska ni gå tillväga?Skolan har en skyldighet att se till att din systers dotter inte utsätts för kränkande behandlingar. Ni kan i första hand ta kontakt med skolan igen och påminna dem om deras skyldigheter att utreda och vidta åtgärder för att se till att denna typ av beteende inte fortsätter. Om ni märker att skolan trots allt inte fullgör sina skyldigheter och din systers dotter fortsätter att bli utsatt för kränkande behandlingar kan ni vända er till huvudmannens klagomålshantering. För att ta reda på hur ni kommer i kontakt med ansvarig för huvudmannens klagomålshantering kan ni titta på huvudmannens eller skolans webbplats, alternativt fråga någon i personalen på skolan. Om även det inte hjälper kan ni anmäla till Skolinspektionen. För att komma till webbformuläret för att anmäla: klicka här! Jag hoppas att mitt svar har varit till er hjälp och att situationen kommer att lösa sig snart för er. Återkom gärna om ni har ytterligare frågor! Med vänliga hälsningar,

Får min vän från USA besöka mig i Sverige?

2021-01-31 i Migrationsrätt
FRÅGA |Har en vän från USA som vill besöka mig nästa vecka, är detta helt omöjligt nu?Mvh
Nhi Tran |Hej!Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga!Reglerna om inreseförbud finns i förordning (2020:127) om tillfälligt inreseförbud till Sverige. Sverige har infört ett tillfälligt inreseförbud vilket innebär att en utlänning som reser till Sverige från annan stat än en EES-stat eller Schweiz ska nekas inresa i landet och avvisas (3 § förordning (2020:127) om tillfälligt inreseförbud till Sverige). Det finns dock vissa undantag från detta:Inreseförbudet gäller inte för en utlänning som:1. är EES-medborgare eller medborgare i Andorra, Monaco, San Marino, Schweiz eller Vatikanstaten,2. har ställning som varaktigt bosatt i Sverige eller en annan EU-stat,3. har uppehållstillstånd i Sverige eller en annan EES-stat, Andorra, Monaco, San Marino, Schweiz eller Vatikanstaten,4. har nationell visering i Sverige eller nationell visering för längre tid än tre månader i en annan EES-stat, Andorra, Monaco, San Marino, Schweiz eller Vatikanstaten,5. har en sådan familjeanknytning som anges i 3 a kap. 2 § första stycket, 5 kap. 3 § första stycket 1-4 eller 3 a § utlänningslagen (2005:716) till en person som omfattas av någon av punkterna 1-4 eller till en svensk medborgare, 6. är medborgare i Förenade kungariket eller familjemedlem till en sådan medborgare, under förutsättning att han eller hon omfattas av artikel 10 i avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (EUT L 29, 31.1.2020, s. 7), eller7. är bosatt i en sådan stat som anges i bilagan till förordning (2020:127) om tillfälligt inreseförbud till Sverige.Inreseförbudet gäller inte heller för en utlänning som har särskilt angelägna behov eller som ska utföra nödvändiga funktioner i Sverige, såsom exempelvis: 1. hälso- och sjukvårdspersonal, forskare inom hälso- och sjukvård och personal inom äldreomsorgen, 2. gränsarbetare, 3. säsongsarbetare inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring, 4. personal som transporterar gods och annan personal inom transportsektorn, 5. personer som omfattas av 2 kap. 10 § utlänningslagen, 6. personer som arbetar i internationella organisationer eller som är inbjudna av sådana organisationer och vilkas närvaro behövs för organisationernas verksamhet, militär personal, hjälparbetare och personal inom det civila försvaret, 7. passagerare i transit, 8. personer med trängande familjeskäl, 9. sjömän, 10. personer som är i behov av internationellt skydd eller som har andra humanitära skäl, 11. personer som reser i syfte att studera, och 12. personer som reser i syfte att utföra högkvalificerat arbete, om deras arbetsinsats är nödvändig ur ett ekonomiskt perspektiv och arbetet inte kan skjutas upp eller utföras på distans, däribland personer som ska delta i eller utföra nödvändiga arbetsuppgifter vid internationella elitidrottstävlingar.SammanfattningUtgångspunkten är således att din vän från USA inte får resa in till Sverige, om inte något av de undantagen som nämnts ovan gäller. Mer information om inreseförbudet hittar du här.Hoppas att det var svar på din fråga! Återkom gärna om du har ytterligare funderingar.Vänliga hälsningar,

Vem har rätt att begära utdrag ur belastningsregistret?

2021-01-19 i Alla Frågor
FRÅGA |Det är så att jag är dömd för sekretessbrott utan uppsåt, jag har aldrig blivit dömd innan och aldrig gjort något kriminellt. Nu är det så att jag vill söka behandlingspedagog. Kan dom begära belastningsregister under utbildning? Min prick försvinner mars 2023 alltså innan jag är klar med utbildningen
Nhi Tran |Hej! Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga! Reglerna om belastningsregister finns i lag (1998:620) om belastningsregister och förordning (1999:1134) om belastningsregister. Huvudregeln är att enbart du och vissa myndigheter kan begära utdrag ur belastningsregistret (6 samt 9 §§ Lag om belastningsregister). Myndigheter som kan begära utdrag ur belastningsregistret är bland annat Skatteverket, Tullverket och Åklagarmyndigheten. Utgångspunkten är således att en arbetsgivare inte har någon rätt att få ut uppgifter om dig ur belastningsregistret. Du nämner dock att den tjänsten som du avser att söka avser en anställning som behandlingspedagog. Om det behövs för att pröva om en anställning eller ett uppdrag i en verksamhet som avser vård har arbetsgivaren rätt att få uppgifter ur registret om någon (10 § Lag om belastningsregister). Detta förutsätter dock att brottet föranlett någon annan påföljd av än penningböter och att det rör sig om en anställning inom psykiatrisk sjukvård, vård av utvecklingsstörda eller vård av barn och ungdom (21 § Förordning om belastningsregister). Vidare ska det framhållas att det inte finns något förbud mot din blivande arbetsgivare att under rekryteringsprocessen begära att du ska lämna in en kopia av utdraget. Eftersom en brottmålsdom är i regel en offentlig handling kan arbetsgivaren också begära ut sådana domar direkt från domstolar med stöd av offentlighetsprincipen.Huruvida arbetsgivaren kan självmant begära utdrag ur belastningsregistret eller inte beror, såsom framgått ovan, om brottet som du blivit dömd för föranlett någon annan påföljd än penningböter och om anställningen som du avser att söka är inom psykiatrisk sjukvård, vård av utvecklingsstörda eller vård av barn och ungdom. Hoppas att du fick svar på din fråga! Återkom gärna om du har ytterligare funderingar. Vänliga hälsningar,

Kan du testamentera om att dina barn har umgängesrätt med sina mor- eller farföräldrar?

2021-02-28 i Barnrätt
FRÅGA |Kan min dotter med hjälp av testamente skriva in sitt önskemål eller krav att hennes sambo vid hennes död måste låta barnen träffa sina far- eller morföräldrar någorlunda regelbundet upp till barnen är myndiga?
Nhi Tran |Hej! Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga!Ett testamente är ett dokument som en person skriver för att reglera hur dennes kvarlåtenskap, det vill säga tillgångar, ska fördelas efter sin död. I regel är således barnens umgängesrätt med sina mor- och farföräldrar inget som din dotter kan testamentera om. Istället blir reglerna om umgängesrätt i föräldrabalken (FB) tillämpliga. Det finns ingen lagstad umgängesrätt för mor- eller farföräldrar. Barnets vårdnadshavare har dock ett ansvar för att se till att barnets behov av umgänge med någon annan som står barnet särskilt nära, exempelvis barnets mor- och farföräldrar, så långt som möjligt tillgodoses (6 kap. 15 § tredje stycket FB). Om din dotter skulle gå bort och hennes sambo, som jag antar är/kommer att vara barnens vårdnadshavare, inte skulle vilja samarbeta och låta barnen träffa sina far- eller morföräldrar kan de vända sig till socialnämnden. På talan av socialnämnden kan domstolen besluta om umgänge mellan barnen och mor- eller farföräldrarna. Vid bedömningen av om en sådan talan ska föras kommer socialnämnden att särskilt beakta barnens behov av umgänge med sina mor- och farföräldrar. Det är alltså inte mor- eller farföräldrarna som kan föra talan om umgängesrätten utan socialnämnden, varför ni kommer att behöva vända er till socialnämnden (6 kap. 15 a § FB). Hoppas att det var svar på din fråga! Återkom gärna om du har ytterligare frågor. Med vänliga hälsningar,

Kan jag bedriva konkurrerande verksamhet under pågående anställning?

2021-02-27 i Övrigt
FRÅGA |Hej! Jag hade en anställning på heltid. Blev uppsagd pga arbetsbrist. Får jag starta på konkurrerande verksamhet innan anställningen tagit slut. Är arbetsbefriad.
Nhi Tran |Hej!Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga!Utgångspunkten är att du är fri att bedriva konkurrerande verksamhet efter en avslutad anställning, om det inte framgår någon konkurrensklausul i ditt anställningsavtal eller dylikt. Eftersom din anställning inte ännu är avslutad har du fortfarande en lojalitetsplikt i förhållande till din arbetsgivare, vilket innebär att om du bedriver en konkurrerande verksamhet till din arbetsgivares kan detta föranleda skadeståndsansvar (se exempelvis AD 2006 nr 49). Jag skulle därmed råda dig att i första hand se över anställningsavtalet för att se om det finns någon konkurrensklausul, och om det finns; kolla hur länge konkurrensförbudet gäller. Om det inte finns något sådant kan du bedriva konkurrerande verksamhet efter att din anställning avslutats. Om du startar en konkurrerande verksamhet innan anställningen tagit slut kan du bli skadeståndsskyldig i förhållande till din nuvarande arbetsgivare. Hoppas att du fick svar på din fråga! Återkom gärna om du har ytterligare frågor.Med vänliga hälsningar,

Vilket avtal gäller?

2021-01-31 i Avtal
FRÅGA |Jag vill säga upp ett hyresavtal för min hyresgäst. De hyr en vill av mig. De har tagit över ett kontrakt från tidigare hyresgäst men vi har skrivit ett eget avtal mellan oss där vi skrivit fem månaders uppsägningstid. Dock hävdar den nuvarande hyresgästen att det första avtalet gäller över det nya, att det då finns ett slutdatum för kontraktet. Detta äldre avtal hittar varken jag eller den första hyresgästen. Vad gör vi? Gäller det gamla, första avtalet eller det nya mellan mig och hyresgästen?
Nhi Tran |Hej! Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga! Enligt min bedömning gäller det nya avtalet mellan dig och din nuvarande hyresgäst. Detta eftersom det gamla avtalet gällde mellan dig och din dåvarande hyresgäst. Det gamla avtalet reglerade avtalsförhållande mellan dig och den tidigare hyresgästen och avtalsparterna är er två. Det som händer när den nya hyresgästen "tar över avtalet" är egentligen att du som hyresvärd går med på att ingå i ett nytt avtalsförhållande med den nya hyresgästen på samma villkor som i det gamla avtalet. Om ni skrivit ett "eget" avtal mellan er där det framgår att uppsägningstiden är fem månader så ska det gälla. Hoppas att det var svar på din fråga! Återkom gärna om du har ytterligare frågor. Vänliga hälsningar,

Vad menas med koppleri?

2021-01-18 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |I lagtexten står det att det är koppleri att främja/underlätta för en person att sälja sex. Vad exakt menas med det? Betyder det att det räcker med att en person uppmuntrar en annan person till att ha sex mot betalning utan att sex mot betalning sedan sker eller krävs det att sex mot betalning sker efter personens uppmuntran för att det ska räknas som koppleri? Räknas det som koppleri om persononen tar emot en gåva (som inte är pengar) och sedan har sex med givaren, eller måste det vara pengar?
Nhi Tran |Hej! Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga! Brottet koppleri är reglerat i 6 kap. 12 § Brottsbalken (BrB). Av bestämmelsen framgår det att den som främjar eller på ett otillbörligt sätt ekonomiskt utnyttjar att en person har tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättnings ska dömas för koppleri till fängelse i högst fyra år. För koppleri döms också hyresvärdar och andra som med nyttjanderätt upplåtit en lägenhet och som får veta att lägenheten (helt eller till väsentlig del) används för tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning och som inte gjort vad som skäligen begärts för att få upplåtelsen att upphöra; fortsätter eller återupptas verksamheten i lägenheten ska upplåtaren anses ha främjat verksamheten. Vad menas med "att främja eller på ett otillbörligt sätt ekonomiskt utnyttja"?Exempel på vad som kan avses med att främja annans tillfälliga sexuella förbindelser (se prop. 2004/05:45 s. 108):- upplåta lokal att användas för prostitution- lämna anvisningar till prostituerades adresser- psykiskt påverka annan varigenom personen i fråga beslutar sig att prostituera sig eller fortsätta att prostituera sig- tvinga någon att prostituera sig- skapa möjlighet eller underlätta för annan person att prostituera sig, exempelvis genom vakthållning eller transport Räcker med att en person uppmuntrar en annan person till att ha sex mot betalning utan att sex mot betalning sedan sker?Det måste vara fråga om mer än en tillfällig sexuell förbindelse som främjas eller utnyttjas (se prop. 1983/84:105 s. 57). Det ska röra sig om en verksamhet, d v s att någon ett flertal gånger har tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning, som främjas eller ekonomiskt utnyttjas. Det torde därmed förutsättas att personen har tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning för att den som främjar detta ska kunna dömas för koppleri, vilket innebär att det därmed inte "räcker" med en uppmaning. Dock, såsom framgått ovan, om personen beslutar sig att prostituera sig efter att blivit psykiskt påverkad av någon annan kan straffansvar komma i fråga. Form av ersättningErsättningen behöver inte utgöras av pengar, utan kan bestå i vilken som helst förmån som har ekonomiskt värde (inklusive illegalt värde). Betalningen kan alltså bestå i droger, smycken, kläder, resor, fri bostad etc. (Jareborg m.fl., s 146). Hoppas att du fick svar på dina frågor! Återkom gärna om du har ytterligare funderingar.Vänliga hälsningar,