Upphovsrätt till litterärt verk

2019-09-01 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Hej! Om man ser en text som någon skrivit på ett forum och sen kopierar texten och lägger ut texten på ett annat forum och låtsas som att man själv skrivit texten, är det ett brott mot upphovsrättslagen då?
Jonna Anderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Upphovsrätten, dess innebörd samt livslängdDen som har skapat ett litterärt verk har upphovsrätt till verket (1 kap. 1 § upphovsrättslagen). Av ett rättsfall från EU-domstolen (C-5/08 p.37) framgår att förutsättningen för upphovsrätt är att texten ska ge uttryck för en viss originalitet i den mening att den är upphovsmannens egna intellektuella skapelse. Om texten du beskriver därmed är tillräckligt lång och personligt präglad föreligger en upphovsrätt till texten som tillfaller skaparen. Upphovsrätten innefattar en uteslutande rätt för upphovsmannen att göra verket tillgängligt för allmänheten (1 kap. 2 § URL). Upphovsmannen har därmed uteslutande rätt att framställa exemplar av verket, förfoga över det samt sprida det vidare till allmänheten. Upphovsrätten till ett verk gäller till utgången av sjuttionde året efter det år då upphovsmannen avled, eller i fråga om verk med två eller flera upphovsmän, efter den sist avlidne upphovsmannens dödsår (4 kap. 43 § URL). Konsekvenser av handlandetAtt kopiera en text, utge sig för att vara författaren samt lägga ut den på en hemsida är ett intrång i upphovsmannens ideella namngivelserätt, då texten görs tillgänglig för allmänheten utan att upphovsmannen namn angivits i den omfattning och på det sätt som god sed kräver (1 kap. 3 § första stycket URL). Handlandet utgör även en överföring till allmänheten om den plattformen som texten läggs upp på öppnar upp för andra personer att ta del av verket (1 kap. 2 § tredje stycket första punkten URL), i sådana fall personer som inte haft tillgång till verket på den plattformen från vilken du kopierade texten. Ett sådant förfogande utgör därmed ett upphovsrättsligt intrång. Den som begår ett upphovsrättsligt intrång uppsåtligen eller av grov oaktsamhet döms till böter eller fängelse i högst två år (7 kap. 53 § URL). Man kan även bli förpliktad att betala skälig ersättning för utnyttjande av verket till upphovsmannen eller hans eller hennes rättsinnehavare (7 kap. 54 § URL). SlutsatsHandlandet du beskriver kan därmed leda till skadeståndsansvar, böter eller fängelse beroende på hur texten är utformad. Ju mer originell texten är, desto större är dess upphovsrättsliga skydd. Hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen.Vänligen,

Försäkringsersättning vid riskökning

2019-08-22 i Avtal
FRÅGA |Hej! När jag var 8 år svimmade jag ibland och tog kontakt med läkare, som sedan sa att jag var frisk och inget var fel. Vid 14 år sökte jag försäkring och fyllde då i hälsodeklarationen. Jag nämnde inte att jag har svimmat och sökt vård på grund av att jag var frisk och hade inte svimmat på minst 2 år. Så ansåg inte att det var ett problem. Men nu I år fick jag pacemaker på grund av mina svimningar som kom tillbaka när jag var 17 år. Det visade sig vara ett hjärtfel. Anmälde det till min försäkring och dom säger att jag har ljugit i min hälsodeklaration, så försäkringen gäller inte mitt hjärtfel. Läkeren när jag var 10 år sa att jag var frisk och inget var fel, så har jag verkligen ljugit i min hälsodeklaration då? Jag anser inte att jag ljugit utan jag har liksom inte vetat att det varit ett fel. Säger en läkare att jag är frisk så litar jag på det.
Jonna Anderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Upplysningsplikten vid avtalsslutVid teckning av försäkringar tar försäkringsbolaget in upplysningar som har betydelse dels för om försäkringen ska meddelas och dels för fastställande av premievärdet (4 kap. 1 § försäkringsavtalslagen). Som försäkringstagare har du en skyldighet att ansvara för uppgifternas riktighet. Denna upplysningsplikt är begränsad till en svarsplikt för din del, det vill säga att om du besvarat samtliga frågor som försäkringsbolaget ställt och inte ljugit eller undanhållit information, gäller ditt avtal med försäkringsbolaget fortfarande. Försäkringsbolagets skyldighet att lämna informationNär avtal har träffats med försäkringsbolaget är bolaget skyldigt att tillställa dig som försäkringstagare en skriftlig bekräftelse på avtalet samt upplysa dig om försäkringsvillkorens innehåll. Försäkringsbolaget ska då särskilt framhålla villkor enligt 4 kap. 3 § om skyldighet att anmäla ändring av risken och följderna av en försummad anmälan (2 kap. 4 § tredje punkten), vilket fungerar som en slags fortlöpande upplysningsplikt. Om försäkringsbolaget inte särskilt framhållit ett villkor av sådant slag (det faktum att du måste anmäla förändringar av ditt hälsoförhållande och följderna av en sådan försummad anmälan), kan försäkringsbolaget inte åberopa villkoret, det vill säga bolaget kan inte göra villkoret gällande gentemot dig (2 kap. 8 §). Om försäkringsbolaget informerat om villkoret (din skyldighet att anmäla riskökning och följderna av en försummad anmälan)Det faktum att ditt förhållande har förändrats utgör en riskökning för försäkringsbolaget och om du har anmält denna riskökning då du fick reda på att det förelåg ett hjärtfel, har du rätt till ersättning från försäkringsbolaget. Om du däremot inte anmält denna riskökning då du fick reda på att det förelåg ett hjärtfel, har du fortfarande rätt till ersättning, men försäkringsersättningen kan bli föremål för nedsättning (4 kap. 3 §). Ersättningen sätts då ned efter vad som är skäligt med hänsyn till den betydelse förhållandet skulle ha haft för försäkringsbolagets bedömning av risken och den oaktsamhet som har förekommit (4 kap. 2 § andra stycket). Om försäkringsbolaget inte informerat om villkoret (din skyldighet att anmäla riskökning och följderna av en försummad anmälan)Har försäkringsbolaget inte informerat dig om din skyldighet att anmäla ökning av risken och följderna av en försummad anmälan, kan de inte använda det villkoret som en grund för att ej bevilja dig ersättning (2 kap. 8 §).SlutsatsHar du uppfyllt din upplysningsplikt och besvarat försäkringsbolagets samtliga frågor sanningsenligt, har du alltså rätt till ersättning. För det fall du inte har anmält riskökningen (förändringen av ditt hälsoförhållande) trots att försäkringsbolaget informerat om villkoret, har du ändå rätt till ersättning, men denna kan då i någon mån komma att sättas ned. Hoppas att du fick svar på din fråga! Vänligen,

Den lagstadgade ångerrätten vid distansavtal och avtal utanför affärslokaler

2019-08-15 i Distansavtal (Internet, telefon m.m.)
FRÅGA |Jag har ett företag som håller mindfulnesskurser. Jag undrar hur jag ska formulera mina bokningsvillkor för att det ska bli rätt. Ser att personer gör olika. En del erbjuder 14 dagars ångerrätt från anmälningstillfället vilket om jag förstår rätt är så man bör göra? Men många i min situation som erbjuder kurser skriver att de inte tar emot avbokningar. Får man göra så eller har kunden alltid rätt att avboka inom en viss tid? och isåfall vilken tid gäller? Är det 14 dagar? Vilken lagtext gäller här?Tacksam för svar!
Jonna Anderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lag om distansavtal och avtal utanför affärslokaler Bokningar som sker på distans, via telefon eller nätet samt dina skyldigheter som företagare gentemot konsumenter i dessa fall, regleras av lag om distansavtal och avtal utanför affärslokaler. Lagen ställer upp, som du nämner, ett tvingande krav på 14 dagars ångerrätt som gäller från den dag då avtalet ingåtts (2 kap. 10 och 12 §). Konsumenten kan alltså välja att frånträda avtalet inom den lagstadgade så kallade ångerfristen. De avtalsvillkor (bokningsvillkor) företagare ställer upp som strider mot den lagstadgade ångerrätten är utan verkan mot konsumenten, det vill säga sådana villkor behandlas rättsligt sett som ogiltiga (1 kap. 4 §). Ångerfristen börjar aldrig löpa förrän konsumenten har fått information om ångerrätten. Rätten att ångra sig upphör senast ett år efter det att ångerfristen skulle ha löpt ut om informationen hade getts på föreskrivet sätt (2 kap. 12 §). Om du som företagare inte ger tillräcklig information om ångerrätten har alltså konsumenten rätt att ångra sig i upp till ett års tid. Vid utövande av ångerrätten ska näringsidkaren återbetala vad konsumenten betalat till näringsidkaren. Återbetalning ska ske inom 14 dagar från den dag då näringsidkaren tog emot konsumentens meddelande om frånträdande av avtalet (2 kap. 14 §). Skyldigheter du som näringsidkare har Näringsidkare ska ge konsumenten information om ångerrätten, dess utövande samt längd, priset för tjänsten inbegripet skatter eller avgifter, sitt namn, organisationsnummer, kontaktuppgifter och konsumentens reklamationsrätt (2 kap. 2 §). Denna information ska ges på ett klart och begripligt sätt och särskild hänsyn ska tas till behoven hos underåriga och andra särskilt utsatta personer (2 kap. 3 §). Lagen ställer även upp krav på att konsumenten ska få en bekräftelse på avtalet, vilken ska innehålla de ovanstående informationskraven om de inte redan getts i annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för konsumenten (2 kap. 4 och 5 §). Undantag från ångerrättenOm tjänsten har fullgjorts och konsumenten uttryckligen samtyckt till att tjänsten börjar utföras och gått med på att det inte finns någon ångerrätt när tjänsten har fullgjorts kan ångerrätten undantagsvis inte gälla (2 kap. 11 §). Vänligen,

Bestridande av faktura på grund av överlåtelse av betalningsansvar

2019-08-09 i Fordringar
FRÅGA |HejJag vill bestrida en faktura från Telia och behöver hjälp för vad jag har rätt att kräva eller hur jag ska gå tillväga.Detta gäller bredbandsavtal och i avtalet framgår att månadsavgiften betalas i förskott, men inget annat.Jag har betalt in månadsavgift för 190415-190714 i maj månad. 190614 registrerades ett överlåtande av vårt bredbandsavtal, som trädde i kraft samma dag, då vi sålde vårt hus.Redan här har jag betalt inte för en månad mer än datum för överlåtelsen.I juli får jag en faktura för månadsavgift fram till september. Egentligen ligger jag redan på +409kr för en månadsavgift och när jag skriftligen påpekar att jag inte är betalningsskyldig för kommande period så kräver de att jag ändå betalar och att en justering görs på kommande faktura. Men då avtalet är avslutat finns ingen nästa faktura utan endast deras korrigering. De menar att jag ska ligga ute med ca 1500 kr för deras felfakturering, vilket för mig känns helt orimligt även om det inte är stora summor. Vad kan jag kräva av dem för att hantera detta?
Jonna Anderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör betalning av faktura och vad du har rätt att kräva och hänför sig därför till vad som kallas fordringsrätt. Detta regleras av 3 kap. skuldebrevslagen (analogt tillämplig) och allmänna fordringsrättsliga principer. Jag tolkar din beskrivning av händelseförloppet som att du betalat 409 kronor (motsvarande en månadsavgift) för perioden 15 april - 14 maj, ytterligare 409 kronor för perioden 15 maj - 14 juni och utöver detta ytterligare en månadsavgift för perioden 15 juni - 14 juli. 14 juni registrerades en överlåtelse av bredbandsavtalet som trädde i kraft samma dag. Jag utgår från att företaget godkänt överlåtelsen av bredbandsavtalet från dig till en ny betalningsskyldig fysisk person och om detta är fallet är du inte längre betalningsskyldig gentemot företaget från den 14 juni och framåt. Om den sista månadsbetalningen enligt ert avtal skulle erläggas efter den 14 juni, har du alltså rätt även att återfå denna enligt principen om condictio indebiti (felaktig utbetalning ska gå åter), eftersom företaget varit underrättat om att du ej längre varit betalningsansvarig vid denna tidpunkt. Om du med hjälp av exempelvis kontoutdrag eller liknande kan bevisa dina utbetalningar för ovanstående månader samt kan visa på att betalningsansvaret har övergått till en annan fysisk person, ska du alltså inte behöva betala företaget mer och kan därmed bestrida fakturan. Hoppas att du fick svar på din fråga! Vänligen,

Fel i vara vid konsumentköp

2019-08-24 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej! Jag köpte en el scooter som försäljaren sa skulle vara vattentät men som gick sönder av lite regn. Efter att de lagat det då jag hade 2 års garanti så märker jag att batterierna som jag fått av de endast räcker 25km medan försäljaren sa att de skulle räcka upp till 100km på en laddning.Jag blir väldigt less på detta då jag känner mig lurad...Vad kan jag göra?
Jonna Anderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du köpt en el scooter och ett batteri från ett företag i egenskap av privatperson. Konsumentköplagen reglerar dina rättigheter i detta läge.El scooternFörsäljaren har lämnat felaktiga upplysningar gällande el scooterns användning och egenskaper, vilket medför att varan är att betrakta som felaktig (16 § andra stycket tredje punkten och 19 §). Säljaren har dock avhjälpt felet som uppstod och lagat el scootern efter regn. Dock består felet som sådant, eftersom varan fortfarande inte överensstämmer med de uppgifter som lämnats av säljaren i samband med köpet, då den fortfarande inte tål regn. Ett fel som visar sig inom garantitiden (2 år i ditt fall), presumeras bero på säljaren. Därmed behöver du inte bevisa att felet fanns där när du köpte el scootern, utan bevisbördan är helt och hållet placerad på säljaren. Du har goda möjligheter att reklamera felet till säljaren inom skälig tid efter att du märkt det (23 §) samt begära leverans av en ny el scooter (26 §), men eftersom säljaren inte verkar vara särskilt pålitlig kan prisavdrag istället vara aktuellt. Prisavdraget ska svara mot felet, det vill säga att om el scootern är 10 % mindre värd i felaktigt skick, har du rätt till 10 % avdrag på priset (28 §). Om du inte är intresserad av att varken behålla el scootern eller få en ny i dess ställe, kan hävning i ditt fall vara fördelaktigare, det vill säga att du mot återlämnande av el scootern återfår de erlagda pengarna (29 §). Batteriet Vad det gäller batteriet är även detta att betrakta som felaktigt (16 § andra stycket tredje punkten och 19 §). Om du reklamerar felet till säljaren inom skälig tid efter att du märkt det (23 §), kan du sedan begära omleverans, det vill säga att du, i utbyte mot det gamla batteriet, får ett nytt batteri som stämmer överens med säljarens lämnade uppgifter (ett batteri som räcker upp till 100 km på en laddning). Om säljaren inte kan erbjuda dig ett batteri som har de egenskaperna, har du rätt att häva köpet (29 §). Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Ersättning för personskada i följd av trafik med motordrivet fordon

2019-08-22 i Strikt ansvar
FRÅGA |Jag har krockat med bil och efter det så slog airbagen ut i vänster öga och enligt läkare kommer jag ha kvarstående syn nedsättning alltså en permanent skada där jag är delvis blind i ena ögat.Jag vad jag vet sedan jag var yngre har mina föräldrar haft försäkring tecknat på mig men sedan jag blev äldre så har jag ej tänkt på det så nu är min fråga ifall jag på något sätt kan få någon ersättning för att blivit av med synen på ena ögat så pass mycket så att det påverkar mitt psyke och vardagliga liv
Jonna Anderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom det enligt lag ska finnas trafikförsäkring för motordrivna fordon som är registrerade i vägtrafikregistret, utgår jag från att ditt fordon är trafikförsäkrat (2 § trafikskadelagen). Trafikskadelagen reglerar dina ersättningsmöjligheter via trafikförsäkringen då det inträffar personskador i följd av trafik. Du har drabbats av en personskada i form av synnedsättning vilket skett i motordrivet fordon som varit i trafik vid skadetillfället. Denna typ av skada kan du erhålla ersättning för ur din trafikförsäkring (10 § första stycket). Hur du bör gå tillväga för att få ut din ersättningHör av dig till ditt försäkringsbolag och beskriv händelseförloppet samt skicka med intyg från läkare som bevis på dina skador. Huruvida det är någon annan i en annan bil som varit vållande till skadan behöver du inte bry dig om. Det är ditt försäkringsbolags ansvar att göra upp det med det andra fordonets försäkringsbolag utan din inblandning. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Rådighetsfel i fastighet

2019-08-09 i Fel i fastighet
FRÅGA |Hej,jag skrev på ett köpeavtal sen 14 juni i år.Tillträde var 23 juli i år.Enligt Gällande detaljplan kan fastigheten styckas & en ny fastighet kan då bildas.Anledningen till köpet var att avstyckning skulle göras.I går en dryg vecka efter tillträde får jag av en slump reda på att detaljplanen är upphävd tillfälligt.Minst ett år säger kommunen.Varken Mäklaren som sålde eller säljarna informerade om detta.Mäklaren har vetat om att en avstyckning var påtänkt.Jag hade även kontrollerat med kommunen,lantmäteriet samt bolaget som ansvarar för VA i området innan köpeavtalet skrevs på,Ingen sa att all nybyggnation är stoppad,eller att astyckningen inte är genomförbar,ingen påpekade detta alls.Kommunen säger att säljarna blivit upplyst om detta,men som sagt inget har nämt detta.Har jag rätt att häva köpet då jag just nu i alla fall inte kan stycka av & bygga nytt?Har jag annars rätt till ersättning då slutpriset påverkas av detta,eller vad gör jag i detta orimliga läge?Tacksam för svar.Från orolig köpare!
Jonna Anderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör fastighetsköp och förutsättningar för ersättning på grund av fel, vilket regleras i 4 kap. jordabalken.Det typ av fel som din fastighet besväras av är ett så kallat rådighetsfel. Vad det gäller rådighetsfel åligger det dig som köpare ingen undersökningsplikt. Ett offentlig myndighets beslut har medfört att du ej förvärvat den rådighet över fastigheten som du vid köpet hade skäl att förutsätta och du får därför begära avdrag på köpeskillingen (18 och 12 §). Om skadan är av väsentlig betydelse kan du istället välja att häva köpet (12 §). I ditt fall kan det konstateras att skadan är av väsentlig betydelse då din avsikt med köpet var att en avstyckning skulle genomföras. Du har utöver detta även rätt till ersättning för eventuella skador från säljaren (12 §), i form av kostnader eller dylikt. För att väcka talan om hävning måste du reklamera felet till säljaren enligt 19 a §. Preskriptionstiden för en sådan talan är vanligtvis 1 år från det tillträdet skedde (12 §), men eftersom att säljaren underlåtit att informera dig om ett sådant väsentligt förhållande som påverkat din vilja att ingå avtalet och kan därmed sägas ha handlat i strid mot tro och heder, neutraliseras denna preskriptionsregel. Du borde ändå reklamera så fort som möjligt då köparen i sådana fall som ditt ej kan dröja obegränsat länge. Reklamationen bör avsändas på ett ändamålsenligt sätt och du som köpare behöver ej ta ansvar för om det försenas, förvanskas eller inte kommer fram (19 a §). Säljaren har ett strikt ansvar för detta rådighetsfel, vilket innebär att säljaren behöver inte ha förfarit försumligt på något sätt, utan du har oavsett rätt till avdrag på köpeskillingen eller hävning och ersättning. Detta gäller även om kommunens beslut om detaljplanen tillkommit före köpet eller närmsta tiden efter (NJA 1994 s.85). Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Köpeavtal som inte fullföljts av säljare - vad kan jag som köpare göra?

2019-08-01 i Köplagen
FRÅGA |Hej,Mitt ärende handlar om en liten pengsumma som en person är skyldig mig. Jag har genom MARKET på facebook köpt en vara av annonsören. Swishat 150 kr. En stund senare upptäckte jag att platsen på kartan inte stämde med hennes faktiska adress (för långt att hämta varan och omöjligt att skicka per post). Då avstod jag från köpet och hon lovade swisha tillbaka pengarna. Det har hon inte gjort trots en vecka har gått. Hon har hittat på många ursäkter till förseningen, inte svarat på mina meddelanden. Till sist ringde jag henne från dolt nummer. Hon svarade och fortsatt i samma anda, ursäkter mm. Vad kan jag göra? Det handlar knappast om pengar. Det är en princip sak för mig. Människan är en oförskämd bedragare och jag vill inte släppa detta. Mvh, Anna
Jonna Anderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Olika handlingsalternativI syfte att återfå dina pengar kan du ansöka om ett betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten i enlighet med lag om betalningsföreläggande och handräckning. En sådan ansökan får avse att säljaren ska betala en penningfordran som är förfallen till betalning, om förlikning är tillåten i saken (2 §). Om säljaren skulle ha betalt pengarna åter vid denna tidpunkt men detta inte skett kan du alltså vända dig till Kronofogdemyndigheten med en skriftlig ansökan (9 §). I ansökan ska du ange ett yrkande och grunden för det, vilket innebär vad du kräver och varför du kräver detta (10 §). Vidare information om vad ansökan ska innehålla hittar du på Kronofogdemyndighetens hemsida. Det kostar 300 kronor att ansöka, men dessa 300 kronorna kan du begära ersättning för i din ansökan. Ett annat tillvägagångssätt kan vara att ansöka om vanlig handräckning hos Kronofogdemyndigheten enligt ovanstående lag, för det fall du vill fullfölja avtalet och få varan som du betalt för, istället för de erlagda pengarna (3 §). Detta fungerar dock inte om ni avtalat om att du ska avstå från köpet mot återbetalning av pengarna, eftersom avtalet då fått nytt innehåll. I sådana fall får du istället ansöka om betalningsföreläggande enligt ovanstående.Du kan givetvis också välja att göra en vanlig polisanmälan på Polismyndighetens hemsida för det bedrägeri hon utsatt dig för. För att förhindra att en liknande situation uppstår i framtidenVad som gäller vid köp av varor mellan privatpersoner regleras av köplagen. Enligt köplagen har du en så kallad detentionsrätt, vilket innebär att du som köpare har rätt att hålla inne din betalning tills dess varan ställs dig till handa eller ställs till ditt förfogande i enlighet med avtalet (49 §). Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,