Provanställningstid

2020-02-16 i Anställningsformer
FRÅGA |Hej, jag har sökt en fast tjänst och fick 6 månader provanställning, men min arbetsgivare ville inte ge mig fast anst. utan förlänger hon provanställning i 4 månader till. Och efter fyra månader säger hon att hon kan inte ge mig fast anställning. Har hon rätt för det ? Vad är mina rättigheter?
Mellin Sahin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagstiftningRättsregler om anställningsskydd för en arbetstagare återfinns i lagen om anställningsskydd (LAS). En provanställning får pågå i högst sex månader (6 § första stycket LAS). Denna regel kan inskränkas genom kollektivavtal eftersom att LAS är semidispositiv (jfr 2 § tredje stycket LAS). Det innebär att en provanställning får pågå i längre tid än sex månader endast om det finns reglerat i kollektivavtal. Om det däremot inte finns ett gällande kollektivavtal på arbetsplatsen, är det maxtiden på sex månader enligt LAS som gäller.Om arbetsgivaren inte vill att anställningen ska fortsätta efter att provanställningstiden har löpt ut, ska ett besked om detta lämnas innan prövotidens utgång (6 § andra stycket LAS). Arbetsgivaren behöver inte uppge något skäl som grund för avslutandet. Beskedet ska ges till arbetstagaren minst två veckor i förväg (31 § LAS). Om arbetsgivaren inte har gett ett sådant besked, ska provanställningen automatiskt övergå till en tillsvidareanställning (6 § andra stycket LAS). Vad gäller i ditt fall?KollektivavtalI din fråga framgår det inte huruvida din arbetsplats omfattas av ett kollektivavtal eller inte. Om du omfattas av ett kollektivavtal rekommenderar jag dig att kontakta fackförbundet för att höra vad som gäller angående den förlängda provanställningstiden. Din förlängda provanställning kan eventuellt vara tillåten om det finns reglerat i kollektivavtal.Reglerna i LASOm du emellertid inte omfattas av ett gällande kollektivavtal, får du som högst vara provanställd i sex månader enligt LAS. Det här innebär att din provanställning automatiskt efter sex månader övergick till att vara en tillsvidareanställning (jfr AD 1985 nr 138).Efter sammanlagt tio månader har din arbetsgivare meddelat dig att din anställning inte ska övergå till en fast anställning. Jag utgår från att du från och med denna dag inte längre fick arbeta kvar och att arbetsgivaren avslutat din anställning med omedelbar verkan. Eftersom din provanställning har övergått till att vara en tillsvidareanställning, får detta skiljande från anställningen betraktas som ett avskedande. För att bli avskedad krävs det att du som arbetstagare grovt har åsidosatt dina åligganden mot arbetsgivaren (18 § och 4 § fjärde stycket LAS). Om din arbetsgivare inte kan visa att ett grovt kontraktsbrott har förelegat som grund för avskedandet, utgör det ett felaktigt avskedande. Du som arbetstagare kan yrka på att avskedandet ska ogiltigförklaras. Om grunderna för avskedandet inte hade räckt för en uppsägning, ska avskedandet enligt lag ogiltigförklaras (35 § LAS). Du kan även vara berättigad till ekonomiskt och allmänt skadestånd för det felaktiga avskedandet (jfr 38 § och 39 § LAS). SlutsatsDina rättigheter i förevarande fall beror på huruvida din arbetsplats omfattas av ett kollektivavtal eller inte. Jag rekommenderar dig således att i första hand undersöka om det finns ett gällande kollektivavtal på din arbetsplats som du omfattas av. I annat fall är det reglerna i LAS som aktualiseras och då utgör din arbetsgivarens handlande med sannolikhet ett felaktigt avskedande.Om du behöver vidare hjälp i ditt ärende, rekommenderar jag att du tar kontakt med vår juristbyrå. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning

Adoptionshandlingar

2020-02-09 i Adoption
FRÅGA |En adoption som gjordes 1965-1966 och papper från tingsrätten kommit bort. Går det att söka idag och var.?
Mellin Sahin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att hitta de adoptionshandlingar som du söker efter rekommenderar jag dig i första hand att vända dig till den tingsrätt där ansökan om adoptionen gjordes. Där kan du begära om att få ut en kopia av adoptionshandlingarna. Om handlingarna inte finns att få ut hos tingsrätten, kommer de att hänvisa dig till rätt kontaktperson eller myndighet. Om du emellertid inte kommer vidare i ditt ärende, kan du istället kontakta närmaste kommun- eller stadsarkiv. Där kan fråga om de har adoptionshandlingarna som du söker efter.När du kontaktar tingsrätten eller arkivet är det bra att du har så mycket uppgifter om adoptionen som möjligt. Till exempel uppgift om beslutsdatum för adoptionen, namnet på adoptivföräldrarna och i vilken tingsrätt som ansökan om adoptionen gjordes på. Om du inte kommer ihåg beslutsdatumet för adoptionen, kan du kontakta folkbokföringen på Skatteverket och fråga om de innehar den informationen.Jag rekommenderar dig således att inledningsvis kontakta den tingsrätt där ansökan om adoptionen gjordes. Om handlingarna inte återfinns där, bör du istället kontakta närmaste kommun- eller stadsarkiv. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning

Vem betalar ersättning till arbetstagaren vid sjukdom och vad innebär arbetsgivarens anmälningsskyldighet?

2020-01-26 i Sjuk
FRÅGA |Hej. Är arbetsgivare skyldig att anmäla till Försäkringskassan om en arbetstagare blir långtidssjukskriven pga idrottsskada? Är det arbetsgivaren som ska hantera detta och betala sjuklöneansvaret?
Mellin Sahin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Förevarande fråga berör rättsregler om sjuklön samt sjukpenning. Därmed aktualiseras lagen om sjuklön (SjLL) samt socialförsäkringsbalken (SFB). Sjuklön från arbetsgivarenDe första fjorton dagarna arbetstagaren är sjuk får denne sjuklön från sin arbetsgivare (1 § SjLL och 7 § SjLL). Det är alltså arbetsgivaren som ansvarar för ersättningen de första fjorton dagarna. Sjuklönen utgör 80 procent av arbetstagarens inkomst (6 § första stycket SjLL). Från denna sjuklön ska dock ett karensavdrag göras. Karensavdraget utgör 20 procent av den sjuklön som arbetstagaren beräknas få under en vecka (6 § andra stycket SjLL).AnmälningsskyldighetOm arbetstagaren fortfarande är sjuk efter fjorton dagar (samt fortfarande är anställd hos arbetsgivaren), har arbetsgivaren en anmälningsskyldighet. Denna skyldighet innebär att arbetsgivaren ska anmäla arbetstagarens sjukdomsfall till Försäkringskassan. Anmälan ska göras inom sju kalenderdagar från denna tidpunkt (12 § SjLL). Om arbetsgivaren inte fullgör denna anmälningsskyldighet, blir denne dömd till böter (19 § första stycket SjLL).Sjukpenning från FörsäkringskassanEfter fjorton dagar är arbetsgivaren inte längre ansvarig för att betala sjuklön. Arbetstagaren måste då istället ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan (jfr 23 kap. 5 § och 27 kap. 2 § SFB). Om Försäkringskassan beviljar arbetstagaren sjukpenning, är det alltså Försäkringskassan som är ansvarig efter fjorton dagar.Sammanfattningsvis, är arbetsgivaren ansvarig för att betala ut sjuklön de första fjorton dagarna. Om arbetstagaren efter denna tid fortfarande är sjuk, måste arbetsgivaren göra en anmälan till Försäkringskassan. Därefter måste arbetstagaren ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning

Vilka ska kallas till en bouppteckningsförrättning?

2020-01-20 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej!Min far avled i december med hans fru, tillika min mor, är efterlevande. Jag hade en bror som avled för åtta år sedan. Hans maka och deras barn lever fortfarande. Min far har också en bror i livet.Ska någon av dessa personer kallas till bouppteckningsförrättningen?
Mellin Sahin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Rättsregler om bouppteckning återfinns i 20 kap. ärvdabalken (ÄB). En bouppteckningsförrättning ska som huvudregel förrättas senast tre månader efter dödsfallet (20 kap. 1 § ÄB).Samtliga dödsbodelägare ska kallas till en bouppteckningsförrättning (20 kap. 2 § första stycket ÄB). En dödsbodelägare kan till exempel vara en efterlevande make eller sambo, legal arvinge eller en universell testamentstagare (18 kap. 1 § ÄB). Att vara dödsbodelägare innebär att man har rätt till arv från det aktuella dödsboet. En efterlevande make eller sambo ska emellertid alltid kallas till en bouppteckningsförrättning, oavsett om denne är dödsbodelägare eller inte (20 kap. 2 § första stycket ÄB). Det här innebär att din fars fru (din mor) som är efterlevande make, ska kallas till förrättningen.Därutöver ska även efterarvingar kallas till bouppteckningsförrättningen (20 kap. 2 § första stycket ÄB). Att vara efterarvinge innebär att man har rätt till arv först när dödsbodelägaren har avlidit. Du och din bror är gemensamma bröstarvingar, vilket innebär att ni har efterarvsrätt på efterlevande makes kvarlåtenskap (2 kap. 1 § första stycket och 3 kap. 2 § ÄB). Du skriver emellertid att din bror har avlidit. Då träder istället din brors avkomlingar (hans barn) i hans ställe, så kallad istadarätt (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Du och din brors barn är således efterarvingar, vilket i sin tur innebär att ni ska bli kallade till bouppteckningsförrättningen.Sammanfattningsvis, ska efterlevande maken (din mor), din brors barn och du kallas till bouppteckningsförrättningen. Bouppteckningen ska förrättas senast tre månader efter dödsfallet.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning

Avbryta en provanställning i förtid

2020-02-09 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Jag har en provanställning inom förskolan, privat förskola, på 6 månader. Den löper ut den 12/2. Nu har jag fått ett annat arbete, kan jag gå på en gång eller har jag uppsägningstid?
Mellin Sahin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Rättsregler om anställningsskydd för en arbetstagare återfinns i lagen om anställningsskydd (LAS). Som framgår av din fråga har du en provanställning på sex månader (6 § LAS). Du undrar nu om det råder en uppsägningstid eller om du kan avbryta din provanställning och gå omedelbart. Lagen om anställningsskydd (LAS)En provanställning kan avbrytas i förtid av arbetsgivaren eller arbetstagaren även om provanställningstiden ännu inte har utgått och inte annat har avtalats (6 § tredje stycket LAS). Arbetsgivaren eller arbetstagaren behöver inte uppge några särskilda skäl som grund för avslutandet.Det råder ingen uppsägningstid om arbetsgivaren väljer att avsluta en arbetstagares provanställning i förtid. Däremot finns det en ordningsregel som innebär att arbetsgivaren måste meddela arbetstagaren senast två veckor i förväg, att dennes provanställning ska upphöra i förtid (31 § LAS). Om arbetstagaren själv väljer att avbryta provanställningen innan provanställningstiden har löpt ut, råder det heller inte någon uppsägningstid. I praktiken innebär det här att arbetstagaren kan sluta på jobbet samma dag som denne avbryter sin provanställning. KollektivavtalDet som emellertid ska beaktas är att vissa bestämmelser i LAS är semidispositiva (jfr 2 § tredje stycket LAS). Det innebär att reglerna i LAS kan åsidosättas genom kollektivavtal. Då gäller det som är föreskrivet i kollektivavtalet och inte reglerna i LAS.Vad gäller i ditt fall?Utifrån angivna omständigheter i frågan, framgår det inte huruvida förskolan är bunden av ett kollektivavtal. Det är nämligen vanligt att man i kollektivavtal anger att det ska råda en uppsägningstid vid avbrytande av provanställning. Du bör således i första hand undersöka om det finns ett gällande kollektivavtal på din arbetsplats som du omfattas av.Om det däremot inte finns något gällande kollektivavtal på arbetsplatsen, så är det reglerna i LAS som aktualiseras. Det här innebär att det inte råder någon uppsägningstid för dig och att du kan gå omedelbart efter att du har avbrutit din provanställning (om ni inte har kommit överens om annat). Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning

Gallringstid av en uppgift i belastningsregistret

2020-01-29 i Påföljder
FRÅGA |grov rattfylla hur länge är det kvar i belastningsregistret
Mellin Sahin |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Rättsregler för när en uppgift om ett begånget brott försvinner från registret regleras i lagen om belastningsregister. Det som är avgörande för hur länge en uppgift finns kvar i belastningsregistret är påföljden (straffet) för brottet. Brottet grovt rattfylleri återfinns i lagen om straff för vissa trafikbrott. Påföljden vid grovt rattfylleri är fängelse i högst två år (4 a § lagen om straff för vissa trafikbrott). Påföljden kan komma att bli en annan med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Domstolen gör nämligen en helhetsbedömning av varje enskilt fall när de ska fastställa en påföljd. Jag kommer emellertid att redogöra för vad som gäller om personen i fråga har blivit dömd till fängelse. En uppgift om fängelse i belastningsregistret gallras 10 år efter frigivningen (17 § p. 1 lagen om belastningsregister). Det här innebär alltså att om en person har blivit dömd till fängelse för grovt rattfylleri, kommer denna uppgift att försvinna från belastningsregistret 10 år efter att straffet har avtjänats. Det som emellertid ska beaktas är att om det före utgången av brottets gallringstid har gjorts en ny anteckning i belastningsregistret, kommer uppgifterna i registret inte att tas bort förrän det nya brottets gallringstid har infallit. Det här gäller dock inte om den nya anteckningen avser penningböter (18 § första stycket lagen om belastningsregister). Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen! Med vänlig hälsning

Sjuklön och karensavdraget

2020-01-23 i Sjuk
FRÅGA |förlorar jag fortfarande 20% om jag börjar jobba efter tre dagar sjukdom resten av väckan ?
Mellin Sahin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du har varit sjuk i tre dagar och därefter börjat arbeta igen. Du undrar nu om du fortfarande förlorar 20 procent av din inkomst även om du har börjat arbeta.Tillämpligt lagrumRättsregler om sjuklön återfinns i lagen om sjuklön (SjLL). De första fjorton dagarna arbetstagaren är sjuk får denne sjuklön från sin arbetsgivare (1 § SjLL och 7 § SjLL). Sjuklönen utgör 80 procent av arbetstagarens inkomst (6 § första stycket SjLL). Utöver detta görs ett karensavdrag från sjuklönen. Karensavdraget utgör 20 procent av den sjuklön som arbetstagaren beräknas få under en vecka (6 § andra stycket SjLL).Vad gäller i ditt fall?Du har rätt till 80 procent av din lön (sjuklön) under de dagar du har varit sjuk och inte har arbetat. Från sjuklönen ska även karensavdraget göras (20 procent av din beräknade vecko-sjuklön). Du skriver i din fråga att du började arbeta efter dessa tre dagar. När du börjar arbeta igen ska du få din vanliga lön. Du ska alltså inte längre få sjuklön, utan du ska erhålla din fulla lön när du börjar arbeta igen.Sammanfattningsvis, kommer du att få din vanliga lön den dag du återgår till att börja arbeta igen. Du förlorar alltså 20 procent av din inkomst (samt karensavdraget) de tre dagar du var sjuk.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning

Kontrakt vid köp av fordon

2020-01-20 i Formkrav
FRÅGA |HejVad och hur måste/ska ett köpekontrakt innehålla och se ut? På bilar och andra motorfordon mm.Från näringsidkare till privatperson/företagare
Mellin Sahin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagstiftningVid köp av lös sak mellan en näringsidkare och privatperson tillämpas konsumentköplagen (1 § konsumentköplagen). Konsumentköplagen är tvingande vilket innebär att man inte kan avtala om sämre villkor för konsumenten än de som är angivna i lagen (3 § konsumentköplagen). Om det istället är köp av lös egendom mellan två näringsidkare, är köplagen tillämplig (1 § köplagen). Köplagen är dispositiv vilket innebär att det råder avtalsfrihet mellan parterna (3 § köplagen).Avtalets formkrav och innehållDet finns inga lagstadgade villkor i lag för hur ett avtal mellan parterna ska vara utformat och vad det ska innehålla för att vara juridiskt bindande. Ett avtal vid köp av fordon kan ingås muntligen, skriftligen och även genom konkludent handlande (jfr 1 § avtalslagen). Detta gäller både om det är ett köp mellan en näringsidkare och en privatperson samt om det är ett köp mellan två näringsidkare. Det viktigaste är att det föreligger gemensamma viljeförklaringar mellan parterna (anbud och accept).Jag rekommenderar däremot att man upprättar ett skriftligt köpekontrakt där man anger fordonets beskaffenhet, eventuella garantier och närmare uppgifter om bilen som kan vara viktiga att ha med. Skulle en eventuell tvist uppstå (till exempel om fordonet inte stämmer överens med vad som har avtalats), är det lättare att bevisa vad man som parter emellan har kommit överens om genom det skriftliga köpekontraktet. Köpekontraktet ska upprättas i två exemplar, ett för vardera part. (Lawline erbjuder mall för köp av bil här.)Sammanfattningsvis, finns det inga fastställda krav i lag för vad ett avtal vid köp av fordon ska innehålla. Det bästa är däremot att man upprättar ett skriftligt köpekontrakt där man anger fordonets egenskaper, eftersom det skapar en trygghet för båda parterna och är lättare att bevisa vid en eventuell tvist.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning