Ångerrätt enligt distansavtalslagen

2019-12-01 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej.Om en kund ringer till mig och vill att jag kommer hem till dom för att lämna offert på ett köksbyte och jag lämnar ett pris till dom.Efter jag lämnat pris åt dom så vill dom pruta 3000:- och jag accepterar det.Vi skriver avtal med varann och skakar hand.Efter tre dagar får jag ett sms där dom ångrar köpet, gäller ångerrätt i detta fall?
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till. Tillämplig lag Eftersom din fråga berör ett avtal som har ingåtts med en konsument utanför ditt ordinarie affärsställe är lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler, härefter förkortad DAL, tillämplig (1 kap. 1 och 2 § DAL). Har konsumenten ångerrätt? En konsument har som huvudregel ångerrätt i 14 dagar efter att denne har fått varan i sin besittning (2 kap. 10 och 12 § DAL). Detta gäller dock inte om det är en vara som inte ingår i ditt ordinarie sortiment och som specialtillverkats för kunden (2 kap. 11 § 3 p. DAL). Enligt praxis ställs dock relativt höga krav för att en vara ska anses specialtillverkad. Det krävs som exempel att det handlar om specifika mått och inte något som finns som standard, samt att konsumenten har satt sin personliga prägel på det. Sammanfattning Som huvudregel har konsumenter ångerrätt. Det finns dock vissa undantag, och i ditt fall skulle det kunna tänkas bli aktuellt med undantaget för specialtillverkade varor. Det är dock svårt att utan vidare information avgöra din situation närmare. Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Måste man betala den andre sambons skulder vid separation?

2019-12-01 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Min sambo vill att jag flyttar, han har skulder på bil, även innan vi blev tillsammans.Måste jag betala hans skulder då han vill separera?Han vill inte köpa ut mig ur huset, utan bara överta lånet, det tycker jag inte är ok? Då huset är värderat till 700,000_800,000Och vi har lån på 380,000.
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Tillämplig lag Eftersom du i din fråga uppger att ni är sambor så är sambolagen tillämplig (1 § sambolagen). Även lagen om samäganderätt kommer tillämpas eftersom ni äger en fastighet tillsammans (1 § lagen om samäganderätt). Bodelning När ni flyttar isär anses samboförhållandet upphöra (2 § första stycket 2 punkten sambolagen). Detta gör att om någon av er begär bodelning senast ett år efter att samboförhållandet upphörde så ska samboegendomen fördelas mellan er (8 § sambolagen). Detta gäller under förutsättning att ni inte har avtalat om något annat i ett samboavtal (9 § sambolagen). Eftersom det inte framgår av frågan att ni har något samboavtal utgår jag ifrån att så är fallet. Det är gemensam bostad och gemensamt bohag som har förvärvats för gemensam användning som utgör samboegendom (3 § sambolagen). Med "förvärvat för gemensam användning" avses i regel att det är inköpt under tiden som samboförhållandet har varat. Bohag är möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre, och gemensam bostad kan till exempel vara fast egendom med en byggnad som är avsedd för sambornas gemensamma hem (5 § första stycket 1 punkten och 6 § sambolagen). Det finns dock vissa undantag vad gäller egendom som har erhållits genom arv, gåva och testamente under vissa förutsättningar (4 § sambolagen). Huset, som du anger att ni äger tillsammans, är i vart fall samboegendom och ska alltså ingå i en bodelning (3 och 8 § sambolagen). Däremot är inte bilen samboegendom.Vid en bodelning ska först sambornas andelar i samboegendomen beräknas (12 § sambolagen). Därefter ska skulder som är hänförliga till samboegendomen täckas (13 § första stycket sambolagen). Endast i den mån andra skulder (som inte har koppling till samboegendomen) inte kan täckas av annan egendom har din sambo rätt till täckning för dem ur samboegendomen (13 § andra stycket sambolagen). Det som återstår av samboegendomen efter att avdrag har gjorts ska delas lika mellan samborna (14 § sambolagen). Den andel som då beräknas fram ska ligga till grund för hur samboegendomen ska fördelas, och den som bäst behöver bostaden eller bohaget har rätt att få det på sin lott under förutsättning att man också övertar eventuella skulder som är kopplade till egendomen (16 § sambolagen). Detta innebär att det inte nödvändigtvis är du som måste flytta, om du inte vill. Skulle din sambo överta bostaden ska han betala värdet av din andel i pengar (17 § sambolagen). Ni är samägare Trots att ni inte skulle påkalla bodelning så har du rätt till din del av fastigheten. Eftersom ni är samägare till fastigheten så måste ni vara överens för att sälja eller på annat sätt förfoga över den (2 § lagen om samäganderätt). Kan ni inte komma överens kan man ansöka om en god man hos tingsrätten, men du har även en rätt att ansöka om att fastigheten ska säljas på offentlig auktion (3 och 6 § lagen om samäganderätt). Köpeskillingen vid försäljningen ska sedan fördelas lika mellan er. Du har alltså ingen skyldighet att överlåta din andel till ett lägre pris än vad den är värd. Det kan vara bra att veta att försäljning på offentlig auktion ofta ger ett lägre pris än vad man får på den öppna marknaden. Detta är något du kan använda som argument för att få din sambo att istället komma överens frivilligt. Bör du påkalla bodelning?Som mycket annat inom juridiken blir svaret att det beror på. Om din sambo har köpt mycket bohag under er tid tillsammans kan du "tjäna på" att påkalla bodelning. Är det istället tvärtom du som har köpt det mesta gör du rätt i att avstå från bodelning eftersom du då får behålla allt som du har äganderätt till. Sammanfattning Som huvudregel svarar varje enskild individ för sina egna skulder. Vid en eventuell bodelning kan en sambo med tidigare skulder få täckning ur samboegendomen i den mån denne inte kan täcka skulderna med annan egendom. Skulle du påkalla bodelning har du rätt till hälften av samboegendomen. Eftersom ni är samägare och du äger 50 % av huset har du rätt till 50 % av husets värde (sedan skulder dragits av) även om en bodelning inte genomförs. Skulle du behöva mer hjälp rekommenderar jag dig att boka tid med en av våra jurister på www.lawline.se/boka. Hoppas att du fick svar på din fråga och lycka till! Med vänlig hälsning,

Kan två från samma familj sitta i en ideell förenings styrelse?

2019-12-01 i Föreningar
FRÅGA |Kan två från samma familj sitta i en styrelse i en idiell förening, som t.ex en husägarförening
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Först och främst finns det ingen direkt tillämplig lagstiftning för just ideella föreningar, utan regleringen utgörs av praxis vid sidan av föreningens stadgar. Det finns några krav på styrelsen och ledamöterna i en ideell förening, nämligen följande: Styrelsen i en ideell förening bör bestå av minst två ledamöter och den utses av föreningsstämman.Styrelseledamöterna och suppleanterna ska vara minst 18 år normalt vara medlemmar i föreningen, om inte annat är bestämt i stadgarna inte vara försatta i konkurs, ha näringsförbud eller förvaltare. Utöver detta finns inga krav, och det är således fullt möjligt för två personer från samma familj att sitta i styrelsen. Observera att detta är vad som gäller om föreningens stadgar inte sätter upp något sådant förbud. Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Vad har man rätt till när säljaren inte levererar enligt avtalet?

2019-11-16 i Konsumentköplagen
FRÅGA |HejJag har köpt en bil på blocket av en bilförmedlare. Vi skrev upp ett köpekontrakt där en nyckel skulle skickas och vinterdäck. Efter många om och men 2månader senare fick jag bilnycklarna skickade till mig men har ännu inte fått vinterdäcken. Det börjar nu bli kritiskt eftersom lite snö har redan börjat falla. Jag ringer till bilförmedlaren men han svara varken på telefonsamtal eller på sms. Det står klart och tydligt i köpekontraktet att de ska skicka vinterdäcken till mig. Jag undrar nu vilka rättigheter jag har, hur jag kan gå tillväga för att få mina vinterdäck? Med Vänliga hälsningar
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag kommer nedanför redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till. Tillämplig lagJag tolkar din fråga som att du köpte bilen av en näringsidkare, vilket gör konsumentköplagen, härefter förkortad KKöpL, tillämplig (1 § KKöpL). Vad har du för rättigheter? I konsumentköplagen finns ingen bestämmelse om partiellt (delvist) avtalsbrott, vilket gör att bestämmelsen i 43 § köplagen får tillämpas analogt (dvs tillämpas i ditt fall trots att lagen egentligen inte är den som ska tillämpas). Detta innebär att man tillämpar bestämmelserna om dröjsmål på den del som är försenad, dvs däcken. Om inget annat har avtalats ska en vara avlämnas senast 30 dagar efter att avtalet ingicks (5 § KKöpL). I och med att du inte har fått bildäcken inom denna tid så är säljaren i dröjsmål och du har rätt att göra vissa påföljder gällande (9 och 10 § KKöpL). Om du ännu inte har betalat så har du rätt att hålla inne så mycket av betalningen som motsvarar däcken (11 § KKöpL). Jag antar dock att du redan har betalat fullt pris, och då har du rätt att kräva fullgörelse (12 § första stycket KKöpL). Säljaren behöver dock inte fullgöra köpet om det föreligger ett hinder som denne inte kan övervinna eller om det innebär uppoffringar som inte är rimliga i förhållande till köparens intresse (12 § andra stycket KKöpL). Detta bör inte vara något problem i ditt fall, då det förmodligen inte föreligger något oövervinnerligt hinder samt att du har ett stort intresse av att faktiskt få vinterdäcken som ni har avtalat om. Du har dessutom rätt att häva köpet eftersom jag antar att dröjsmålet är av väsentlig betydelse för dig, särskilt eftersom det precis som du skriver snart är vinter och du behöver vinterdäcken (13 § KKöpL). För att inte behöva visa väsentligheten för dig kan du även förelägga säljaren att leverera däcken inom en viss tilläggstid, och om denna inte är oskäligt kort och säljaren inte levererar inom denna tid så har du rätt att häva köpet oavsett (13 § andra stycket KKöpL). En inte oskäligt kort tid bör vara ungefär en vecka. Om du häver köpet innebär det att du har rätt att få tillbaka den del av köpeskillingen som motsvarar priset för däcken, och säljaren behöver således inte heller leverera däcken (43 § andra stycket KKöpL). Kan du visa att du har lidit någon ekonomisk skada på grund av dröjsmålet har du även rätt att kräva skadestånd (14 § första stycket KKöpL). Detta kan vara fallet om du gör ett täckningsköp efter hävningen och de motsvarande däck som du då köper är dyrare, förutsatt att du har gjort täckningsköpet med tillräcklig omsorg och inom skälig tid efter att köpet hävdes (33 § KKöpL). Du har då rätt till prisskillnaden. I annat fall har du rätt till prisskillnaden mellan det pris som du har erlagt och gängse pris för motsvarande däck (33 § KKöpL). För att du ska ha rätt att häva köpet och kräva skadestånd måste du meddela säljaren om att du häver inom skälig tid efter att du fick reda på avlämnandet (15 § KKöpL). Skälig tid är lite olika från fall till fall, men generellt sett har en konsument en längre tid på sig än en näringsidkare. Detta på grund av att man ska ha tid på sig att söka hjälp och ta råd av andra. Sammanfattning Du har rätt att kräva fullgörande, att häva köpet och dessutom kräva skadestånd. Mitt råd till dig är att du omgående skriver till säljaren att denne får en tilläggstid (förslagsvis en vecka) för att leverera däcken. Levereras de inte inom denna tid så får du häva köpet och kräva skadestånd för prisskillnaden som du får lägga ut för att köpa motsvarande däck. Förhoppningsvis får detta säljaren att agera. Skulle säljaren ändå inte svara eller vara medgörlig för att träffa en överenskommelse så har du en möjlighet att vända dig till domstol med en stämningsansökan. Detta kan dock vara både kostsamt och tidskrävande, och därför bör du som sagt i vart fall börja med att vidta de åtgärder som jag ovan föreslagit. Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till!

Nekad ansvarsfrihet

2019-12-01 i Föreningar
FRÅGA |Ang tillämpning av "Minoritetsskyddsprincipen"Om Minoritetsskyddsprincipen", "10% regeln" åberopas vid ett årsmöte för ideell förening såsom samfällighetsförening, bostadsrättsförening, och minst 10% av mötesdeltagarna avslår ansvarsfrihet för styrelsen,Vad blir konsekvensen?(Vad jag vet hände i Swedbank att Styrelseordf. Anders Sundström och vd Michael Wolf inte beviljades ansvarsfrihet då 16% av mötesdeltagarna avslog ansvarsfrihet).
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Nekad ansvarsfrihetJag tolkar din fråga som att du undrar vad det innebär om ansvarsfrihet inte beviljas styrelseledamöterna i en ideell förening. Det är en allmän associationsrättslig princip, så om du även funderar över andra typer associationer så är svaret generellt tillämpbart. Vad gäller ideella föreningar finns ingen direkt tillämplig lagstiftning, utan vägledning får hämtas från praxis och ur föreningens stadgar. Att bli nekad ansvarsfrihet innebär att föreningsstämman håller möjligheten öppen för att rikta ett skadeståndsanspråk mot den aktuella styrelseledamoten för en handling som denne utförde/ medverkade till under det föregående räkenskapsåret. Det behöver inte nödvändigtvis leda till att ett skadeståndsanspråk faktiskt framställs, utan i många fall ses det som en "varning" eller en indikation på att ledamoten bör avträda från sitt uppdrag. Huvudregeln är dock i de flesta fall att det är en processförutsättning för att få ställa ledamoten till svars. Beviljas ansvarsfrihet innebär det således som huvudregel att denne inte behöver oroa sig för eventuella anspråk. Sammanfattning Att neka en styrelseledamot ansvarsfrihet är alltså som huvudregel en processförutsättning för att få väcka en skadeståndstalan. Dock har inte styrelsen någon skyldighet att faktiskt väcka en sådan talan och konsekvensen blir då inte mer än att det ses som en varning.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Bilhandlare vägrar att avhjälpa fel - vad gör man?

2019-12-01 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Köpt begagnad bil av bilhandlare. Blev lurade då han påstod att saker var bytta på den som det senare visade sig inte stämde! Frågade flera gånger om detta och han påstod att det var bytt. Efter tre dagar påtalar vi för honom att det inte var sant då motorlampan började lysa. Efter mycket bråk bytte han kamremmen. Då hade vi redan lagt ut pengar på hyrbil. 2500:-. Och partikelfiltred skulle nu vara okej. Två veckor senare stannar bilen igen o motorlampan lyser. Ny hyrbil. 1600:-. Han svarar inte när vi ringer och inte på mail. Vi har ju laglig rätt att få bilen lagad på hans bekostnad. Men han vägrar. Vad gör vi??
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Tillämplig lag Eftersom du i egenskap av privatperson har köpt en bil av en bilhandlare, vilket är en näringsidkare, så är konsumentköplagen (härefter förkortad KKöpL) tillämplig (1 § KKöpL). Är bilen felaktig? I och med att ni inte kan använda bilen till det ändamål som bilar i allmänhet används till, det vill säga att köras, så är den att betrakta som felaktig (16 § andra stycket 1 punkten och 16 § tredje stycket 1 punkten KKöpL). Dessutom har säljaren underlåtit att upplysa er om att sakerna inte var bytta, vilket ni hade anledning att förvänta er att han skulle göra. Vidare avviker varan från vad ni "haft fog att förutsätta", det vill säga vad ni har haft anledning att förvänta er (16 § tredje stycket KKöpL). Vad man har anledning att förvänta sig beror på flera faktorer så som varans pris och hur försäljningen går till. I ert fall tolkar jag det inte som att priset var lågt eller att det förelåg någon annan omständighet som gjorde att ni hade anledning att förvänta er mindre. Sist men inte minst avviker bilen från vad säljaren utfäst, och den är således felaktig även på den grunden (19 § KKöpL). Frågan om en vara är felaktig ska bedömas med hänsyn till beskaffenheten vid tidpunkten när den avlämnas, och säljaren ansvarar för fel som funnits vid denna tid men som visar sig först senare (20 § KKöpL). Vidare föreligger en presumtion för att ett fel som visar sig inom sex månader efter avlämnandet är ursprungligt (20 a § KKöpL). Detta innebär att eftersom felet i ert fall har uppstått inom denna tidsfrist så ligger bevisbördan på säljaren för att felet inte fanns där vid avlämnandet. Vad har du rätt att kräva? Eftersom bilen i köprättslig mening är att betrakta som felaktig har ni rätt att, precis som du skriver, göra felpåföljder gällande (22 § KKöpL). Detta förutsätter dock att ni har meddelat säljaren om felet inom skälig tid efter att ni märkte felet, vilket jag tycker att det verkar som att ni har gjort (23 § KKöpL). Först och främst har ni rätt att kräva avhjälpande, vilket precis som du skriver innebär att säljaren ska åtgärda felen, förutsatt att detta kan ske utan oskälig kostnad för säljaren (26 § första stycket KKöpL). Det bör i detta fall inte innebära oskälig kostnad för säljaren med tanke på ert stora intresse av att få felen åtgärdade. Vidare ska avhjälpande ske inom skälig tid efter att ni framställde kravet (26 § tredje stycket KKöpL). Om avhjälpande inte skulle ske inom skälig tid efter reklamationen, det vill säga om säljaren fortsätter att undvika era meddelanden, så har ni istället rätt att kräva prisavdrag eller att häva köpet (28 § KKöpL). För att få häva köpet krävs det att felet är av väsentlig betydelse för er (29 § KKöpL). Väsentlig betydelse har i praxis beskrivits som så att köparen ska ha förlorat den huvudsakliga nytta som han/hon hade anledning att förvänta sig av avtalet. Det tycker jag att du tydligt har gjort i detta fall eftersom bilen inte kan användas till sitt syfte överhuvudtaget. Hävning innebär att ni har rätt att få tillbaka erlagd köpeskilling, och säljaren har rätt att få tillbaka bilen (43 § KKöpL). Om ni väljer att häva köpet så har ni även rätt att kräva skadestånd (32 § KKöpL). Detta innebär att ni har rätt att få kostnaderna för hyrbilarna samt andra uppkomna merkostnader ersatta av säljaren. Sammanfattning Det föreligger ett fel i köprättslig mening, och den primära felpåföljden ni kan kräva är avhjälpande. Om säljaren fortsätter att hålla sig undan så blir hävning och skadestånd aktuellt. I och med att felen uppstod inom sex månader från avlämnandet är det säljaren som ska bevisa att felet inte förelåg vid avlämnandet. Eftersom du uppger att ni har mailat säljaren om felen så har ni även bevis på att det har gjorts i rätt tid. Mitt råd till er är att ni vänder er till säljaren, förklarar det jag har skrivit ovan, och ger denne en sista chans att på frivillig basis träffa en överenskommelse. Om det inte skulle resultera i något gensvar rekommenderar jag er istället att ta kontakt med Allmänna reklamationsnämnden. Hoppas att ni fick svar på er fråga och stort lycka till!Med vänlig hälsning,

Tjänst allvarligt felaktig - vad gör man?

2019-11-16 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |hej, vad krävs från vår sida för att vägra/ yrka på att hantverkaren som renoverat vårt badrum ej ska ha rätten att avhjälpa att badrummet måste göras om pga ej fackmannamässigt utfört arbete och ej få betalt för arbete/ och ev yrka på skadestånd. Felen påtalades direkt, var påhantverkaren började knacka ner kakel utan vårt godkännande, hantverkaren vill ej göra om badrummet utan kommer med lösningar som vi ej kan acceptera. Vi har anlitat en besiktningsman som konstaterat samma sak. Felen är så pass omfattande och t.ex väggar har utan vår vetskap ej blivit riktade och strider mot Boverkets/ AMA och branschorganisationers rekommendationer. Plattsättningen är ursel. Och vi har efterfrågat vid flertalet tillfällen intyg och dokumentation på tätskikt vilket vi inte heller fått. Vi har inget förtroende kvar för hantverkaren. Vi har önskat förlikning/ att vi ska göra en överenskommelse men hantverkaren vill ej förstå vidden i hur dåligt arbetet är utfört. Kort och gott hur kan vi komma vidare? ARN har ju väldigt lång handläggningstid och hantverkaren har inte visat en uns vilja att gå oss tillmötes. Tack på förhand
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag kommer nedanför redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till. Tillämplig lagEftersom din fråga berör en tjänst som en näringsidkare har utfört åt dig som konsument är konsumenttjänstlagen, härefter förkortad KtjL, tillämplig (1 § KtjL). Är tjänsten felaktig? Precis som du skriver ska en tjänst utföras fackmässigt och med hänsyn till konsumentens intressen (4 § KtjL). Detta har uppenbarligen inte gjorts, varför tjänsten är att betrakta som felaktig (9 § första stycket 1 punkten KtjL). Vad har du rätt att kräva? Eftersom du skriver att du har reklamerat till näringsidkaren direkt så har du rätt att kräva felpåföljder (16 och 17 § KtjL). Om du inte har betalat hela priset så har du rätt att hålla inne betalningen (19 § KtjL). Du har även rätt att kräva avhjälpande, och trots att du inte kräver det så har näringsidkaren rätt att avhjälpa felet förutsatt att du inte har något särskilt skäl för att avvisa erbjudandet (20 § första och andra stycket KtjL). Dock ska avhjälpning ske inom skälig tid efter att näringsidkaren har getts tillfälle (20 § tredje stycket KtjL). I detta fall skulle du dels kunna argumentera för att du inte vill att just denna hantverkare ska avhjälpa felet, med hänsyn till ditt bristande förtroende till följd av felets grad. Dessutom verkar du ha erbjudit näringsidkaren att avhjälpa felet utan resultat. Du har därför rätt att göra avdrag på priset, men i ditt fall anser jag att syftet med tjänsten i huvudsak är förfelat, vilket näringsidkaren i vart fall bort inse. Detta ger dig rätt att häva avtalet (21 § KtjL). Hävningen innebär att näringsidkaren inte har rätt till betalning för tjänsten (23 § KtjL). Dessutom är näringsidkaren skyldig att ersätta dig för ekonomisk skada på grund av felet (31 § tredje stycket KtjL). Detta skulle kunna vara fallet om det har uppstått mer jobb för er innan ni kan göra om arbetet – det vill säga att ni måste vidta åtgärder för att komma till det skick som var innan tjänsten överhuvudtaget utfördes. SammanfattningI och med att tjänsten är felaktig har du rätt att kräva avhjälpande. Eftersom tjänsten är så pass allvarligt felaktig anser jag dock att du har utrymme för att argumentera för hävning i stället, särskilt med tanke på att du har anledning att avvisa ett erbjudande om avhjälpande från näringsidkaren. Du har vidare rätt till skadestånd. Mitt råd till dig är därför att du vänder dig en sista gång till näringsidkaren och framställer dina krav. Förhoppningsvis kan det ovanstående få denne att förstå allvaret. Skulle det ändå inte hjälpa kan du lämna en stämningsansökan till domstol. Detta kan dock både vara tidskrävande och kostsamt, och båda parter tjänar på att försöka träffa en överenskommelse frivilligt. Skulle du behöva mer hjälp rekommenderar jag dig att ta kontakt med en av våra jurister på https://lawline.se/boka. Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till!Med vänlig hälsning,

Hur minimerar man sina risker vid utställande av lån till en annan privatperson?

2019-11-16 i Fordringar
FRÅGA |Hej Lawline,Jag har en viss summa pengar som jag har sparat genom mitt jobb. Jag blev kontaktad av en privatperson som vill gärna låna en summa på 50,000 och är beredd att betala tillbaka summan plus någon tusenlapp i avkastning, efter drygt en månad av lånedatumet. Nu undrar jag vad det finns för rikser för min del? Hur bör jag göra för att vara säker på mina pengar kommer att betalas tillbaka i tid?Mvh
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag kommer nedanför redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till. Tillämplig lagI din fråga kommer jag att beröra skuldebrev, vilket finns reglerat i skuldebrevslagen. Även förmånsrättslagen kommer beröras. Hur kan man minimera riskerna? Det finns, precis som du skriver, alltid en risk att inte få sina pengar återbetalda när man lånar ut dem till någon. Vid en eventuell konkurs kommer borgenärerna (långivarna) med någon säkerhetsrätt, exempelvis inteckning i en fastighet, ha företräde till betalning framför någon som inte har någon säkerhetsrätt (en så kallad oprioriterad borgenär) (1, 6, 15 och 18 § förmånsrättslagen). Detta gör att du bör kontrollera låntagarens betalningsduglighet innan du medger att låna ut pengarna. För att minimera riskerna kan du även begära att få någon lös egendom i pant (s.k. handpanträtt) om det är möjligt. Detta ger dig då en särskild förmånsrätt, vilket i förhållande till andra borgenärer är en bra ställning då du vid en eventuell konkurs har rätt att sälja saken och behålla värdet till och med det belopp som motsvarar skulden (4 § tredje punkten förmånsrättslagen). Det krävs dock att egendomen har överlämnats till dig för att säkerhetsrätten ska vara giltig. SkuldebrevDu bör i vart fall upprätta ett skuldebrev, vilket kan ses som ett kvitto på att du har lånat ut pengarna och har rätt att få tillbaka motsvarande belopp och ränta. Om det är utställt till just dig, dvs att det är du som låntagaren ska betala till, så är det ett enkelt skuldebrev (26 § skuldebrevslagen). Detta är ett starkt bevismedel om du skulle behöva hjälp med att driva in skulden. Hjälp med att driva in skuldOm du skulle behöva hjälp med att driva in en skuld är det första du ska göra att ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden. Detta innebär att Kronofogden hjälper dig att fastställa skulden, som ett bevis på att personen är skyldig dig pengar. Kronofogden skickar då ett föreläggande till låntagaren samt ett delgivningskvitto som personen ska skriva under och skicka tillbaka. Mer information om detta hittar du på Kronofogdens hemsida. Sammanfattning För att minimera dina risker bör du kontrollera låntagarens ekonomi innan du beviljar lånet och se till att ni upprättar ett skuldebrev. Skulle du behöva hjälp med det kan jag rekommendera Lawlines avtalstjänst. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,