Kan jag få ensam vårdnad fast den andra föräldern inte går med på det?

2019-08-26 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Mina barn 10 och 12 år. trivs inte med deras mammas nya sambo. Dom får inte träffa kompisar som dom vill. Inta ta hem kompisar eller åka till kompisar fast det är fullt möjligt.Personen har börjat att styra över vad dom får och inte får göra på fritiden också.Begränsar spel och tv tid är en sak men att göra det till en sådant utsträckning att barnen inte gör något än att sitta på sina rum alternativt i smyg tittar på sina mobiler.Baren har i över 6 månader sagt att person har förändrat deras liv och att deras egen mamma också till stor del förändras på grund av sambon. Barnen har sagt åtskilliga gånger sagt att deras egen mamma inte bryr sig om dom eller hjälper dom när det kommer till deras skolgång.Dom har varit tydliga med att dom är intresserade av att flytta till mig men då den ena är 10 så är dom/vi rädda att dom kommer splittras. Vilket skulle göra den som är 10 mer utsatt då den är ensam hos mamman vart annan vecka.Jag har försökt förklara för deras mamma att barnen känner såhär men möts då bara av att barnen överdriver, Jag ska skötta mitt eget m.m.Så frågan är kan jag få ensam vårdnad av barnen fast dom är 10 och 12 även om inte mamman går med på det?
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utifrån informationen i din fråga tolkar jag det som att du och barnens mamma har gemensam vårdnad för era barn och att era barn idag bor hos både dig och sin mamma. Vidare tolkar jag din fråga som att du och barnens mamma inte kan komma överens samt att barnen inte mår bra av förhållandena hos sin mamma och således önskar du ensam vårdnad för era barn. Mitt svar kommer därför att besvaras efter detta. Då din situation gäller umgänge med barn tillämpas föräldrabalken (FB) för att utreda din fråga. Vidare är principen och regeln om "barnets bästa" avgörande i frågor som rör barns vårdnad, boende och umgänge, enligt 6 kap. 2a § FB. Vid bedömningen om vad som anses vara barnets bästa, tas barnets ålder och mognad till beaktande.Vidare, angående vårdnad och speciellt umgänge anses det bästa för barnet att få spendera tid med båda sina föräldrar, enligt 6 kap. 2a § FB. Observera här att det är barnet som har rätt till umgänge med föräldern och inte föräldern som har rätt till umgänge med barnet. Om boende och umgängeDet är rätten som beslutar om vårdnad och boende i de fall föräldrarna inte kan komma överens om detta, enligt 6 kap. 5 § FB. Lagen säger också att ni alternativt kan avtala om era barns boende, genom att det sker skriftligen och med socialtjänstens godkännande. Vid denna bedömning utgår lagstiftaren från att det är barnen som har rätt att umgås med föräldern, inte att det är föräldern som har rätt att umgås med barnet. Vid bedömningen om era barns boende, vårdnad och umgänge ska alltid barnets bästa vara avgörande för den bedömningen. Detta medför att barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrar, kommer att beaktas vid bedömningen för barnets bästa och därmed dennes vårdnad, enligt 6 kap. 2 a § FB. Om domstolen skulle finna dig som ensam vårdnadshavare för dina barn, utifrån barnets bästa, har dina barn fortfarande rätt till umgänge med dess mamma. När får ett barn själv bestämma över umgänge och boende?Idag finns det ingen lagstadgad ålder för när ett barn själv får bestämma om sitt umgänge eller boende. Några få praxis (avgöranden från högsta domstolen) har dock grundat en tanke om att barnet har en rättighet att bestämma själv när hen har fyllt 12 år. Men observera att detta inte är en utskriven rättighet, utan endast något som kan användas som en utgångspunkt och att denna utgångspunkt tillämpas olika från varje enskilt fall, beroende på vad som blir bäst för barnet i den enskilda situationen, utifrån fallets enskilda omständigheter. Därmed som ovan redogjort, ska alla beslut fattas med utgångspunkt i principen om barnets bästa, enligt 6 kap 2 a § första stycket FB. Principen om barnets bästa beaktas med hänsyn till barnets egen vilja i takt med dess ålder och mognad, enligt 6 kap. 2 § tredje stycket FB. Detta innebär att större hänsyn tas till vad barnet själv vill, ju äldre och mognare barnet är.Sammanfattande svar- Det är rätten som beslutar i frågor om barns vårdnad, boende och umgänge.- I frågor som rör barns vårdnad, boende och umgänge är barnets bästa avgörande.- Om barnet är 12 år eller äldre ska barnets vilja vara avgörande för dennes vårdnad, boende och umgänge. Om ditt barn då är 12 år eller äldre och vill bo mer hos dig eller sin mamma är det så och den andra förälderns får acceptera.- Det är barn som har rätt till umgänge med sina föräldrar och inte föräldrarna som har rätt till umgänge med barnet. Detta innebär enligt avgöranden från högsta domstolen att det är barn som har rättigheter till sina föräldrar och inte föräldrarna som har rättigheter till sina barn.Tips och råd om vad just du kan göraAtt begära om ensam vårdnad är ett stort steg och kan bli en stor omställning för barnen. Ett bra första steg i ert fall kan vara att ta kontakt med socialtjänsten, så att du och barnens mamma kan träffas under samarbetssamtal för att diskutera er situation med hjälp. Med hjälp av socialtjänsten kan ni genom dessa samarbetssamtal samtala och eventuella avtala om hur vårdnaden och umgänget med era barn ska se ut framöver. Under dessa samtal råder jag dig till att berätta om dagens situation, vart står ni idag och vad vill ni åstadkomma med era samtal. Lyssna även på dina barns mammas situation, hur hon känner och vad som ligger till grund för barnens uppfattning om sin mamma. Samarbetsavtal kan vara en bra väg att gå, om ni inte själva kan diskutera och samtala om era barns vårdnad och umgänge på egen hand. För att få kontakt med familjerätten och socialtjänsten kan du ringa till din kommuns växel och be om att bli kopplad till rätt avdelning.Om ni inte skulle kunna enas i samarbetssamtal, eller att mamman inte vill delta, rekommenderar jag dig att du kontaktar en jurist, som kan hjälpa dig att utforma ett förslag till avtal om vårdnad och umgänge för era barn. Ett sådant avtal börjar gälla när både du och mammans till barnen undertecknat det. Juristen kan även hjälpa dig att företräda dig för det fall att ni inte kommer överens och du blir tvungen att gå till domstol för att få det avgjort. Om du är intresserad av att träffa en jurist rekommenderar jag dig till att vända dig till Lawlines Juristbyrå, där du kan bli tilldelad en jurist anpassad efter just ditt ändamål. Jag hoppas att du fick svar på din fråga och lycka till med ditt ärende. Tveka inte på att höra av dig till oss på Lawline igen om du önskar mer hjälp!Med vänliga hälsningar,

Formkrav för köp av fast egendom

2019-08-26 i Köp och hyra av fastighet
FRÅGA |Om dn undersköterska blir erbjuden att köpa ett hus av en patient för halva priset är detta då ok enligt lagen
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då din fråga gäller köp av fast egendom, blir Jordabalken (JB) tillämplig för att utreda din fråga. För att ett köp av fast egendom ska bli giltigt krävs det att formkraven för fastighetsköp i 4 kap. 1 § JB är uppfyllda, vilka är:- Det ska vara en skriftlig köpehandling där det framgår tydligt att säljaren vill överlåta fastigheten till köparen och att köparen vill ha fastigheten. Således är inte muntliga avtal av köp av fast egendom giltiga.- Det ska framgå i köpehandlingen vad det är för objekt (fastighet) som köpet handlar om. Här är det vanligt att använda sig av fastighetsbeteckning för att vara så specifik som möjligt.- I köpehandlingen ska köpeskillingen framgå – det vill säga vad fastigheten kostar. Viktigast är att totalsumman framgår.- Köpehandlingen ska vara underskriven av båda parter, köpare och säljare.Köp av fast egendom som inte uppfyller dessa formkrav är ogiltiga, vilket också innebär att löfte om framtida affärer av fast egendom är ogiltiga, enligt 1 § 3 st Avtalslagen (AvtL). Anledningen till att ovan nämnda formkrav ska vara uppfyllda för ett godkänt fastighetsköp beror på att lagen vill skydda parterna, det vill säga köpare och säljare. Detta eftersom fastighetsköp vanligtvis rör sig om mycket pengar, men också för att tydliggöra vem som äger fastigheten med tillhörande information i register. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Testamente, gåva eller förskott på arv?

2019-08-08 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej, Jag har en fråga ang. arvsrätt. Vi är tre syskon, vår pappa är avliden och hade inga syskon. Min farmor och farfar vill att jag ska ärva deras sommarstuga. Då vår pappa är avliden så blir vi tre bröstarvingar och som jag förstår det så har man rätt till 50% av tillgångarna (delat på tre i detta fall), de resterade 50% får de väl testamentera till vem de vill. Problematiken är att mina syskon inte har någon kontakt med farmor och farfar, därav deras önskan att sommarstugan skall tillfalla mig. De har inga övriga tillgångar som motsvarar samma värde. Får de testamentera sommarstugan till mig? Eller ge som gåva? Eller räknas det som förskott på arv?
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Då din fråga berör arv, blir ärvdabalken (ÄB) tillämplig för att besvara din fråga. Jag kommer även att strukturera upp relevant fakta för frågan, för att sedan ge dig ett sammanfattat svar. Vem kan ärva dina farföräldrar?Enligt 1 kap. 1 § ÄB kan endast de som är vid liv ärva den som avlider. I ert fall innebär detta precis som du nämner i din fråga att det är ni, barnbarn, som blir aktuella arvtagare när era farföräldrar avlider, eftersom er pappa är avliden och kan således inte ärva, enligt 2 kap. 1 § ÄB. Vidare ska ni barnbarn således ärva lika lott av era farföräldrar, vilket innebär att ni ska ärva lika mycket var av det som finns i dödsboet. Testamente eller gåva?Det stämmer att dina farföräldrar kan testamentera eller ge bort sin sommarstuga till dig, men att det kan räknas som förskott på arv eftersom dina farföräldrar inte har någon likande egendom som motsvarar samma värde. På grund av att dina farföräldrar inte har någon egendom som motsvarar samma värde som sommarstugan, kommer arvslotterna för er syskon att bli ojämna om du får sommarstugan, vilket gör att dina syskon kan kräva att sommarstugan räknas som förskott på arv. Det som kan hända då är att du inte får något annat arv av dina farföräldrar när de sedan avlider, eller får betala dina syskon den del som de har gått miste om på grund av att du har fått sommarstugan och som de egentligen skulle ha rätt till, enligt sin laglott. Om dina farföräldrar istället skulle testamentera sommarstugan till dig kan dina syskon jämka testamentet, vilket innebär att de "överklagar" testamentet på grund av att det anses oskäligt med hänsyn till den laglott som de har rätt till, enligt 2 kap. 1 § ÄB. Det som kan hända ifall de jämkar testamentet är att sommarstugan (eller dess värde) tilldelas er alla syskon, eftersom det inte finns någon annan egendom i boet som kan likställas med sommarstugan. Sammanfattande svar:Situationen du beskriver är problematisk med hänsyn till dess omständigheter, ur en juridisk synpunkt. Er farföräldrars vilja med att ge sommarstugan till dig är försåtlig, men tyvärr problematisk eftersom lagen skyddar bröstarvingar samt dess avkomlingar (det vill säga barnbarn) i denna fråga. Detta innebär att även om dina farföräldrar ger sommarstugan till dig genom gåva eller testamente, kan dina syskon få rätt till sommarstugan eller dess värde på grund av sin arvslott som beskrivs i 2 kap. 1 § ÄB. Du bör vara beredd på att dina syskon kommer vilja ha sin arvslott eftersom de har rätt till den. Således enligt informationen i din fråga kan det för alla lika lotters skull vara bäst ifall du får sommarstugan, för att sedan betala de lotter som dina syskon har rätt till, ifall det övriga arvet från era farföräldrar inte skulle räcka till dess lotter efter att du har fått sommarstugan. Annars skulle du även kunna köpa ut dina syskons rätt till sommarstugan, om det är så att de inte vill ha sommarstugan utan endast är intresserade av dess värde och således sina lotter. Jag kan slutligen rekommendera dig till att vända dig till någon av våra jurister här på Lawline, som kan hjälpa dig mer i din situation, om så skulle önskas. Annars hoppas jag att du fick hjälp och svar på din fråga. Lycka till! Med vänlig hälsning,

Vittnesplikt och rättegångsprocessen

2019-07-19 i Vittna
FRÅGA |Hej! Jag har blivit kallad som vittne till rättegång, jag vill ej vara vittne, men som jag förstått det så måste jag vara vittne emot min vilja. Så då måste jag närvara på rättegången och bli förhörd. Iallafall min fråga är hur länge måste jag vara med på rättegången? Måste jag vara med på hela rättegången eller får jag gå direkt efter jag blivit förhörd? Min andra fråga är hur lång är en rättegång? Hur lång tid kommer hela rättegången ta alltså?Rättegången gäller en misshandel, ungdomar under 18 och jag är också under 18.Tack för hjälpen!
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då din fråga rör sig om vittnesplikten, blir 36 kap. Rättegångsbalken (RB) tillämplig för att besvara din fråga.Kan du bli kallad som vittne även om du inte vill vittna?I Sverige har vi en vittnesplikt, vilket innebär att om du blir kallad som vittne till ett mål, är du skyldig att vittna, enligt 36 kap. 1 § RB. Denna skyldighet är en så kallad allmän medborgares skyldighet. När du vittnar i domstolen är du skyldig till att berätta sanningen, vilket du gör genom att avlägga en ed, enligt 36 kap. 11 § RB och 36 kap. 14 § RB.Skulle du inte berätta sanningen eller uppfylla din plikt till att vittna, riskerar du för att begå mened. Mened är ett brott som begås genom att du inte svarar med sanningen på de frågor som ställs, under ditt vittnesförhör vid rättegången, enligt 15 kap. 1 § Brottsbalken (BrB). Du kan inte dömas för mened om du inte kommer ihåg vad som har hänt. Mened kräver att du förtiger sanningen med uppsåt (med flit). Det finns ett undantag från vittnesplikten och gäller för dem som är under 15 år eller för de som lider av en allvarlig psykisk störning, enligt 36 kap. 4 § RB. Om du är närstående till någon av dem som är parter i det berörda målet, kan du också frångå vittnesplikten, enligt 36 kap. 3 § RB. Vidare finns det ingen speciell regel som reglerar om du inte vill vittna. Hur går en rättegång till och när ska jag vittna?En rättegång är ett "möte" i en domstol där men ska utreda om den som är misstänkt för brott ska dömas för brott eller inte. Detta kallas för att domstolen prövar målet. Rättegångar är för det mesta offentliga och innebär att vem som helst får sitta med och lyssna på rättegången. Mål gällande känsliga saker, som sexualbrott till exempel , brukar vanligtvis ske bakom stängda dörrar och innebär att domstolen bestämmer vilka personer som får lyssna på rättegången och inte. Då din rättegång gäller misshandel, kommer den troligtvis vara offentlig och vem som helst får komma och lyssna. Det är svårt att säga hur lång en rättegång brukar vara, då det beror det enskilda målet. Längden på rättegången kan variera beroende på hur omfattande målet är, vad det är för brott som ska utredas, hur många vittnen som ska förhöras, vilka bevis som finns och mycket mer. Vittnen som är kallade till en rättegång brukar vanligtvis inte få vara med under hela rättegången. Detta för att vittnena inte ska bli påverkade och ändra sin uppfattning om vad som har hänt av det som sägs under rättegången. Vittnena brukar få, om de vill, stanna kvar i rättegångssalen och lyssna efter att de har vittnat och då sätta sig tillsammans med de andra åhörarna, som är där för att lyssna på rättegången. Detta Innebär i ditt fall att du kommer bli inkallad till rättegången när det är dags för dig att vittna och sedan när du är klar, få välja om du vill gå eller stanna kvar för att lyssna.Sammanfattning av svar och rådAv vad som framkommer av informationen i din fråga kan jag inte dra någon slutsats om varför du inte vill vittna, vilket är okej och försåtligt. Det du bör tänka på är att om du blir kallad som vittne till ett mål är du skyldig till att vittna enligt vittnesplikten. Att vittna är något fint, en allmän plikt, som gör att du kan hjälpa de parter och domstolen i målet till att klargöra vissa frågor i ärendet. Jag råder dig till att berätta om hur du känner inför att vittna. Ta kontakt och vänd dig till den domstolen som du har blivit kallad till.En del domstolar runt om i Sverige har något som kallas vittnesstöd och innebär att du som vittne får träffa en person från domstolen innan du ska vittna, för att få stöd och svar på eventuella frågor som du kan ha som vittne. Denna person har en uppgift om att finnas där för dig, till dess att du ska vittna. Vittnesstöd är en mycket bra och fin möjlighet för vittnen som är nervösa, osäkra eller som har frågor om själva processen. Du ska veta att du inte är ensam om att inte vilja eller vara nervös inför att vittna. Du ska också komma ihåg att du som vittne kan bidra till en stor hjälp för utredningen och därmed underlätta processen för alla inblandade. Och slutligen har du en vittnesplikt att uppfylla, om du inte träffas av undantagen från denna plikt, vilket innebär att du inte från kommer vittnesplikten genom att du inte vill vittna. Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Vänligen,

Ärver jag min förälders skulder?

2019-08-26 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej!Min far gick bort tidigare iår. (vi har knappt haft kontakt på 30 år)Vi är fyra syskon.En av mina syskon kräver att jag är med och betalar pappas skulder.Är detta möjligt? Eftersom de inte heller har gjort en bouppteckning.Hur ska jag gå vidare?Dem hotar att kräva mig via kronofogden.
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En grundregel vid dödsfall och arv är att man aldrig ärver någon annans skulder. Det som först ska göras efter att någon har gått bort är en bouppteckning, det vill säga en förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder som sedan ska ges in till skatteverket för registrering. Bouppteckningen utgör en legitimationshandling och visar vilka som har rätt att handla i dödsboets räkning. Bouppteckningen ska göras tre månader efter dödsfallet och med två borättsförättare. Bouppteckningen visar således den avlidens tillgångar och skulder. Skulderna dras av från den avlidens tillgångar och således ärvs inte skulder. Om det finns tillgångar kvar efter att skulderna har betalats, fördelas dessa tillgångar genom bodelning och arv. Bodelning är en privat förrättning mellan en eventuell efterlevande make och den avlidens makes arvs och universella testamentetagre. Via bodelningen erhåller den efterlevandemaken sin andel av på grund av giftorätt. Bröstarvingar (den avlidens barn) ärver lika lott. I ert fall innebär det att ni fyra syskon delar lika på er fars kvarlåtenskap, enligt 2 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB). Men om efterlevande make finns efter er fars död, ärver denne kvarlåtenskapen och ni bröstarvingar ärver er lott efter denne (ifall att det är er andra förälder). Men om er pappas efterlevande make inte är er andra förälder ärver ni er lott direkt, enligt 3 kap. 1 § ÄB. Sammanfattande svarEfter ett dödsfalls ska olika förrättningar göras av den avlidnes tillgångar, skulder och kvarlåtenskap. Förrättningarna görs i följande ordning:1. Bouppteckning – förteckning av den avlidens skulder och tillgångar. Skulder betalas av den avlidens tillgångar och således går inte skulder att ärva.2. Bodelning – privat förrättning mellan efterlevande make och avlidnes makes arvs och universella testamentetagre. Efterlevande make erhåller sin andel på grund av giftorätt.3. Arv - privat förrättning mellan efterlevande make och avlidnes makes arvs och universella testamentetagre. Här erhåller arvingar och testamentetagre sina lotter.Detta innebär i ditt fall att dina syskon inte kan kräva dig att betala din pappas skulder. Om det är så att ni syskon får brev från Kronofogden om "skuld att betala" eller likande, innebär det att det finns en skuld registrerad för den avliden och du som förrättare för dödsboet får brevet. Således är det dödsboet som står med i Kronofogdens register och inte den som får brevet. Om det inte skulle finnas tillgångar hos dödsboet att betala skulderna med, behöver inte ni som är förrättare betala skulderna, eftersom man inte ärver skulder. Om det är så att ni redan har delat upp den avlidens tillgångar mellan er, innan den avlidens skulder var betalda, ska ni lämna tillbaka så mycket av tillgångarna till dödsboet att det täcker skulden. Vidare är ni solidariskt betalningsansvariga, vilket innebär att ni måste täcka upp för varandra om någon av er hunnit göra av med tillgångar att denne inte kan betala tillbaka sin andel av skulden. (Läs gärna mer på Kronofogdens hemsida om du önskar mer information angående detta).Jag hoppas att du fick svar på din fråga och om du önskar mer juridisk hjälp råder jag dig till att kontakta några av våra jurister här på Lawline! Lycka till!Med vänlig hälsning,

Min konkursförvaltare har sålt till underpris, vad kan jag göra?

2019-08-26 i Konkurs
FRÅGA |Jag begärde mitt AB i konkurs 2018-10-31 då jag såg att det inte skulle löna sig på sikt, i bolaget fanns mark, samt fastigheter som blivit värderade till 5500000kr, konkursförvaltaren sålde rubbet för 2200000kr, detta innebar att jag själv åkte dit på ett borgensåtagande på 300000kr till banken då dom ej fick in tillräckligt för att täcka skulderna, dom totala lånen uppgick till 4300000kr, jag anser att förvaltaren sålt till underpris, vad kan jag göra?
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En konkursförvaltares uppgifter och ansvar finnes i 7 kap. 1 § Konkurslagen (KonkL). Konkursförvaltaren ska avveckla konkursboet så snabbt som möjligt och tillfredsställa borgenärerna, således främja en snabb konkurs för gäldenärens rätt. Konkursförvaltaren har ett särskilt borgenärsintresse och ska ge dem så mycket pengar som möjligt, enligt 7 kap. 8 § KonkL. Sammanfattningsvis betyder det att en konkursförvaltare har ett samhällsintresse att beakta i sitt arbete och således har konkursförvaltaren ett skadeståndsansvar enligt 17 kap. 1 § KonkL. Skadeståndsansvaret innebär att konkursförvaltaren kan bli skadeståndsskyldig till en konkursborgenär eller gäldenär för de skador som denne vid fullgörande av sitt uppdrag uppsåtligen (med flit) eller av oaktsamhet orsakar konkursboet. Skadeståndet kan sedan jämkas efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens beskaffenhet, skadans storlek och omständigheterna i övrigt. I ditt fall innebär detta att du kan yrka för att din konkursförvaltare har orsakat skador i ditt konkursbo, med grunden för att denne har sålt till underpris med hänsyn till boets värde. Det du dock bör reflektera över är som tidigare nämnt konkursförvaltarens huvudsakliga uppgift, det vill säga avveckla konkursboet så fort som möjligt genom att driva in fordringar. Detta innebär således att en konkursförvaltare inte kan tvinga en köpare att betala, utan istället erbjuda en förhandling för att driva in fordringen så fort som möjligt och således påverkas inte köparen av konkursen. Detta innebär att ett en fordring kan drivas in genom att konkursförvaltaren exempelvis erbjuder köparen att "betalar du idag behöver du endast betala halva priset" , för att driva in fordringar så fort som möjligt, enligt 7 kap. 1 § KonkL. Utifrån informationen i din fråga är det mycket möjligt att din konkursförvaltare har handlat efter att driva in fordringar så snabbt som möjligt, för att främja en snabb konkurs för din rätt och således kan denne anses ha uppfyllt sin plikt att främja ett samhällsintresse. Vidare innebär detta att det krävs mer information, än informationen i din fråga, för att utreda dina chanser för ett eventuellt skadestånd från konkursförvaltaren och således råder jag dig till att kontakta någon av våra jurister här på Lawline, för att utreda dina chanser vidare. Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Med vänlig hälsning,

Chanser till hävning av köp för vara såld i "befintligt skick"?

2019-07-19 i Köplagen
FRÅGA |hittade en bil på blocket , allt verkade ok på bild o den information jag fick per telefon . Betalade 7000 i handpenning , 10% av priset . Körde 35 mil o tittade o provkörde den , hittade en del fel , bland annat ojud i växellåda o vad jag förstod elfel , lampor som tändes o släcktes utan orsak . Kom fram till att det inte var något för mig . Säljaren godtog ej avslaget av köp , o vägrade lämna tillbaka handpenning eller ens aceptera att diskutera att få en del som kompensation , typ 1500:- . Vad kan man göra åt detta enligt lag .
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utifrån informationen i din fråga antar jag att du är en privatperson som har köpte en begagnad bil på blocket, av en annan privatperson. Således kommer mitt svar utgå från det och Köplagen (KöpL) blir tillämplig för att utreda din fråga, enligt 1 § KöpL.Jag kommer till att börja med redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommit fram till.Är bilen felaktig?En vara som säljs via blocket är en vara som anses ha sålts i "befintligt skick", enligt 19 § KöpL. Detta innebär att du som köpare endast får reklamera fel då varan är i väsentligt sämre skick än vad du som köpare med hänsyn till varans pris och övriga omständigheter, med fog kunnat förutsätta. Frågan blir då om felen på lamporna och växellådan kan utgöra ett sådant väsentligt sämre skick. Detta är i slutändan upp till domstol att avgöra, men enligt min mening kan elfel och lampor anses utgöra väsentligt sämre skick på bilen, eftersom lamporna och elen är en förutsättning för att bilen ska få köras i trafiken. En bil med el- och lampfel kan utgöra fara i trafiken men också för föraren, således är bilen enligt min mening att anses vara i väsentligt sämre skick än vad du som köpare med fog kunnat förutsätta vid ditt köp.Vidare krävs det att felet på bilen har förelegat innan köpet genomfördes och att du fick bilen i din besittning, det vill säga att felet var ursprungligt fast att det inte visade sig förens senare, enligt 21 § KöpL. Utifrån informationen i din fråga kan detta vara en fråga som bli intressant för domstolen att avgöra. Detta då säljaren via telefon lämnade ok referenser angående bilens skick, samtidigt som det är svårt att se att el- och lampfel kan uppkomma efter 35 mil. Det man dock kan konstatera här är att fel föreligger då varan inte överensstämmer med de uppgifter som säljaren lämnat till dig via telefon, enligt 18 § KöpL. Dock framkommer det inte om du undersökte bilen före köpet mer än att du såg den på bild och intog säljarens information. Om det är så att du undersökte bilen innan köpet, får du inte åberopa fel som du borde ha märkt vid undersökningen av bilen, enligt 20 § andra stycket KöpL. Blinkade lampor kan vara en sådan sak som domstolen kan anses borde ha undersökt innan köpet genomfördes. Medans Elfel eventuellt kan uppfattas som inre fel och är svårt att upptäcka vid en sådan undersökning. Påföljder pga av fel i vara:Enligt min mening är bilen felaktig och således har du rätt att kräva felpåföljder, enligt 30 § KöpL. Men för att du ska kunna kräva påföljderna gällande, krävs det att du reklamerar bilen till säljaren inom skälig tid efter att du märkt eller borde ha märkt felet, enligt 32 § KöpL. Detta på grund av att den skäliga tiden hänger ihop med att varan efter avlämnandet ska undersökas i enlighet med god affärssed, enligt 31 § KöpL. Utifrån informationen i din fråga verkar det som om du vill häva köpet, det vill säga att köpet ska gå åter och således att säljaren får tillbaka bilen och du som köpare får tillbaka dina pengar som du har lagt ut, enligt 64 § KöpL. För att du som köpare ska få häva köpet krävs det att bilens fel är av väsentlig betydelse för dig och att säljaren borde ha insett detta, enligt 39 § KöpL. Vidare krävs det att du kan lämna tillbaka bilen oförändrad samt oförminskad, enligt 65 § KöpL. Väsentlighetskravet kan förklaras att du som köpare har gått miste om bilens huvudsakliga nytta som du hade anledning att förvänta dig av köpet. Ett exempel på när väsentlighetskravet i ditt fall är uppfyllt, är ifall inte bilen kan köras eller att den utgör trafikfara, vilket el- och lampfel kan anses utgöra. Om du väljer att kärva hävning av köp, har du också rätt till ersättning (skadestånd) för den ekonomiska skada som du har lidit på grund av bilens fel, enligt 40 § KöpL. För att få skadestånd, ska du som köpare ha försökt att avhjälpa skäliga åtgärder för att begränsa bilens skada, enligt 70 § KöpL.Du bör också veta att säljaren alltid har rätt att avhjälpa felet på egen bekostnad även om du kräver en annan påföljd, enligt 36 § KöpL. Dock har du inte rätt till prisavdrag för bilen då den har sålts i befintligt skick, enligt 37 § andra stycket KöpL. SammanfattningDu har köpt en bil i befintligt skick, eftersom du har köpt den via Blocket. Detta medför att du inte kan åberopa fel som du borde ha märkt innan köpet genomfördes och heller inte kärva prisavdrag ifall bilen skulle anses som felaktig. Gällande frågan om bilen kan anses felaktig på grund av att den är i väsentligt sämre skick än vad du kunnat förutsätta, är en diskussionsfråga och svår att avgöra utifrån informationen i din fråga. Enligt min mening hade jag ansett att bilen var felaktig om bilens el-och lampfel är så som jag uppfattar dem efter informationen i din fråga. För att bedöma dina chanser om hävning av köpet kärvs mer information om köpet, för att väsentlighetskravet ska kunna utredas. Jag råder dig således till att i första hand vända dig till säljaren igen, för att eventuellt komma fram till en annan felpåföljd som säljaren kan gå med på, till exempel att säljaren avhjälper felet på egen bekostad. Om ni inte skulle finna en lösning rekommenderar jag dig till att vända dig till några av våra jurister här på Lawline. Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Vänligen,

Är föräldrar underhållsskyldiga för sina barn när de har flyttat hemifrån?

2019-07-19 i Underhåll
FRÅGA |Hej.Jag frågade och fick svar om underhåll till min 18åriga dotter. Men jag undrar nu, om hon har valt att flytta hemifrån och ändå går i skolan, är vi ändå underhållsskyldiga? Är vi det även som nu när det är sommarlov? Hur räknar man på vad man är skyldig att betala?Hur ska vi göra för att få information om att hon faktiskt är i skolan?
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då din fråga rör underhåll av barn, blir föräldrabalken (FB) tillämplig för att utreda din fråga. Föräldrar och vårdnadshavare ska svara för underhåll åt sitt barn efter vad som är skäligt (rimligt) med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Föräldrars underhållsskyldighet bestäms också utifrån barnets egna tillgångar och inkomster, samt sociala förmåner. Denna underhållsskyldighet upphör när barnet fyller 18 år. Men om barnet går i skolan och är 18 år, är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår, men som längst till dess att barnet fyller 21 år. Till skolgång räknas studier i grund- och gymnasieskola och annan jämförlig grundutbildning, enligt 7 kap. 1 § FB. Dock kan inga krav ställas på föräldrar, att de ska betala för ett annat boende eller andra omkostnader, som barnet ådrar sig, om de inte vill eller har ekonomisk möjlighet till det. Sammanfattningsvis har ni som föräldrar en underhållsskyldighet för ert barn till dess att denne är 18 år, eller går i skolan tills denne är 21 år. Dock gäller inte denna underhållsskyldighet för er om ert barn väljer att flytta hemifrån vid 18 års ålder och fortfarande går i skolan. Hoppas ni fick svar på er fråga, annars är det bara att ni hör av er till oss på Lawline igen!Vänligen,