Rätt till umgänge med mitt barn?

2020-03-09 i Barnrätt
FRÅGA |Hejsan!Jag har en dotter på snart 2 år. Jag och mamman går i samarbetessamtal med familjerätten. Men enligt mamman har jag noll rätt till att ha barnet på inga som helst grunder!? Hon menar på att trots gemensam vårdnad så har hon full rätt till dottern dvs 100% det finns ingen som helst anledning att jag inte skulle få ha min dotter själv. Det finns inget på sociala eller ett domstolsbeslut? Är det som mamman säger eller måste jag dra det till tingsrätten för att bevisa mamman att jag har lika mycket rätt som hon? Mvh sömlös pappa
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med är det barnet som har rätt till umgänge med båda sina föräldrar, och inte föräldrarna som har rätt till umgänge med barnet. Detta är alltså barnets rättighet och inte föräldrarnas. Utifrån informationen i din fråga, kan det anses att ditt barns mamma utgör umgängessabotage, enligt 6 kap. 7 § Föräldrabalken (FB). Detta eftersom hon förhindrar ert barn från sin rätt om att umgås med båda sina föräldrar. Ditt barns mamma anses alltså utgöra missbruk eller försummelse i omsorgen av ert barn, vilket strider mot "barnets bästa", eftersom barnet har rätt till umgänge med båda sina föräldrar, 6 kap. 2a § FB. Om mamman fortsätter att utgöra umgängessabotage och hindra ert barn från att träffa dig, kan du ta ärendet vidare till domstol där rätten sedan kan ge dig ensam vårdnad, om det anses vara ert barns bästa. Med detta sagt är det alltså inte ni som föräldrar som har rätt att umgås med ert barn, utan ert barn som har rätt att umgås med båda er föräldrar. Därav kan inte ditt barns mamma hindra ert barn från att träffa dig och om detta fortsätter råder jag dig till att berätta detta för familjerätten, eller ta ärendet vidare till domstol. Detta eftersom umgängessabotage inte är förenligt med ert barns bästa. Och i de fall du tar ärendet vidare till rätten, är det just "barnets bästa" som kommer vara vägledande för utfallet och inte föräldrarnas önskemål. Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Med vänlig hälsning,

Gåvobrev eller tillägg i befintligt samboavtal?

2020-02-12 i Formkrav
FRÅGA |Jag behöver lite tips på hur man upprättar ett juridsikt kontrakt.Jag och min sambo har samboavtal idag och jag är ensam ägare på lägenheten och jag vill inte att hon ska köpa in sig i lägenheten men jag vill att hon ska känna att hon har en trygghet i om vi går isär så hjälper jag henne med att få ihop det sista pengarna till handpenningen på en lägenhet så att hon kan hitta en lägenhet i området. Vi har gemensamt barn tillsammans.Hur går man tillväga för att få ihop ett sånt avtal?
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det ni skulle kunna göra, för att få ert önskemål uppfyllt är att antingen göra ett tillägg i ert samboavtal eller upprätta ett gåvobrev. Tillägg i samboavtal:Eftersom ett samboavtal redan föreligger mellan er, skulle ett alternativ därmed vara att ni lägger till ert önskemål i ert redan befintliga samboavtal. Observera att en ny underskrift av er båda sambor kan behövas i avtalet för att bevisa att ni båda är med på tillägget samt att detta sker skriftligt, 9 § Sambolagen.Gåvobrev:Genom ett gåvobrev kan du villkora dina gåva och samtidigt bidra till en ekonomisk trygghet för gåvomottagaren, det vill säga din sambo i detta fall. Det finns inga formkrav för hur gåvobrevet ska upprättas för att bli giltigt. Det som dock kan vara bra i ert fall är att skriva ett villkor i gåvobrevet om att gåvan endast blir aktuell i de fall ni skulle går isär, samt vilket belopp det gäller. Annars är det upp till er hur gåvobrevet ska utformas, eftersom det inte finns några formkrav för detta. Sammanfattningsvis är det upp till er hur ni vill utforma avtalet, men svårare än ett tillägg i ert redan befintliga samboavtal eller upprättande av ett gåvobrev behöver det inte bli. Hoppas du fick svar på din fråga! Annars är du välkommen att kontakta oss på Lawline igen.Med vänlig hälsning,

Personbevis, betänketid och bodelning vid äktenskapsskillnad

2020-02-12 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej.Tycker mig ha sett olika svar på några frågor men kan ha missuppfattat eller feltolkat delar av svaren.1. Om bägge makar är överens om skilsmässa, måste man även då bifoga personbevis?2.Om inga hemmavarande barn, kan man då slippa betänketid?3.Om man är överens och undertecknar ett avtal om bodelning, vart skall denna registreras, hos Tingsrätten eller Skatteverket?
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då du har delat upp dina frågor så snyggt kommer jag att svara efter dem, för tydlighetens skull! 1. Om bägge makar är överens om skilsmässa, måste man även då bifoga personbevis?Det stämmer att man måste bifoga personbevis med sin ansökan om äktenskapsskillnad, även fast båda makar är överens. Detta beror på att personbevisen är en nödvändig förutsättning för att domstolen ska kunna påbörja sin handläggning av er ansökan och bekräfta ditt och din make/makas civilstånd, det vill säga att ni är gifta med varandra. Om ni inte skickar in personbevis kommer domstolen att förelägga er om att inkomma med det, vilket innebär att domstolen uppmanar er att skicka in personbevis eftersom de annars inte kan handlägga er ansökan och måste därmed skriva av ärendet.Personbevis beställer ni via Skatteverket och levereras sedan till er folkbokföringsadress. 2. Om inga hemmavarande barn, kan man då slippa betänketid?Det stämmer att tingsrätten kan döma till äktenskapsskillnad mellan er utan betänketid om;- Ingen av er har vårdnaden om och varaktigt bor tillsammans med eget barn under 16 år, 5 kap. 1 § Äktenskapsbalken (ÄktB) eller om,- Ni lever åtskilda sedan två år, oavsett om ni har barn under 16 år eller inte, 5 kap. 4 § ÄktB. Om ni har levt åtskilda sedan minst två år måste ni kunna stryka detta, vilket kan göras genom till exempel utdrag ur folkbokföringen.3. Om man är överens och undertecknar ett avtal om bodelning, vart skall denna registreras, hos Tingsrätten eller Skatteverket? När ni är överens om bodelningen ska anmälan skickas till Skatteverket, 9 kap. 1 § 2 st ÄktB. Observera att handlingen om er bodelning ska upprättas skriftligen och skrivas under av er båda makar, 9 kap. 5 § ÄktB. -----------Hoppas du fick svar på dina frågor! Annars är det bara att du kontaktar oss på Lawline igen.Med vänlig hälsning,

Mer rätt vill en eventuell vinst vid fastighetsförsäljning?

2020-02-12 i Bodelning
FRÅGA |Hej Jag och min man ska skilja oss. Han bor med vår son i huset som vi har lån på tillsammans. Jag står kvar på lånet så min son och make kan bo kvar o huset. Vi har skrivit kontrakt på att min make betalar både amortering och ränta vilket blir ca 5800/månad. Om jag inte står kvar på lånet har han inte råd att bo kvar. Jag har fått en lägenheten 1/5 med hyra på 7000/månad. Vår son kommer ha växelvis boende 1 vecka hos mig 1 vecka hos sin pappa. Min man tänker troligen flytta efter dessa 2 år. Kan min fd make vid försäljning åberopa att han ska ha mer än mig vid försäljning av huset om försäljningen går med vinst?
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utifrån informationen i frågan tolkar jag det som att du och din man har köpt ert hus tillsammans, med syfte att ha det som ert gemensamma hem, varför ert hus är att anse som giftorättsgods enligt 7 kap. 1 § & 7 kap. 4 § Äktenskapsbalken (ÄktB). Vidare innebär det att huset ska ingå i er bodelning, 10 kap 1 § ÄktB, där ni båda har lika rätt till huset och därmed även vinsten av det vid en eventuell försäljning.Det som skulle kunna ge din make mer rätt till vinsten av huset vid en eventuell försäljning är ifall huset är hans enskilda egendom, enligt 7 kap. 2 § ÄktB. Det vill säga att huset är din makes enskilda egendom genom äktenskapsförord, testamente eller gåva exempelvis. För i sådana fall, skulle även vinsten vid en eventuell försäljning av huset också bli hans enskilda egendom, 7 kap. 2 § 6 p ÄktB. Dock förutsätter det som sagt att huset eller en del av huset är hans enskilda egendom. Men om huset inte är din makes enskilda egendom, eller att inget annat är avtalet mellan er, har ni båda lika rätt till vinsten vid en eventuell försäljning av huset, eftersom det är att anse som giftorättsgods, som ska delas lika mellan er vid en bodelning. Hoppas du fick svar på din fråga! Annars är det bara att du kontaktar oss på Lawline igen. Med vänlig hälsning,

Flytta med barn utan godkännande av den andra föräldern?

2020-03-06 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej. Jag bor med mina 2 barn varav ett av barnen bor hos mig på heltid (varannan helg hos pappa) och den andra varannan vecka. Jag är förlovad med en man som bor i Gävle sedan en tid tillbaka.Nu vill jag och flickan som bor hos mig flytta till honom i Gävle medans pojken vill gå färdigt skolan och bo kvar med pappa här för att sedan flytta vidare till oss. Barnens pappa vägrar skriva under för en flytt. Kan jag flytta ändå? Vi går hos familjerätten för samarbetssamtal och barnen har även där fått berätta vad de känner.
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja är det jättebra att ni redan idag har kontakt med familjerätten för samarbetssamtal. Att vända sig till familjerätten brukar vara ett första steg att ta, för sådana situationer som ni befinner i er. Det som kan rådas, utifrån det du beskriver i din fråga är att INTE flytta ändå, trots att det är vad barnen vill. För om du flyttar ändå, utan den andra förälderns godkännande, kan du göra dig skyldig till umgängessabotage eller egenmäktigt förfarande med barn. Umgängessabotage innebär att en förälder hindrar sitt barn från dess rätt om att umgås och ha regelbunden kontakt med båda föräldrarna, 6 kap. 7 § Föräldrabalken (FB). Den förälder som gör sig skyldig till umgängessabotage kan bli av med vårdanden av barnet. Detta eftersom den förälder som utgör umgängessabotage anses utgöra missbruk eller försummelse i omsorgen av sitt barn, vilket strider mot "barnets bästa", eftersom barnet har rätt till umgänge med båda sina föräldrar, 6 kap. 2a § FB. I ditt fall innebär detta att barnets pappa i sådant fall kan hävda att du utgör umgängessabotage till familjerätten, som sedan kan ta ärendet vidare till domstol där du sedan eventuellt kan bli av med vårdanden om ert barn. Egenmäktig förfarande med barn innebär ett tillgreppsbrott och döms den som obehörigen skiljer ett barn under 15 år från någon av vårdnadshavarna till barnet. Straffet för detta är böter eller fängelse i högst ett år eller, om brottet är grovt, fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Anledningen till ovanstående beror på att en flytt med ett barn anses som ett ingripande beslut för barnet, eftersom flytten påverkat barnets boende, skolgång, sociala nätverk och fritidsaktiviteter. Därmed krävs ett godkännande från den andra föräldern/vårdnadshavaren. Om godkännande saknas, har den andra föräldern därmed ingen rätt att flytta med barnet enligt lag. Om det är som så i ditt fall, det vill säga att ni inte har den andra förälderns godkännande, måste du ansöka om ensam vårdnad, för att få beslutanderätt och därmed kunna flytta med ditt barn utan den andra förälderns godkännande. Dock ska det nämnas att det är sällsynt att rätten dömer ensam vårdnad till en förälder som vill flytta med sitt barn eftersom det som tidigare nämnt påverkar barnet på många sätt och som dessutom inverkar negativt på umgänget med det andra föräldern. I sådan mål är det "barnets bästa" och perspektiv som ges störst hänsyn, rätten kommer därmed att döma enligt vad som är bäst för barnet och inte utifrån förälderns önskemål.Med detta sagt, råder jag dig till att INTE flytta med ert barn utan den andra förälderns godkännande. Jag råder er till att fortsätta med era samarbetssamtal. Men om du anser att samtalen inte leder någonstans eller att situationen inte blir något bättre, kontakta gärna någon av våra skickliga jurister här på Lawline, som kan hjälpa dig om att eventuellt ansöka om ensam vårdad. Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Med vänliga hälsningar,

Arvsordning och syskons arvsrätt

2020-02-12 i Arvsordning
FRÅGA |Jag är ensamtående (inga barn eller make (sambo) och äger en bostadsrätt. Har två systrar ( mina föräldrar är döda) varav en syster bor hos mig under vinterhalvåret då hon inte kan bo i sin sommarstuga. Kan mina systrar tllisammans äga min bostadsrätt om jag går bort före dem? De är båda ensamstående.
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då din fråga rör arvsordningen blir Ärvdabalken (ÄB) tillämplig för att utreda din fråga. Eftersom du är ensamstående, inte har några barn eller maka/e/sambo, eller föräldrar, blir det enligt arvsordningen dina syskon som får ärva dig och dela lika lott, enligt 2 kap. 2 § 2 st ÄB. Därmed kommer din bostadsrätt att tillfalla dina systrar i de fall du skulle gå bort före dem. Hur dina systrar sedan önskar att äga eller ta hand om bostadsrätten är upp till dem, om inte du i ett testamente eller gåvobrev skulle skriva något annat. Sammanfattningsvis anser jag därmed inga problem med att dina syskon skulle äga din bostadsrätt tillsammans, i de fall du skulle gå bort före dem. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Framtidsfullmaktens innebörd och tillämplighet vid bankärenden

2020-02-12 i Avtal
FRÅGA |Hej,Min mamma önskar att vi skriver en Framtidsfullmakt. Har letat runt lite och får bl a fram en speciell framtidsfullmakt just för bankärenden.Måste man ha en speciell framtidsfullmakt för just bankärenden, eller kan detta ingå i en vanlig generell Framtidsfullmakt? Verker ju inte rimligt att behöva ha två olika framtidsfullmakter.Vilken mall rekommenderar ni att vi använder? Finns ju både gratismallar och de som kostar.
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En framtidsfullmakt är en fullmakt som någon ger åt en annan fysisk person för att företräda denne om han/hon skulle bli sjuk, få försvagat hälsotillstånd eller av likande förhållande inte längre har förmåga att ta han om de angelägenheter som fullmakten avser. Fullmakten kan omfatta ekonomiska som personliga angelägenheter. Om ni önskar att upprätta en framtidsfullmakt ska ni upprätta denna fullmakt skriftligt och inför två vittnen som inte är fullmaktshavare. Vidare ska det framgå av fullmakten vem eller vilka som är fullmaktshavare och som har rätt att företräda fullmaktsgivaren samt vilka angelägenheter fullmakten omfattar. Det kan även vara bra att nämna när framtidsfullmakten ska börja gälla, vilket vanligtvis är när fullmaktsgivaren befinner sig i sådan situation att denne inte kan besluta själv om sina angelägenheter. Vidare finns ingen generell mall för hur en framtidsfullmakt ska se ut, förutom de formella krav som jag angav ovan. Detta beror på att fullmaktsgivaren ska vara så fri som möjligt för att utforma fullmakten på det sätt som passar hen. Sammanfattningsvis innebär det att en generell framtidsfullmakt borde räcka för era önskemål. Dock skulle jag även höra med den bank som är aktuell för just er, så att inte dem har några andra regler vad gäller detta. Men juridiskt är framtidsfullmakten fri, för att den ska kunna anpassas efter fullmaktsgivarens önskemål. Och slutligen gällande vilken mall du ska använda så är det ovan nämnda formkrav som ska vara uppfyllda för en giltig framtidsfullmakt. Men om du skulle önska mer hjälp, för just ditt ärende och hur din fullmakt ska upprättas, rekommenderar jag dig till att vända dig till någon av våra skickliga jurister här på Lawline. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Rättigheter som gift

2020-01-21 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Vad är jag rätt i om jag är gift med en man som har ett hus som står i hans namn?
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!All egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom, enligt 7 kap. 1 § Äktenskapsbalken (ÄktB). Detta innebär att all er egendom är gemensam om det inte är så att ni genom ett äktenskapsförord har gjort någon egendom enskild till någon av er. Vidare är även sådan egendom som ni har fått i gåva, arv eller testamente också enskild egendom, 7 kap. 2 § ÄktB. Så i ditt fall innebär detta att huset som står i din mans namn, kan anses vara ditt då huset ses som giftorättsgods och bli ett föremål i en eventuell bodelning. Men om det är så att ni (du och din man) har upprättat ett äktenskapsförord om att huset ska vara hans enskilda, eller att han har ärvt huset genom arv, testamente eller gåva, så är huset hans enskilda egendom och ska inte ingå vid en eventuell bodelning mellan er. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,