Internationell beskattning England

2019-03-19 i Internationell skatterätt
FRÅGA |Hej,Var dotter (24 ar) har studerat I England (fulltid) och varit skriven dar.Studerar sedan augusti 2018 full tid I Sverige och ar sedan augusti skriven I Sverige.Hon har arbetat parallellt pa distans (Engelsk uppdragsgivare) lite till och fran och erhallit sidoinkomster. Pa arsbasis uppgar ersattningen till ca GBP 4.500:-Hur mycket skatt behover hon betala I Englans? Utgar ifran att hon inte behover betala skatt I Sverige for sina inkomster I England.mvh/Johan
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej Johan! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din dotters skattskyldighet i SverigePersoner som är bosatta i Sverige, stadigvarande vistas i Sverige eller har väsentlig anknytning till Sverige är obegränsat skattskyldiga här enligt 3 kap. 3 § Inkomstskattelagen (IL). Att vara obegränsat skattskyldig innebär att man är skattskyldig för alla sina inkomster, både från Sverige och från utlandet (3 kap. 8 § IL). Eftersom din dotter är bosatt i Sverige är hon obegränsat skattskyldig här och ska således betala skatt för alla sina inkomster i Sverige. Lösning på eventuell dubbelbeskattningen Jag har lite svårt att utläsa från frågan ifall din dotter arbetat i Sverige eller i England, men jag utgår ifrån att ho utfört arbetet i England. Hur som helst finns en risk att hon blir skattskyldig i Sverige (då hon är obegränsat skattskyldig här) och även i England enligt engelska regler. Detta kallas internationell dubbelbeskattning. För att undvika detta har så kallade skatteavtal upprättats. Ett skatteavtal ingås mellan två länder just för att undvika dubbelbeskattning. Mellan Sverige och Storbritannien finns ett skatteavtal. Enligt artikel 14 ska som huvudregel skatt enbart betalas där arbetet utförts. Dock finns ett undantag som fastslår att man ska beskattas i landet där man har sin hemvist om man vistats i mindre än 183 dagar under en tolvmånadersperiod i landet man utfört arbetet i. SlutsatsDin dotter är med största sannolikhet obegränsat skattskyldig i Sverige, eftersom hon bor här. Har hon under en tolvmånadersperiod vistats mindre än 183 dagar i landet hon utför arbetet i, ska hon beskattas där hon har sin hemvist. Annars beskattas hon där arbetet är utfört. Skulle det vara så att hon arbetat för sin engelska arbetsgivare på distans (alltså från Sverige), ska hon beskattas i Sverige. För vidare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till Skatteverket.

Dubbelbeskattning vid fastighetsförsäljning

2019-03-18 i Internationell skatterätt
FRÅGA |https://lagen.nu/1999:1229#K3P8S1Vi ska sälja vårt hus i Nederländerna för att bosätta oss och köpa hus i Sverige. Vi förväntar oss att sälja för 200,000 € mer än vi köpte det för 2006. Kommer vi att behöva skatta för vinsten? Vi båda har i dagsläget inkomst i Nederländerna, men det kommer att ändras i o m flytt. Gör det någon skillnad på när på året man skriver sig i Sverige?
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din skattskyldighet i SverigePersoner som är bosatta i Sverige, stadigvarande vistas i Sverige eller har väsentlig anknytning till Sverige är obegränsat skattskyldiga här enligt 3 kap. 3 § Inkomstskattelagen (IL). Att vara obegränsat skattskyldig innebär att man är skattskyldig för alla sina inkomster, både från Sverige och från utlandet (3 kap. 8 § IL).Då du inte är bosatt i Sverige och inte heller verkar stadigvarande vistas här, är frågan ifall du kan anses ha väsentlig anknytning till Sverige. För att avgöra om en person som tidigare varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska följande beaktas:- Om du är svensk medborgare- Hur länge du varit bosatt i Sverige tidigare- Om du inte varaktigt är bosatt på en viss ort i utlandet- Om du vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl- Om du har en bostadsrätt i Sverige som är inrättad för åretruntbruk- Om du har din familj i Sverige- Om du bedriver näringsverksamhet i Sverige- Om du är ekonomiskt engagerad här genom att t.ex. inneha tillgångar som ger dig väsentligt inflytande i svensk näringsverksamhet- Om du har en fastighet i Sverige- Andra liknande förhållanden Detta framkommer av 3 kap 7 § IL. Det är mycket svårt för mig att göra en bedömning om du anses obegränsat skattskyldig i Sverige eller inte. På grund av att jag inte känner till alla omständigheter. Jag tolkar frågan som att du ska skriva in dig i den svenska folkbokföringen, och det är en omständighet som skulle kunna tala för obegränsad skattskyldighet. Vidare finns en regel som gör att från den dagen du rest från Sverige och 5 år framåt, presumeras du ha väsentlig anknytning till Sverige. Det gäller då för dig att motbevisa detta för att slippa obegränsad skattskyldighet. Märk dock att denna regel bara gäller om du tidigare bott i Sverige under minst tio år och är svensk medborgare. Detta framgår av 3 kap. 7 § andra stycket IL. Skulle det vara så att du inte anses som obegränsat skattskyldig, är realisationsvinsten på fastigheten skattefri i Sverige. Man kan dock anses vara begränsat skatteskyldig, men det innebär att man är skattskyldig för inkomster som hänför sig till Sverige. Sådant är inte fallet vid kapitalvinst på fastighet i utlandet.Lösningar för eventuell dubbelbeskattningÄr du obegränsat skattskyldig i Sverige, kan situationen att du behöver skatta på realisationsvinsten både i Sverige och i Nederländerna uppstå. Sådana skattekonsekvenser anses mycket betungande för den enskilde. Detta kallas internationell dubbelbeskattning. Lagstiftaren har försökt lösa dessa typer av situationer genom så kallad intern internationell beskattningsrätt. Den metoden som är aktuell i ditt fall kallas avräkningsmetoden. Avräkningsmetoden innebär i korthet att den utländska skatten räknas av på den svenska skatten, vilket gör att den svenska skatten reduceras. Regler kring detta finns i Lag om avräkning av utländsk skatt. En annan lösning på dubbelbeskattningsproblematiken görs i så kallade skatteavtal. Skatteavtal träffas mellan två länder just för att undvika dubbelbeskattning. Det finns ett skatteavtal mellan Sverige och Nederländerna. Enligt artikel 13 ska realisationsvinster genom överlåtelse av fast egendom beskattas i det land där fastigheten är belägen. Det krävs att personen i fråga har hemvist där (definieras i artikel 4), vilket du ju har eftersom du bor i Nederländerna. SlutsatsÄven om du är obegränsat skattskyldig i Sverige kommer du enligt skatteavtalet mellan Sverige och Nederländerna inte behöva betala skatt för vinsten i Sverige, utan enbart i Nederländerna. Det som kommer hända är att den skatt du betalat i Nederländerna kommer att räknas bort från den svenska skatten (artikel 24). Jag rekommenderar dig att vända dig till Skatteverket för vidare rådgivning angående bl.a. själva skatteförfarandet.

Uppsägning av inneboende som lämnar kvar egendom

2019-03-17 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej!Jag har haft en tjej inneboende hos mig. Hon ändrade sin adress 6/7-18 . Hon har lämnat kvar en massa saker i mitt hus, 13/7-18 skickade jag ett sms till henne, det är sista kontakten vi hade. Den 20/12-18 bytte jag lås i huset och den 21/12 får jag sms från henne när jag var på jobbet. Nu kommer du hit och öppnar för vi ska hämta våra saker löd smset. Jag har inte svarat henne och inte heller försökt ta kontakt med henne på annat vis. Min fråga är: Jag ska nu sälja huset, har en köpare som kan flytta in omgående, Vad gör jag med hennes saker? Det är både möbler och husgeråd bla
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Övergivande av hyresrättJag tolkar din fråga som att din inneboende flyttade den 6/7-18 eftersom hon då ändrade sin adress. Enligt 12 kap. 27 § Jordabalken (JB) får en hyresvärd utan uppsägning återta lägenheten om hyresgästen övergett den. Vad som avses med övergivande beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Det ska framgå att hyresgästen inte längre nyttjar lägenheten och heller inte avser att göra det. En lägenhet anses i princip aldrig övergiven om hyresgästen fortfarande betalar hyra. Faktumet att hyresgästen har kvar sina tillhörigheter samt nyckel tyder även på att lägenheten inte är övergiven (se t.ex. NJA 2006 s. 427). Det är svårt för mig att göra en bedömning då jag inte känner till de exakta omständigheterna. Jag utgår från att din hyresgäst betalat hyra och fortfarande haft intresse av att ha tillgång till lägenheten. Detta antagande grundar jag på att hon ville komma in redan dagen efter att du bytt låst samt att hon haft kvar sina tillgångar där. Skulle det dock vara så att lägenheten anses övergiven tillfaller den kvarlämnade egendomen hyresvärden om den inte hämtas upp tre månader efter begäran. Om du inte uppmanar hyresgästen att hämta egendomen tillfaller den hur som helst dig 6 månader efter avflyttningen (12 kap 27 § andra stycket JB). Eventuellt besittningsskydd Besittningsskydd innebär att hyresgästen har rätt till förlängning av hyresavtalet trots att hyresvärden vill säga upp avtalet. Besittningsskyddet gäller dock inte när hyresgästen bor i hyresvärdens egen bostad (12 kap. 45 § p. 3 JB), så eventuellt besittningsskydd är inget du behöver oroa dig för.Uppsägning av hyresrättenOm ingen bestämd hyrestid avtalats, gäller hyresavtalet för obestämd tid. Det ska då sägas upp för att upphöra att gälla. Hyresvärden får säga upp ett obestämt hyresavtal att gälla vid det månadsskifte som inträffar tidigast tre månader från och med uppsägningen. Längre uppsägningstid kan ha avtalats i hyresavtalet. Gäller hyresavtalet på bestämd tid, upphör att gälla vid hyrestidens slut. Dessa regler hittar du i 3 § Lag om uthyrning av egen bostad. Slutsats: Om din inneboende inte anses ha övergett ditt hem, krävs uppsägning för att hon ska vara tvungen att flytta. Om hon är med på att flytta frivilligt men vägrar att hämta sakerna, råder jag dig att kontakta henne och be henne hämta sina saker. Hon verkar ju ha velat hämta sina saker tidigare. Det kan anses vara egenmäktigt förfarande (8 kap. 8 § Brottsbalken) att låta sin egendom ligga kvar i någons hem om man ombeds flytta på egendomen. Det är dock viktigt att du ger henne chansen att hämta sina saker och inte hindrar henne på något sätt. Vidare får du inte göra dig av med sakerna, då det kan utgöra olovligt förfogande enligt 10 kap. 4 § Brottsbalken.Ifall hon efter anmodan vägrar att hämta sina grejer i och med flytten, råder jag dig att ansöka om vanlig handräckning hos Kronofogdemyndigheten. Då kommer hon att uppmanas att hämta sakerna, och gör hon inte det så kommer egendomen istället hämtas av Kronofogden.

Avsäga sig arvsrätt och skyldighet att ta hand om bouppdelningen

2019-03-16 i Arvsavstående
FRÅGA |om jag avsäger mig arvsrätten blir jag ändå skyldig att ta hand om bouppdelningen?
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vilka alternativ finns att göra sig av med sin arvsrätt?Det framgår av 17 kap 2 § Ärvdabalken (ÄB) att man har rätt att avsäga sig sitt arv. Att avsäga sig arvet innebär i princip att arvet istället tilldelas övriga arvingar. Man kan som alternativ avstå arv. Det betyder att arvet istället tilldelas arvingarna till den som avstått arvet, det vill säga till dina eventuella barn. Ett tredje alternativ är att överlåta arvsrätten, vilket man kan göra till vem man vill. Tänk på att upprätta någon form av skriftlig dokumentation angående att du vill avstå arvet. Din vilja att avstå arvet ska framgå tydligt. Dokumentet ska senare lämnas in till skatteverket, helst innan bouppteckningen.Följden av att avsäga sig sitt arvEn arvinge kan avsäga sig sitt arv både efter och före dödsfallet. Avsäger man sig arvsrätten efter dödsfallet är man inte längre dödsbodelägare i dödsboet. Avsäger man sig arvsrätten innan dödsfallet räknas man inte längre som arvinge överhuvudtaget. Vem är skyldig att ta hand om dödsboet? Dödsboet ska förvaltas av arvingar och universella testamentstagare (personer som genom testamente har rätt till del av kvarlåtenskapen), dessa benämns tillsammans dödsbodelägare. Detta framgår av 18 kap 1 § ÄB. Dödsbodelägarna kan begära att förvaltningen av dödsboet istället ska utföras av en boutredningsman (19 kap. ÄB). Då åligger inget ansvar på dödsbodelägarna beträffande förvaltningen. Dödsbodelägarna, eventuell boutredningsman och eventuell testamentsexekutor ska tillsammans utse två kunniga och trovärdiga gode män att förrätta bouppteckningen (20 kap. 2 § ÄB). Samtliga dödsbodelägare ska kallas till förrättningen. Behöver man ansvara för bouppteckningen när man frånsagt sitt arv?Enligt min bedömning har du ingen skyldighet att ansvara för bouppteckningen om du avsäger dig din arvsrätt innan bouppteckningen. Du kommer då inte ha rätt till arv och således inte räknas som dödsbodelägare.

Eventuell dubbelbeskattning vid försäljning av fastighet

2019-03-18 i Internationell skatterätt
FRÅGA |Hej, vi är bosatta i Tyskland men skall flytta till Sverige. Vi har haft ett hus här som vi sålt. Hur funkar det med att betala skatt? Ska vi skatta för vårat sålda hus i Tyskland i Sverige, eller gäller detta bara när man är bosatt i Sverige men äger bostad eller hus i Tyskland? Med vänlig hälsning,
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din skattskyldighet i Sverige Personer som är bosatta i Sverige, stadigvarande vistas i Sverige eller har väsentlig anknytning till Sverige är obegränsat skattskyldiga här enligt 3 kap. 3 § Inkomstskattelagen (IL). Att vara obegränsat skattskyldig innebär att man är skattskyldig för alla sina inkomster, både från Sverige och från utlandet (3 kap. 8 § IL). Detta innefattar realisationsvinst på fastighet i utlandet. Då du inte är bosatt i Sverige och inte heller verkar stadigvarande vistas här, är frågan ifall du kan anses ha väsentlig anknytning till Sverige. För att avgöra om en person som tidigare varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska följande beaktas:-Om du är svensk medborgare-Hur länge du varit bosatt i Sverige tidigare-Om du inte varaktigt är bosatt på en viss ort i utlandet-Om du vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl-Om du har en bostadsrätt i Sverige som är inrättad för åretruntbruk-Om du har din familj i Sverige-Om du bedriver näringsverksamhet i Sverige-Om du är ekonomiskt engagerad här genom att t.ex. inneha tillgångar som ger dig väsentligt inflytande i svensk näringsverksamhet-Om du har en fastighet i Sverige-Andra liknande förhållanden Detta framkommer av 3 kap 7 § IL. Det är mycket svårt för mig att göra en bedömning om du anses obegränsat skattskyldig i Sverige eller inte. På grund av att jag inte känner till alla omständigheter, exempelvis om du är svensk medborgare eller om du har bott här tidigare. Vidare finns en regel som gör att från och med den dagen du rest från Sverige och 5 år framåt, presumeras du ha väsentlig anknytning till Sverige. Det gäller då för dig att motbevisa detta för att slippa obegränsad skattskyldighet. Märk dock att denna regel bara gäller om du tidigare bott i Sverige under minst tio år och är svensk medborgare. Detta framgår av 3 kap. 7 § andra stycket IL. Skulle det vara så att du inte anses som obegränsat skattskyldig, är realisationsvinsten på fastigheten skattefri i Sverige. Man kan dock anses vara begränsat skatteskyldig, men det innebär att man är skattskyldig för inkomster som hänför sig till Sverige. Sådant är inte fallet vid kapitalvinst på fastighet i utlandet.Lösningar för eventuell dubbelbeskattningAnses du som obegränsat skattskyldig i Sverige, kan situationen att du behöver skatta på realisationsvinsten både i Sverige och i Tyskland uppstå. Sådana skattekonsekvenser anses mycket betungande för den enskilde. Detta kallas internationell dubbelbeskattning. Lagstiftaren har försökt lösa dessa typer av situationer genom så kallad intern internationell beskattningsrätt. Den metoden som är mest aktuell i ditt fall kallas avräkningsmetoden. Avräkningsmetoden innebär i korthet att den utländska skatten räknas av på den svenska skatten, vilket gör att den svenska skatten reduceras. Regler kring detta finns i Lag om avräkning av utländsk skatt. En annan lösning på dubbelbeskattningsproblematiken görs i så kallade skatteavtal. Skatteavtal träffas mellan två länder just för att undvika dubbelbeskattning. Det finns ett skatteavtal mellan Sverige och Tyskland. Enligt artikel 13 i skatteavtalet ska realisationsvinster genom överlåtelse av fast egendom beskattas i det land där fastigheten är belägen. SlutsatsRäknas du inte som obegränsat skattskyldig uppkommer inte någon dubbelbeskattningssituation då du inte behöver skatta på vinsten i Sverige enligt svenska regler. Om det skulle vara så att du räknas som obegränsat skattskyldig i Sverige kommer du ändå enligt skatteavtalet inte behöva skatta på vinsten i Sverige, utan istället bara i Tyskland. Jag rekommenderar dig att vända dig till Skatteverket för vidare rådgivning. Framförallt angående bl.a. hur själva skatteförfarandet går till.

Ersättningsskyldighet hyresgäst

2019-03-17 i Hyresrätt
FRÅGA |Hejsan!Jag hyr mitt boende av en privatperson. Vi bor i samma hus, han på övreplan och jag i källaren. Nu är det så att min duschkabinsvägg har gått sönder. När jag öppnade dörren så hade den åkt ut ur sitt spår och slog i väggen som är i glas o då gick sönder. Så jag hade alltså sönder den men inte med flit. Vi har inte råd att fixa en ny, vad ska vi göra? Kan min hyresvärd betala något också eller ska vi betala allt själv?Med vänliga hälsningar Louise
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej Louise! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Hyresgästs ersättningsskyldighet för skadaHyresgästen ska under hyrestiden väl vårda lägenheten. Hyresgästen är även skyldig att ersätta all skada som uppstår i och med eget vållande, enligt 12 kap. 24 § Jordabalken (JB). Detta är ett så kallat culpaansvar, vilket innebär att hyresgästen bara blir ersättningsskyldig vid uppsåt eller oaktsamhet. Man ska antingen ha vållat skadan medvetet eller varit vårdslös. Rena olyckshändelser är hyresgästen alltså inte skyldig att ersätta. Av 12 kap. 15 § JB (med hänvisning till 12 kap. 9 § JB) framkommer det att hyresvärden ska stå för normalt slitage på lägenheten. Detta gäller även om underhållningsåtgärd krävs. Orsakas dock försämringen av vårdslöshet, är det hyresgästen som är skyldig att stå för försämringen (se ovan resonemang). BevisbördanHyresvärden som kräver ersättning från en hyresgäst har bevisbördan för att skadan uppstått under hyrestiden, alltså efter att hyresgästen flyttat in. Detta framkommer av NJA 1987 s. 668. Om det klart framgår att skadan uppstått under hyrestiden så åvilar inte hela bevisbördan på hyresvärden enligt NJA 1975 s. 657. Det ska dock ändå framkomma omständigheter som tyder på att skadan uppstått genom hyresgästens vållande. Exempel på sådana omständigheter är att skadan normalt uppstår av gästens vållande, vilket i regel omfattar utrymmen som hyresgästen ensamt disponerar. Min bedömningEnligt min bedömning av rättsläget anses skador såsom trasiga fönster, sprickor i toalettstolar och även krossade duschkabinsväggar vanligtvis inte som normalt slitage. Det är istället skador som i regel uppstår av hyresgästens vållande. Har du varit oförsiktig är du ersättningsskyldig, men är det en ren olyckshändelse behöver du inte ersätta skadan. På grund av att hyresvärden kommer kunna bevisa att skadan uppstått under din hyrestid, och att sådana skador normalt uppkommer genom hyresgästens oförsiktighet, finns det således en risk att du kan bli ersättningsskyldig. Det är dock väldigt svårt för mig att lämna ett definitivt besked eftersom jag inte känner till alla omständigheter i fallet. Oavsett vem som i slutändan blir betalningsskyldig, rekommenderar jag att du och din hyresvärd ser över villkoren i era respektive hemförsäkringar.

Möjligt att poströsta vid bostadsföreningsstämma?

2019-03-16 i Bostadsrätt
FRÅGA |Är poströstning vid föreningsstämma för bostadsrätter tillåten?
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 6 kap. 6 § Lag om ekonomiska föreningar får det bestämmas i stadgarna att medlemmarna får utöva sin rösträtt via post. Det kan även bestämmas att styrelsen inför föreningsstämma får besluta om att medlemmarna ska kunna poströsta på den stundande stämman. Det finns dock vissa speciella regler vad gäller bostadsrättsföreningar. Som huvudregel gäller bestämmelserna i 6 kap Lag om ekonomiska föreningar även för bostadsrättsföreningar, men med vissa undantag. Ett exempel på ett undantag gäller just möjligheten till poströstning. Enligt 9 kap. 14 § p. 3 Bostadsrättslagen (BL) gäller inte bestämmelserna om poströstning i 6 kap lag ekonomiska föreningar för bostadsrättsföreningar. SlutsatsEnligt min bedömning är alltså poströstning inte möjligt vid bostadsföreningsstämma. Något jag istället kan rekommendera är att utse ett ombud som kan utöva rösträtten åt dig. Märk dock att enbart make, sambo, eller annan medlem i föreningen kan agera ombud, om inget annat bestämts i stadgarna (9 kap. 14 § p. 4 BL).

Aktieägares rättigheter och skyldigheter

2019-03-15 i Bolag
FRÅGA |Hej vilket ansvar har en huvudägare som äger ca 18% och som aldrig deltar i bolagstämman och inte heller lämnat fullmakt. Har då inte denne huvudägare förbrukat sin ägarrätt eller hur ska man hantera detta?
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad har en aktieägare för rättigheter?En aktieägare har många rättigheter, till exempel rätt till utdelning, information om företag, möjlighet att sälja sina aktier och att delta samt rösta vid bolagstämma. Aktieägarnas rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas vid bolagstämma, 7 kap. 1 § Aktiebolagslagen (ABL). I ett så kallat kupongbolag har alla aktieägare som är införda i aktieboken rätt att delta i bolagsstämma (7 kap. 2 § ABL). Kupongbolag innebär att det är styrelsen som ansvarar för aktieboken och de allra flesta aktiebolag i Sverige är kupongbolag. Skulle bolaget vara ett avstämningsbolag gäller att den som är inskriven i en utskrift/utdrag senast dagen före stämman har rätt att delta. Avstämningsbolag innebär att aktierna är registrerade i ett register hos en värdepappersförvaltare (nu för tiden Euroclear). Jag tolkar din fråga som att "huvudägaren" är registrerad. Det innebär att denna har rätt att rösta för samtliga sina aktier (7 kap. 8 § ABL). Vad har en aktieägare för skyldigheter?En aktieägare har väldigt få skyldigheter. Det är helt okej att köpa aktier och sedan inte delta i bolagstämman. Oavsett hur många aktier man köpt. Detta kan förklaras med att det hade varit väldigt betungande för personer som äger aktier i väldigt många olika bolag att behöva delta i alla bolagsstämmor. Man behöver inte vara med och besluta bara för att man har rätt till det. Kan man "förverka" sina rättigheter som aktieägare? Efter min bedömning är svaret på denna fråga att man inte kan förverka sina rättigheter som aktieägare. Det är accepterat att vara en så kallad passiv delägare (inte delta på stämmor) och ändå ha samma rättigheter som alla andra. Konsekvensen av att inte delta blir att man inte får vara med och fatta viktiga beslut om bolaget.