Dopningsbrott

2019-06-15 i Övriga brott
FRÅGA |Hej jag åkte fast i tullen när jag skulle åka partybåten och jag hade 100st tabletter med anabolasteorider i jack fickan polisen kom till platsen och dom avvisade mig samt att dom skrev upp min brutto inkomst och höll förhör på plats den kvinnliga polisen sa att jag skulle få ett datum inom 4 veckor och då måste jag infinna mig på en polisstation får jag en kallelse till detta? Jag är ostraffad sen innan vad blir påföljden mvh
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om du inte har fått ett exakt datum att infinna dig på polisstationen har du helt rätt i att du kommer att kallas för att veta vilket datum och tid det gäller exakt. Då det rör sig om anabola steroider blir lagen om förbud mot vissa dopningsmedel tillämplig, se 1 § p. 1. Dessa medel får inte för annat än medicinskt eller vetenskapligt ändamål införas i landet, överlåtas, framställas, förvärvas, bjudas ut till försäljning, innehas eller brukas enligt 2 §. Den som uppsåtligen begår någon av dessa gärningar med ett förbjudet preparat döms för dopningsbrott till böter eller fängelse i maximalt två år enligt 3 §. Är brottet att anse som grovt riskerar man att dömas för fängelse i maximalt 6 år och minst 6 månader. Vad som bland annat beaktas om brottet kan anses som grovt är ifall det skett yrkesmässigt eller om det handlar om en särskilt stor mängd dopningsmedel. När rubriceringen av brottet står klart ska ett straffmätningsvärde räknas fram. Detta kan beskrivas som var på brottets straffskala man hamnar. Först ska straffvärdet bedömas och då tar man dels hänsyn till brottets allvarlighet och dels olika förmildrande samt försvårande omständigheter, se 29 kap. 1-3 §§ Brottsbalken (BrB). För att få ett slutmässigt straffmätningsvärde ska vidare tidigare brottslighet beaktas i försvårande riktning (29 kap. 4 § BrB), olika förmildrande billighetsskäl i förmildrande riktning (29 kap. 5 § BrB) samt eventuell åldersrabatt om du skulle vara under 21 år i förmildrande riktning (29 kap. 7 § BrB). När allt detta har beaktats landar man någonstans på brottets straffskala och därefter ska påföljd väljas enligt 30 kap. BrB. Då jag knappt känner till några omständigheter i ditt fall är det mycket svårt att avgöra var straffmätningsvärdet skulle hamna på exakt och därmed vilken påföljd som skulle vara aktuell. Högsta domstolen har uttalat i NJA 1995 s. 89 (se även RH 2008:11) att dopningsbrott är av sådan art att fängelse normalt ska utdömas som påföljd. Fängelse ska dock inte utdömas om brottet anses som ringa. Innehav av dopningsmedel för eget bruk ska även i regel bedömas mildare än exempelvis innehav för att sälja det vidare. I avgörandena rörde det sig om flera tusen tabletter. Jag vet inte exakt vad det är för medel du har ertappats med, men enligt min bedömning torde inte fängelse vara aktuellt i ditt fall på grund av att det rör sig om enbart 100 tabletter som jag antar är tänkta att brukas privat. Är straffmätningsvärdet inte på fängelsenivå kommer böter istället att utdömas. För vidare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till Lawlines telefonrådgivning alternativt Lawlines juristbyrå.

Fastspänning och avskiljning av patient inlagd på psykiatrisk tvångsvård

2019-06-06 i Påföljder
FRÅGA |Hej,Får en patient, inlagd enligt lagen om psykiatriskt tvångsvård (LPT), bli fastspänd eller avskiljd innan ett beslutet om tvångsåtgärden är ordinerad utav en chefsöverläkare, eller delegerad läkare? Kan patienten bli fastspänd enligt nödvärnsrätten?
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad gäller fastspänning av patient inlagd på sluten psykiatrisk tvångsvård krävs det enligt 19 § lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) att chefsöverläkare har beslutat om det. Chefsöverläkaren har möjligheten delegera beslutsfattandet om bältesläggning till annan erfaren läkare med specialistkompetens (se 39 § LPT). Detsamma gäller beträffande avskiljande från andra patienter enligt 20 § LPT. Enligt dessa huvudregler krävs alltså beslut innan tvångsåtgärderna verkställs.Den aktuella nödvärnssituationen här enligt 24 kap. 1 § Brottsbalken (BrB) är ifall en patient skulle angripa exempelvis personalen eller en annan patient genom ett brottsligt angrepp. Detta skulle till exempel kunna vara fallet om patienten slår personalen. Då skulle det möjligen kunna vara påkallat att spärra fast patienten för att förhindra att misshandeln fortskrider. Åtgärden får inte vara uppenbart oförsvarlig. Viktigt att tänka på är vidare att nödvärnsrätten bara är ansvarsbefriande då det brottsliga angreppet faktiskt sker, inte i efterhand när det avslutats eller innan angreppet i ett preventivt syfte. Det är inte otänkbart att en patient får bli exempelvis fastspänd enligt nödvärnsrätten, men det är svårt för mig att uttala mig om i just din situation eftersom jag inte känner till omständigheterna. En annan ansvarsfrihetsgrund är den så kallade social adekvansen. Social adekvans innebär att ett handlande som egentligen är brottsligt ändå anses accepterat eftersom det är allmänt tolererat i samhället. Exempelvis är det okej att en förälder håller fast sitt barn en stund, utan att det räknas som ett brottsligt olaga frihetsberövande. Social adekvans kan aktualiseras i vårdsituationer och därmed finns det ett visst utrymme att i vården vidta gärningar som annars hade varit straffbelagda. Det rör sig dock inte om några åtgärder som är särskilt ingripande. I 18 december 2018 i mål nr B 5050-17 menade Högsta Domstolen att inspärrning av en patient på ett vård- och omsorgsboende inte var socialt adekvat. Fastspänning och avskiljning torde inte vara socialt adekvat att vidta utan beslut från chefsläkare, speciellt med tanke på att det står stadgat i lagen. För vidare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till Lawlines telefonrådgivning alterantivt Lawlines juristbyrå.

Skattemässigt restvärde

2019-05-31 i Företagsbeskattning
FRÅGA |Hej, vad betyder skattemässigt restvärde i ett AB som ska överlåtas inom fastighetsbranschen?
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det skattemässiga restvärdet innebär ofta ett lägre värde än det så kallade planenliga restvärdet. Planenlig avskrivning innebär att en tillgång skrivs av linjärt. Det vill säga med lika mycket varje år utifrån dess ekonomiska livslängd. Ett exempel är om ett företag köper en maskin med en livslängd på fem år för 100 000, då ska 20 000 kostnadsföras varje år som planenlig avskrivning. Det medför att det planenliga restvärdet enligt exemplet ovan är 80 000 efter ett år och 60 000 efter 2 år och så vidare. Därutöver finns möjligheter till skattemässiga överavskrivningar. Ett exempel på en sådan vad gäller inventarier är huvudregeln i 18 kap. 13 § Inkomstskattelagen. Enligt huvudregeln får man göra värdeminskningsavdrag med 30 % av avskrivningsunderlaget varje år. Överavskrivningarna kan göra att det skattemässiga restvärdet blir lägre än det planenliga ekonomiska restvärdet. Enligt det väldigt förenklade exemplet ovan är det skattemässiga restvärdet år ett 70 000 efter överavskrivning genom huvudregeln. År två skrivs 30 % av från 70 000. En överavskrivning är gapet mellan den planenliga avskrivningen och ytterligare skattemässiga avskrivningar.Stora skattemässiga värdeminskningsavdrag och därmed ett lågt skattemässigt restvärde, innebär att den skattepliktiga inkomsten blir lägre och således behöver mindre skatt betalas i nuet. Ett skattemässigt restvärde är alltså det som inte redan avskrivits (kostnadsförts) av exempelvis en tillgång. Det som finns kvar att göra avskrivningar på. För vidare rådgivning rekommenderar jag att vända dig till Skatteverket. Jag rekommenderar även Lawlines telefonrådgivning alternativt Lawlines Juristbyrå.

Särkullbarns arvsrätt

2019-05-24 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej här kommer en fundering. Min mor har avlidit och efterlämnat sin make, mig som är hennes dotter från ett tidigare äktenskap samt min son. Dessutom efterlämnar hon sin egen mor och två bröder. Hennes make är mycket förmögen har en hel del värdefulla tavlor om ca 200 000 kr som han ärvt av släktingar. Han har dessutom ytterligare tillgångar om ca 400 000 kr. Min mor däremot ägde inte så mycket, men efterlämnar omkring 100 000 kr i tillgångar. Paret saknar skulder. Kan ni förklara för mig vem som kommer att ärva efter min mamma och om hennes make har någon möjlighet att påverka arvets storlek?
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När en make avlider upprättas en bodelning. Den del som då tillfaller den avlidne maken kommer som huvudregel den efterlevande maken ärva enligt 3 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB). Den efterlevande maken ärver i första hand före gemensamma bröstarvingar (barn), som sedermera istället kommer ha rätt till efterarv när den efterlevande maken dör enligt 3 kap. 2 § ÄB. Märk dock att du är ett så kallat särkullbarn, eftersom du är din mors dotter från ett tidigare förhållande. Detta är av stor vikt på grund av att makes arvsrätt i 3 kap. 1 § ÄB bara omfattar gemensamma barns arvslotter, med andra ord inte särkullbarns. Du kommer alltså ha rätt att ärva efter din mor nu direkt. Du kan välja att avstå ditt arv till fördel för den efterlevande maken enligt 3 kap 9 § ÄB, och därigenom istället ha rätt till efterarv när denne dör. Detta är inget du måste göra, och det framgår inte av frågan att du gjort så heller. Vidare verkar du vara din mammas enda barn och är således den enda arvingen i den första arvsklassen (2 kap. 1 § ÄB).Slutsats: Du har rätt att ärva efter din mor. Din mamma verkar heller inte ha några andra barn så du borde dessutom ha rätt till hela hennes kvarlåtenskap. För vidare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till Lawlines telefonrådgivning alternativt Lawlines juristbyrå.

Obegränsad skattskyldighet och "skattefusk"

2019-06-09 i Internationell skatterätt
FRÅGA |Hej!Fråga om eventuell skattefusk. Kan en person som är bosat i Sverige men har utländskt medborgarskap ha ett företag i sitt hemland (ej EU) och fakturera internationellt (troligen faktureras ingen i Sverige) utan att behöva redovisa inkomsterna för Svenska skatteverket? Är inte detta i praktiken skattefusk? (Personen i fråga arbetar också i svenskt företag och får lön där).Om detta är skattefusk, vad gör skatteverket för att förhindra, undersöka eller vad för konsekvens blir det?Tack!
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Obegränsad skattskyldighet Att vara obegränsat skattskyldig innebär att man är skattskyldig för sina inkomster i Sverige oavsett var de härstammar ifrån, 3 kap. 8 § Inkomstskattelagen (IL). Med andra ord ska en obegränsat skattskyldig person betala svensk skatt på både svenska och utländska inkomster. Personer som är bosatta i Sverige anses vara obegränsat skattskyldiga här enligt 3 kap. 3 § 1 p. IL. Härmed avses personer som faktiskt bor här och följaktligen är folkbokförda i landet (se 6-13 §§ Folkbokföringslagen). Det framgår av frågan att personen är bosatt här och han/hon är således obegränsat skattskyldig i Sverige. Tar personen upp exempelvis lön eller utdelning från företaget ska dessa inkomster beskattas i Sverige. Är det däremot så att personen i fråga inte tar upp någon inkomst från företaget, uppkommer ingen skattskyldighet i Sverige. Detta på grund av att juridiska personer (t.ex. aktiebolag) enbart är obegränsat skattskyldiga om de är registrerade här eller har styrelsens säte här eller liknande, 6 kap. 3 § IL. Företaget skulle dock kunna vara begränsat skattskyldigt i Sverige, men eftersom det inte verkar ha något fast driftställe här (6 kap. 11 § p. 1 IL) utgår jag ifrån att så inte är fallet. Sammantaget uppkommer ingen skattskyldighet på exempelvis företagets vinster i Sverige så länge företaget inte är skattskyldigt här, men skattskyldigheten kan inträda när personen tar ut pengar från företaget i form av t.ex. lön eller utdelning. Eventuell oriktig uppgift Har en person lämnat en oriktig uppgift alternativt utelämnat en uppgift som borde ha lämnats till ledning för beskattningen kan skattetillägg komma på tal (se 49 kap. 4-5 §§ Skatteförfarandelagen). Har man inte lämnat uppgifter om en skattepliktig inkomst har man brustit i skyldigheten att lämna sådana uppgifter. Ett lämnande av en oriktig uppgift kan även föranleda efterbeskattning enligt 66 kap. 27 § Skatteförfarandelagen. Eventuellt skattebrottEnligt 2 § Skattebrottslagen dömsden som uppsåtligen lämnar oriktig uppgift till myndighet alternativt underlåter att lämna deklaration, kontrolluppgift eller annan föreskriven uppgift och därigenom ger upphov till fara för att skatt undandras det allmänna eller felaktigt tillgodoräknas eller återbetalas till honom själv för skattebrott. Skattebrott kan ge upp till 2 års fängelse. Anses skattebrottet som grovt, exempelvis ifall det avser stora belopp eller har skett systematiskt, kan det föranleda fängelse i 6 år och lägst i 6 månader. Skatteavtal Ett skatteavtal är ett avtal mellan stater som har till syfte att undanröja dubbelbeskattning. En person som egentligen är skyldig att betala skatt på en inkomst i två stater kan då genom skatteavtalet endast behöva betala skatt i ett av länderna. Den ifrågavarande personen skulle alltså möjligen kunna "slippa" att betala skatt här beroende på vad skatteavtalet mellan Sverige och landet han har företaget i säger. Skatteverkets arbete mot skattefusk Jag är inte expert på exakt hur skatteverkets förfaranden går till, men jag kommer nedan redovisa vissa av de många insatser skatteverket gjorde mot fel och fusk under 2018 och 2019. Skatteverket prioriterade dels att utföra kontroller av stora företag för att upptäcka olagliga skatteupplägg, de försöker därtill i större utsträckning granska handel med kryptovalutor samt aktivitet på "dolda" delar av internet, ha ökade kontroller inom folkbokföringen samt bosättningskontroller, ökade resurser i arbetet mot ekonomisk brottslighet (exempelvis fakturabedrägerier och falska kontrolluppgifter), ett införande av månadsvis rapportering på individnivå i företag för att ge nya möjligheter att arbeta mot svartarbete och social dumpning (främst inom t.ex. byggbranschen, restaurangbranschen och skönhetsbranschen) och närmare kontroll av företag som marknadsför sina produkter genom så kallade influencers samt bolag som säljer produkter på stora marknadsplatser på nätet. Jag rekommenderar dig att vända dig till Skatteverket för att få veta mer hur deras vardagliga arbete emot skattefusk ser ut. Slutsats: är det så att personen i fråga är obegränsat skattskyldig i Sverige och inte har redovisat inkomsterna i sin deklaration, kan agerandet vara "skattefusk" och således riskera att få ovan framförda konsekvenser. Märk dock att skatteavtal mellan de inblandade länderna kan vara för handen. För vidare rådgivning rekommenderar jag även Lawlines telefonrådgivning alternativt Lawlines juristbyrå.

Byta lås på samägd fastighet

2019-06-06 i Fastighet
FRÅGA |Har jag rätt att byta ut lås till fastighet som min fd sambo och jag äger tillsammans? Sambon flyttade från fastigheten för 2,5 år sedan och är folkbokförd på annan adress sedan dess.
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! BodelningEtt samboförhållande anses avslutat när samborna flyttar isär, 2 § Sambolagen (SamboL). Sambors gemensamma bostad och bohag utgör samboegendom, 3 § SamboL. När ett samboförhållande upphör kan någon av samborna påkalla bodelning och då ska samboegendomen delas lika mellan samborna. Denna begäran måste framställas senast ett år efter att förhållande upphört, 8 § SamboL. Skulle det vara så att du tillskiftats fastigheten genom bodelning äger du den själv och har således rätt att byta lås på den. Jag utgår dock ifrån att någon bodelning inte skett och att ni således fortfarande samäger fastigheten.SamägandeEnligt 2 § Samäganderättslagen ska beslut kring den samägda egendomen som huvudregel tas med samtliga ägares samtycke. Att byta lås på en samägd fastighet utan den andras samtycke kan utgöra brottet egenmäktigt förfarande enligt 8 kap. 8 § Brottsbalken. Genom bytet av låset rubbas den andra ägarens besittning till fastigheten. En besittningskränkning föreligger så snart gärningen medför avsevärd svårighet att disponera egendomen på samma sätt som tidigare. Under 2013 fälldes en sambo som bytte lås på en gemensamt ägd fastighet för egenmäktigt förfarande i tingsrätten. För att bytet av låset ska vara brottsligt krävs dock att din sambo vållas skada eller olägenhet till följd av bytet. Man skulle möjligen kunna argumentera för att han inte vållas någon olägenhet genom låsbytet på grund av att han ändå inte bott där på 2,5 år. Slutsats: Om ni inte gjort någon bodelning och således samäger fastigheten kan det vara brottsligt att byta lås utan din sambos samtycke. För vidare rådgivning rekommenderar jag Lawlines telefonrådgivning alternativt Lawlines juristbyrå.

Nedsättande kommentarer över internet

2019-05-26 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |En person som vi kan kalla A skriver dumma saker till person X och låtsas vara en gemensam vän till dom båda som heter M. Person X tror att det är M som hen har kontakt med. Är detta olagligt? vad kan A isåfall få för straff för detta?
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med kan det utredas om de "dumma sakerna" A skrivit till X kan utgöra förtal enligt 5 kap. 1 § Brottsbalken (BrB). Att lämna uppgift som är ägnad att utsätta en person för andras missaktning kan utgöra förtal. Dock handlar det inte här om uppgifter som faktiskt spridits. Det förutsätts nämligen att de nedsättande uppgifterna lämnats till en annan person än till den ärekränkte själv. Därför utgör A:s gärning inte förtal. Vi kan vidare utreda om gärningen kan anses vara en förolämpning enligt 5 kap. 3 § BrB. Förolämpning innebär att rikta beskyllning, nedsättande uttalande eller förolämpande beteende mot någon annan, som är ägnat att kränka den andres självkänsla eller värdighet. Det handlar alltså om gärningar som är ägnade såra en person, exempelvis genom öknamn, skällsord eller andra elaka kommentarer. Förolämpningen ska vara riktat mot den berörda personen själv. Det är svårt för mig att avgöra vad "dumma saker" exakt innebär, men det låter som att det skulle kunna utgöra förolämpning. Straffet för förolämpning är böter. Anses dock förolämpningen som grov kan straffet även bli fängelse i upp till sex månader.Att A även uppger sig att vara en gemensam kompis till dem båda skulle kunna utgöra så kallad olovlig identitetsanvändning enligt 4 kap. 6 b § BrB. Detta brott innebär att någon genom att olovligen använda en annan persons identitetsuppgifter utger sig för att vara denne och därigenom ger upphov till skada eller olägenhet för personen. Det framgår inte av frågan vilka identitetsuppgifter av M som A använt sig av, men några aktuella exempel på identitetsuppgifter är bilder på personen, namn och födelsetid. Vad som krävs är att uppgifterna tydligt avser den personen som gärningspersonen utger sig för att vara. Identitetsuppgifterna ska vara unika för en viss person, så det verkligen framstår som att det är den som gärningspersonen utger sig för att vara som skriver. Att X tror att det är M hen skriver med talar för att identitetsuppgifterna använts på ett tydligt sätt. Vidare ska identitetsanvändningen medföra skada eller olägenhet för den som gärningspersonen utger sig för att vara. Jag skulle kunna tänka mig att det går att argumentera för att den missaktning X får för M på grund av att hen tror att det är M som skriver de dumma sakerna utgör olägenhet för M. Straffet för olovlig identitetsanvändning är mellan böter upp till fängelse till två år. Slutsats: enligt min bedömning (med förbehåll för att jag inte känner till alla omständigheter) skulle A:s handlande dels kunna utgöra förolämpning, och även möjligen olovlig identitetsanvändning. För vidare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till Lawlines telefonrådgivning alternativt Lawlines juristbyrå.

"Magiska" olaga hot

2019-05-24 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Är det olagligt att hota någon med uppenbart fiktiva hot, av t ex religiös eller magisk karaktär? Säg att Kurt hotar Nils med ve och förbannelse via Kurts besvärjelser. Givetvis finns ingen reell makt bakom ett sådant hot, men om Nils ändå känner sig hotad, kommer en åklagare att ha något att gå på å Nils vägnar?
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelsen om olaga hot finner vi i 4 kap 5 § Brottsbalken (BrB). Olaga hot innebär att någon hotar en annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för dennes eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid. Bedömningen kring om ett hot varit ägnat att framkalla allvarlig rädsla utgår från de faktiska omständigheterna och görs utifrån hur situationen har uppfattats ur den hotades perspektiv. Betydelsefulla omständigheter kan vara vilka åtgärder som avses med hotet, sättet hotet uttalas på, personernas relation, hur gärningsmannen agerar och även om den hotade exempelvis vet att gärningspersonen är farlig sedan tidigare. Hotet ska därtill vara allvarligt menat. Hot av det här slaget skulle kunna framkalla allvarlig rädsla för den hotade. Dock får man inte glömma att själva hotet ska bestå av att utsätta offret eller någon annan för brottslig gärning. Detta kan exempelvis vara att hota genom att rikta pistol mot den hotade, att säga att man ska döda en närstående till den hotade eller indikera att man ska misshandla den hotade. Brottet som hotet avser ska inte heller vara ett brott som är lindrigt. Enligt min bedömning borde därför "magiska" hot inte falla in under olaga hot, även om den hotade kan uppfatta det som skrämmande. För vidare rådgivning rekommenderar jag Lawlines telefonrådgivning alternativt Lawlines juristbyrå.