Kan jag göra samboegendom till enskild egendom?

2019-04-24 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej!Jag äger lägenheten vi bor i och köpte den ca 8 år innan vi blev sambos. Sambon var gå gift och bodde på annann adress. Den kan orimligt ingå i en bodelning om han dör. Han har två söner sedan tidigare. Vi har inga barn. Rätt tolkat? Det vi köpt gemensat sedan han flyttade in kan det listas att vara min enskilda egendom om vi är överens? Vi vill undgå hans barns laglotter i boets lösöre. Hur gör vi? Kan han ge det som gåva till mig? Det lösöre jag köpt innan han blev skriven hos mig ingår ej? Rätt tolkat?
Matilda Bergström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Svaren på dina frågor regleras i sambolagen. Lägenhet vid bodelningVid en bodelning är det endast samboegendom som ska fördelas mellan er (8 § första stycket). Er gemensamma lägenhet utgör samboegendom endast om egendomen förvärvats för gemensam användning (3 §). Eftersom du köpte lägenheten långt innan ni träffades ses inte bostaden som samboegendom, och ska därför inte ingå i en bodelning. Du har alltså tolkat sambolagen korrekt gällande lägenheten. Lösöre vid bodelningErt gemensamma bohag* anses vara samboegendom om egendomen förvärvats genom gemensam användning (3 §). Det krävs inte att ni köpt egendomen tillsammans, utan det räcker med att ni köpt den under ert förhållande med avsikten att egendomen ska vara gemensam. Det innebär att det lösöre du köpt innan ni blev sambos inte ska ingå i en bodelning. Den egendom ni anskaffat tillsammans ses däremot som samboegendom.* Med bohag menas möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet (6 §). SamboavtalDet finns möjligheter att omvandla samboegendom till enskilda egendom. Det är dessvärre inte möjligt er att göra samboegendom till enskild egendom genom gåva. Det krävs nämligen att gåvan kommit från någon annan än den andra sambon för att egendom ska bli enskild (4 § första punkten).För att undvika att din sambos barn får ta del av bohaget kan ni kan upprätta ett samboavtal. I samboavtalet kan ni skriva vilken egendom ni inte vill ska ingå i en bodelning. Samboavtalet ska upprättas skriftligen och måste undertecknas av er båda för att vara giltigt (9 §). SammanfattningLägenheten kommer inte ingå i en bodelning då den inte anskaffats för gemensam användning. Inte heller kommer det lösöre du köpt innan ni blev sambos att ingå. Egendom som ni anskaffat tillsammans kommer emellertid ingå i. Genom samboavtal kan ni bestämma att viss egendom inte ska ingå vid en framtida bodelning. Hoppas du fick svar på dina frågor!Vänligen,

Riskerar jag husrannsakan efter misstanke om narkotikabrott?

2019-04-20 i Narkotikabrott
FRÅGA |Hej! Jag har inatt för första gången blivit arresterad till grund av misstanke av diverse narkotikabrott. De brott jag nu blivit misstänkt för är som följande: Innehav + Påverkan: Sa att jag va stressad och bara tog med allt ja hade. Därav mängden. (Enligt polisen ca 10g amfetamin ca. 5-10g hasch, 6 kartor av olika typer av bensodiazepiner.) Höll mig lugn. Var både artig och medgörlig, vilket en av de ursprungliga konstaplarna - som tog med mig till station konstaterade och visade tacksamhet för. Möjligtvis även vara värt att nämna att jag var klädd i kostymkläder och att anledningen till att initierade konversationen var att jag frågade om de kände till festlokalen.Överlåtelse: Sa att en kompis kanske ville ha. Men att jag inte visste. Dessutom att hon är en bekant jag träffat en gång.Höll mig lugn här men ovanstående sa jag då jag "förfestat" på den fyra timmars tågresan. (Som du förstår var det fullständigt onödigt, förvisso talar mängden möjligtvis för Överlåtelse i sig.)Min frågor är. Riskerar jag nu husrannsakan? i så fall inom vilken tidsram? Hur sannolikt är det jag blir dömd för samtliga? Dvs. riskerar fängelse. Kan en skicklig advokat ha chans att förhindra det?
Matilda Bergström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Finns det en risk för husrannsakan?För att en husrannsakan ska kunna ske krävs att det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa och att misstankesnivån uppnått skälig misstanke (28 kap. 1 § rättegångsbalken).Då du påträffats med narkotika och blivit gripen kan det antas att "skälig misstanke" är uppfylld. "Anledning att anta" är ett lågt beviskrav där polisen endast behöver bevisa att det finns en misstanke om brott, vilket det lär finnas i ditt fall. Narkotikabrott har fängelse i straffskalan och därför är även rekvisitet "på vilket fängelse kan följa" uppfyllt (1 § narkotikastrafflagen).För att besvara din fråga så finns det en risk för att det sker en husrannsakan i din bostad. Det måste emellertid göras en proportionalitetsbedömning där åtgärden måste väga upp det intrång och det men som åtgärden innebär för den misstänkte (28 kap. 3 a § rättegångsbalken).Inom vilken tidsram en husrannsakan kan göras kan jag inte besvara, utan är något som beslutas av förundersökningsledaren, åklagaren eller rätten. Det framgår emellertid att en husrannsakan inte utan särskilt skäl får ske mellan tiderna 21:00 - 06:00, då den misstänkte har rätt till sin nattvila (28 kap. 6 § rättegångsbalken).Vad kan straffet bli?Hur sannolikt det är att du blir dömd för brottet/brotten och vad straffet skulle bli är upp till domstolen som gör en bedömning i varje enskilt fall.De brott som kan vara aktuella i ditt fall är olovligt innehav, brukande samt överlåtelse av narkotika. Straffskalan för narkotikabrott av normalgraden är 14 dagars fängelse upp till tre års fängelse (1 § narkotikastrafflagen).Om brottet kan anses vara grovt är straffskalan fängelse i lägst två år och högst sju år. Vid bedömningen av om brottet kan anses vara grovt beaktas om brottet utgjort ett led i en verksamhet som bedrivits i större omfattning (eller yrkesmässigt), om det avser en särskilt stor mängd narkotika eller annars varit av särskilt farlig eller hänsynslös art (3 § första stycket narkotikastrafflagen). Hovrätten över Skåne och Blekinge framställde 2004 riktlinjer för bestämmande av straffvärde vid bl.a. narkotikabrott (se riktlinjerna här). Den kan ge en indikation på straffvärdebedömningen, men det är viktigt att ha i åtanke att det är domstolen som gör en bedömning i varje enskilt fall, där påföljden kan avvika från tabellen. T.ex. så skulle enbart 10 gram amfetamin enligt tabellen ge en påföljd på 2 månader (dvs. narkotikabrott av normalgraden). Din totala mängd narkotika påverkar det totala straffmätningsvärdet och därmed även om brottet anses grovt eller av normalgraden. Vilket i sin tur påverkar påföljden. Vid straffmätningsvärde under totalt ett år ska domstolen enligt huvudregeln inte döma till fängelse, utan istället till villkorlig dom eller skyddstillsyn (30:4 brottsbalken). Narkotikabrott är dock ett s.k. artbrott, där domstolen ska döma till fängelse förutom när brottet anses vara av ringa karaktär. Blir du dömd för brottet/brotten och domstolen anser att det är brott av normalgraden eller grovt, så ska domstolen döma till fängelse. SammanfattningDet finns en risk att de genomför en husrannsakan i din bostad, men det krävs att ingreppet väger upp det intrång och det men som åtgärden innebär för dig. Vilken tidsperiod som en husrannsakan kan ske kan inte jag besvara utan är något som förundersökningsledaren, åklagaren eller rätten beslutar. Husrannsakan får emellertid inte ske mellan 21:00-06:00, om det inte föreligger särskilda skäl. Hur sannolikt det är att du blir dömd för brotten och vad straffet skulle bli är upp till domstolen som gör en bedömning i varje enskilt fall. Enbart 10 gram amfetamin har ansetts vara narkotikabrott av normalgraden och påföljden har då varit 2 månaders fängelse. Då du påträffats med en större mängd narkotika kan det innebära ett längre fängelsestraff. Eftersom narkotikabrott är ett artbrott så ska domstolen döma till fängelse, om inte brottet anses vara ringa. Blir du dömd för brotten riskerar du alltså fängelsestraff. En försvarsadvokat kan hjälpa dig föra din talan, men det är upp till rätten att avgöra målet och ta beslut om eventuell påföljd. Hoppas du fick svar på dina frågor!Vänligen,

Är det brottsligt att inte anmäla ett brott?

2019-04-14 i Narkotikabrott
FRÅGA |Hej! Min pojkvän brukar hasch/cannabis och ibland även när jag är med. Vad kan bli konsekvenserna av att jag vet att han gör något olagligt om han blir tagen och jag är med?
Matilda Bergström |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Underlåtenhet att avslöja brottI svensk rätt finns ett brott som kallas för "underlåtenhet att avslöja brott" (23 kap. 6 § brottsbalken). Det innebär att en person i vissa fall kan begå en brottslig gärning om denne inte anmäler ett brott. För att en underlåtenhet ska vara straffbar krävs att en straffbar underlåtenhet är föreskriven för det brottet.ExempelI 3 kap. 1 § brottsbalken föreskrivs att brottet mord är straffbar. I 3 kap 11 § framgår att en underlåtenhet att avslöja brottet mord är straffbart enligt 23 kapitlet. Det krävs alltså en särskild hänvisning från brottet till 23 kapitlet för att underlåtenheten ska vara straffbar. Om det är föreskrivet och personen inte anmäler brottet så gör sig denne skyldig till underlåtenhet att avslöja brott.NarkotikabrottEn sådan hänvisning till 23 kapitlet i brottsbalken finns inte reglerat i narkotikastrafflagen. Det innebär att det inte är straffbart för dig att inte anmäla brottet. Skulle du däremot bära narkotika på dig kan du dömas för innehav av narkotika, trots att narkotikan tillhör din pojkvän (1 § sjätte punkten narkotikastrafflagen).Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Oskyldigt anklagad för brott

2019-04-03 i Övriga brott
FRÅGA |Hej!Jag har blivit oskyldigt anklagad av en kvinna som påstår att jag har våldtagit henne. Vi hade samlag frivilligt på en fest med flera vittnen som har sett förspelet. Vi har setts några gånger efter det. Hon har kallat 2 kompisar för att vittna också samt alla som var med på festen som såg att vi hånglade.Nu har jag blivit kallad till förhör och blivit tillfrågad om jag vill acceptera advokaten rätten ger mig eller om jag vill ha en specifikt advokat. Förstår ingenting alls varför det har blivit så här och mår jättedåligt över rädslan att bli åtalad och oskyldigt dömd..
Matilda Bergström |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline. Jag valt att korta ner din fråga innan mitt svar publicerats, för att frågan inte ska vara lika personlig. Jag har dock svårt att avgöra vad din fråga är, men försöker ändå framföra sådant som kan vara bra för dig att veta.Olagligt att polisanmäla en oskyldig personAngiver man en oskyldig person till åtal med uppsåt att personen ska dömas, gör sig personen sig skyldig till falsk angivelse. Om personen inte insåg att denne hade skälig anledning att anta att den angivna var oskyldig, döms personen för obefogad angivelse (15 kap. 6 § brottsbalken) Har personen inte för avsikt att polisanmälan ska leda till åtal, utan bara vara besvärande för den utpekade parten så döms man istället för falsk tillvitelse (15 kap 7 § brottsbalken).Det innebär att det är olagligt att påstå att man blivit utsatt för ett brott man inte blivit utsatt för. Har hon upprättat en polisanmälan trots att hon vet att du är oskyldig har hon alltså gjort sig skyldig till brott.VittnesskyldighetI svensk rätt finns en allmän vittnesplikt, vilket innebär att personerna som kallas är skyldiga att vittna. De kommer att avlägga en vittnesed och måste därför tala sanning (36 kap. 11 § rättegångsbalken). Skulle personerna ljuga eller hemlighålla sanningen under ed gör de sig skyldiga till brottet mened (15 kap. 1 § brottsbalken)Det innebär att personerna som blivit kallade måste tala sanning om vad de upplevt under festen, annars gör de sig skyldiga till brottet mened. Mitt råd till digJag beklagar att du hamnat i den här situationen. Det första du bör göra är att acceptera den advokat rätten gett dig eller meddela rätten om du vill ha en specifik advokat. Berätta för din advokat det du beskrivit för mig så kommer hen hjälpa dig med ditt försvar och kommer besvara alla frågor du har inför förhör och en eventuell rättegång.Hoppas mitt svar är till hjälp!Vänligen,

Har domstolen beräknat antalet dagsböter felaktigt?

2019-04-21 i Narkotikabrott
FRÅGA |Hej!Jag fick dagsböter för ringa narkotikabrott. 3.8 gramm gav 150 dagsböter!! Jag måste betala 15000 kronor. Jag har läst på er sida att 150 dagsböter beskriver ungefär 50 gram! Hur kan det vara en sån straff för mig? Kan de har skrivit fel? Har inkomst på 29000 före skatt är 29 och detta är första gången jag har gjort något för fel!
Matilda Bergström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Antalet dagsböterAntalet dagsböter ges ut i ett antal om minst 30 och högst 150 stycken (25 kap. 2 § brottsbalken). Riksåklagaren har i sitt rättsPM 2012:7 (uppdaterad juli 2017) sammanställt praxis gällande straffmätning vid vissa brottstyper. I PM:en framgår att antalet dagsböter vid narkotikabrott skiljer sig beroende på vilken narkotikatyp det gäller och i vilken mängd. Det framgår inte i din fråga vilken typ av narkotika du blivit anträffad med. Jag kommer därför att ange några exempel på vad PM:en angett som påföljd (antalet dagsböter) för olika typer av narkotika. * Amfetamin, mellan 3.5-4 gram = 130 dagsböter* Cannabis, mellan 3-5 gram = 50 dagsböter* Syntetiska katinoner, mellan 3.5-4 gram = 130 dagsböter* Heroin, max 0.05 gram = 150 dagsböter* Tramadol, mellan 2-4 gram = 60 dagsböter* Svamp, mellan 2-20 gram = 50 dagsböter* Vid eget bruk av narkotika (som ansetts ringa) har det i praxis framgått att huvudregeln ska vara 30 dagsböter. För att besvara din fråga påverkas antalet dagsböter av narkotikatyp och mängd. Föreligger försvårande eller förmildrande omständigheter kan påföljden bli annorlunda än det PM:en angivit. Dessutom är det upp till varje åklagare att ta ställning till straffnivån. Det är sedan domstolen som gör den slutgiltiga bedömningen av antalet böter.Dagsbotens beloppVarje dagsbot fastställs till ett visst belopp från och med 50-1000kr, efter vad som bedöms som skäligt med hänsyn till den tilltalades inkomst, förmögenhet, försörjningsskyldighet och ekonomiska förhållanden i övrigt (25 kap. 2 § brottsbalken) Domstolen har alltså utgått från din inkomst vid bedömningen av beloppet.Du kan överklaga domenÄr du missnöjd med påföljden och anser att domstolen agerat felaktigt kan du överklaga domen till hovrätten. Överklagandet måste göras skriftligen inom tre veckor från dagen då domen meddelades (51 kap. 1 § rättegångsbalken)Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Behöver min amerikanska vän visum för att besöka mig i Sverige?

2019-04-15 i Migrationsrätt
FRÅGA |Min vän är amerikansk medborgare. Han vill komma till mig i Sverige. Behöver han visa? Han finns för närvarande i Portugal.
Matilda Bergström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din amerikanska vän behöver inte något visum för att besöka dig i Sverige. Det förutsätter att han endast vistas i Sverige i max 90 dagar. Vill han stanna i landet under en längre period än 90 dagar måste han ansöka om uppehållstillstånd (2 kap. 5 § utlänningslagen). En ansökning om uppehållstillstånd ska enligt huvudregeln göras från personens hemland (5 kap. 18 § utlänningslagen). Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Kan jag neka polisen urinprov?

2019-04-08 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, om polisen misstänker att man är narkotikapåverkad kan man då neka urinprov på grund av personliga skäl och istället låta dem ta blodprov?
Matilda Bergström |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Påtvingat kroppsligt ingreppTagning av blodprov eller urinprov är ett påtvingat kroppsligt ingrepp.Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddade mot bl.a. påtvingade kroppsliga ingrepp (2 kap. 6 § regeringsformen). Begränsningar av dessa rättigheter får endast göras genom lag (2 kap. 20 § regeringsformen). I 28 kapitlet i rättegångsbalken (RB) finns sådana begränsningar.Den som är skäligen misstänkt för brott på vilket fängelse kan följa får kroppsbesiktigas bl.a. för att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredningen av brottet. I bestämmelsen framgår att kroppsbesiktning är en undersökning av människokroppens yttre och inre samt provtagning från människokroppen och undersökning av sådana prov (28 kap. 12 § RB). Ingrepp som omfattas av bestämmelsen är bl.a. blodprov och urinprov. Det framgår inte i lagrummet vilken av dessa som har företräde.Justitieombudsmannens beslut på områdetJustitieombudsmannen, JO, har uttalat att om en person nekar till urinprov, och istället ber om blodprov, så får inte Polismyndigheten tvinga personen till urinprov genom ingrepp med kateter. För att det skulle vara acceptabelt krävs särskilda omständigheter och starka skäl för ingreppet. Enligt JO:s mening får inte kateterinsättning användas istället för blodprov enbart av den anledningen att ett urinprov är bättre på att påvisa narkotika i kroppen. (JO-beslut från 2013-03-15, diarienummer 915-201, se här)SammanfattningPolisen kan inte tvinga någon till urinprov om personen istället ber om blodprov. Polismyndighetens enda möjlighet till framtvingande av urinprov skulle vara genom kateter, vilket JO uttalat inte är acceptabelt om det inte föreligger särskilda skäl. Anser polisen att urinprov ska användas då det ger bättre utslag på narkotika än blodprov, så är det i sig inte tillräckligt för att tvinga personen till ingreppet. Blodprov kan då användas istället för urinprov. Vänligen,

Har en part rätt att begära ut handlingar från en nedlagd förundersökning?

2019-03-09 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |HejEn bekant har blivit anklagad för olaga hot och misshandel. Polis och "offer" han bl a varit in i hans hus utan hans vetskap. Han varit på förhör, åtalet är nu nedlagt p g a brist på bevis. Han har nu kontaktat polisen för att få ut de handlingar som gäller honom, men fått till svar att ärendet är nedlagt och han ska glömma allt och gå vidare. Kan det verkligen vara så?
Matilda Bergström |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du vill veta om din vän har rätt att få ut handlingar som berör honom från polisen.Rätt till partsinsynPolismyndigheten är en förvaltningsmyndighet som omfattas av förvaltningslagen. Enligt 10 § förvaltningslagen har den som är part i ett ärende rätt att ta del av allt material som har tillförts ärendet. Din vän har alltså rätt att få ut alla handlingar som gäller honom.Rätten kan begränsasRätten kan dock begränsas av 10 kap. 3 § i offentlighets- och sekretesslagen. Det krävs då att det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att uppgiften i materialet inte röjs. I sådana fall ska myndigheten på annat sätt lämna parten upplysning om vad materialet innehåller.Allmän handlingDessutom ses en nedlagd förundersökning som en allmän handling (2 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen). Var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar (2 kap. 1§). Rätten kan dock begränsas om det krävs med hänsyn till bl.a. rikets säkerhet, intresset av att förebygga eller beivra brott eller skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden (2 kap. 2 §).SammanfattningDin vän har rätt att få ut alla handlingar som gäller honom då han har rätt till partsinsyn. Begär han ut handlingarna är polisen skyldig att lämna ut materialet. Rätten kan dock begränsas genom sekretess. Det krävs då synnerlig vikt att uppgiften i materialet inte röjs, men då ska myndigheten meddela din kompis om vad materialet innehåller. Dessutom ses den nedlagda förundersökningen som en allmän handling som din vän har rätt att begära ut. Att polisen säger att din kompis ska "glömma allt och gå vidare" p.g.a. att ärendet är nedlagt är därför inte en godtagbar ursäkt till att inte lämna ut handlingarna. Mitt råd är att din vän ska kontakta polismyndigheten igen och påtala sin rätt till partsinsyn och att materialet är allmän handling. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,