Vad förväntas straffet bli för en 17-åring som gjort sig skyldig till urkundsförfalskning?

2020-08-30 i Påföljder
FRÅGA |Hej! Min son har skrivit sig som ägare på en bil men då han är underårig behövdes min underskrift som han förfalskat. Bilen i fråga har varken jag eller sonen. Jag som är ansvarig ägare fram till sonen fyller 18 är alltså en sk målvakt. Vad förväntas straffet bli? Sonen är 17 och behöver ett uppvaknande innan han råkar illa ut. Mvh
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att använda och förfalska någon annans signatur utan samtycke utgör brottet urkundsförfalskning, brottsbalken 14 kap 1 §. Straffet för urkundsförfalskning är fängelse i högst två år. Eftersom din son inte fyllt arton ännu aktualiseras dock en del andra regler.Inledningsvis kan åklagaren välja att inte väcka åtal, utan istället utdela en så kallad straffvarning, under förutsättning att din son är villig att samarbeta med och motta hjälp från socialtjänsten, lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare 16 §. Vidare får domstolen bara välja fängelse som påföljd om det finns synnerliga skäl, vilket det sannolikt inte gör i den här situationen, brottsbalken 30 kap 5 §. Istället brukar domstolen utdöma sluten ungdomsvård eller ungdomstjänst som påföljd för unga. Utöver detta finns en regel som innebär att personer under 21 år som begår brott ska få ett lindrigare straff än vad som är föreskrivet för brottet, brottsbalken 29 kap 7 §.SammanfattningBeroende på hur din sons nuvarande belastningsregister ser ut och om han är villig att samarbeta med socialtjänsten så kan åklagaren välja att inte väcka åtal över huvud taget. Om åtal väcks och din son skulle dömas är det svårt för mig att avgöra vad straffvärdet för själva gärningen skulle vara utifrån de få omständigheterna som finns i frågan. Högst troligen är inte fängelse aktuellt, utan sannolikt skulle påföljden bli böter eller ungdomstjänst med tanke på att unga precis som ovan nämnts ska få något lindrigare straff.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Hur regleras köprättsliga konflikter mellan ett svenskt och ett utländskt företag?

2020-08-30 i KÖPRÄTT
FRÅGA |Om ett företag har sålt en maskin till utlänskt företag för 1 800 000 euro. 5% av maskinens funktin fungerar inte som den ska och det utländska företaget är såklart missnöjda. Hur löser man detta?Tack för svar!
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vid köp av varor över landsgränser där båda parter är företag tillämpas som huvudregel lagen om internationella köp som i sin tur hänvisar till en FN-konvention som förkortas CISG. Det är dock viktigt att tänka på att lagstiftningen är dispositiv, innebärande att reglerna går att avtala bort eller "justera" i avtalet mellan de båda parterna, CISG artikel 6. Det är alltså i första hand alltid det som står i avtalet som gäller. Ibland kan en även skriva in i avtalet att en annan rättskälla än CISG ska användas i det fall en konflikt uppstår.CISG erbjuder flera möjliga vägar att gå för köparen när en vara inte når upp till dennes förväntningar.1. Köparen kan kräva omleverans av varan, det vill säga att säljaren levererar en ny icke-defekt maskin, om felet utgör ett väsentligt avtalsbrott (det vill säga att det medför en sådan olägenhet för köparen att det i huvudsak berövar henom vad hen hade rätt att vänta sig enligt avtalet. Avtalsbrottet är dock inte väsentligt om den part som är skyldig till avtalsbrottet inte förutsåg eller borde ha förutsett ett sådant resultat), CISG artikel 46.2. Köparen kan kräva att säljaren reparerar maskinen om det inte är oskäligt, CISG artikel 46.3. Köparen får häva köpet under förutsättning att felet utgör ett väsentligt avtalsbrott (se definition ovan), CISG artikel 49.4. Köparen kan begära prisavdrag på maskinen, det vill säga att säljaren betalar tillbaka en den av köpeskillingen till köparen, CISG artikel 50.5. Köparen kan begära skadestånd motsvarande förlusten som uppstått till följd av att maskinen var defekt och inte kunnat användas som tänkt, CISG artikel 74. Skadestånd kan begäras parallellt med åberopande av någon av de andra åtgärderna.SammanfattningKöparen har alltså möjlighet att använda sig av någon av de alternativa åtgärderna ovan samt begära skadestånd för eventuella förluster. Det är svårt för mig att utreda huruvida det rör sig om ett väsentligt avtalsbrott när jag inte vet vad det är för maskin, vad företaget gör, vad de ekonomiska effekterna har blivit, med mera. Om det inte rör sig om ett väsentligt avtalsbrott är dock omleverans och hävning av köpet inte en alternativ väg för köparen att gå. Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Hur får jag reda på vem som upprättar bouppteckningen?

2020-08-30 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Jag bor utomlands och har aldrig haft kontakt med min far. Vet dock att han har ett barn till och är ogift. Mitt enda sätt att få veta om han avlider är att ringa Skatteverket och kolla med jämna mellanrum (han är nu 81 så tiden tickar på). Finns det någon tidsgräns inom vilken jag behöver ge mig tillkänna för att få ut min del av arvet? Hur får jag reda på vem som gör bouppteckningen?
Amanda Kinnander |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer främst att utgå från ärvdabalkens (ÄB) regler i mitt svar nedan.Finns det någon tidsgräns inom vilken du behöver ge dig tillkänna för att få din del av arvet?Svaret på denna fråga är ja, det kan dock skilja sig något hur lång tidsgränsen är beroende på situation.Alla dödsbodelägare, så som barn till den avlidne, ska få en kallelse till förrättningen av bouppteckningen, ÄB 20 kap 2 §. Om du bor på för bouppteckningsmannen okänd ort och därför inte får en kallelse ska Skatteverket kungöra ditt arv i Post- och Inrikes Tidningar. Därefter har du fem år på dig att göra din rätt till arvet gällande, ÄB 16 kap 1 §. Om du inte bor på okänd ort och därmed får en kallelse har du som huvudregel tio år på dig att göra din rätt gällande, ÄB 16 kap 4 §. Skatteverket kan emellertid förelägga dig att göra din rätt gällande och då har du sex månader på dig att göra detta, ÄB 16 kap 5 §. Hur kan du få reda på vem som gör bouppteckningen?Den person som bäst känner till dödsboet utses till bouppgivare. Denne ska utreda dödsboet samt upprätta en bouppteckning, ÄB 20 kap 6 §. Om dödsbodelägarna inte kan komma överens kan en boutredningsman tillsättas av tingsrätten för att göra det istället. Den som handhar dödsboet ska utse två förrättningsmän som i samband med förrättningen av bouppteckningen intygar att bouppteckningen är rätt och riktig, ÄB 20 kap 2 §. För att ta reda på vem som upprättar bouppteckningen och vem som utses till förrättningsman är det en god idé att antingen själv vara involverad i processen, vilket du som arvinge tillika dödsbodelägare har möjlighet att vara. Ett annat alternativ är att ta kontakt med någon annan dödsbodelägare, exempelvis din fars andra barn, och helt enkelt fråga. När bouppteckningen väl är gjord ska den registreras hos Skatteverket och därmed finns ett ytterligare sätt att ta reda på vem som gjort bouppteckningen genom att i efterhand kontakta Skatteverket, ÄB 20 kap 9 §. Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Kan socialtjänsten omhänderta ett barn även om föräldern inte har begått ett brott mot barnet?

2020-07-30 i Barnrätt
FRÅGA |Hej, jag undrar en sak, jag har avkänat ett straff om sexualbrott, kom ut 2017, är idag gift och har en son på två år och en lite på väg, nu har socialen fått in en oroanmälan och hotar med att ta barna ifrån mig, vi går just nu under utredning jag har verkligen inte gjort något men är super rädd att min familj kommer att krossas helt, jag älskar verkligen mitt barn och skulle aldrig kunna göra något mot mina barn, har dom rätten att ta bort barnet även att det inte har begått ett brott mot dom?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad innebär en orosanmälan?När socialtjänsten får in en orosanmälan har de en skyldighet att utreda denna . Att socialtjänsten har vissa särskilda skyldigheter mot barn och unga uttrycks bland annat i socialtjänstlagen (SoL) där det står att:"Socialnämnden ska […] i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och unga som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om barnets eller den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet", SoL 5 kap 1 §.När socialtjänsten utreder en orosanmälan ska de alltid utgå från barnets bästa, det vill säga vad som typiskt sett anses vara bra för barn och vad som är bra för just det enskilda barnet i hens situation. Om utredningen påvisar att barnets bästa uppfylls genom att hen inte bor med sin familj så kan barnet omhändertas. I vilka situationer får barn omhändertas utan samtycke från föräldrarna?Barn får omhändertas vid två olika situationer enligt lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). För det första kan barn omhändertas om det finns en påtaglig risk att den unges hälsa eller utveckling skadas på grund av något förhållande i hemmet, LVU 2 §. För det andra kan barn omhändertas om den unge själv utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas, LVU 3 §. Med det sagt behöver en förälder alltså inte ha begått ett brott mot sitt barn för att det ska anses finnas skäl att omhänderta barnet. SammanfattningSå för att svara på din fråga – ja, socialtjänsten har rätt att omhänderta ditt barn även om du inte har begått något brott mot honom. Det måste dock finnas skäl för det, det vill säga att det måste finnas en påtaglig risk för att din sons hälsa eller utveckling skadas. Om socialtjänstens utredning visar på att det inte finns någon sådan risk utan att barnets bästa i den här situationen uppfylls genom att han får bo kvar hemma så är det sannolikt det som kommer att bli den slutliga bedömningen av utredningen.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Är en domare som tidigare dömt i ett brottmål jävig om hen senare dömer i en vårdnadstvist med samma part?

2020-08-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Om man i är en vårdnadstvist, och är dömd för brott mot motparten, och det tas upp i tvisten, och det är samma domare som dömde i brottsmålet, som i vårdnadstvisten? Kan det vara tal om jäv?Mvh
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När anses domare vara jäviga?Domare anses vara jäviga om:- de själva eller någon närstående är part i målet, - de är motpart till någon av parterna i ett annat mål, - de fattat beslut om samma sak i en annan domstol eller på en myndighet, - de varit ombud till någon av parterna i samma mål eller - någon särskild omständighet föreligger som rubbar förtroendet för domarens opartiskhet i målet, rättegångsbalken 4 kap 13 §.I ditt fall är det egentligen bara den sistnämnda grunden som skulle kunna ligga till grund för att domaren är jävig i målet.Får samma domare döma i två mål som rör olika saker där samma part deltar?Enligt ett rättsfall (NJA 1993 s. 571) föreligger inte jäv som huvudregel bara för att en domare dömer i två olika mål där en och samma part är inblandad under förutsättning att det rör sig om två olika saker, det vill säga att det är olika frågor som berörs i respektive mål. Om det däremot finns någon särskild motsättning mellan domaren och parten på grund av något som hänt under den tidigare rättegången och parten upplever att domaren är negativt inställd till honom på grund av det kan domaren ses vara jävig i vissa fall. I det nämna rättsfallet rörde det sig om en situation liknande din fråga, nämligen att domaren tidigare hade dömt i ett brottmål och nu skulle döma i en vårdnadstvist där samma man var part. Högsta domstolen kom i det här fallet fram till att det inte rörde sig om jäv.Rättsfallet ovan kan möjligtvis vara en indikation på att domaren i din fråga inte bör ses vara jävig. Men om domaren under rättegången skulle uppvisa en negativ inställning till mannen i vårdnadsmålet och detta kan antas bero på den tidigare domen skulle en jävsinvändning kunna framställas av mannen för att åtminstone få det prövat.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Är det brottsligt att blockera broar m.m.?

2020-08-30 i Övriga brott
FRÅGA |Hej, aktivister som ägnar sig åt följande:https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/rA038m/klimataktivister-blockerar-broar-i-stockholmVilka lagbrott rör det sig om (Om några)?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I artikeln uppges det att demonstrationen utgjordes av en form av fredlig civil olydnad. I detta tolkar jag att inget våld använts av demonstranterna och i och med det utesluts en del brott som ibland kan aktualiseras vid demonstrationer, protester och dylikt, så som upplopp och våldsamt upplopp, brottsbalken 16 kap 1-2 §.Ett brott som däremot skulle kunna aktualiseras i den här situationen är ohörsamhet mot ordningsmakten som innebär att deltagare i en folksamling som stör allmän ordning och underlåter att efterkomma en för ordningens upprätthållande meddelad befallning begår ett brott, brottsbalken 16 kap 3 §. Det får väl ses vara störande av allmän ordning att sitta på en vanligtvis trafikerad bro och att vägra flytta på sig när polisen befaller det skulle därmed kunna utgöra en brottslig handling. Utöver ohörsamhet mot ordningsmakten kan jag inte komma på några andra brott som skulle vara relevanta i detta sammanhang. Jag hoppas därmed att du fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Vilket belopp ska anges som köpeskilling i deklarationen vid bostadsförsäljning?

2020-07-30 i Försäljning av fastighet
FRÅGA |Jag köpte ut min dåvarande make ur vårt hus 2015 och undrar nu vilket värde jag ska ange som köpeskilling när jag I framtiden deklarerar en försäljning av huset, det ursprungliga inköpspriset från när min dåvarande make och jag en gång köpte huset (2145000 kr år 2003) eller den köpeskilling som låg till grund för utköpet i samband med vår skilsmässa (3995000 år 2015)? Det blir ju en viss skillnad i reavinstskatt.
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar utgår jag från regler om beräkning av kapitalvinst som finns att hitta i inkomstskattelagen (IL).När du beräknar vinstskatt vid försäljning av bostad, så kallad kapitalvinst, utgår du från skillnaden mellan:- den ersättning som du får vid försäljningen av bostaden och - det så kallade omkostnadsbeloppet, IL 44 kap 13 §.Omkostnadsbeloppet utgörs av det belopp som du betalade när du köpte bostaden plus vissa förbättringsutgifter, det vill säga utgifter som du har haft och som inneburit att bostaden har ökat i värde, IL 44 kap 14 §.Det innebär således att det är det ursprungliga inköpspriset som ska anges som köpeskilling i deklarationen.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Hur påverkas testamentstagares rätt av arvingars rätt till laglott?

2020-07-23 i Testamente
FRÅGA |Min svärmor testamenterade sin kvarlåtenskap till mej och min hustru 50 % var . Jag är ju inte bröstarvinge nu när boet skall delas hur blir det med mina 50% skall den delen hållas undan för andra arvingar som vill ha sin laglott ?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om det finnas levande bröstarvingar – det vill säga barn, barnbarn och barnbarnsbarn – när någon avlider är det dessa som ärver den avlidne, ärvdabalken 2 kap 1 §. Övriga arvsklasser, så som föräldrar, syskon, syskonbarn och mor- och farföräldrar, ärver enbart den avlidne om bröstarvingar saknas, ärvdabalken 2 kap 2-3 §. Det innebär att om din svärmor inte har några andra barn än din fru så är din fru ensam arvinge. En bröstarvinge har en legal rätt att få åtminstone hälften av sin arvslott, så kallad laglott, ärvdabalken 7 kap 1 §. Om din fru är ensam arvinge innebär det att hennes laglott utgör 50 % av den totala kvarlåtenskapen. Det innebär således att din svärmor kunnat förfoga över övriga 50 % på så vis hon önskade, exempelvis genom att testamentera det till dig. Andra arvingar än bröstarvingar har inte möjlighet att få ut någon laglott. Om det saknas andra bröstarvingar kommer du sannolikt att få behålla det som testamenterats till dig.Om det däremot finns fler bröstarvingar har dessa möjlighet att påkalla jämkning av testamentet för att de ska kunna få ut sin laglott, ärvdabalken 7 kap 3 §. Detta skulle givetvis påverka hur stor del av kvarlåtenskapen som du får erhålla i slutändan. Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,