Hur fördelas efterarvet från vår avlidna faster?

2019-10-14 i Efterarv
FRÅGA |Hur fördelas arvet då vår avlidna ingifta farbror avlidit.Han har två bröder i livet. Vi kusiner är fördelade på tre avlidna syskon till vår avlidna faster.Paret hade inga barn.
Moa Kryh |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arv och efterarv kan vara lite snårigt. Jag ska försöka förklara hur arvsrätten ser ut och vad som gäller i ert fall. Som utgångspunkt ska efterlevande make ärva all makens eller makans egendom enligt äktenskapsbalken (ÄB) 3 kap. 1 §. Det innebär att din ingifta farbror fick ärva hela fasterns arv när hon gick bort. Detta gjorde han med försteg framför fasterns efterarvingar, d.v.s. i första hand hennes syskon och i andra hand er, syskonens barn. Eftersom din fasters syskon har gått bort har ni tre kusiner rätt till efterarv när er fasterns make gått bort (ÄB 2 kap. 2 § andra stycket).En rätt till efterarv innebär att ni syskon får ut arvet efter er faster, vilket hennes man ärvde med försteg framför er. Ni har rätt till den kvotdel av farbroderns tillgångar som han ärvt med försteg framför efterarvingarna. Jag ska visa genom ett exempel nedan. När en make eller maka går bort gör allt som oftast en bodelning. Säg att farbrodern i bodelningen tilldelades 100 och fastern 100. Det innebär att farbrodern fick 100 ur bodelningen, samt fasterns tilldelade egendom på 100 i arv, eftersom han ju som make ärvt med försteg framför fasterns efterarvingar. Den kvot ni efterarvingar har rätt till ur farbroderns egendom är således 100/200, eller 50 %. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan man överklaga ett beslut om beslag? Kan man anmäla en polis?

2019-10-05 i Förundersökning
FRÅGA |Hej Min bror har blivit anklagad för olaga hot ? från en person som har skulder till honom och min mor.Min bror har varit häktad och släppt. Dom beslagtog hans dator, (dator återlämnad) mobiltelefon, en skottsäker väst. (västen är mera en symbol för min bror att visa att samhället inte är vad det varit. (Så länge jag känt honom har han aldrig varit i slagsmål. 55 år.) Hur som så verkar det som Polisen som är inkopplad bara vill jävlas/retas av okänd anledning? (man kan kanske nämna att min bror är otroligt väl införstådd med språket) Kan man överklaga beslutet gällande beslagtagningen av telefonen. Eller kan man anmäla polisen för missbruk av tjänst. För detta verkar bara vara en provokation från tjänstemannens sida.
Moa Kryh |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer först försöka svara på vad som gäller vid beslag, och sedan vad som gäller om man anser sig ha blivit felaktigt behandlad av polis.BeslagReglerna om beslag finns i rättegångsbalken (RB). Har beslaget inte fastställts av domstol, kan din bror begära att beslutet om beslag prövas av rätten (RB 27 kap 6 §). Om rätten tar upp beslutet till prövning ska en förhandling hållas så snart som möjligt, där din bror får motivera varför beslutet ska upphöra (RB 27 kap. 5 §). Om en domstol fastslår beslutet om beslag ska den, om inte åtal redan har väckts, bestämma en tid inom vilken åtal skall väckas (RB 27 kap. 7 §). Om åtal inte väcks inom denna tid, och det inte annars finns fortsatt skäl för beslag, ska beslaget omedelbart hävas (RB 7 kap. 8 §). Tingsrättens beslut kan i sin tur överklagas till hovrätten. Detta måste din bror i sådant fall göra skriftligen inom tre veckor från att beslutet meddelats (RB 52 kap. 1 §).AnmälanOm din bror upplever att han blivit felaktigt behandlad av en polis är det möjligt att göra en JO-anmälan. Eftersom polismyndigheten är en statlig myndighet under tillsyn av justitieombudsmannen. Du kan läsa mer om hur en JO-anmälan görs här.Misstänker din bror att polisen har gjort sig skyldig till ett brott, exempelvis tjänstefel, går det även att göra en normal polisanmälan. För att det ska röra sig om tjänstefel, enligt brottsbalken 20 kap. 1 §, ska polisen uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning åsidosatt vad som gäller för uppgiften. Eftersom jag inte vet några närmare omständigheter kan jag dock inte uttala mig om huruvida polisen kan ha gjort sig skyldig till något brott i detta fallet. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hur mycket pengar kan man få för att ha suttit frihetsberövad p.g.a. misstanke om brott?

2019-09-15 i Alla Frågor
FRÅGA |Hejsan ! hur mycket pengar en man kan få efter att ha släppts är inte skyldig? per natt?
Moa Kryh |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ersättning för frihetsberövandeOm du har blivit frihetsberövad (anhållen eller häktad) på grund av att du misstänkts för brott, och sedan blivit frisläppt, har du som utgångspunkt rätt till ersättning från staten. Reglerna om rätten till denna typ av ersättning finns i frihetsberövandelagen. Allmänna förutsättningarFör att ha rätt till ersättning ska du ha varit anhållen eller häktad. Har du varit anhållen ska du ha varit det i minst 24 timmar i sträck för att du ska ha rätt till ersättning. Om förundersökningen har avslutats utan att åtal har väckts, eller om rätten lämnar en frikännande dom som säger att du inte begått brottet, kan du ansöka om ersättning hos Justitiekanslern för den tid du har suttit frihetsberövad (frihetsberövandelagen 2 §). Hur mycket ersättning kan du få? Vilka skador ersätts? Det finns ingen särskilt belopp som du kan få ut per natt du suttit frihetsberövad, utan hur mycket ersättning som kan utgå beror på om du har förlorad arbetsinkomst, vilka utgifter du haft, hur länge du suttit frihetsberövad och så vidare. Du kan få ersättning för lidande, förlorad arbetstjänst, intrång i näringsverksamhet och vissa utgifter som du haft under tiden du suttit frihetsberövad (frihetsberövandelagen 7 §). LidandeMed lidande menas de känslor av oro, obehag och maktlöshet som ett frihetsberövande kan innebära. Ersättningens storlek beror på hur länge frihetsberövandet har varat. Normalt utgår ersättning för lidande på 30 000 kr för den första månaden. Ersättning utgår med 20 000 kr för varje ytterligare månad fram till och med den sjätte månaden och därefter med 15 000 kr per månad.Förlorad arbetstjänstErsättning för förlorad arbetsförtjänst utgår för de dagar som frihetsberövandet pågått. Det är du som sökande som ska visa att du har förlorat inkomst och hur mycket du har förlorat under tiden du var frihetsberövad. Det innebär att du måste ge in underlag som styrker dina uppgifter. Underlaget kan bestå av intyg eller liknande från din arbetsgivare. UtgifterEndast vissa typer av utgifter ersätts enligt frihetsberövandelagen. Det gäller exempelvis kost­nad för resa från häktet till bostaden. Kostnader som du har haft för t.ex. bostads­hyra, telefon m.m. ersätts dock inte. Det är du som måste ge in underlag som visar vilka utgifter du haft, t.ex. ett kvitto.Du kan läsa mer om hur en ansökan om ersättning går till på Justitiekanslerns hemsida. Där hittar du även blanketten som man skriver under och skickar in om man vill ansöka om ersättning. https://www.jk.se/skadestand/frihetsberovande/ Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Min man sprider falska rykten om mig på sin arbetsplats, vad ska jag göra?

2019-09-02 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Efter en skilsmässa, har man exman spridit falska rykten om mig. Det har han gjort på sitt arbete, som är en stor arbetsplats LKAB i Malmberget. Litet samhälle. Jag mår väldigt dåligt pga av detta. Vad gör jag?
Moa Kryh |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det kan vara mycket obehagligt att ha rykten spridda om sig. Jag skulle först råda dig att vädja till din ex-mans välvilja, eller att kontakta någon på arbetsplatsen om det finns något som kan göras åt ryktespridningen. Det kan också vara bra att vända sig till någon du litar på som du kan prata med om du mår dåligt över detta, eller vända dig till någon professionell. Du kan polisanmäla om du misstänker att din ex-man har gjort sig skyldig till förtal Finns det ingen annan utväg att få stopp på ryktesspridningen kan man undersöka om händelsen är något som kan polisanmälas. Detta gör du endast om du misstänker att något brott har begåtts. Brottet som är aktuellt i de fall man får falska rykten spridda om sig är förtal, och regleras i brottsbalken (BrB) 5 kap. 1 §. För att din ex-mans handling ska kunna falla inom brottet förtal krävs först och främst att en han utpekat dig såsom brottslig, klandervärd i ditt levnadssätt, eller på annat sätt lämnat uppgift som är ägnad att utsätta dig för andras missaktning. Vad som är "nedsättande" beror på kontexten och din personliga situation. En utgångspunkt är att de allmänt rådande värderingarna i samhället ska vara vägledande för vad som är nedsättande och inte. Men också personens förutsättningar har som sagt betydelse, om en ordförande i nykterhetsförening blir "anklagad" för att dricka öl varje fredag, kan det röra sig om förtal. Vardagligt skvaller inom slutna, snäva kretsar anses ofta vara en del av det sociala livet, vilket innebär att det inte är brottsligt. Det har alltså även betydelse vilka din ex-man har spridit detta rykte till.Det krävs också att han gjort detta uppsåtligen. Uppsåt är ett svårhanterat begrepp inom straffrätten, men kort förklarat innebär det att han måste haft avsikt att göra just detta, eller i vart fall inse det och vara likgiltig inför det.Dock finns det undantag. Om din ex-man varit skyldig att uttala sig, eller om det annars med hänsyn till omständigheterna är försvarligt att man lämnar sådana uppgifter som det är fråga om, och visas det att uppgifterna var sanna eller att han hade skälig grund för dem, är uttalandet inte brottsligt (BrB 5 kap 1 § 2 st). En person har skyldighet att uttala sig vid exempelvis en rättegång. Försvarligheten bedöms utefter en helhetsbedömning av samtliga omständigheter, t.ex. hur, när och i vilket syfte uppgiften lämnats.Sammanfattningsvis…Som du säkert förstår beror det väldigt mycket på från fall till fall om en person kan ha gjort sig skyldig till förtal för att ha spritt ett falskt rykte. Det beror dels på vad som har sagts, till vem, och vad hans avsikter har varit. Jag kan tyvärr inte ge ett konkret svar på om din ex-man har gjort sig skyldig till förtal, då jag inte vet de närmare detaljerna om din situation. Vill du gå vidare med en polisanmälan kan du ta hjälp av ett juridiskt ombud.Det är svårt för mig att säga vad du bör göra, men jag har försökt förklara så gott jag kan vilket rättsligt medel som är aktuellt för dig. Det kan dock vara ett stort steg att polisanmäla någon för brott. I första hand skulle jag råda dig att försöka få stopp på ryktesspridningen på annat sätt. Hoppas du fått svar på din fråga!

Vad är effektrekvisitet i hemfridsbrott?

2019-10-06 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Jag undrar angående brottet hemfridsbrott. Jag förstår att alla brott är uppbyggda av objektiv och subjektiva rekvisit. Det objektiva rekvisiten består av gärningsrekvisit och effektrekvisit. Min fråga är då vilken är effektrekvisitet i brottet? Jag kan inte hitta det.Eller är det kanske som i brottet mord då gärningen och effekten är ett och samma??mvh
Moa Kryh |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Objektiva och subjektiva rekvisitPrecis som du skriver i din fråga har ett brott en objektiv och en subjektiv sida. Den objektiva sidan tar sikte på gärningen som sådan, medan den subjektiva sidan tar sikte på huruvida den som begått gärningen kan hållas personligt ansvarig. Gärningsrekvisit och effektrekvisit är två olika typer av objektiva rekvisit. En annan typ av objektiva rekvisit är s.k. farerekvisit. Dessa uppställer ett krav på att gärningen som företas resulterar i en viss fara för något. Jag kommer dock bara beskriva gärningsrekvisit och effektrekvisit nedan. GärningsrekvisitHandlingsbrott, d.v.s. brott som kräver en viss handling, är uppbyggda av ett eller flera gärningsrekvisit. Gärningsrekvisit kan beskrivas som krav på handling eller underlåtenhet att göra något. Tittar vi exempelvis på brottet mened (brottsbalken (BrB) 15 kap. 1 §) har brottsbeskrivningen följande lydelse: "Om någon under laga ed lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen, dömes för mened till fängelse i högst fyra år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader."I detta fall är rekvisiten under laga ed lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen gärningsrekvisit. Det krävs inte att handlingen ger någon särskild effekt, utan det räcker med att gärningen passar in under något av dessa rekvisit för att gärningen ska överensstämma med brottsbeskrivningen. EffektrekvisitEffektrekvisit är å andra sidan rekvisit som förutsätter att gärningen ger upphov till en viss effekt. Som exempel kan vi titta på brottet mord (BrB 3 kap 1 §):"Den som berövar annan livet, döms för mord till fängelse på viss tid, lägst tio och högst arton år, eller, om omständigheterna är försvårande, på livstid."Rekvisiten berövar annan livet är effektrekvisit, eftersom det förutsätter att någon mister livet. Samtidigt kan rekvisiten klassificeras som gärningsrekvisit, eftersom de förutsätter att någon utfört en handling (eller underlåtit att göra något). HemfridsbrottHemfridsbrottet regleras i BrB 4 kap. 6 § första stycket. Brottsbeskrivningen lyder som följande: "Den som olovligen intränger eller kvarstannar där annan har sin bostad, vare sig det är rum, hus, gård eller fartyg, dömes för hemfridsbrott till böter". I denna brottsbeskrivning finner vi två alternativa gärningsrekvisit, dels olovligen intränger, dels kvarstannar. Detta ska ske där annan har sin bostad. Som du märker innehåller dessa rekvisit krav på en handling eller underlåtenhet att göra något, varför de utgör gärningsrekvisit. Dock finns det i brottsbeskrivningen inget krav på någon effekt med denna gärning. Det betyder att det helt enkelt inte finns något effektrekvisit i denna brottsbeskrivning. Det krävs alltså ingen effekt för att gärningen ska kunna utgöra en brottslig gärning. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Min son vill träffa sin son oftare, vad gäller?

2019-10-02 i Barnrätt
FRÅGA |HejJag har en fråga om vårdnaden av ett barn.Min son bodde ihop med en kvinna och de har en son som nu är 18 månader.Sedan några månader tillbaka har de separerat. Nu framgår det att hon aldrig skickat in ansökan om delad vårdnad som hon sade att hon gjort. Har min son någon rätt alls att få träffa sin son. Hon går med på det väldigt sällan och bara om hon själv behöver göra något då hon inte kan ha barnet med. Som tex när hon vill gå ut och ta en öl.
Moa Kryh |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det måste vara en frustrerande situation din son har hamnat i. Jag ska försöka förklara vad som gäller för vårdnad och föräldrars rätt till umgänge med sina barn, och vad din son kan göra om mamman inte går med på att låta honom träffa barnet. Reglerna finns i föräldrabalken (FB). Din son kan ansöka om gemensam vårdnadJag förstår det som att mamman i detta fallet har ensam vårdnad om barnet, och att hon sagt att hon ska ansöka om gemensam vårdnad men att det av någon anledning inte har blivit av. Om det är vad din son vill, kan han själv ansöka hos tingsrätten om att de ska ha gemensam vårdnad över barnet (FB 6 kap. 4 §). I alla frågor som rör vårdnad av barn och umgänge med barn ska barnets bästa vara avgörande (FB 6 kap. 2 a §). Barnet har rätt till umgänge med båda föräldrar Oavsett om din son har gemensam vårdnad över barnet eller inte, har barnet hur som helst en rätt till umgänge med sin pappa (FB 6 kap. 15 §). Notera att det är barnet som har denna rättighet till umgänge, inte föräldern. Hur och när umgänget ska ske är upp till föräldrarna att bestämma. Båda föräldrar har ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge med den förälder som barnet inte bor hos tillgodoses så långt som möjligt. Avtal om umgängeDet finns möjlighet för föräldrarna att skriva avtal om barnets umgänge med din son. Ett sådant ska vara skriftligt och lämnas in till socialnämnden för godkännande (FB 6 kap 15 a § tredje stycket). Ett sådant avtal är helt frivilligt, och är ett alternativ för de föräldrar som vill ha en bestämd plan på hur och när umgänget med sina barn ska ske.Samarbetssamtal Skulle föräldrarna ha svårt att samarbeta, finns det möjlighet till att genom kommunen få gå på samarbetssamtal. Dessa samtal sker tillsammans med en sakkunnig, och har som syfte att föräldrarna ska kunna komma överens om barnets vårdnad och umgänge (socialtjänstlagen 5 kap. 3 §). Domstol kan besluta om umgängeDet finns även en möjlighet att låta domstolen besluta om umgänge mellan pappan och sonen (FB 6 kap. 15 a § första stycket). I första hand brukar alltid överenskommelser mellan föräldrarna föredras, men jag nämner ändå detta för din kännedom. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Jag blir hotad av mannen som är pappa till mitt ofödda barn, vad ska jag göra?

2019-09-03 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej..Undrar. Känner mig orolig, stressad och rädd.En man som jag blivit gravid med vill att jag gör abort. Jag förstår hans situation men kan ej göra abort, det känns för mig hemskt. Nu är det så att han är arg för att jag inte vill höra abort och säger hemska saker. Tex att jag är en slampa, barnet är en horunge, han hatar mig, jag är äcklig, han hoppas jag får missfall med mera och nu sist "Glöm inte att jag vet var du bor, du ska få se". Jag har själv inte sagt så mycket tillbaka förutom att detta är bådas ansvar att det blivit en graviditet och att han inte kan skylla på mig som han gör.Min fråga är, borde jag söka hjälp hos polis?Mvh
Moa Kryh |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det låter som en hemsk situation, och du ska verkligen inte behöva bli utsatt för detta. Det finns hjälp att få!Du kan alltid vända dig till en kvinnojour som är specialiserad att hjälpa kvinnor som är utsatta för våld, hot, kränkningar eller övergrepp. De finns där om du vill prata om din situation, eller ha råd kring en eventuell polisanmälan. Vill du ha mer information om kvinnojourerna, kan du vända dig till Roks (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige). Av din fråga verkar det som att mannen kan ha gjort sig skyldig till olaga hot. Detta är ett brott som regleras i brottsbalken (BrB) 4 kap. 5 §. Olaga hot innebär att någon hotar någon annan med brottslig gärning, ofta rör det sig om hot om våld eller liknande. Hotet ska vara ägnat att framkalla allvarlig rädsla för din egen eller någon annans säkerhet vad gäller säkerhet till person, egendom, frihet eller frid.Det krävs inte att hotet om brottslig gärning uttrycks konkret, t.ex. att man ska skada någon. Det räcker att personen på ett eller annat sätt antyder detta, för att det ska kunna räknas som olaga hot. Av det du beskriver låter det som att mannen har uttryckt hot om att han ska skada dig, någon eller något du bryr dig om. Jag tänker då främst på att han sagt att han vet var du bor och att "du ska få se". Det är uppenbart att detta har väckt känslor av rädsla och obehag hos dig. Jag tycker att du ska se mycket allvarligt på de saker som mannen har sagt till dig. Jag skulle därför råda dig att göra en polisanmälan där du beskriver vad du har blivit utsatt för och hur mannen har uttryckt sig. Som jag beskrev ovan kan du ta hjälp av en kvinnojour om du vill gå vidare med en polisanmälan, eller om du bara vill prata ut med någon om din situation och be om fler råd. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Släktregister vid brottsutredning, går det emot retroaktivitetsförbudet?

2019-09-02 i Alla Frågor
FRÅGA |Personer får ju inte dömmas efter nya lagar och måste dömmas efter de gamla lagarna som gällde vid tiden för brotten. Men hur funkar det ifall det blir nya lagändringar efter att en person begått ett mord, gäller inte samma sak då? Tänker på så kallade "kalla fall" där nya lagändringar gör att polisen nu har rätt att använda sig av släktforskning för att hitta mördare. Men eftersom polisen inte hade laglig möjlighet att gå in och söka i släktregister när ett mord begicks så borde de väl inte ha det nu heller eftersom de måste gå efter lagen som gällde vid tiden för mordet?
Moa Kryh |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att du syftar på det s.k. retroaktivitetsförbudet. Det innebär att en person inte kan dömas för en gärning som inte var brottslig vid det tillfälle då gärningen begicks. Denna princip finns i regeringsformen 2 kap. 10 §. Lagar och regler som gäller polisens arbetssätt vid brottutredning, exempelvis med hjälp av släktregister, faller alltså inte under retroaktivitetsförbudet. Förfarandet är lagligt i Sverige, men används ytterst sällan då det av många anses vara etiskt tveksamt. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,