Skyldighet att lämna tillbaka gåva?

2019-03-26 i Gåva
FRÅGA |HejDet är såhär att jag fick en bil av mitt ex i julklapp, julen 2018. Bilen har sedan den 22 december 2018 varit i min ägo och nyttjats av mig. Han gav mig såklart även båda nycklarna. Tyvärr står den fortfarande registrerad på honom. Vi talade om att skriva över den på mig, men det blev inte av och jag kände ingen stress över det då. Nu, efter en konflikt, så är han arg på mig och vill ha tillbaka bilen. Jag har hävdat att den är min då han gav den till mig som gåva, något det finns flertalet vittnen till, Men han hävdar i sin tur att han är registrerad ägare och därmed ska han ha tillbaka den. Så jag undrar, är jag tvungen att lämna tillbaka den? Vad säger gåvolagen? Vad kan jag göra? Han har nu ställt av bilen då han ej fått tillbaka den så den går ej att köra, utan står bara på min uppfart utanför mitt hem. Jag kan också tillägga att jag fört över pengar till honom tidigare för skatt och försäkring på bilen... Tack på förhand! Med vänlig hälsning, Annie
Josef Lindström Habta |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Det din fråga berör är lag (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva (GåvoL). Denna lag reglerar under vilka förutsättningar en utfästelse om gåva har rättslig verkan. Huvudregeln är att en gåva inte återkrävas efter att den har fullbordats. Det leder oss in på nästa fråga, när gåvan i form av bilen att anse som fullbordad? Bilen som du fick av din pojkvän utgör s.k. lös egendom. För sådan typ av egendom ska gåvan anses som fullbordad när den har kommit i mottagarens besittning, se 2 § GåvoL. Av dina uppgifter framgår det att du har nycklarna till bilen samt att den står på din uppfart. Med stöd av dessa omständigheter bedömer jag att bilen kommit i din besittning vilket i sin tur innebär att gåvan har fullbordats. Sammantaget innebär detta att du inte kommer behöva lämna tillbaka bilen. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänliga hälsningar.

Överlåta samägd fastighet genom gåva

2019-03-22 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!Vi är två bröder som gemensamt äger två intilliggande fastigheter. Hur går vi bäst tillväga för att kunna äga varsin fastighet. Kan man överlåta till varandra genom gåva.Hälsningar o hoppas på svarStig
Josef Lindström Habta |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Det korta svaret på din fråga är ja, man kan överlåta delarna av fastigheten genom gåva. Detta sker genom upprättandet av en skriftligt handling, ett s.k. gåvobrev enligt 4 kap. jordabalken (1970:994) (JB) regler om överlåtande av fast egendom. Av 4 kap. 28 § framgår att bestämmelserna om köp i 1-9 §§ och 7 – 9 §§ äger motsvarande tillämpning när det rör gåvor. Av 4 kap. 1 § JB framgår bland annat att gåvobrevet ska innehålla gåvogivaren och gåvomottagarens underskrifter, vilken fastighet det rör sig om samt en överlåtelseförklaring. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänliga hälsningar.

Vad har köparen för rättigheter vid fel i fastighet?

2019-03-15 i Fel i fastighet
FRÅGA |Hej!Jag och min sambo köpte för 3 år sedan ett hus. I papperna & i köpekontraktet står det att det är en 3-kammarbrunn. Nu har vi haft kommunen här som har gjort en koll på avloppet och då har dom konstaterat att det bara är en 2-kammarbrunn som vi nu blir tvungna att byta. Vi har pratat med mäklarfirman men dom är helt opartiska och ville inte hjälpa oss. Nu ska vi ta det vidare till säljaren och prata med honom. Men skulle han neka till den fakta vi har i köpekontraktet, vad har vi då för rättigheter? Hur bör vi gå vidare?Mvh Emma
Josef Lindström Habta |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Köp av fast egendom såsom hus regleras i 4 kap. jordabalken (1970:994) (JB). Grundläggande för köp av fast egendom är att det är köpehandlingarna som styr vad som ska presteras. Detta följer av de grundläggande formkraven för fastighetsköp vilket framgår av 4:1 JB. Bestämmelsen 4:19 JB behandlar då fastigheten inte stämmer överens med avtalet vilket tycks vara den omständighet som föreligger i din situation. Att "brunnen" inte stämmer överens med vad som angivits i avtalet och att ni inte tycks på något sätt ha fått reda på detta på annat sätt medför således att det med stöd av 4:19 JB kan bedömas att det föreligger ett fel i fastigheten. De påföljder ni då kan göra gällande är de som framgår i 4:12, nämligen prisavdrag på köpeskillingen som är den primära påföljden. Ni kan även göra gällande hävning om det är att anses som ett väsentligt fel. Slutligen kan även skadestånd göras gällande om felet beror på säljarens sida, något som det troligtvis gör i detta hänseende. Innan ni kan göra gällande för fel måste ni reklamera säljaren, detta enligt 4:19a, detta ska ske inom skälig tid. Mitt råd till er är att i första hand kontakta säljaren och visa för hen att fel föreligger då huset avviker från avtalet vilket i sin tur innebär att ni har rätt till ett prisavdrag. Detta prisavdrag kan förslagsvis motsvara kostnaden för bytet av 2-kammarbrunnen. Om säljaren mot förmodan inte är villig att godta era anspråk kan ni alltid inleda en rättslig process mot denne. Hoppas du fick svar på dina frågor! Vänliga hälsningar, Josef.

Vilka typer av skulder ingår i en bodelning?

2019-02-27 i Bodelning
FRÅGA |Vid bodelning, är enskilda skulder med i beräkningen eller endast gemensamma? Och om ja, gäller det bara skulder som togs under äktenskapets gång eller alla skulder? Slutligen, räknas enskild firma som en tillgång?
Josef Lindström Habta |Svar Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Av huvudregeln i 1 kap. 3 § äktenskapsbalken (1987:230) (ÄktB) framgår att en make endast svarar för sina egna skulder. Det korta svaret är således att de gemensamma skulderna ska ingå i bodelningen. Detta eftersom om skulden är hänförlig till båda makarna så följer det av obligationsrättsliga principer att makarna delar solidariskt på ansvaret för dem.Att driva en enskild firma innebär att ägaren är personligt ansvarig för verksamheten. Den företagsformen innebär med andra ord att den inte är att betrakta som en juridisk person. På så vis är den att betrakta som en tillgång för ägaren. Sådan egendom ska ingå i bodelningen förutsatt att ni inte genom äktenskapsförord avtalat om att egendomen är att anses som enskild. Detta i enlighet med 11:3 ÄktBHoppas du fick svar på din fråga! Vänliga hälsningar

Kan hyresvärden korta ner uppsägningstiden?

2019-03-22 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej, Jag och min sambo hyr en lägenhet i andra hand. Vi har idag en uppsägningstid på tre månader åt båda håll. Hyresvärden vill nu sälja sin bostadsrätt, har hon rätt att korta ner uppsägningstiden om bostaden skulle bli såld?
Josef Lindström Habta |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Av dina uppgifter gör jag antagandena att ni har ett skriftligt avtal samt att din hyresvärd hyr ut sin bostad i annat syfte än näringsidkarverksamhet. Detta medför i sin tur att lag (2012:978) om uthyrning av egen bostad blir tillämplig, se 1 §. Av 2 § återfinns ett minimiskydd för hyresgästen som innebär att avtalsvillkor som är till nackdel för denne är utan verkan om inget annat anges. Gällande ändring av er avtalade uppsägningstid så framgår det av 3 § 2 st. 2 men. Att en överenskommelse om kortare uppsägningstid för hyresvärden än tre månader är inte bindande för hyresgästen. Detta innebär sammantaget att din hyresvärd inte har rätt att korta ner er avtalade uppsägningstid. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänliga hälsningar.

Kan övriga delägare stoppa en klyvning av fastighet?

2019-03-22 i Klyvning
FRÅGA |Hej ! Vi är fyra st som äger en jordbruksfastighet frågan är om en av oss vill stycka av en del där ett sommarhus nu står. kan de övriga delägarna stoppa det?
Josef Lindström Habta |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Av dina uppgifter att döma så utgår jag från att ni fyra äger vardera en ideell andel av fastigheten. Det innebär att du och de andra delägarna anses ha samäganderätt till fastigheten, se jordabalken (1970:994) 4 kap. 8 §Att ni äger fastigheten med samäganderätt medför det i sin tur att lag (1904:48 s.1) om samäganderätt (SamägL) blir tillämplig. Huvudregeln är att samägd egendom ska förvaltas med samtliga delägares samtycke, 2 § SamägL. Av dina uppgifter använder du uttrycket "avstyckning" men i ditt fall skulle jag säga att det snarare rör sig om en klyvning enligt 11 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) (FBL). Effekten av en klyvning är densamma nämligen att fastigheten delas i en eller flera delar, den enda skillnaden är att för att klyvning ska föreligga måste fastigheten ägas av flera gemensamt med samäganderätt. Det är inte något krav på att samtliga delägare ska vara överens för att en klyvning ska ske. Det är med andra ord tillräckligt att en delägare ansöker om förrättning för att en prövning ska ske, se 11 kap. 1 § FBL. Sammanfattningsvis är svaret på din fråga att du inte kan hindra den delägare som vill klyva av en del av fastigheten. Dock nämner du i dina uppgifter att det är en jordbruksfastighet. Detta är av betydelse eftersom det finns särskilda bestämmelser angående sådana fastigheter. Enligt 3 kap. 5 – 6 §§ får fastighetsbildning (klyvning) inte ske om det b.la skulle medföra någon olägenhet av betydelse för möjligheten att bruka jorden. Det kan därav vara av intresse att undersöka dessa bestämmelser mer. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänliga hälsningar.

Vad gäller om efterlevande sambon inte får tillräckligt med tillgångar enligt lilla basbeloppsregeln?

2019-02-27 i Bodelning
FRÅGA |Hej, Jag har en fråga angående lilla Basbeloppsregeln.Min svärmor gick bort i höstas och hon har stått för huset (som skaffades redan innan förhållandet), bilar o liknande och hade sparade pengar på banken.De levde bara som sambo och har inga gemensamma barn.Om jag räknar väldigt högt är möblerna kanske värda 10.000kr."Fyller man på med kapital från hennes sparande' för att komma upp till de två basbeloppen, dvs skillnaden från möbelvärdet till två basbelopp, eller han får hålla tillgodo med att ha fått alla möblerna?
Josef Lindström Habta |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag börjar med att presentera lite kort om vad "Lilla basbeloppsregeln innebär och vad det bakomliggande syftet med bestämmelsen är. Den kommer till uttryck i 18 § 2 st. sambolagen (2003:376) (SamboL), och utgör en särskild skyddsregel för den efterlevande sambon. Regeln kan endast aktualiseras när den efterlevande begär en bodelning med anledning av att den andra sambon dött enligt 18 § 1 st. SamboL. På så vis är det inget krav att lilla basbeloppsregeln och en bodelning måste aktualiseras när en sambo avlider utan det beror på den efterlevande sambon. Den efterlevande sambon kan inte kompenseras om "mellanskillnaden saknas" för att nå upp till två prisbasbelopp. Detta eftersom tanken med lilla basbeloppsregeln är att skydda det gemensamma hemmet, vilket avser samboegendomen. Resterande egendom tillfaller den döde sambons arvingar. Om vi återkopplar till din situation så utgör din bortgångne svärmors sparade pengar precis som du säger inte samboegendom enligt 3 § SamboL. Om det är så att det endast finns samboegendom i form av möbler och dessa uppgår till värdet av ca 10 000 kr så innebär det att den efterlevande sambon får hålla till godo med dessa. Hoppas du fick svar på din fråga!

När föreligger preskription av skadeståndsanspråk?

2019-02-25 i Strikt ansvar
FRÅGA |Hej!Har en fråga som jag har funderat på länge. 2016 tog sig en jakthund in i min familjs kanins bur (utomhus) och dödade denne. Ägaren till hunden ville inte betala för denna skada och mina föräldrar orkade aldrig ta ärendet vidare till domstol. Jag undrar nu om det trots att det gått 3 år är juridiskt möjligt för mig att yrka skadestånd från ägaren?
Josef Lindström Habta |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Av 19 § i lag (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter framgår att hundägare är ansvariga att ersätta skador som orsakas av dennes hund, oavsett om hundägaren vållade skadan eller inte. Detta innebär att ni har ett skadeståndsanspråk mot ägaren av hunden. För skadeståndsanspråket i fråga gäller den allmänna preskriptionstiden för fordringar som är på 10 år enligt 2 § preskriptionslagen (1981:130). Allt detta innebär sammanfattningsvis att du/ni kan rikta skadestånd till hundägaren. En viktig sak att tänka på är att generellt sett är det endast det faktiska värdet på kaninen som ersätts, det vill säga man beaktar inte affektionsvärdet av ert husdjur. Detta kan i sin tur innebära att ersättningsbeloppet inte blir särskilt högt. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänliga hälsningar