Brottsligt att radera bilder?

2018-12-30 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Om jag förstår det rätt så äger den som har tagit ett foto själva fotografiet. Min före detta sambo har haft en större mängd foton av mig och mina barn på sin mobiltelefon, foton som jag har bett honom att ta på oss vid olika tillfällen under flera års tid. Han hade själv inget större intresse av att fotografera oss så jag fick oftast be om det. Under dessa år bad jag många gånger att han skulle säkerhetskopiera bilderna samt skicka dem till mig då jag var rädd att de skulle försvinna om något hände med telefonen. Han bekräftade att han skulle ge mig korten många gånger men gjorde det aldrig. När förhållandet tog slut sa han att han hade raderat alla foton på mig och mina barn. Jag vet inte säkert om han har gjort det eller om han bara säger det. Oavsett vilket är syftet med att säga det att få mig att må mycket dåligt då han vet hur mycket korten betyder för mig. Det är flera år av mitt och barnens liv som bara är borta i så fall. Jag undrar om jag har några rättigheter alls i detta fall när det gäller att få korten när de är tagna av honom med hans telefon (på min önskan om att få fotona och har blivit lovad att få dem)? Han har bettet sig mycket illa mot mig i övrigt och att radera korten (eller bara säga det) är en del av hans strategi i att göra mesta möjliga skada mot mig. Har han begått något brott om han har raderat korten?
Josef Lindström Habta |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Det stämmer som du säger att den som tar bilderna har upphovsrätt till dessa. Detta framgår av URL 1:1 st. 1 p. 5. Att din exsambo har upphovsrätt till bilderna medför att han får generellt sätt förfoga över dem som han vill. Det innebär tråkigt nog att det inte är brottsligt om han skulle ta bort bilderna. Jag hoppas detta gav svar på din fråga och att situationen löser sig på ett positivt sätt! Vänliga hälsningar, Josef Lindström Habta

Samboegendom vid ombildning från hyresrätt till bostadsrätt?

2018-12-20 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej!Om vi tänker oss följande scenario;En hyresrätt förvärvades av ena parten innan ett samboförhållandes ingående och INTE i syfte att det skulle utgöra en gemensam bostad för någon annan än honom. Han ingår sedan ett samboförhållande och en tid senare köper han hyresrätten, som därav omvandlas till en bostadsrätt. Ska bostadsrätten ses som partens enskilda egendom eller som samboegendom och ingå i bodelningen? (Finns det praxis på denna fråga?)
Josef Lindström Habta |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Eftersom din fråga rör sambor blir sambolagen (2003:376) (SamboL) direkt tillämplig. Du har alldeles rätt i att det är först och främst avsikten med egendomen som avgör om bostaden skall anses utgöra samboegendom, 4 § SamboL. Av dina uppgifter antar jag att ingen av undantagsbestämmelserna i 4 och 9 §§ är tillämpliga. Om vi utgår från dina uppgifter är då bostaden, när personen förvärvar den, att anse som enskild egendom. Knäckfrågan du ställer är om ombildningen av bostaden medför att den utgör samboegendom. Frågan är lite svår att besvara på rak arm. Jag har inte funnit något rättsfall som ger ett klart svar på din fråga och därför har jag vänt mig till doktrin. I doktrin framgår att det finns argument både för och emot att ombildningen bör utgöra ett förvärv för gemensam användning. Jag presenterar de olika ståndpunkterna nedan.Ett argument är att ombildningen från hyres- till bostadsrätt inte utgör ett nytt förvärv utan endast att upplåtelseformen har ändrats. Med det argumentet bör inte bostaden utgöra samboegendom, förutsatt att parten som hyrde bostaden först står som ensam ägare på bostaden. Ett annat argument är att det kan hävdas att bostadsrätten som sådan inte fanns före samboförhållandet utan att den förvärvas som en ny ekonomisk tillgång först i och med den ombildning av hyresrätten som sker under samboförhållandet, samtidigt som hyresrätten upphör att existera. Om syftet med detta förvärv är att bostadsrätten ska användas gemensamt bör den sålunda utgöra samboegendom och därigenom kunna bli föremål för bodelning. En sådan tolkning synes stå i överensstämmelse med sambolagens syfte att sambor ska dela på de ekonomiska värden i form av bostad och bohag som byggts upp under samboförhållandet.Om samborna inte kan komma överens om egendomens beskaffenhet huruvida den är samboegendom eller enskild faller det på rätten att avgöra i frågan.Om det fortfarande känns oklart eller om du är bara intresserad av vidare läsning om detta ämne kan jag rekommendera Göran Linds – sambolagen m.m. en kommentar. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänliga hälsningar, Josef Lindström Habta

Vad är en generalfullmakt o vad skiljer den från en vanlig?

2018-12-11 i Alla Frågor
FRÅGA |Vad är en generalfullmakt o vad skiljer den från en vanlig ?
Josef Lindström Habta |Svar: Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! När man pratar om fullmakter förekommer det lite olika termer för att beskriva parterna i relationen. Med fullmäktige avses den vars namn fullmakten är skriven till.Med fullmaktsgivaren avses den som utfärdar fullmakten. I en vanlig fullmakt anges gränser i form av behörighet, (vad fullmäktige kan göra) och befogenhet, (vad fullmäktige får göra). Dessa begrepp och regler om fullmakter regleras i 2 kap. AvtL. En generalfullmakt kännetecknas av att den ger fullmäktige en möjlighet att utföra alla åtgärder som fullmaktsgivaren har. På så vis kan en generalfullmakt ses som obegränsad när det rör fullmäktiges behörighet. Hoppas du fick svar på din fråga!

Fördelning vid efterarv när särkullbarn avstår sin rätt?

2018-11-21 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Tack för svaret angående testamente eller icke! Men jag skulle vilja ha klargjort hur fördelningen vid efterarv ser ut mellan gemensamt barn och särkullbarn. Förutsättningen är alltså att särkullbarnen inte krävt ut sin laglott. Vi är gifta.Vänliga hälsningarInger Liesén
Josef Lindström Habta |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! För att svara på din fråga tänker jag använda ett exempel på hur en fördelning kan se ut när det finns båda gemensamma barn och särkullbarn samt att särkullbarnen avstår sin rätt till efterlevande: Make A och B är gifta. När A dör efterlämnar han två gemensamma barn som han har med B och två särkullbarn. Kvarlåtenskapen efter A uppgår till ett värde av 1 000 000 kr. Om särkullbarnen inte vill kräva ut sin laglott vid A:s död kan de avstå sin rätt till förmån för B som är efterlevande make. B mottager således A:s kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Om särkullbarnen avstår sin rätt till förmån för B blir de berättigade till efterarv när B dör enligt 3 kap. 9 § ÄB. Det skulle innebära i vårt exempel att när B sedan dör ska kvarlåtenskapen som han mottog från A (1 000 000 kr) fördelas jämnt mellan särkullbarnen och de gemensamma barnen eftersom de alla utgör A:s arvingar, 2 kap. 1 § ÄB. Således kommer de få 250 000 kr vardera (en fjärdedel).I praktiken innebär exemplet ovan att alla bröstarvingar till A, vare sig om de är särkullbarn eller gemensamma barn kommer få lika mycket av A:s kvarlåtenskap. Viktigt att komma ihåg är dock att de gemensamma barnen även kommer få ärva B, eftersom det är dennes bröstarvingar medan särkullbarnen endast är A:s barn. På så viss kan det vara så att när B har dött så kommer de gemensamma barnen totalt ärva mer då de ärver både från A och B. Hoppas du fann att detta svar var till hjälp! Vänliga hälsningar, Josef Lindström Habta

Hur fungerar presumtionsregeln i UB 4:24 och får lön utmätas?

2018-12-30 i Utmätning
FRÅGA |Hej! Har en liten situation kring utmätningSkulle ni kunna klargöra för mig följande angående utmätning av fast egendom: Jag har förstått det som att enligt UB 4:24 så är det den pers som står på lagfarten som anses som ägare om det inte framgår att egendomen tillhör annan. Är det via köpeavtalet enligt JB 4:1 som jag då kan bevisa detta trots att någon annan står som lagfaren ägare?Även utmätning av lön, kan kronofogden ta min lön hur som helst? Är det inget beneficieskydd enligt UB 5:1?God fortsättning på er!
Josef Lindström Habta |SvarHej och tack för att du vänder dig till Lawline! Av UB 4:24 Framgår att om fastigheten tillhör gäldenären får den utmätas. Lagfarten har i detta sammanhang en viss bevisverkan, den medför en presumtion. Denna presumtion kan dock motbevisas. Detta kan göras genom att precis som du säger, visa upp rättsligt giltiga köpehandlingar det vill säga köpekontrakt enligt JB 4:1. Även köpebrev kan vara bra att visa upp förutsatt att det avtalats att ett sådant skall upprättas, se JB 4:5. På så vis kan alltså inte fastigheten utmätas för säljarens skulder om du kan bevisa att fastigheten tillhör dig. Av din andra fråga misstänker jag att du menar regeln i UB 5:1 p. 7? Med den regeln menas att gäldenären får undanta pengar för sin försörjning fram till nästa inkomst. Om du t.ex. får lön den 25:e varje månad och det är den 1:a när utmätningen sker så får du behålla pengar så du klarar dig i fyra veckor. Kronofogden får utmäta lön. Löneutmätning behandlas i UB 7 kap. I praktiken går det till som att Kronofogden räknar ut ett belopp som skall dras från din lön och förlägger sedan din arbetsgivare att hålla inne detta belopp och betala det till Kronofogden. Dessa vidarebefordrar sedan pengarna till din borgenär. Hoppas du fick svar på dina frågor! Vänliga hälsningar, Josef Lindström Habta.

Vad menas med "lovliga ärenden" i jaktlagen (1987:259)?

2018-12-19 i Arrende
FRÅGA |I paragraf 35 i Jaktlagen (1987:259) står "Utan medgivande av jakträttshavaren är det inte tillåtet att med fångstredskap eller vapen som kan användas för jakt ta vägen över annans jaktområde. Detta får dock ske på vägar som är upplåtna för allmänheten och även annars, om det sker i lovliga ärenden."Vad menas med "lovliga ärenden"? Exempel på "lovliga ärenden"?Med vänlig hälsningMagnus Johansson
Josef Lindström Habta |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Svaret till din fråga finner vi i lagmotiven till jaktlagen, mer precist i proposition 1986/87:58 (se s.84-85). Där framgår att med lovliga ärenden anses bland annat färd över annans jaktmark, förutsatt att den egna jaktmarken vilket man har som destination inte kan nås på annat sätt. Ett annat exempel på ett lovligt ärende är att spåra skadeskjutet vilt på annans jaktmark. I samma lagmotiv kan vi utläsa att ett ärende som däremot inte betraktas som lovligt är att leta efter bortsprungen hund på annans jaktmark. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänliga hälsningar, Josef Lindström Habta.

Är en sambo medskyldig till den andra sambons skulder?

2018-11-24 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej!Jag har en sambo och vi äger ett hus tillsammans.Sambon är egen företagare , enskild firma.Om hen skulle få t ex skatteproblem med firman och jag har hjälpt hen med administrationen , är väl inte jag medskyldig?Eller hade det istället varit bättre att hen skött allt själv?
Josef Lindström Habta |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Det korta svaret på din fråga är; nej, du är inte ansvarig för skulderna/skatteproblemen som uppkommer i din sambos enskilda firma. Enligt huvudregeln för makar, som också gäller på samboförhållanden, så svarar en sambo endast för sina egna skulder 1 kap. 3 § ÄB. Trots att ni är i ett samboförhållande ses du och din sambo som två självständiga ekonomiska enheter. Det är svårt att ge ett rakt svar på din andra fråga i och med att det inte framgår vilka typer av administrativa uppgifter som du hjälper till med. Det är min uppfattning att bästa tillvägagångsättet vore att lämna de "tyngre" administrativa jobbet, exempelvis deklarationer och annat som rör transaktioner till din sambo. Hoppas finner detta svar hjälpsamt! Vänliga hälsningar, Josef Lindström habta

Förfarandet i ett förenklat tvistemål

2018-11-17 i Domstol
FRÅGA |Hej, Jag köpte en bil genom mitt AB. Förutom garanti på bromsar var det ingen annan garanti på bilen. Efter köpet visade det sig att bromsarna måste åtgärdas och att tanken läckte. Efter kontakt med bilhandlaren, blev jag informerad att de skulle fixa tanken. Efter skriftlig kontakt, vägrade de att åtgärda bromsarna och tanken. Tanken är nu utbytt (den var sönderrostad), och bromsarna har åtgärdats till en totalkostad av 17368kr. Jag tänkte ta' målet vidare till ett FT.Frågor:Representerar jag mig själv i domstol, eller går jag via en juridisk byrå typ Lawline?Hur ansöker man om ett FT?Hamnar målet där jag eller bilfirman är bokförda (Nyköping eller Eskilstuna)?Om jag vinner målet, blir bilfirman ålagd att betala reparationskostnaderna? Om de vägrar betala, vad händer då? Är KFM ett bra alternativ?Hälsningar.
Josef Lindström Habta |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Eftersom dina frågor rör processrätt blir rättegångsbalken (1942:740) (RB) direkt tillämplig. Jag kommer även kort beröra lite regler om utmätning som framgår i utsökningsbalken (1981:774) (UB). Jag kommer besvara dina frågor i den ordning du har ställt dem.Vem representerar dig? I 12 kap. 1 § RB framgår att en parts talan må föras genom ombud. Det innebär att du alltid har möjligheten att anlita ett ombud men det är inte något krav. Hur ansöker man om ett FT? När du vill att tingsrätten ska pröva din tvist är det första steget för dig att skicka in en stämningsansökan. Hur en sådan ser ut och vad den ska innehålla hittar du här: http://www.domstol.se/Tvist/Stamningsansokan/. Det är alldeles riktigt det som du skriver, nämligen att eftersom ditt yrkade värde uppenbart inte överstiger hälften av ett prisbasbelopp så kommer tvisten handläggas som ett förenklat tvistemål (FT-mål), 1 kap. 3d § RB. Det är inget särskilt förfarande som du behöver beakta vid ett FT-mål utan du behöver bara skicka in en stämningsansökan. När en stämningsansökan kommer in till tingsrätten kontrolleras den så att b.la domstolen är behörig, om ansökningsavgiften är betald samt det belopp som käranden (du) yrkar på. När de ser att ditt belopp kommer de därför handlägga det som ett FT-mål. Hamnar målet där jag eller bilfirman är bokförda?Huvudregeln är att talan ska väckas där svaranden har sin hemvist, det är det område där en fysisk person är folkbokförd eller som i ditt fall där ett bolags styrelse har sitt säte, 10 kap. 1 § RB. I ditt fall ska alltså talan väckas där bilfirman har sitt säte. Om jag vinner målet, blir bilfirman ålagd att betala reparationskostnaderna? Om de vägrar betala, vad händer då? Är KFM ett bra alternativ? Om du startar en process i domstol om att bilfirman ska betala reparationskostnaderna och du vinner målet i sin helhet, skulle det innebära att bilfirman blir ålagda att betala. Om domen inte överklagas av bilfirman vinner den laga kraft och kan inte längre överklagas. Att domen har vunnit laga kraft innebär att den kan verkställas. Det innebär att svaranden (bilfirman) åläggs att betala. Om de fortfarande inte betalar bör du kontakta Kronofogdemyndigheten (KFM) som kan hjälpa dig få dina pengar. Detta gör du genom att skicka in en ansökan om verkställighet till KFM och på så sätt få hjälp av dem att få betalt. Se 1 kap. 1 §, 3 kap. 1 § Utsökningsbalken (1981:774) (UB)Hoppas du fann detta svar hjälpsamt. Vänliga hälsningar, Josef Lindström Habta