Kan den ena vårdnadshavaren bestämma att barnen inte ska bo hos den andra vårdnadshavaren varannan vecka och kräva underhållsstöd trots växelvis boende?

2018-11-29 i Barnrätt
FRÅGA |Hej, Min fästman och jag har haft ett förhållande i snart ett år. Han och hans ex fru separerade för två år sedan och har varit skilda i drygt ett år. De har gemensam vårdnad av två tonårsflickor på 13 och 16 år. De bor hos honom varannan vecka. De två senaste månaderna har hans barn påstått att han inte bryr sig om dem och vill inte längre bo hos honom. Barnens mamma anser att barnen måste tillfrågas om när och hur min fästman och jag ska träffas. Hon menar också att min fästman måste acceptera barnens villkor om han vill att de ska komma tillbaka till honom varannan vecka. De veckorna barnen är hos honom fokuserar han fullständigt på barnen och vi umgås inte. Barnen har en närvarande pappa som gör allt för att de ska känna sig trygga och säkra i hans hem. Nu vill exet få underhållsstöd och gå i samtal med honom och deras gemensamma barn. Han går gärna i samtal med barnen, men inte med exet då han inte vill diskutera mitt och hans kärleksliv med henne. Har hon rätt att kräva underhållsstöd trots att barnen bor varannan vecka hos sin pappa? Kan hon neka min fästman att barnen bor hos honom? Kan hon själv ändra i de beslut de gemensamt har fattat? Vad har han för rättigheter? Det gör mig ont att se honom ledsen. Han är en mycket bra pappa och saknar sina barn.
Emilia Simu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om vårdnad hittar vi i föräldrabalken (FB).Den viktigaste regeln i föräldrabalken är att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut som rör barnets vårdnad, boende och umgänge (6 kap. 2 a § 1 stycket FB). Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet ska det fästas särskild vikt vid barnets behov av att ha en nära och god kontakt med båda föräldrarna (6 kap. 2 a § 2 stycket FB). Vid bedömningen av frågor kring barnets vårdnad, boende och umgänge ska hänsyn tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad (6 kap. 2 a § 3 stycket FB). Vem beslutar om barnens boende?Det är vårdnadshavarna som beslutar i frågor som rör barnets personliga angelägenheter, t.ex. barnets boende. Ju äldre barnet blir, desto större hänsyn ska tas till barnets egna synpunkter och önskemål (6 kap. 11 § FB). Om båda föräldrarna är vårdnadshavare ska de fatta dessa beslut tillsammans (6 kap. 13 § FB). Om det uppstår konflikt mellan vårdnadshavarna och de inte kan komma överens så finns det inte mycket hjälp att få från lagen kring vad som ska gälla. Utgångspunkten är att vårdnadshavarna tillsammans ska komma överens och besluta om det som är bäst för barnet.Barn ska ha rätt till umgänge med den förälder som hon/han inte bor tillsammans med och det är föräldrarnas gemensamma ansvar att se till att barnets behov av umgänge med den andra föräldern tillgodoses så långt som möjligt (6 kap. 15 § FB). Barns inflytande i frågan om vårdnad, boende och umgängeJuridiskt har barn under 18 år ingen rätt att själva fatta beslut i frågor kring vårdnad, boende och umgänge. Det är föräldrarnas ansvar att fatta beslut och komma fram till lösningar om vad som är bäst för barnen i dessa frågor. Däremot kan det vara bra att höra vad barnen själva tycker och vad som känns bäst för dem. När socialtjänsten och domstolen avgör frågor kring vårdnad, boende och umgänge ska de, i den mån det är lämpligt med hänsyn till barnets ålder och mognad, ta hänsyn till barnets egen vilja. Det innebär att ju äldre och mognare ett barn är, desto större vikt läggs vid hans/hennes vilja i frågan. I tidigare avgöranden kan man se att relativt stor hänsyn har tagits till barns vilja efter 12 års ålder.Viktigt att tänka på är att barnen inte ska bli skyldiga att avgöra frågan, utan att det är vårdnadshavarna som ska fatta beslutet. När vårdnadshavare inte kan komma överensFöräldrarna kan få hjälp av socialtjänsten i kommunen genom att de kan erbjuda samarbetssamtal som leds av en sakkunnig i syfte att föräldrarna ska komma överens i boendefrågan (6 kap. 18 § FB och 5 kap. 3 § socialtjänstlagen). De kan även få hjälp att träffa avtal om vårdnad, boende och umgänge (6 kap. 17 a § FB och 5 kap. 3 § SoL). Om de lyckas komma överens och skriva ett avtal så prövar socialnämnden i kommunen där barnet är folkbokfört om avtalet ska godkännas (6 kap. 17 a § 2 st. FB).Om de inte med socialnämndens hjälp kan komma överens finns även en möjlighet för dem att ensam eller tillsammans vända sig till tingsrätten som då beslutar om vem av föräldrarna barnen ska bo med (6 kap. 14 a § FB). Om rätten anser att det är det bästa för barnen kan de besluta om att barnen ska bo växelvis hos föräldrarna. Om föräldrars underhållsskyldighetDet är föräldrarna som ansvarar för underhåll åt barnen efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga (7 kap. 1 § 1 stycket FB). Kostnaderna för barnens underhåll ska delas mellan föräldrarna efter varje förälders ekonomiska förmåga (7 kap. 1 § 3 stycket FB).Om barnet bor hos den ena föräldern ska den andra föräldern betala underhållsbidrag (7 kap. 2 § FB). Kan föräldrarna inte komma överens kan underhållsbidrag fastställas genom dom eller avtal (7 kap. 2 § 2 stycket FB). Mina rekommendationer är att föräldrarna ber om att få samarbetssamtal hos socialtjänsten i kommunen och där försöker komma överens och skriva ett avtal. Det verkar på det du skriver som att din fästmans exfru är villig att gå i samtal och det skulle nog vara det bästa för att de ska kunna komma fram till en gemensam lösning. Det finns ingen rättslig grund som gör att exfrun kan ställa sådana krav på din fästman att han inte får umgås med dig utan barnens godkännande. Däremot kan beaktandet av barnets bästa vara bra att ha i åtanke. Det kanske kan vara bra om din fästman pratar med barnen och hör hur de känner i frågan. Kanske har de inte riktigt hunnit bearbeta föräldrarnas separation tillräckligt och därför tycker att det är jobbigt att se sin pappa med en ny kvinna. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Jag har köpt en fastighet av mina föräldrar. Utgör det förskott på arv?

2018-11-28 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej! Har en fråga angående förskott på arv. Då min far gick bort för ett par månader sedan och min mor gick bort 2004. 1994 köpte jag en mindre jordbruksfastighet av dem för 325000 kr plus lösöret för 40000 kr, samtidigt löste jag in (övertog deras hypotekslån på 430000 kr. 1996 köpte jag till grannens mindre fastighet för 125000 kr. 2002 sålde jag hela fastigheten för 825000 kr. Jag hade under de åren gjort renoveringar och investeringar på fastigheten. Min syster hävdar i dag att vinsten räknas som förskott på arvet. Kan det stämma?
Emilia Simu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår det har du köpt en fastighet av dina föräldrar och i samband med köpet övertagit lånet, och din fråga är om det ska räknas som förskott på arv.Huvudregeln när det handlar om förskott på arv är att alla gåvor till bröstarvingar (barn, barnbarn) ska avräknas som förskott på arv, om något annat inte är skrivet eller kan antas ha varit avsett, om man ser till omständigheterna i fallet (6 kap. 1 § ärvdabalken). När en gåva ska dras av som förskott på arv är det vanligtvis det värde som gåvan hade vid tidpunkten då bröstarvingen mottog den som dras av, och inte det värde som gåvan har vid själva arvskiftet. Räknas försäljningen/köpet av fastigheten som ett köp eller en gåva?Det beror på vad fastighetens taxeringsvärde var vid överlåtelsetidpunkten. Av tidigare avgöranden från Högsta domstolen framgår att helhetsprincipen ska tillämpas vid avgörandet om fastigheten utgör köp eller gåva. Principen innebär att om betalningen eller de övertagna skulderna motsvarar eller överstiger taxeringsvärdet så utgör överlåtelsen i sin helhet köp, och i annat fall gåva. Om fastigheten ska räknas som en gåva och därmed även som förskott på arv beror helt enkelt på vad fastighetens taxeringsvärde var vid tidpunkten för överlåtelsen.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Behöver förälder med annat efternamn än barnen ha något intyg vid utlandsresa?

2018-11-28 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej min sambo vill resa med var barn utomlands. Barn har mitt efternamn och min sambo har annat efternamn. Ska min sambo ha något intyg med? Om ja - vad för en?
Emilia Simu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vissa länder kräver intyg som visar att barnen är dina vid inresa i landet. Det beror på att många länder arbetar för att motverka trafficking. Vid tillfrågan måste du därför kunna bevisa att barnen är dina, samt att du har tillstånd av den andra föräldern att resa med barnen. Ett sådant intyg som visar att din sambo har tillåtelse att resa med barnen ska finnas att hämta hos polismyndigheten som ni kan fylla i tillsammans. Ett födelsebevis som bevisar att din sambo är förälder till barnen kan även vara bra att ta med.Vad som krävs för barn som reser med endast en vårdnadshavare kan variera från land till land. Ni kan kontakta ansvariga myndigheter för att höra vad som gäller i det aktuella landet de ska resa till.Hoppas att du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Får vi sätta upp en kamera i ett låst flerbilsgarage?

2018-11-28 i PUL/GDPR
FRÅGA |Om vi är 4 personer som hyr ett låst utrymme i en del av ett flerbilsgarage får vi då sätta upp kamera som endast visar utrymmet/ garageplatserna i det låsta utrymmet?
Emilia Simu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om kamerabevakning finns i kamerabevakningslagen. Kamerabevakningslagen gäller inte för kamerabevakning som en fysisk person utför som ett led i en verksamhet av rent privat natur, eller som har samband med hans/hennes hushåll (5 § 1 punkten kamerabevakningslagen). Exempel på kamerabevakning av rent privat natur är bland annat kamerabevakning i en privat bostad eller i garage av den som bor där. Det vill säga, ni behöver inte vid er kamerabevakning av garaget beakta kamerabevakningslagens regler, förutsatt att kameran inte fångar en plats som allmänheten har tillgång till, att ni bevakar i egenskap av privatperson och att kamerabevakningen bedrivs som ett led i en verksamhet av rent privat natur. Er kamerabevakning är även undantagen från Dataskyddsförordningens (The General Data Protection Regulation tillämpningsområde) (Artikel 2, punkt 2 c Dataskyddsförordningen). Sammanfattningsvis får ni sätta upp en kamera som endast visar utrymmet/garageplatserna i det låsta utrymmet.Hoppas att du fick svar på din fråga.Vänliga hälsningar,

Min man vägrar ersätta mig för inköp av möbler till nya bostaden efter skilsmässa trots överenskommelse. Vad kan jag göra nu?

2018-11-28 i Bodelning
FRÅGA |I september gick vår skilsmässa igenom. I samband med att vi bestämde oss att separera så köpte min man ut mig ur huset, fastigheten som vi ägde 50% var i. Vi bestämde även att övriga huset, boet skulle vara orört. Allt för att barnen skulle få en trygg plats i skilsmässan, en orörd plats.Jag skulle möblera upp mitt och barnens nya hem. En del möbler köpte jag nya och en del begagnade. När jag var färdig med allt, lägenheten var bebolig, och barnen fått det dom behövde räknade jag ihop allt jag handlat och bad om att han skulle betala mig hälften. Men då ville han inte betala mig, han tyckte då helt plötsligt att jag minsann kunde ha tagit möbler ur vårt gemensamma bohag, fast vi kommit överens om annat.Han tyckte även att det var lyx med tvätt och diskmaskin och trots att jag då var snäll och räknade av det så ville han inte betala. I samtalen började han även prata om att jag har betett mig så illa, lämnat honom, att han inte fick en chans att ändra sig och sitt liv så jag skulle minsann inte ha några pengar och påpekade om att jag redan fått tillräckligt med pengar. Det jag har fått är ju för att han har köpt ut mig ur huset, inget annat.Så, vad kan jag göra nu? Finns det någon hjälp att få så jag kan få mina pengar?
Emilia Simu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bodelning vid skilsmässaI regel ska en bodelning (fördelning av egendomen) ske när ett äktenskap upplöses genom skilsmässa (9 kap. 1 § äktenskapsbalken). Bodelningen ska ske när äktenskapet har upplösts (9 kap. 4 § ÄktB). Bodelningen görs av båda makarna tillsammans och det ska upprättas en skriftlig handling över bodelningen som ska undertecknas av båda makarna (9 kap. 5 § ÄktB).Vad ingår i en bodelning?I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgods är egendom som inte är enskild egendom. Exempel på enskild egendom är egendom som på grund av äktenskapsförord är enskild egendom, eller egendom som man fått genom testamente med villkor att den ska vara ens enskilda egendom (7 kap. 2 § ÄktB).Kläder och andra personliga saker ingår inte heller i bodelningen (10 kap. 2 § ÄktB).Om ni inte kommer överensOm ni inte kan komma överens om bodelningen kan ni ansöka hos tingsrätten om att få en bodelningsförättare som hjälper er med bodelningen (17 kap. 1 § ÄktB). Ansökningsavgiften är 900 kr.Mer information finns på domstolens hemsida.

Mitt ex har barnen ifrån kl 16 på fredagen tills kl 08 på måndagen varannan helg, räknas det som 3 dygn vid varje tillfälle då?

2018-11-28 i Barnrätt
FRÅGA |Mitt ex har barnen ifrån kl 16 på fredagen tills kl 08 på måndagen varannan helg, räknas det som 3 dygn vid varje tillfälle då?
Emilia Simu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Med den informationen jag fått är det här svaret jag kan ge på din fråga.Ett dygn är 24 timmar, vilket innebär att 3 dygn är 72 timmar. Från kl 16 på fredag till kl 08 på måndag är det 64 timmar, vilket är ca 2 och 2/3 dygn. Det står inte i lagen vad som utgör ett, två eller tre dygn. Om det räknas som tre dygn beror på er överenskommelse. Lämnas barnen t.ex. på dagis, skola på måndag morgon av den ena föräldern är det vanligt att den andra föräldern hämtar barnen. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Får man spara semesterdagar efter 31 december?

2018-11-28 i Semester och semesterersättning
FRÅGA |Jag har varit sjukskriven 29/5-2/9 för en större operation och har därför kvar mina semesterdagar. Min arbetsgivare påstår att jag inte får spara mera än 5 dagar efter 31/12. Dom kommer alltså att betala ut alla dagar som är mera än 5 dagar i pengar. Får dom göra så i detta fall? Jag vill ta ut semester i Januari och senare under våren men det verkar inte gå.
Emilia Simu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om semester hittar vi i semesterlagen.Ett semesterår avser tiden från 1 april till den 31 mars året efter (3 § semesterlagen). Semesteråret är den tiden då du som anställd får ta ut semesterledigheten. Som arbetstagare har man rätt till tjugofem semesterdagar varje semesterår (4 § semesterlagen). En arbetstagare som under ett semesterår har rätt till mer än tjugo semesterdagar med lön, får spara en eller flera sådana överskjutande dagar till ett senare semesterår (18 § 1 st. semesterlagen). Det innebär att arbetstagare som har rätt till 25 betalda semesterdagar har rätt att varje år spara upp till fem dagar (under högst fem år). Det här innebär att du har rätt att spara 5 dagar efter 31 mars nästa år.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Kan man fördela pengar från försäljning av tillgångar innan bouppteckning har gjorts?

2018-11-25 i Arvsskifte
FRÅGA |Mina barns far har avlidit och en av döttrarna har för avsikt att göra bouppteckningen. Det är inga bostäder som ska säljas eller så, endast banktillgodohavanden samt en bil som är under försäljning. Hur gör man med den intäkten? Kan de dela pengarna direkt el måste det sättas in på den avlidnes bankkonto?
Emilia Simu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När en person avlider ska en bouppteckning upprättas inom tre månader från dödsfallet som sedan ska lämnas in till Skatteverket för registrering. Bouppteckningen är en lista över de tillgångar och skulder som den avlidne hade på dödsdagen (20 kap. 4 § ÄB). Bouppteckningen utgör sedan grunden för bodelningen och arvsskiftet. Det är alltså värdet på dödsdagen som man utgår ifrån.Den som har hand om egendomen efter den avlidne, eller som annars känner till boet bäst, ska som bouppgivare lämna uppgifter om boet. Alla dödsbodelägare och efterlevande make/sambo ska på uppmaning lämna uppgifter till bouppteckningen (20 kap. 6 § 1 stycket ÄB). Dödsbodelägare är efterlevande make/sambo, arvingar och universella testamentstagare (18 kap. 1 § ÄB).Bouppgivaren ska sedan underteckna handlingen och på heder och samvete försäkra att uppgifterna som lämnats i bouppteckningen är riktiga och att inga uppgifter avsiktligt har utelämnats. Bouppgivaren ska bekräfta uppgifterna med ed. Samma sak gäller för dödsbodelägare och efterlevande make/sambo som inte varit bouppgivare (20 kap. 6 § 2 stycket ÄB).Inom en månad från att bouppteckningen upprättats ska den lämnas in till Skatteverket för registrering. Fördelning av arvet När bouppteckningen har godkänts av Skatteverket ska arvet fördelas mellan arvingarna. Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB).Om det inte finns något testamente är det bröstarvingarna som ärver. Bröstarvingarna är barnen. Finns inga barn ärver föräldrar eller syskon (2 kap. 1 § ÄB).Arvskiftet är en privat, skriftlig handling som inte ska skickas in till någon myndighet. För att arvskiftet ska bli godkänt måste alla dödsbodelägare godkänna och skriva under handlingen. Utbetalning av arv sker först när arvingarna är överens om hur arvet ska fördelas. Det innebär att bilförsäljningen inte får ske innan bouppteckningen är gjord. Bouppteckningen måste sedan godkännas av Skatteverket innan försäljning av eventuella tillgångar och fördelning av arvet får ske.Hoppas att du fick svar på din fråga!