Asyl på grund av risk för att utsättas för tortyr

2019-11-30 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej Min bror fick avslag från Migrationsverket vid sin första ansökan. Sen överklagade han till Migrationsdomstolen. Under den tiden fick vi höra att det i hemlandet påbörjats en brottsutredning mot honom där nere. Det är stor risk för honom att bli torterad, förhör osv om han åker tillbaka till hemlandet. Kan den nya situationen kan leda till att Migrationsverket förändrar sitt beslut och får han stanna i Sverige?Tack för svaret
Jakob Hambert |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler om uppehållstillstånd finns i utlänningslagen (UtlL)Asylskäl i SverigeI Sverige kan man i dagsläget beviljas asyl som flykting eller som alternativt skyddsbehövande. Flykting är den som på grund av sitt kön, sexuell läggning eller tillhörighet till en annan samhällsgrupp känner en välgrundad fruktan för att bli förföljd i sitt hemland. Det ska samtidigt saknas skydd mot förföljelsen i hemlandet (4 kap. 1 § UtlL). Alternativt skyddsbehövande är den som vid ett återvändande till sitt hemland löper risk att straffas med exempelvis tortyr eller dödstraff, eller riskerar att skadas på grund av en allvarlig konflikt i hemlandet (4 kap 2 § UtlL).I din fråga beskriver du att din bror riskerar att utsättas för tortyr eftersom det pågår en brottsutredning mot honom. Denna risk bör kunna innebära att din bror räknas som alternativt skyddsbehövande och kan därför leda till att Migrationsverket ändrar sitt beslut efter ett överklagande.Bevisbördan i asylärendenDet är dock viktigt att poängtera att bevisbördan i asylärenden i Sverige ligger på den som ansöker om asyl. Det innebär att det är den ansökande som utgångspunkt behöver bevisa att den exempelvis riskerar att utsättas för tortyr i hemlandet. Migrationsverket har dock samtidigt en utredningsskyldighet, vilket exempelvis innebär att de förväntas att självmant kontrollera hur förhållandena ser ut i det hemland den ansökande kommer ifrån och om det finns grund för den ansökandes påståenden. Det är även viktigt att nämna att det i vissa fall kan vara svårt för en ansökande att kunna bevisa sina påståenden med konkreta uppgifter och att det då faktiskt kan det räcka att personen lämnar en trovärdig berättelse om erfarenheter från sitt hemland. SlutsatsRisk för att utsättas för tortyr i sitt hemland faller under begreppet alternativt skyddsbehövande, och utgör därför en grund för att kunna beviljas asyl i Sverige. I Sverige är det dock som utgångspunkt den ansökande som behöver bevisa att den har asylskäl. Det är viktigt att påpeka att det aldrig på förhand går att avgöra hur ett fall kommer hanteras i praktiken.Hoppas du fick svar på din fråga!

Unga som gjort sig skyldiga till olovlig körning

2019-11-29 i Trafikbrott
FRÅGA |Är passagerarna (ungdomar 14-15 år) som sitter i bilen när en 14 åring (som såklart inte har körkort) kör skyldiga till något straff? Vad kan straffet bli för den 14 åriga föraren (dom körde bilen i några timmar)? Bilen kördes även av en 15 åring, är det skillnad på straffet där?
Jakob Hambert |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det brott som kan bli aktuellt i din fråga är olovlig körning, som omfattar gärningen att köra bil utan körkort (3 § 1 st. i lagen om straff för vissa trafikbrott). Kan passagerarna ha gjort sig skyldiga till något brott?För att en passagerare ska kunna dömas för brott krävs att passageraren som ägare av bilen, eller som representant för ägaren, med vetskap tillåtit någon som saknar giltigt körkort att köra bilen (3 § 3 st. i lagen om straff för vissa trafikbrott). Representant för ägaren kan man exempelvis vara om man lånar bilen av den riktiga ägaren. Eftersom det rör sig om 14–15-åringar utgår jag från att ingen varken äger bilen eller agerar som representant för ägaren. Min bedömning är därför att passagerarna som endast suttit med när bilen körts inte har gjort sig skyldiga till något brott. Straffet för en 14-årig förareEn 14-åring som kör bil gör sig skyldig till brottet olovlig körning. I Sverige är man dock inte straffmyndig för handlingar som man begår innan man är 15 år (1 kap 6 § brottsbalken). En 14-åring kan alltså inte dömas till något straff. När personer under 15 år gör sig skyldiga till brott brukar detta istället leda till åtgärder inom socialtjänsten. Straffet för en 15-årig förareEn 15-åring kan dock dömas till straff. Straffet för olovlig körning är böter (3 § 1 st. i lagen om straff för vissa trafikbrott). Om den olovliga körningen bedöms som grov kan detta innebära ett hårdare straff. Eftersom det inte framgår några särskilt försvårande omständigheter i din fråga utgår jag dock från att det rör sig om en olovlig körning av normalgraden, vilket är det vanligaste. När någon under 18 år döms finns det dock särskilda straff som kan användas istället för fängelse eller böter. Ett straff som egentligen hade inneburit fängelse kan exempelvis innebära ungdomstjänst eller ungdomsvård för den som är under 18 år. Skulle ett straff innebära höga böter kan också straffet bytas ut mot ungdomstjänst i vissa fall då det anses lämpligt (32 kap. 2 § brottsbalken). Har en 15-åring gjort sig skyldig till olovlig körning av normalgraden kan straffet alltså antingen bli böter eller ungdomstjänst. Hoppas du fick svar på din fråga!

Konsekvens av att inte betala strafföreläggande

2019-11-29 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej! Råkade för några veckor ut för en incident då jag blev blåste 0.4 promille efter en liten färd hem från en vän. Såklart otroligt klantigt.Påföljden blev strafföreläggande på 10800:-Pengar jag absolut inte har, sitter redan hos KF med en hel del i skuld (efter en projektkollaps som inte hör hit.)- Vad händer om jag inte betalar, finns det risk för fängelse? (tidigare ostraffad)
Jakob Hambert |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler om strafföreläggande finns i rättegångsbalken (RB).StrafföreläggandeStrafföreläggande fungerar som ett alternativ till att väcka åtal, och ersätter alltså en ordning där skuldfrågan istället prövas i en domstolsförhandling. En förutsättning för att någon ska kunna få ett strafföreläggande är att straffet annars hade varit böter eller villkorlig dom, och alltså inte fängelse (48 kap. 4 § RB). För att ett strafföreläggande ska kunna bli aktuellt behöver den som begått brottet dessutom ha erkänt brottet och godkänt strafföreläggandet, antingen skriftligt eller genom att betala in beloppet (48 kap. 9 § RB och 48 kap. 11 § RB). Konsekvensen av ett godkänt strafföreläggandeHar den som gjort sig skyldig till ett brott godkänt ett strafföreläggande anses skuldfrågan och straffet avgjort. Åklagaren kan inte väcka något nytt åtal för samma gärning och kan inte heller ändra straffet. Den som dömts kan inte heller överklaga påföljden. (48 kap. 3 § RB)Konsekvensen av att inte betala strafföreläggandet Ett godkänt strafföreläggande fungerar som en vanlig skuld. Konsekvensen av att inte betala strafföreläggandet inom angiven tid blir därför att ärendet skickas till Kronofogden. Att inte betala ett godkänt strafföreläggande får alltså ingen effekt på straffet som sådant. Straffet för brottet är, som tidigare nämnts, redan avgjort vid godkännandet. SlutsatsHar du erkänt brottet och godkänt strafföreläggandet är straffet avgjort, oavsett om du inte kan betala strafföreläggandet. Åklagaren kan inte ändra ditt straff. Avslutningsvis vill jag även påpeka att konsekvensen av att inte godkänna ett strafföreläggande kan bli att åklagaren istället väljer att väcka åtal. Ett sådant åtal bör dock inte leda till något fängelsestraff eftersom strafföreläggande enbart används som alternativ till ett bötesstraff eller en villkorlig dom.Hoppas du fick svar på din fråga!

Försvarare vid åtal om ringa misshandel

2019-09-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Hejsan. Jag blivit åtalad för ringa misshandel. Skötsam och aldrig straffad tidigare, även P-böter. Målsägande är 5 år gammal, en grannes son, som jag brukade vara snällt med honom, ge godis och sånt, men en dag när jag somnade under dagen började han knäcka på min lägenhets dörren och springa, igen och igen. Jag smekt honom på kinden och sa snällt att sluta med det, och det var det. Några månader sedan fick jag brev från polisen att jag har blivit misstänkt för misshandel. Målsägande säger att jag slog honom, och gjorde smärtan och rodnad i ansiktet. Det låter jättekonstigt, inget stämmer, de hade även nämnt fel datum för händelsen. Jag är mycket orolig över det, behöver jag en privat försvarare? Domstolen beslutet att det behövs inte att sätta in en offentlig försvarare. Jag läste att det kan bli straffat med fängelse, och det vill jag inte alls att hamna på. Vad kan jag förvänta mig för straff?
Jakob Hambert |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Överklaga beslut om offentlig försvarareDet kan alltid vara bra att ha en försvarare som tillvaratar dina intressen i åtalsprocessen. Det går naturligtvis att anlita en privat försvarare, men då betalar man som regel själv för dennes kostnader. Det finns dock även en möjlighet att överklaga beslutet om offentlig försvarare. Överklagan ska ges in till tingsrätten och det behöver ske inom tre veckor från att du fick beslutet (52 kap. 1 § rättegångsbalken). En överklagan behöver innehålla uppgifter om vilket beslut som överklagas, vilken ändring man vill få till, vilka stöd man har för att beslutet är felaktigt, bevis för sina påståenden och vad bevisen ska bevisa (52 kap. 3 § 1 st. rättegångsbalken).För att du ska få en offentlig försvarare krävs att domstolen anser att du har ett behov av en försvarare. Ett sådant behov kan vara med hänsyn till utredningen, exempelvis att bevisningen är omfattande eller svår för en enskild person att förhålla sig till. Det kan också vara med hänsyn till personliga förhållanden, exempelvis på grund av sjukdom eller andra svårigheter att företräda sig själv (21 kap. 3 a § 2 st. rättegångsbalken). Det är dock viktigt att komma ihåg att du, om du blir dömd för brottet, även vid en offentlig försvarare kan riskera att få betala hela eller en del av dennes kostnader, beroende på din inkomst.I ditt fall blir det alltså viktigt att beskriva att du överklagar domstolens tidigare beslut om offentlig försvarare och att dessutom berätta varför du har ett behov av en offentlig försvarare.Straff för ringa misshandelÄven om fängelse finns i straffskalan för ringa misshandel så är det ytterst sällan någon som gjort sig skyldig till brottet faktiskt döms till fängelse, speciellt inte om personen är ostraffad sedan tidigare. Skulle du bli dömd för det du är åtalad för är därför det troligaste straffet böter.Hoppas du fick svar på din fråga!

Återfall som bevis i ett nytt åtal

2019-11-30 i Påföljder
FRÅGA |Hej Lawline! Jag läste nyss en dom från 2018 där det i domskälet står att en av de dömda gärningsmännen inte finns med i belastningsregistret. Efter en enkel sökning på internet visar det sig att personen i fråga år 2002 dömdes för ett dråp. Straffet blev 4 års fängelse. Vad jag förstår finns man med i belastningsregistret till 10år efter avtjänat straff, vilket innebär att han borde funnits med i registret till senast 2016. Min fråga är följande: Får domstolen i sin dom endast ta hänsyn till tidigare begångna brott som fortfarande finns i belastningsregistret? Eller borde åklagarsidan ha kunnat framföra den tidigare domen som ett sätt att visa på till exempel återfallsrisk(eller något annat) och därmed som anledning till ett hårdare straff?
Jakob Hambert |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!BelastningsregistretPrecis som du nämner i din fråga finns uppgifter om en persons brott i belastningsregistret i 10 år om personen dömts till fängelse (17 § i lagen om belastningsregister). För straff som inneburit böter finns uppgiften kvar i 5 år. Beaktande av återfall vid straffbedömningenNär en person döms för ett brott kan tidigare brottslighet påverka vilket straff personen får (påföljden) eller straffets nivå (straffmätningen) (30 kap. 4 § brottsbalken och 29 kap. 4 § brottsbalken). För att få beakta återfall krävs dock att den tidigare brottsligheten ligger nära i tid. I den juridiska litteraturen framgår att 4 år används som en gräns. Brottslighet som ligger mer än 4 år bakåt i tiden ska alltså inte beaktas vad gäller påföljd eller straffmätning.Beaktande av tidigare brottslighet som bevisI Sverige råder dock fri bevisprövning och fri bevisvärdering, vilket innebär att det inte finns några gränser för vad åklagare får åberopa eller vad domstolen får beakta i en förhandling (35 kap 1 § rättegångsbalken). Det finns därför egentligen inget som hindrar en åklagare från att åberopa den åtalades tidigare brottslighet som bevis när det gäller något annat än straffet i sig, även om brottsligheten är längre bak än 10 år och därför inte finns med i belastningsregistret. Vad tidigare brottslighet faktiskt skulle kunna bevisa i ett nytt senare åtal, eller i vilken utsträckning brottslighet åberopas som bevis, kan jag dock inte svara på.SammanfattningDomstolar får inte beakta brottslighet som inte finns med i belastningsregistret i valet av straff eftersom denna ligger längre bak i tiden än 4 år. Det finns dock inget hinder mot att åberopa och beakta brottslighet som någon form av bevis i andra frågor. Hoppas du fick svar på din fråga!

Hur kan tidigare brottslighet påverka nytt straff?

2019-11-29 i Påföljder
FRÅGA |Hej, min son har blivit anmäld för misshandel och har tidigare 2 domar för ringa narkotikabrott, hur kan det påverka straffet för misshandeln?
Jakob Hambert |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om straff finns i brottsbalken (BrB). När en person döms för brottslighet kan tidigare domar påverka vilket straff personen får (påföljden) eller straffets nivå (straffmätningen) (30 kap. 4 § BrB och 29 kap. 4 § BrB).Tidigare brottslighets påverkan på ett nytt straffFör att tidigare dom ska påverka påföljden krävs att dock bland annat att brottstyperna är likartade, exempelvis att både de tidigare brotten och det nya brottet är våldsbrott. I ert fall består den tidigare brottsligheten av ringa narkotikabrott och den eventuellt nya av en misshandel. Eftersom de rör sig om skilda brottstyper bör narkotikabrotten inte påverka påföljden för en misshandel.När domstolen bedömer om en tidigare dom ska påverka straffets nivå, straffmätningen, tar den bland annat hänsyn till brottens allvar och återigen om brotten är likvärdiga. Ringa narkotikabrott är inte ett sådant allvarligt brott, och som tidigare nämnts rör det sig i detta fall om skilda brottstyper. Min bedömningMin bedömning är därför att de tidigare domarna för ringa narkotikabrott inte kommer påverka det straff din son kan få för misshandeln. Hoppas du fick svar på din fråga!

Vilka ägodelar ingår i en bodelning?

2019-09-30 i Bodelning
FRÅGA |Vilka ägodelar innefattas i en bodelning?
Jakob Hambert |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om bodelning finns i äktenskapsbalken (ÄktB). All egendom ska som huvudregel ingåSom huvudregel ingår all den egendom som ägdes av makarna vid tidpunkten för när talan om äktenskapsskillnad väcktes, i bodelningen (10 kap. 1 § ÄktB och 7 kap. 1 § ÄktB). Det finns dock några undantag från denna huvudregel. Enskild egendomSå kallad enskild egendom ingår inte i bodelningen. Enskild egendom är sådan egendom som av olika anledningar på förhand föreskrivits ska vara utanför en bodelning. Det kan exempelvis handla om egendom som omfattats av ett äktenskapsförord, egendom som ena maken fått i testamente eller arv som enskild egendom och personliga försäkringsersättningar (7 kap. 2 § ÄktB). Personliga ägodelar Egendom som endast använts för den ena makens personliga bruk ska som regel också undantas från bodelningen. Det kan exempelvis handla om kläder eller smycken som endast använts av ena maken. Detta gäller även personliga presenter (10 kap. 2 § ÄktB). I enskilda fall kan dock personlig egendom ändå behöva ingå i bodelningen om det anses orimligt att egendomen inte ingår. Det kan exempelvis vara om egendomen är värd mycket och maken inte har någon annan egendom av värde att bidra med i bodelningen. Hoppas du fick svar på din fråga!

Måste en förundersökning läggas ner när en avlyssning mot en misstänkt inte inneburit fler bevis?

2019-09-30 i Förundersökning
FRÅGA |Om en person blivit skäligen misstänkt och polisen avlyssnar personens telefon för att leta bevis för att kunna stärka misstankarna, men efter att ha avlyssnat telefonen inte lyckats hitta bevis så personen fortfarande är skäligen misstänkt, måste polisen lägga ner förundersökningen så fort som möjligt då?
Jakob Hambert |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om förundersökningar finns i rättegångsbalken (RB). Svaret på din fråga är nejDet finns ingen bestämmelse som säger att en förundersökning måste läggas ner efter att polisen avlyssnat en telefon men inte hittat några bevis.Bestämmelser om förundersökningarLagen säger att en förundersökning ska påbörjas om att det finns anledning att anta att ett brott begåtts (23 kap. 1 § RB). En förundersökning ska enligt lagen läggas ner om det inte längre finns anledning att bedriva den (23 kap. 4 § 2 st.) Bestämmelsen är generell och innebär att den som bedriver förundersökningen själv kan avgöra när den anser att förundersökningen bör läggas ner, utan specifika regler. I många fall kan det dock handla om att det är omöjligt att få tag på någon misstänkt person eller att det inte längre finns någon misstanke om att ett brott begåtts. I andra fall får en förundersökning läggas ner om den exempelvis kostar väldigt mycket eller om en person redan erkänt och accepterat en så kallad åtalsunderlåtelse (21 kap. 4 a § RB). I dessa fall behöver inte förundersökningen läggas ner, men förundersökningsledaren får göra det om den vill. Min bedömningDet avgörande för om en förundersökning läggs ner är om det finns en misstanke om brott och eventuellt en misstänkt person. Om en person fortfarande är misstänkt, bör faktumet att en avlyssning inte inneburit fler bevis mot personen inte spela någon roll. Min bedömning är därför att det finns liten möjlighet att en förundersökning läggs ner så länge en person fortfarande är skäligen misstänkt för ett brott.