Lagligt att lämna ut uppgifter om domar?

2019-06-30 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej!Jag har blivit tipsad om en sida som heter mrkoll.se där man kan gå in och se alla möjliga uppgifter om personer inkl belastningsregister. Men när jag sökte på mig själv så såg jag att jag hade en dom som gick att betala för att ladda ner och se, vilket jag gjorde då alla mina tidigare domar är gallrade sedan länge.Domen (grov stöld, 50h ungdomstjänst) var från 2010 då jag även bara var 16 år gammal.Är det lagligt att mrkoll.se fortfarande lämnar ut dessa uppgifter trots att det var 9 år sedan?
Jakob Hambert |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Hemsidan Mrkoll har uppgifterna med stöd av den så kallade offentlighetsprincipen. Offentlighetsprincipen är en lagstadgat rätt som innebär att allmänheten har rätt att ta del av allmänna handlingar. (2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen). Domar är ett exempel på allmänna handlingar, dessa kan alltså vem som helst få ut från domstolarna.Själva publiceringen av uppgifterna är tillåtet eftersom hemsidan Mrkoll har ett så kallat utgivningsbevis (enligt 1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen). Ett utgivningsbevis är ett slags intyg som exempelvis tidningar och hemsidor kan få om de uppfyller vissa krav, exempelvis kravet på ansvarig utgivare. Utgivningsbeviset innebär att personuppgiftsskyddet i dataskyddsförordningen (GDPR) inte gäller. Hemsidor och tidningar med utgivningsbevis kan därför publicera personuppgifter, som exempelvis domar, utan att detta strider mot GDPR. För en publicering ska vara otillåten krävs istället att de utgör ett av de så kallade yttrandefrihetsbrotten, exempelvis förtal. (5 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen).Utifrån hur lagen ser ut idag bör det sammanfattningsvis vara lagligt för mrkoll.se att lämna ut uppgifterna, förutsatt att de har ett utgivningsbevis.Hoppas du fick svar på din fråga.

Preskription vid arrendeförhållande

2019-06-23 i Arrende
FRÅGA |Hej,Jag har problem med ett företag som har hyrt mark av mig. I Jordabalk 8 kap. Särskilda bestämmelser 26 paragrafen står det:."Jordägare eller arrendator, som vill framställa fordringsanspråk på grund av arrendeförhållande, skall väcka talan därom inom två år från det arrendatorn avträdde arrendestället"Men hur räknas preskriptionstiden på 2 år?1. Betyder preskriptionstid på 2 år, att man har 2 år på sig att skicka fakturan på hyran innan rätten att fakturera hyran preskriberas och den ej längre går att fakturera?2. Eller är det så att om man låter bli att betala en faktura gällande hyra/arrende under 2 år, då kan företaget som får fakturan slippa att betala eftersom den då blir preskriberad?Detta har jag ej kunnat utläsa i vare sig Jordabalken eller Preskriptionslagen. Enligt Preskriptionslagen, 2 paragrafen är preskriptionstiden i vanliga fall 10 år när det gäller ärenden mellan företag. Denna fråga är ju väldigt intressant ifall det är som så att det är alternativ 2 som gäller.Det skulle ju betyda att om man hyr/arrenderar mark för större belopp och sedan vägrar betala och skjuter en eventuell tvist framför sig i 2 år så slipper man att betala.
Jakob Hambert |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.PreskriptionstidEn preskriptionstid innebär att en person som har ett betalningskrav gentemot en annan person förlorar sin rätt att kunna få betalt när preskriptionstiden gått ut, om inte preskriptionen avbryts innan tiden gått ut. I Sverige finns en generell preskriptionstid på 10 år som kan tillämpas på de flesta betalningskrav. (2 § preskriptionslagen). I vanliga fall kan en preskriptionstid avbrytas genom att den som har kravet skickar en påminnelse till den som ska betala. (5 § preskriptionslagen). Då börjar en ny preskriptionstid löpa från tiden för påminnelsen. Preskriptionstid vid arrendeförhållandeNär det gäller betalningskrav på grund av ett arrendeförhållande är dock situationen annorlunda genom 8 kap. 26 § jordabalken (JB). Bestämmelsen tillämpas endast när arrendatorn avträtt arrendestället. Under arrendetiden tillämpas istället de vanliga preskriptionsreglerna i preskriptionslagen. 8 kap. 26 § JB innebär dels att det finns en kortare preskriptionstid på två år efter att arrendatorn avträtt arrendestället, och dels att preskriptionstiden endast kan avbrytas genom att väcka talan om betalningskravet. I dessa fall räcker det alltså inte att skicka en påminnelse, utan för att avbryta den tvååriga preskriptionen krävs att betalningskravet exempelvis tas till domstol eller kronofogdemyndigheten. Sammanfattning8 kap. 26 § JB innebär att man vid ett arrendeförhållande har två år sig på att väcka talan om betalningskravet för att kunna få betalt från någon som avträtt arrendestället.Hoppas du fick svar på din fråga!

Preskriptionstid på garagehyra

2019-06-21 i Hyresavtal
FRÅGA |Min Brf har missat att fakturera mig för min garageplats under 4 år. Vid starten av hyresperioden frågade jag efter avgiften men de sa att den var inkluderad i avgiften för lägenheten. Jag släppte så saken. Nu har de upptäckt felet och vill fakturera mig. Nu påstår de att preskriptionstiden är 10 år. Jag har läst att den är två år för hyror. Vad gäller?
Jakob Hambert |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det finns en preskriptionstid för hyresfakturor på två år enligt 12 kap. 61 § jordbalken. Denna preskriptionstid gäller dock från att hyresgästen lämnat bostadslägenheten eller garaget. En tvåårig preskription blir därför endast aktuell om du inte haft garageplatsen under mer än två års tid. Om du fortfarande har garageplatsen, eller om det är mindre än två år sedan du blev av med den, blir alltså denna preskriptionstid inte tillämpbar. I sådana fall tillämpas istället som regel den generella preskriptionstiden på 10 år (2 § preskriptionslagen). Det finns även en kortare preskriptionstid på 3 år i preskriptionslagen, men denna tillämpas inte när uthyraren är en bostadsrättsförening och hyresgästen en medlem i föreningen.Hoppas du fick svar på din fråga!

Straff för en 16-åring misstänkt för bedrägeri

2019-05-13 i Påföljder
FRÅGA |Hej, det är så att jag är misstänkt för bedrägeri och summan ligger på 200kr! Det har hänt en gång! Vad kan hända? Kommer jag få något straff är jätte orolig då jag är 16år!
Jakob Hambert |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Straffet bör vara böterOm det kan bevisas att du gjort dig skyldig till bedrägeri på ett belopp på 200 kr kommer du på grund av det låga värdet dömas för ringa bedrägeri. (9 kap. 2 § brottsbalken). Eftersom det handlar om ett lågt belopp är det sannolika straffet ett lägre bötesbelopp. För att dömas till andra ungdomsstraff, som exempelvis ungdomstjänst eller ungdomsvård krävs att straffet antingen motsvarar ett högre bötesbelopp eller ett längre fängelsestraff. Det bör inte vara aktuellt i ditt fall.Storleken på böter För myndiga personer med låga inkomster kan ett vanligt straff för ett ringa bedrägeri vara 1500 kr. (30 dagsböter gånger 50 kr). Eftersom du är under 18 år kan dock bötesbeloppet sänkas med hänsyn till din unga ålder och för att du eventuellt saknar någon större inkomst. (27 kap. 7 § brottsbalken). Jag hittar liknande fall där bötesbelopp sänkts till 900 kr på grund av den dömdes låga ålder. Vad du exakt skulle kunna få betala i böter kan jag inte svara på. Det finns dock en möjlighet att domstolen kommer ta hänsyn till att du är under 18 år och därför sänka ett eventuellt bötesbelopp. Hoppas du fick svar på din fråga!

Skillnad på straff beroende på narkotika

2019-06-26 i Narkotikabrott
FRÅGA |Är det någon skillnad straffrättsmässigt om man visar positivt för cannabis jämfört med amfetamin och cannabis?
Jakob Hambert |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I bedömningen av straff för ett narkotikabrott tar domstolar bland annat hänsyn till vilken sorts narkotika som brottet avser. Amfetamin anses i regel vara en värre sort narkotika än cannabis och den som innehar en viss mängd amfetamin ska därför som utgångspunkt få ett hårdare straff än den som innehar samma mängd cannabis. När det dock gäller att testas positivt för narkotika i blodet, och alltså inte innehav, kan jag inte se att domstolar dömer positiva resultat för amfetamin och cannabis hårdare än positiva resultat för cannabis. Ett positivt resultat bevisar enbart att en person brukat narkotika en gång och brukar därför ge lagens mildaste bötesstraff, 30 dagsböter, oavsett om narkotikan är cannabis eller cannabis och amfetamin. Det bör därför inte bli någon skillnad straffmässigt om man visar positivt för cannabis jämfört med amfetamin och cannabis. Avslutningsvis vill jag poängtera att min bedömning bygger på hur domstolen bedömt i tidigare fall. Hur en domstol faktiskt skulle döma i ett konkret fall går aldrig att säga med säkerhet på förhand.Hoppas du fick svar på din fråga!

Förtal att sprida lögner om personer i en bok?

2019-06-21 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |En person har skrivit och publicerat en bok om sin hemkommun där det finns uppgifter där han om andra personer uppger osanningar och lögner . Är detta straffbart.?
Jakob Hambert |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Brottet förtalDet brott som ligger närmast beskrivningen i din fråga är förtal. (5 kap. 1 § brottsbalken). För att en handling ska utgöra förtal krävs att någon utpekas som brottslig, klandervärd eller på annat sätt beskrivs på ett sätt som typiskt sett innebär att personen utsätts för andras missaktning. För att det ska vara förtal räcker det alltså inte att uppgifterna om personerna är osanna. Det kan exempelvis krävas att personerna beskylls för att ha begått brott eller beskrivs leva på ett hemskt eller omoraliskt sätt utifrån samhällets generella uppfattning. Undantag från brottDet finns dock ett undantag som innebär att det kan vara tillåtet att lämna sådana uppgifter som egentligen utgör förtal. Undantaget kan bli aktuellt om uppgifterna var sanna, eller om det var rimligt att personen trodde att uppgifterna var sanna. Det krävs också att det var försvarligt att lämna uppgifterna. Att lämna klandervärda uppgifter om privatpersoner till allmänhet kan sällan vara försvarligt. Det finns sällan något försvarligt syfte att lämna uppgifter om privatperson. Om uppgifterna däremot rör offentliga personer, exempelvis politiker och därför har ett allmänintresse, eller om uppgifterna lämnas i ett annat godtagbart syfte, exempelvis i en anställningssituation, finns det större utrymme för att uppgiftslämnandet ska vara försvarligt. Bedömningen i ditt fallUtan närmare vetskap om vad det är för uppgifter som framgår i boken kan jag tyvärr inte göra någon mer exakt bedömning om handlingen utgör förtal. Det som blir avgörande är dock vad det är för uppgifter, om personen som skrev boken hade skäl att tro att uppgifterna var sanna och om det kan anses försvarligt att lämna uppgifterna, främst beroende på vilka personerna som utpekas är. Hoppas du fick svar på din fråga!

När är mitt belastningsregister rensat från tidigare brott?

2019-05-13 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag har haft det struligt de senaste 2-3 åren med domar på misshandel normalgraden, olaga hot, två fall av ringa narkotika innehav och eget bruk och senaste domen endast ringa narkotika innehav december 2018 vars följder varit skadestånd, böter samt samhällstjänst utspritt över tid. Redan sedan första domen sa advokaten att det är 5 års preskriptionstid och för varje ny dom så finns de gamla kvar och det blir 5 år från och med det datumet den senaste domen utfärdades. Men hörsägen säger att det är olika preskriptionstid på brott samt graden, så googlade själv och såg att det är 2 års preskriptionstid på ringa brott som kan ge fängelse i högst ett år t.ex olovlig körning eller ringa narkotikabrott och 5 år för brott som kan ge fängelse i högst två år t.ex stöld eller misshandel över ringa. Min fråga lyder: Hur är preskriptionstiden på mina domar och när är mitt register rensat ungefär?
Jakob Hambert |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.PreskriptionstidDet du troligtvis tittade på var reglerna om preskriptionstid i 35 kap. brottsbalken. Med preskriptionstid menas inte hur länge ett brott finns i ens register, utan istället om hur lång tid en åklagare har på sig att väcka åtal från det att brottet skedde. Det stämmer att preskriptionstiden för brott som ger under ett år i fängelse är två år, efter detta bortfaller alltså åklagarens möjlighet att väcka åtal.BelastningsregistretJag uppfattar snarare din fråga som att du undrar hur länge de brott du är dömd för finns i ditt belastningsregister. Det avgörande är vilken påföljd, alltså vilket straff, du fick för brotten. De brott som innebar att du fick betala böter finns kvar i ditt belastningsregister 5 år efter domen. De brott som innebar att du fick samhällstjänst finns kvar i belastningsregistret 10 år efter domen, eftersom samhällstjänst kombineras med villkorlig dom eller skyddstillsyn. Var du dock under 18 år vid brottet som gav dig samhällstjänst finns uppgiften kvar i 5 år efter domen. (Se 17 § i lag om belastningsregister). Hoppas du fick svar på din fråga!

Gåva och förskott på arv

2019-05-13 i Förskott på arv
FRÅGA |Jag är änka och har 2 gemensamma barn med min avlidna man. Inga särkullbarn. Jag äger två fastigheter. Kan jag idag ge bort i gåva en av mina fastigheter till enbart ett av våra barn. Kan man i så fall även skriva att gåvan ej ska vara förskott på arv?
Jakob Hambert |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Gåvor räknas inte som förskott på arv om detta skrivs särskiltInom arvsrätten anses föräldrars gåvor till barn i regel vara förskott på arv. (6 kap. 1 § ÄB). Det innebär att det barn som inte fick gåvan ska kompenseras för motsvarande värde vid arvskiftet. Detta gäller dock inte om föräldern förtydligar att gåvan till barnet inte ska ses som ett förskott på arv, exempelvis i ett gåvobrev. Finns en regel som skyddar mot gåvor som är att jämställa med testamenteDet finns dock även en regel som innebär att vissa typer av gåvor jämställs med ett testamente när dessa fyller samma syfte som ett testamente (7 kap. 4 § ÄB). Regeln omfattar exempelvis gåvor som sker precis innan föräldern kommer att avlida eller gåvor där föräldern fortsätter att utnyttja egendomen som givits bort fram till att föräldern avlider. Sådana gåvor ska behandlas som ett testamente, vilket innebär att det barn som inte fick gåvan har rätt att bli kompenserad om barnet inte får ut hela sin laglott på grund av gåvan. (7 kap. 1 § ÄB). Laglotten är hälften av vad barnet skulle fått av förälderns egendom om ett testamente inte funnits. Eftersom du har två barn är deras respektive laglott 25%. Sammanfattning Vill du inte att ditt första barn ska bli kompenserad för den fastighet du ger bort till ditt andra barn behöver du förtydliga att gåvan inte ska vara ett förskott på arv. Gåvan kan dock jämställas med ett testamente, om du exempelvis fortsätter att utnyttja fastigheten efter att den givits bort. Får inte ditt andra barn ut hela sin laglott på grund av gåvan ska barnet i så fall kompenseras upp till laglotten. Hoppas du fick svar på din fråga!