Vad menas med ” annan uppgift” i bestämmelsen olaga integritetsintrång ?

2019-02-06 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Jag håller på att jobba med ett arbete om det nya brottet "olaga integritetsintrång". Jag ska framförallt undersöka den första meningen i brottsbalken kap 4 §6c, som lyder;"Den som gör intrång i någon annans privatliv genom att sprida1. bild på eller annan uppgift om någons sexualliv," Min fråga är då vad annan uppgift innebär?
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Den aktuella bestämmelsen finns, precis som du skriver i 4 kap. 6 c § brottsbalken. Paragrafen infördes genom prop. 2016/17:222 och trädde i kraft i januari 2018. Straffansvar enligt bestämmelsen föreskrivs för den som gör intrång i någon annans privatliv genom att sprida vissa bilder och andra uppgifter, om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör. Med bilder avses en eller flera stillbilder eller rörliga bilder, oavsett vilken teknik som används. Det kan exempelvis vara bilder på sexuella handlingar, 4 kap. 6 c § p. 1 brottsbalken. Med annan uppgift avses en eller flera uppgifter som kan förmedlas och spridas på annat sätt än genom bilder, exempelvis genom text eller ljud. Det kan exempelvis avse detaljerade uppgifter om någons sexuella preferenser, sexuella kontakter eller andra känsliga uppgifter hänförliga till någon sexualitet eller sexualliv. Det ska vidare vara fråga om privata uppgifter, det vill säga uppgifter som hör till någon annans privata sfär. Som utgångspunkt förutsätts för straffansvar att det är fråga om sanna och korrekta uppgifter som den enskilde har ett berättigat intresse att själv avgöra om – och i så fall till vem – de ska tillgängliggöras. Att uppgifterna som sprids, har ändrats eller på annat sätt manipulerats, utesluter dock inte att det innefattar en uppgift som kan innebära intrång i privatlivet att sprida. Punkterna 1-3 i bestämmelsen avses såväl bilder som andra uppgifter som sprids på ett sätt att straffansvar för olaga integritetsintrång aktualiseras, medan p. 4 och 5 endast avser bilder. Om de olika fallen kan du, läsa vidare om i propositionen här, se särskilt sida 34-38 och sida 95. Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till med ditt arbete!Med vänliga hälsningar,

Den nya sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet​

2019-01-30 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Hei! Jeg studerer jus i Norge og lurer på om dere vet om noen gode kilder som forklarer den nye voldtektsbestemmelsen og frivillighetskravet denne innførte i Sverige. Hvilke bøker og artikler er oppdatert på endringene i 6 kap. og har det kommer noen nye dommer som tar i bruk bestemmelsen?
Paula Reich Zackrisson | Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! 1 juli 2018 trädde den nya sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet i kraft. I 6 kap. 1 § Brottsbalken(BrB) finns bestämmelsen om våldtäkt. Arbetet till bestämmelsen behandlades i Regeringens förslag till lag, proposition "En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet". Läs den här. Där går det att läsa motivera bakom införandet. Här kan du även läsa Justitieutskottets betänkande. Grunden för den nya bestämmelsen är att gränsen mellan en straffri och en straffbar gärning går vid om deltagandet i den sexuella handlingen är frivillig eller inte. Det krävs inte längre att gärningspersonen har använts sig av hot eller våld, eller utnyttjat offrets särskilda utsatta situation för att handlingen ska vara straffbar som våldtäkt. Frivillighet föreligger normalt inte om offert överrumplas med den sexuella handlingen, exempelvis vid en läkarundersökning. Det avgörande är om personen har haft möjlighet att fritt ta ställning till om hon eller han ska delta i den sexuella handlingen. Vid bedömning av om ett deltagande är frivilligt eller inte ska det särskilt beaktas om frivillighet har kommit till uttryck genom ord eller handling eller på något annat sätt. Utgångspunkten är att den som deltar frivilligt i en sexuell handling ger uttryck för sin vilja att delta på något sätt, och avsaknaden av sådana uttryck får förstås som att deltagandet inte är frivilligt. Utöver ord och uttryck, kan kroppsspråk eller minspel få betydelse vid bedömningen. Det har även införts oaktsam våldtäkt, 6 kap. 1 a § BrB. Sedan lagen trädde i kraft, har det kommit flera mål där personer dömds för oaktsam våldtäkt och våldtäkt enligt den nuvarande lydelsen. Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till med studierna! Med vänliga hälsningar,

Är bilen jag köpt för min enskilda egendom, också min enskilda egendom?

2019-01-16 i Bodelning
FRÅGA |efter skilsmässa är det dags för bodelning . Vi har äktenskapsförord om mitt sparkonto. Detta är mitt,men hur förhåller det sig med med tex en bil som jag har köpt med pengar från denna sparkonto ? Är jag tvungen att lösa ut exmannen med halva summan av bilens värde ? tack på förhand för svar,med vänligt hälsning
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Som jag tolkar din fråga, så är ditt sparkonto enskild egendom enligt äktenskapsförord. Jag kommer vid besvarandet av din fråga redogöra allmänt för vad som gäller enskild egendom enligt äktenskapsförord, eftersom det inte framgår vad ert äktenskapsförord närmare reglerar men hoppas det ger svar på din fråga. Frågor om enskild egendom regleras av bestämmelserna i Äktenskapsbalken (ÄktB).Enskilt egendom enligt äktenskapsförordHuvudregel är att all egendom är giftorättsgods, i den mån den inte är enskild egendom, se 7 kap 1 § ÄktB. I 7 kap 2 § ÄktB regleras på vilka sätt egendom kan göras till enskild, såsom genom äktenskapsförord. För att ett äktenskapsförord ska vara giltig krävs att de formella kraven är uppfylla. Äktenskapsförordet ska upprättas skriftligen, undertecknas av båda makarna och även registreras hos skatteverket för att vara giltigt, 7 kap 3 § 2 stycket ÄktB. Jag kommer vid besvarandet av din fråga att utgå från att ert äktenskapsförord är giltigt.Vid upprättandet av äktenskapsförord är det viktigt att tänka på att det finns ett krav på att formulera sig tydligt och klart avseende egendom som ska utgöra enskild egendom, för att undvika eventuella tvister och oklarheter om vad som utgör enskild egendom. Till ett äktenskapsförord kan exempelvis föreskrivas att all egendom som du nu äger och som du framledes under äktenskapet kommer att förvärvar på ett visst sätt ska vara enskild egendom. Äktenskapsförordet kan även innehålla en uttrycklig föreskrift om att avkastning och det som trätt istället för den enskilda egendomen ska vara enskild. Lagens presumtionsregler om avkastning och surrogat vad gäller enskild egendom, tillämpas endast vid eventuella oklarheter vid tolkningen eller om det inte föreskrivits något i äktenskapsförordet, se, 7 kap 2 § 2 stycket. ÄktB. Surrogat och avkastning av enskild egendom Om det inte inte framgår av ert äktenskapsförord vad som gäller för egendom som trätt istället för den ursprungliga enskilda egendomen, finns en presumtionsregel som innebär att den egendomen också enskild egendom. Det innebär alltså att det du köpt (bilen) för din enskilda egendom ( pengar på ditt sparkonto) alltså kommer att anses som "surrogat". Detta gäller under förutsättning att äktenskapsförordet inte föreskriver något annat, 7 kap 2 § p 6 . ÄktB. Vad gäller avkastning av enskild egendom, gäller dock det motsatta. Avkastning är alltså giftorättsgods, om inte annat föreskrivits. SammanfattningMin bedömning är utifrån uppgifterna i din fråga, är att ert äktenskapsförord omfattar ditt sparkonto samt bilen du köpt för pengarna från kontot. Om det inte regleras i äktenskapsförordet eller vid eventuella oklarheter vad gäller tolkningen, gäller lagens presumtionregler för avkastning och surrogat av egendomen. Bestämmelsen i 7 kap 2 § ÄktB innebär att det som "trätt istället" för din enskilda egendom, också är enskild. Ditt sparkonto, bilen och annan enskilda egendom du har kommer därför att undantas från en bodelningen, 10 kap 1§ ÄktB.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Ska vi upprätta ett inbördes testamente?

2019-01-13 i Testamente
FRÅGA |Hej!Gift med två gemensamma barn. Inga särkullbarn. Min far tycker att vi ska skriva ett inbördes testamente. Varför ska vi göra/inte göra det? Hur gör man det?
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB).Jag kommer först att redogöra för allmänt vad som händer med egendomen vid ena makens bortgång för att sedan redogöra för hur du eller ni kan försäkra den efterlevande makes ställning i kvarlåtenskapen.Vad händer med egendomen vid första makens död?När ett äktenskap upplöses, genom ena makens död ska en bodelning ske innan arvskifte förrättas, se 9 kap. 1 § Äktenskapsbalk (ÄktB) och 23 kap 1§ Ärvdabalk (ÄB). Detta innebär att giftorätten kommer realiseras, som vanligtvis ger den efterlevande maken rätt att överta hälften av makarnas tillgångar på grund av sin giftorätt, 11 kap 3 § ÄktB.I en bodelning ingår makarnas giftorättsgods, 10 kap 1 § ÄktB, som är all den egendom som inte gjorts till enskild egendom, exempelvis genom testamente eller äktenskapsförord, se 7 kap 1-2 § ÄktB. Makarnas samlade giftorättsgods läggs sedan samman och delas på hälften. 11 kap. 3 § ÄktB. Hälften av egendomen tillfaller då efterlevande make på grund av giftorätt och den andra hälften ingår i kvarlåtenskapen efter den avlidne.Fördelning av den avlidnes kvarlåtenskapKvarlåtenskapen kan därefter fördelas på två sätt, genom arv och genom testamente. Förekomsten av ett eventuellt upprättat testamente kan därför påverka fördelningen av arvet. Finns dock inget testamente kommer arvet att fördelas i enlighet med den legala arvsordningen, 2 kap ÄB. Bröstarvingar, tillhör första arvsklassen och är dom som i första hand ärver er till lika stora delar var, 2 kap. 1 § ÄB. Huvudregel är att bröstarvingar ärver i samband med arvlåtarens bortgång. Om ni dock är gifta vid tidpunkten för den först avlidna makens bortgång är huvudregel att den efterlevande maken ärver före gemensamma barn. Den efterlevande ärver alltså hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, med vilken den efterlevande kan förfoga över egendomen på alla sätt, förutom att testamentera bort den. Detta framgår av 3 kap. 1 § ÄB . Era gemensamma barn har sedan rätt till efterarv som inträder först vid andra makens bortgång, 3 kap. 2 § ÄB.Fördelning av kvarlåtenskapen genom testamenteMakar har alltså arvsrätt efter varandra enligt bestämmelserna ovan, men ärver då egendomen med fri förfoganderätt .En möjlighet, för de fall ni vill försäkra efterlevandes makes ställning i kvarlåtenskapen ytterligare, är att upprätta ett testamente. Genom testamente kan ni eller du till viss del bestämma hur kvarlåtenskapens ska fördelas.Bröstarvingar har dock alltid rätt att få ut sin laglott, vilket utgör hälften av arvslotten, se 7 kap. 1 § ÄB. Arvslotten utgör värdet av halva kvarlåtenskapen. Den andra hälften av kvarlåtenskapen kallas den disponibla kvoten och är den del som ni genom testamenteras kan förfoga över. Laglott är dock en värdemässig rätt till viss del av kvarlåtenskapen, bröstarvingarna kan därför inte begära att få viss bestämd egendom, såsom lägenheten. För de fall ett eventuellt testamente skulle inskränka laglotten, måste varje bröstarvinge påkalla jämkning för att få ut sin laglott, se 7 kap. 3 § ÄB.Genom testamente kan ni alltså bestämma hur kvarlåtenskapens ska fördelas efter er, efter era specifika önskemål. Den främsta fördelen med att upprätta ett inbördes testamente är att det kan minimera risken för missförstånd och tvister bland dödsbodelägare. Hur upprättas ett testamente? Vid upprättande av ett testamente är det viktigt att tänka de formkrav som måste vara uppfylla för att testamentet vara giltigt. Enligt 10 kap. 1 § ÄB framgår det hur ett ordinärt testamente upprättas, det vill säga skriftligt upprättad med två vittnen närvarande. Av lagtexten stadgas att testator i vittnenas samtidiga närvaro ska underskriva testamentet eller bekräfta att det är hon eller han som skrivit under testamentet, att vittnena ska bestyrka handlingen med sina namn samt ha kännedom om att det är ett testamente som de bevittnar. Dessa formkrav måste vara uppfyllda för att testamentet ska vara giltigt, se 13 kap. 1 § ÄB.Jag skulle dock rekommendera er att vända er till en verksam jurist för att få hjälp med att upprätta ett testamente i enlighet med era önskemål. Vill ni ha hjälp med att upprätta ett testamente kan ni vända er till vår avtalstjänst som ni hittar här.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Rättegångsfullmakt

2019-02-01 i Alla Frågor
FRÅGA |var hittar jag blankett för ombud när man ska överklaga till hovrätten?
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser om rättegångsombud finns i rättegångsbalken (RB). För att ombudet ska kunna föra talan i rättegång, måste det i överklagandet finnas med en rättegångsfullmakt, om inte en eventuell tidigare ingiven fullmakt gäller även rättegång i hovrätten. Det beror alltså på hur fullmakten är formulerad. En fullmakt kan vara såväl skriftlig som muntlig inför rätten, jag rekommenderar dock att ni upprättar en skriftlig fullmakt, se 12 kap. 9 § RB. En skriftlig fullmakt ska som huvudregel vara egenhändigt undertecknad av den som utfärdat fullmakten och gäller i alla instanser om inte annat särskilt anges. Fullmakten behöver inte vara bevittnad. Däremot måste en skriftlig fullmakt kunna visas upp i original första gången ombudet för talan i målet, 12 kap. 9 § RBFullmakten ska vidare innehålla ombudets namn och ska avse visst mål eller rättegång i allmänhet 12 kap. 12 § RB. Vanligtvis har ombuden egna blanketter att fylla i, det finns alltså inga särskilda blanketter för rättegångsfullmakter. Du kan därför skriva en fullmakt själv eller höra med ditt ombud. En fullmakt som inte utfärdas såsom sägs i 12 kap. 12 § RB, ska rätten förelägga parter att avhjälpa felet, 12 kap. 16 § RB. Exempelvis kan en fullmakt utfärdas enligt följande. Ombudets kontaktuppgifter bör även lämnas. FULLMAKT Härmed befullmäktigas person x och person y eller den någon av dem sätter i sitt ställe, att anhängiggöra, utföra och bevaka min/vår talan, i samtliga instanser mot ____ eller den annars saken kan anses röra, angående _____. ""Denna fullmakt medför den behörigheten som enligt lag tillkommer rättegångsombud i krav av given rättegångsfullmakt.Ort och datum: ________________ Namnteckning: ________________Namnförtydligande: _____________I slutet av domen du vill överklaga, bör det framgå "Hur man överklagar" och vad ett överklagande ska innehålla. Fullmakten ska i regel bifogad i original. Du kan alltid ta kontakt med aktuella domstolen för mer information.Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Med vänliga hälsningar,

Är det skillnad på dom och beslut?

2019-01-22 i Alla Frågor
FRÅGA |Är det skillnad på dom och beslut?
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Frågan om rättens avgörande ska ha formen av dom eller ska ske i formen som beslut framgår bland annat av 17 kap. 1 § Rättegångsbalken (RB). De olika avgörandena skiljs åt utifrån sitt sakliga innehåll. Dom är avgörande av själva saken, det vill säga slutlig prövning av rättsförhållande som tvisten avser, exempelvis om skadeståndsskyldighet föreligger. Annat avgörande än i sak, betecknas beslut. Ett slutligt beslut, innebär att domstolen skiljer sig från målet utan att göra någon prövning av saken. Detta framgår av sista meningen i samma paragraf som ovan. Det kan vara exempelvis när domstolen avskriver ett mål, avvisar talan på någon grund, exempelvis rättegångshinder, eller när Hovrätten eller Högsta domstolen inte meddelar prövningstillstånd. Rättegångshinder är omständigheter som hindrar en domstols att handlägga ett mål. När parter träffar en förlikning och rätten stadsfester denna blir rättens avgörande en dom, se 17 kap. 6 § Det är alltså en dom utan materiell prövning. I förvaltningsprocesslagen (FPL) framgår det att rättens avgörande av saken betecknas som dom, 30 § FPL och 10 § Förordning om mål i allmän förvaltningsdomstol. Annat avgöranden av mål än i sak, betecknas beslut, 28 § FPL. Det kan exempelvis vara inhibition (beslut som annars gäller omedelbart ska avvaktas med att utföras) och övriga interimistiska beslut. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Tillsvidareanställning LAS

2019-01-13 i Alla Frågor
FRÅGA |Arbetsgivaren vägrar skriva på tillsvidareanställning enligt LAS, hur går man vidare?
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I Lag om anställningsskydd (LAS) finns bestämmelser om olika anställningsformer och vilka rättigheter och skyldigheter som gäller både för arbetstagare och arbetsgivare i samband med anställningen. Det framgår inte av din fråga, om det gäller en ny eller befintligt anställning hos arbetsgivaren. Jag kommer därför att redogöra för vad som gäller i olika situationer. Arbetsgivare har enligt huvudregel en fri anställningsrätt, vilket innebär att arbetsgivaren själv bestämmer vem som ska anställas. Undantag från den fria anställningsrätten finns dock bland annat i Diskrimineringslagen (DiskL). LAS bygger på en presumtion om att en anställning gäller tills vidare, även om tidsbegränsade avtal är möjliga att ingå, 4 § LAS.Senast en månad efter att arbetstagaren börjat arbeta skall arbetsgivaren lämna skriftlig information till arbetstagaren om villkor som är av väsentlig betydelse. Bland annat ska det framgå om anställningen gäller tills vidare, för begränsad tid eller om det är en provanställning. Bestämmelsen innebär dock inte att muntliga överenskommelser är ogiltiga. Men en skriftlig handling har ofta betydelse ur bevishänseende. Underlåter arbetsgivaren att lämna information kan det även få betydelse för avtalsinnehållets innebörd, 6 c § LAS. De finns fem typer av tidsbegränsade anställningar, 5 § LAS Allmän visstidsanställning (Alva) är en form av tidsbegränsad anställning som ger arbetsgivare rätt att anställa arbetstagare utan att behöva ange skäl för att tidsbegränsningen 5 § LAS. Karaktäristiskt för en tidsbegränsad anställning är att anställningen upphör utan uppsägningstid och vid anställningens utgång, om inte något annat har avtalats, 4 § 2 stycket LAS. För att skyddas från en arbetsgivares missbruk av anställningsformen kan en arbetstagare inte vara visstidsanställd under obegränsad tid, utan anställningen går automatisk över till en tillsvidareanställningen om arbetstagare varit visstidsanställd mer än 2 år under en 5 års period eller om arbetstagare haft flera tidsbegränsade anställningar hos samma arbetsgivare och dessa följt varandra med högst 6 månaders uppehåll emellan anställningarna, 5 a § LAS. Har anställningen övergått till en tillsvidare anställningen kan anställningen enbart upphöra om det finns saklig grund och efter minst en månad uppsägningstid, 7 § LAS. Anställningen övergår automatisk när tidsgränsen överskridits, oavsett om vad arbetsgivaren påstår. Provanställning är en viss typ av tidsbegränsad anställning som skiljer sig från andra tidsbegränsade anställningar eftersom provanställningen enligt huvudregel kan avslutas av både arbetstagare och arbetsgivaren när som helst under anställningstiden, utan uppsägningstid och utan att behöva ange några skäl för avbrytandet, 6 § 3 stycket LAS. En provanställd saknar därför i regel anställningsskydd. Någon rättslig prövning av arbetsgivarens skäl för att inte låta en provanställning övergå i en tillsvidareanställning kan inte ske enligt 6 § LAS. Uppstår det en tvist om anställningen övergått till en tillsvidare anställning, kan arbetstagaren yrka att domstolen ska fastställa att anställningen övergått i en tillsvidareanställning. För brott mot LAS, kan arbetstagaren kräva lön under uppsägningstiden samt skadestånd. Om du är fackligt ansluten, rekommenderar jag dig att kontakta din fackförening som förhoppningsvis kan hjälpa vid vidare!Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad innebär "strikt enskild egendom" ?

2018-12-11 i Alla Frågor
FRÅGA |Vad innebär "strikt enskild egendom"?Finns det annan typ av "enskild" egendom?
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Frågor om enskild egendom regleras av bestämmelserna i Äktenskapsbalken (ÄktB).Enskild egendom Huvudregel är att all egendom är giftorättsgods, i den mån den inte är enskild egendom, se 7 kap 1 § ÄktB. I 7 kap 2 § ÄktB regleras på vilka sätt egendom kan göras till enskild. För att egendom ska vara enskild egendom krävs det att makarna själva upprättar ett äktenskapsförord eller på grund av tredjemans villkor, såsom gåva eller testamente. Det innebär att egendom antingen är enskild egendom till följd av bestämmelsen eller giftorättsgods. Hur en egendom har gjorts till enskild egendom, kan dock innebära en vissa skillnader. Egendom kan bland annat vara enskild till följd av äktenskapsförord, 7 kap. 2 § p1 ÄktB. Av 7 kap. 3 § ÄktB framgår det att det är möjligt att bestämma att egendom som tillhör eller tillfaller någon av makarna ska vara dennes enskilda egendom, med främsta rättsverkan att egendomen inte ska ingå i en eventuell framtida bodelning, 7 kap. 3 § ÄktB och 10 kap 1 § ÄktB. Makar som gjort egendom till enskild enligt äktenskapsförord, kan genom ett nytt förord bestämma att egendomen ska vara giftorättsgods. Här omfattas dock inte sådan egendom som är ena makens enskilda egendom till följd av en tredjemansföreskrift – exempelvis genom testamente, se 7 kap. 2 § punkt 2-4. Det innebär således att det inte är möjligt att göra sådan "typ" av enskilda egendom till giftorättsgods genom att upprätta ett äktenskapsförord. Därför kan möjligtvis sådan "typ" av enskild egendom uppfattas som mer "strikt", än enskild egendom till följd av äktenskapsförord.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,