Kan jag testamentera så att mina barnbarn ärver mig?

2019-05-20 i Testamente
FRÅGA |Har två vuxna barn och två barnbarn. Kan man skriva testamente att även barnbarnen ärver mig? Jag är änka efter barnens far.
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB).Kvarlåtenskapen efter dig fördelas på två sätt, genom arv och genom testamente. Finns inget testamente kommer alltså arvet att fördelas i enlighet med den legala arvsordningen, 2 kap. ÄB.Fördelning av kvarlåtenskapen genom testamenteDet är alltså möjligt att genom testamente bestämma hur till viss del, hur kvarlåtenskapen ska fördelas. Dina barns arvsrätt kan alltså begränsas genom ett eventuellt testamente. Den andra hälften av din kvarlåtenskapen kallas den disponibla kvoten och är den del som du (arvlåtaren), genom testamente kan förfoga över. För de fall ett eventuellt testamente skulle inskränka laglotten, måste varje bröstarvinge påkalla jämkning för att få ut sin laglott, se 7 kap. 3 § ÄB.För att testamentet ska vara giltigt, måste dock vissa formkrav vara uppfyllda. Av 10 kap. 1 § ÄB framgår det hur ett ordinärt testamente upprättas, det vill säga skriftligt upprättad med två vittnen. Av lagtexten stadgas att testator i vittnenas samtidiga närvaro ska underskriva testamentet eller bekräfta att det är hon eller han som skrivit under testamentet, att vittnena ska bestyrka handlingen med sina namn samt ha kännedom om att det är ett testamente som de bevittnar. Dessa formkrav måste vara uppfyllda för att testamentet ska vara giltigt, se 13 kap. 1 § ÄB.Om testamentet dock inte anses giltigt, så kommer arvet istället att fördelas enligt den legala arvsordningen. Det innebär alltså att kvarlåtenskapen kommer att fördelas lika mellan bröstarvingarna, 2 kap 1 § ÄB.Jag skulle rekommendera dig att vända dig till en verksam jurist för att få hjälp med att upprätta ett eventuellt testamente i enlighet med dina önskemål. Vill du ha hjälp med att upprätta ett testamente kan du vända dig till vår avtalstjänst som du hittar här.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Har bröstarvingarna arvsrätt, även om all kvarlåtenskap testamenteras bort?

2019-04-26 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej Lawline ! Har svarar man på detta scenario. En man på 70 år har 3 barn. Samtliga barn hatar honom och han hatarbarnen. Barnen hatar varandra också. Ingen pratar med den andra. Mannen på 70 årvill inte att barnen ska få ett öre av honom, så han skriver ett testamente där hanskriver att grannen RolleBagare ska få ärva samtliga 5 miljoner som han har på kontot.Mannen dör plötsligt i en hjärtinfarkt. Blir detta Testamente gilltigt? Hur fördelasdessa 5 miljonerna enligt de som står i lag?
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB).Fördelning av den avlidnes kvarlåtenskapKvarlåtenskapen efter den avlidne kan fördelas på två sätt, genom arv och genom testamente. Förekomsten av ett eventuellt upprättat testamente kan därför påverka fördelningen av arvet. Finns dock inget testamente kommer arvet att fördelas i enlighet med den legala arvsordningen, 2 kap. ÄB.Bröstarvingars arvsrättI svensk rätt är det inte möjligt att göra sina barn helt arvlösa. Bröstarvingarna, det vill säga barn till den avlidne tillhör första arvsklassen och är de som i första hand ärver den avlidne till lika stora delar som andra bröstarvingar, av kvarlåtenskapen, 2 kap. 1 § ÄB. Bröstarvingar har alltid rätt att få ut minst sin laglott som utgör hälften av arvslotten, 7 kap 1 § Ärvdabalken (ÄB). Arvslotten utgör värdet av halva kvarlåtenskapen från den avlidne. Huvudregel är att man ärver i samband med arvlåtarens bortgång.Barn till den avlidne har alltså alltid rätt att minst få ut sin laglott, även om barnen och arvlåtaren ogillar/ ogillat varandra eller inte har haft någon kontakt, 2 kap. 1 § ÄB.Det förstärkta laglottskyddetEftersom bröstarvingar enligt lag rätt att alltid minst få ut sin laglott, se 7 kap 1 § ÄB, innebär det att föräldrar inte kan göra sina barn helt arvlösa genom att testamentera bort hela kvarlåtenskapen eller exempelvis göra sig av med sin egendom genom gåvor. Fördelning av kvarlåtenskapen genom testamenteDet är dock möjligt att genom testamente bestämma hur till viss del, hur kvarlåtenskapen ska fördelas. Bröstarvingars arvsrätt kan alltså begränsas genom ett eventuellt testamente. Den andra hälften av kvarlåtenskapen kallas den disponibla kvoten och är den del som arvlåtaren, genom testamente kan förfoga över. För de fall ett eventuellt testamente skulle inskränka laglotten, måste varje bröstarvinge påkalla jämkning för att få ut sin laglott, se 7 kap. 3 § ÄB.Är testamente giltigt? Enligt 10 kap. 1 § ÄB framgår det hur ett ordinärt testamente upprättas, det vill säga skriftligt upprättad med två vittnen. Av lagtexten stadgas att testator i vittnenas samtidiga närvaro ska underskriva testamentet eller bekräfta att det är hon eller han som skrivit under testamentet, att vittnena ska bestyrka handlingen med sina namn samt ha kännedom om att det är ett testamente som de bevittnar. Det är dock upp till testator själv att bestämma om vittnena ska få kännedom om testamentets innehåll eller inte. Dessa formkrav måste vara uppfyllda för att testamentet ska vara giltigt, se 13 kap. 1 § ÄB. Det framgår inte av uppgifterna i din fråga, om förutsättningarna är uppfyllda eller inte. Men om testamentet uppfyller formkraven och alltså är giltigt, innebär det att testamentet inskränker bröstarvingarnas arvslott. Laglotten faller dock inte ut automatisk när det finns ett testamente som inskränker laglotten. För de fall ett eventuellt testamente skulle inskränka laglotten, måste varje bröstarvinge påkalla jämkning för att få ut sin laglott, se 7 kap. 3 § ÄB. Laglotten är även individuell för varje bröstarvinge och begäran om jämkning ska framställas senast 6 månader från delgivningen av testamentet, 7 kap 3 § 3 st ÄB. Om en bröstarvinge inte kräver jämkning av testamentet gäller dock testamentet.Om testamentet dock inte anses giltigt, så kommer arvet istället att fördelas enligt den legala arvsordningen. Det innebär alltså att kvarlåtenskapen kommer att fördelas lika mellan bröstarvingarna, 2 kap 1 § ÄB. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Fördelning av tillgångar i dödsboet

2019-04-23 i Alla Frågor
FRÅGA |Om en person bor i orubbat bo , och plötsligt säljer lägenheten , med bra vinst , för att flytta ihop med sin nya man , Gäller då det "orubbade boet " fortfarande , eller kan jag få ut min arvslott ??
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB).Allmänt om avveckling av ett dödsbo och sammanlevnad i oskiftat boDet är först när bouppteckningen har registrerats och dödsboet skulder har betalats som arvskifte kan genomföras, 23 kap 2 § ÄB.Det finns ingen tidsgräns för hur länge ett dödsbo kan vara oskiftat och det finns heller inga civilrättsliga regler som anger att dödsbo måste skiftas, 24 kap ÄB. Dödsbodelägarna kan alltså komma överens om att sammanleva i ett oskiftat bo, såväl muntliga som skriftliga avtal är giltiga. Jag kommer i mitt svar utgå från att du är dödsbodelägare. Varje dödsbodelägare kan säga upp avtalet om sammanlevnad i oskiftat bo och dödsboet ska då skiftas inom 3 månader, se 24 kap 3 §.Förvaltningen av dödsboet utövas av dödsbodelägarna gemensamt, vilket kräver att alla är överens om de förvaltningsåtgärder som vidtas, 18 kap 1 § ÄB. Skiftet kan också delas upp i delskifte, boets tillgångar måste därför inte skiftas vid ett och samma tillfälle. Om alla dödsbodelägare är överens, är det även möjligt att skifta ut en eller flera dödsbodelägare, medan övriga dödsbodelägare andelar kvarstår oskiftade,23 kap 1 § ÄB. Ett sådant skiftesavtal, där ena dödsbodelägaren skiftas ut kräver dock skriftlig form, se 23 kap 4 § ÄB. Det är även möjligt att skifta ut sitt egendom genom delskifte.Dödsbodelägare är inte heller bundna av lagens bestämmelser om arvslott, vilket innebär att ni, om ni är överens kan fördela tillgångarna mellan er som ni vill. Inte heller är dödsbodelägare bundna av de värden som den avlidnes tillgångar har värderats till i bouppteckningen, utan ni kan komma överens om andra värden exempelvis om tillgångarnas värde skulle förändras. Det finns heller inga rättsliga hinder mot att bortse från ett testamente om alla är överens om det. Det är även möjligt att en dödsbodelägare som vill ha ett visst föremål låter detta avräknas till ett så högt värde att de andra inte vill ha den.Är ni dock inte överens om hur tillgångarna i dödsboet ska fördelas framgår det av 23 kap 5 § ÄB att var och en av delägarna kan ansöka hos tingsrätten om förordnande av en skiftesman. Skiftesmannens uppgift är i första hand att försöka ena delägare om ett skifte. Skiftesmannen har både rätt och skyldighet att ta ställning till frågor som delägarna inte är överens om, exempelvis värdering av egendom, vilken egendom som ska ingå i skiftet, så kallad tvångs skifte. Skiftesmannen kan även ordna en oberoende värdering av viss egendom.Skulle en delägare inte vara nöjd med skiftesmannens beslut, finns möjlighet att klandra beslutet genom att väcka talan mot övriga delägare vid tingsrätt inom en månad från delgivningen av skiftet. Skiftesmannens ersättning betalas även av dödsboet, se 17 kap 8 § ÄktB och 23 kap 5 § ÄB.SammanfattningDu tillsammans med andra dödsbodelägare, kan om ni är överens fördela eller värdera egendomen er emellan som ni själva vill. Det är också möjligt om alla dödsbodelägare är överens, att lösa ut en dödsbodelägare ur boet (exempelvis dig) medan andra dödsbodelägare kvarstår i ett oskiftat bo. Är ni dock inte överens om hur egendomen ska fördelas kan du, och var och en av delägarna söka om förordnande av en skiftesman hos tingsrätten, som har till uppgift att fördela den egendom som finns i boet.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Gåva till barn - arvsrättsliga konsekvenser?

2019-04-23 i Förskott på arv
FRÅGA |Går det att geförskott på arv, gm att inteckna i mitt ägande ihuset, jag är hälftenägare. Min dotter är inte min mans...//vi har inga äktenskapsförord el enskilt ägande. Tre barn varav två är mina. //
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Som utgångspunkt finns det ingenting som hindrar att dig från att ge bort det du äger till din dotter. Gåvor kan dock få arvsrättsliga konsekvenser, eftersom gåvan kan ses som förskott på arv och därför kan komma att aktualisera bestämmelser i samband med din bortgång. Bestämmelserna finns i Ärvdabalken (ÄB) och innebär att en gåvas värde i vissa fall ska läggas till kvarlåtenskap vid beräkning av arvetAllmänt om förskott på arvBröstarvingarna, det vill säga barn till den avlidne tillhör första arvsklassen och är de som i första hand ärver den avlidne till lika stora delar som andra bröstarvingar, av kvarlåtenskapen, 2 kap. 1 § ÄB. Bestämmelserna i ärvdabalken utgår från att varje arvinge ska ärva lika mycket. Det finns därför en huvudregel när det gäller gåvor som arvlåtaren under sin livstid gett till sina barn i 6 kap 1 § ÄB . Bestämmelsen innebär att alla gåvor som en förälder har gett sitt barn under sin livstid ska ses (presumeras) utgöra förskott på arv, om inte annat föreskrivits vid gåvans givande eller om det med hänsyn till andra omständigheter måste antas varit avsett. Det innebär således att gåvans värde, ska avräknas från bröstarvinges arv.Gåvans värde ska beräknas vid tidpunkten för gåvans mottagande och inte vid arvlåtarens bortgång. Att gåvor ska avräknas från arvet gäller dock endast om du inte gett uttryck för att någon avräkning inte ska ske. Det kan även vara så att exempelvis samtliga bröstarvingar fått liknande gåvor, vilket talar för att en avräkning inte ska ske. Det finns dock två typer av överföringar som inte ska avräknas mot arvet, se 6 kap 2 § ÄB. Det gäller kostnader som en förälder lagt ner på sitt barns uppehälle och utbildning, om föräldern därmed endast fullgjort sin underhållsskyldighet. Inte heller ska sedvanliga gåvor, som inte står i missförhållande till givarens villkor, avräknas från en bröstarvinges arv. Fördelning av kvarlåtenskapen genom testamenteDet är dock möjligt att genom testamente bestämma hur till viss del, hur kvarlåtenskapens ska fördelas.Ditt biologiska barns arvsrätt kan alltså begränsas genom ett eventuellt testamente, exempelvis om du skulle testamentera till endast ett av dina barn. Hälften av din kvarlåtenskapen kallas den disponibla kvoten och är den del som du genom testamente kan förfoga över. För de fall ett eventuellt testamente skulle inskränka laglotten, måste varje bröstarvinge påkalla jämkning för att få ut sin laglott, se 7 kap. 3 § ÄB.Jag skulle rekommendera dig att vända dig till en verksam jurist för att få hjälp med att upprätta ett eventuellt testamente i enlighet med dina önskemål. Vill du ha hjälp med att upprätta ett testamente kan du vända dig till vår avtalstjänst som du hittar här.SammanfattningEftersom ärvdabalken utgår från att varje bröstarvinge ska ärva lika mycket, kommer varje gåva som en bröstarvinge erhållit under givarens livstid, anses utgöra förskott på arv och därmed avräknas från bröstarvinges arv. Det gäller dock under förutsättning att inget annat föreskrivit, såsom att givaren uttryckts att en avräkning inte ska ske. Vidare ska varken sedvanliga gåvor eller kostnader som en förälder lagt ner för att fullgöra sin underhållsskyldighet, avräknas från arvet.Det sagda innebär, att gåvor (såsom inteckningen i huset) presumeras utgöra förskott på arv, med undantag för de situationerna jag ovan beskrivit. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad händer med gemensam skuld vid skilsmässa?

2019-05-19 i Bodelning
FRÅGA |Om man tillsammans tar billån på varsin bil. Hur blir det med lånen om man skiljer sig. Jag äger en bil och har ett lån tillsammans med min man för den och samma sak är att han äger en bil och har ett lån tillsammans med mig för sin bil. Hur gör man med lånen/bilarna?
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser om bodelning regleras av bestämmelserna i Äktenskapsbalken (ÄB).Vad händer med egendomen vid äktenskapets upplösande?En bodelning ska ske när ett äktenskap upplöses, 9 kap 1 § Äktenskapsbalk (ÄktB). I en bodelning ingår makarnas giftorättsgods, 10 kap 1 § ÄktB, som är all den egendom som inte gjorts till enskild egendom, exempelvis genom testamente eller äktenskapsförord, se 7 kap 1-2 § ÄktB. Giftorätten omfattar därför även egendom som ägts av ena maken före äktenskapet, eller som förvärvats genom arv testamente eller gåva. Jag kommer vid besvarandet av din fråga utgå från att bilarna är giftorättsgods och att de därför kommer ingå i bodelningen. Huvudregel är att vardera make ansvarar för sina egna skulder och inte för den andra makens, se 1 kap 3 § ÄktB. Att viss egendom är enskild egendom eller giftorättsgods enligt äktenskapsförordet påverkar inte äganderättsförhållandena, utan egendom som ägs av ena maken är fortfarande dennes liksom ansvaret för skulderna. För gemensamma skulder, är båda makarna dock ansvariga, jämför 2 § Lag om Skuldebrev.Skuldavräkning och lottläggningNär det är klarlagt vilken egendom som är giftorättsgods och enskild egendom sker en skuldavräkning innan giftorättgodset sedan fördelas lika mellan makarna. Skuldavräkning innebär att vardera make får undanta så mycket egendom som krävs för att täcka sina skulder.Huvudregel är att en skuld ska avräknas från makens giftorättsgods, exempelvis kommer skulden på bilen att avräknas från giftorättsgodset eftersom bilen är giftorättsgods, 11 kap 2 § ÄktB.Skulder som är hänförliga till enskild egendom ska dock i första första hand ska avräknas mot denna egendomen. Det är först när den enskilda egendomen inte räcker för att täcka skulden, som en skuldavräkning mot ditt giftorättsgods i andra hand kan ske, se 11 kap 2 § 2 st ÄktB Överstiger skulderna tillgångarna, innebär det att du tar med dig "noll" till bodelning istället för ett minusvärde. Detta eftersom ni svarar för era egna skulder, 1 kap 3§ ÄktB.Vad som återstår av vardera makes giftorättsgods efter skuldavräkning, läggs sedan samman och fördelas lika er emellan, se 11 kap 3 § ÄktB.Den faktiska hälftendelningen av giftorättsgodset sker genom lottläggning , alltså för att åstadkomma en värdemässig likadelning mellan makarna. Att få något på sin lott innebär att det värde som en make har rätt till enligt bodelningen ska tillfalla maken antingen genom pengar eller egendom. Huvudregel är att vardera make har rätt att i första hand på sin lott få sin egendom eller den del av denna som den maken önskar, se 11 kap 7 § ÄktB. Den make som har mest giftorättsgods och som ska avstå giftorättsgods till den andra, får denna i regel välja om han eller hon ska avstå giftorättsgods eller betala motsvarande belopp i pengar, 11 kap 9 § ÄktB.SammanfattningHuvudregeln är att vardera make äger sin egendom och svarar för sina egna skulder. Eftersom bilarna är giftorättsgods så kommer skulden också att avräknas från vardera makes giftorättsgods. Glöm inte att ni för gemensamma skulder fortfarande är ansvariga tills lånet fullt ut betalas. Banken är inte skyldiga på att gå med på att lånet delas upp, men jag skulle rekommendera er att att kontakta banken som förhoppningsvis kan hjälpa er vidare!Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vi ska bodela - hur vet jag om min make har tillgångar hos banken?

2019-04-26 i Bodelning
FRÅGA |Hej! Jag och min man ska skiljas efter 11 år av äktenskapet. Vi ska göra en bodelning. Hur ska jag ta reda på om han har konton/sparande i bankerna? Min jurist säger att hon inte kan begära sådan info av bankerna. Hur ska jag göra?Mvh,
Paula Reich Zackrisson | Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Bestämmelser om bodelning regleras av bestämmelserna i Äktenskapsbalken (ÄB).Från det att talan om äktenskapsskillnad har väckts, den så kallade kritiska tidpunkten (se 9 kap. 2 § ÄktB), till dess att bodelningen har förrättats så har respektive make en redovisningsplikt samt en upplysningsplikt gentemot den andra maken, se 9 kap. 3 § ÄktB. Av bestämmelsen framgår att; "Varje make är skyldig att tills bodelningen förrättas redovisa för sin egendom och för sådan egendom som maken har haft hand om men som tillhör den andra maken. Makarna är även i övrigt skyldiga att lämna de uppgifter som kan vara av betydelse vid bodelningen." Bestämmelsen innebär alltså en ömsesidig redovisningsskyldighet, i syfte att främja en korrekt bedömning av bodelningsanspråk som kan resas vid bodelningen. Plikten gäller all egendom, alltså även enskild egendom. Enligt förarbete till lagen, framgår det även att redovisningsskyldigheten även omfattar all avkastning av egendom (såsom ränta eller utdelning). Plikten gäller både tillgångar samt skulder. Även om du eller din advokat inte kan vända sig till banken för att närmare få reda på om och i sådana fall vilka typer av tillgångar din make har, finns däremot en plikt för honom, att uppge all egendom han har vid den kritiska tidpunkten. Detta omfattar då alltså eventuella banktillgodohavanden. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad blir straffet, om en anställd läser en kollegas journal?

2019-04-23 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej!En anställd på vårdcentral i Västsverige har läst kollegors journal, men inte fört information vidare utan bara viljat veta. Nu är vederbörande kallad på polisförhör. Vad kan straffet bli vid hens erkännande?
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Eftersom jag inte har alla uppgifter och omständigheter beträffande händelsen, är det svårt för mig att ge dig ett exakt svar på din fråga. Först och främst vill jag uppmärksamma dig på att inte alla förundersökningar leder till åtal, det vill säga att en domstol prövar huruvida brott har begåtts eller inte. Även om personen som läst kollegans journal skulle erkänna att hen läst journalen, är det alltid åklagaren som har hela bevisbördan för att styrka att brott har begåtts, åklagaren måste alltså oavsett bevisa att så har skett. Beviskravet är dessutom högt ställt, det ska vara "ställt utom all rimlig tvivel" att din kollega har begått brott enligt vad som sägs i gärningsbeskrivningen, för att vederbörande ska dömas och därmed bli straffad för brottet. Utifrån uppgifterna i din fråga, är straff för dataintrång, det brottet som jag bedömer vara aktuellt i detta fall. Bestämmelsen finns 4 kap. 9 c § Brottsbalken (BrB). I paragrafen föreskrivs straff för "Den som olovligen bereder sig tillgång till en uppgift som är avsedd för automatiserad behandling eller, olovligen ändrar, utplånar, blockerar eller i register för in sådan uppgift, döms för dataintrång". Typexempel med vad som avses med att "bereda sig tillgång till en uppgift", är att söka uppgifter i journaler, register eller liknande under förutsättning att det har skett olovligen. Den som döms för dataintrång, döms till böter eller fängelse i högst två år. Är brottet grovt, är straffskalan fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Kan jag få skadestånd även om personen friats från sexuellt ofredande?

2019-03-21 i Alla Frågor
FRÅGA |Om man blir friad från åtal om sexuellt ofredande, kan man då kräva skadestånd?
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Ekonomisk ersättning med anledning av brottEftersom personen i fråga blivit friad från sexuellt ofredande, antar jag att du undrar vilka andra möjligheter det finns att få ekonomisk ersättning med anledning av brottet, än att få skadestånd från gärningsmannen. Ersättning från försäkringsbolag I första hand skulle jag rekommendera dig att kontakta ditt eventuella försäkringsbolag för att se om din försäkring täcker skadan (personskada psykiskt lidande och kränkning) . Det är viktigt att man så snart som möjligt efter brottet anmäler skadan till sitt försäkringsbolag. Försäkringsvillkoren kan variera mellan olika försäkringsbolag och försäkringsbolaget gör en egen bedömning i frågan. Det finns alltså en möjlighet att få ersättning (inte skadestånd) från försäkringsbolaget, och i vissa fall även trots en friande dom eller om åtalet lagts ner. Brottskadeersättning Upp till två år efter brottet eller det att polisutredningen lagts ner eller dom fallit, kan målsägande ansöka om brottsskadeersättning från Brottsoffermyndigheten. Man kan söka för både personskada, ekonomisk förlust och kränkningsersättning. I vissa fall kan man söka även om åtalet lags ner eller gärningsmannen friats. Brottsoffermyndigheten gör en egen bedömning. Ansökan kan du göra på brottsoffermyndighetens hemsida, som du hittar här. Slutligen vill jag upplysa dig om att det finns stöd och hjälp att få när man varit utsatt för en för ett brott. Brottsofferjouren ger stöd till alla brottsutsatta, helt kostnadsfritt. Exempelvis kan du få råd och vägledning eller information om hur en rättsprocess går till. Du kan även få hjälp med att söka ersättning. Du kan läsa mer på deras hemsida som du hittar här. Lycka till och hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,