Leasingavtal bundenhet

2018-08-27 i Anbud och accept
FRÅGA |Hej!Jag har beställt en ny privatleasing på en bil via telefon med bilhandlaren. Bilen hade dem hemma hos bilhandlaren när jag beställde. Jag har dock inte skrivit på ett avtal ännu. Min fråga till er är om jag kan dra mig ur leasingen, har som sagt INTE skrivit på ett leasingavtal än.MvhMartin
Henrik Berg |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Avtalsrätt.Avtalsrätten är ett av de största juridiska områdena och kan egentligen appliceras på alla civilrättsliga situationer om inget annat föreskrivs. Huvudregeln gällande avtalsrätten är att om ena persen har lämnat ett anbud som motparten accepterat så har ett avtal uppsätt. Detta avtal ska hållas enl. 1§ Avtalslagen, om inget extraordinärt sker som kan påkalla jämkning eller t.o.m. ogiltighet (29-36§§ Avtalslagen).Med detta sagt är det i stort sett helt upp till parterna att avtala om villkoren. Undantagen i privatleasing är vissa felregler vilka regleras enligt konsumentköplagen. Dock finns inga regler om tidpunkten när ett avtal uppstår.Svar.Jag kan inte utifrån denna information ge ett exakt svar på om bundenhet har uppsätt. Om företaget du leasar av begär ett skriftligt avtal som ska skrivas under så bör man kunna tolka situationen som att bundenhet uppsåt i och med din underskrift. Därmed bör du kunna frånträda avtalet i och med att du inte skrivit under. Dock om ni har avtalat om annat så gäller det. Mitt råd till dig är att dubbelkolla om du hittar någonting märkt med "villkor" eller dylikt på deras hemsida och i ev. broschyrer om de finns. Avtalsrätten är som sagt ett område med väldigt få regler, så det som parterna kommer överens om gäller nästan alltid. Vänligen

Skuldsanering

2018-08-20 i Skuldsanering
FRÅGA |Har man rätt till Skuldsanering om man har fått ut på en Stora pengar ( 1,7 mljoner) livförsäkring?Dessa personer har gjort något konstigt så att Kronofogden bl.a inte fått reda på dessa pengar så dom har inte betalat till baka skulderna som dom har till kronofogden, ( vet ej vad dom gjort).Men frågan är om man har rätt till skuldsanering?
Henrik Berg |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Skuldsanering.När en fysisk person har såpass tunga skulder att denna inte kan förväntas betala tillbaka skulden under en mycket lång tid har denna möjlighet till skuldsanering. Skuldsanering innebär kortfattat att kronofogdemyndigheten utmäter viss del av lön och andra saker med värde under en viss tid. Den skuld som återstår skrivs sedan av. Under denna saneringstid får man behålla en summa som varierar beroende på personliga omständigheter.När man ansöker om skuldsanering kommer kronofogdemyndigheter att göra en utredning om lämplighet. Förlänade krav måste uppfyllas:-Personen ska ha sina huvudsaklig intressen i Sverige (6§ Lag om skuldsanering).-Personen ska inte kunna betala av sina skulder under en bestående tid (lång tid) (7§ Lag om skuldsanering).-Skuldsanering ska vara skäligt. Underlaget till skälighetsbedömningen är personens ansträngningar att betala av skulden och hur denne samarbetat under handläggningen av ärendet (9§ Lag om skuldsanering).-Om tidigare skuldsanering finns på samma person får man endast ännu en sanering om speciella omständigheter föreligger (10§ Lag om skuldsanering).Svar.Att undanhålla ett så pass stort belopp från kronofogdemyndigheten kan leda till att skuldsaneringen nekas enligt 7 och 9§§ Lag om skuldsanering. Detta eftersom pengarna kan användas för att betala skulden enligt 7§ Lag om skuldebrev har personen inget behov av skuldsanering om pengarna räcker till att betala allt. Även eftersom att undanhålla pengar fåra kronofogdemyndigheten ger tecken på att man inte vill betala av skulden så kan skuldsaneringen nekas härigenom. Sammanfattat brukar man inte ha rätt till skuldsanering i detta fall. Om inte skulden överstiger 1 700 000 sek.Vänligen

Adoption av vuxen.

2018-08-18 i Adoption
FRÅGA |Jag undrar om jag, 70 årig kvinna kan adoptera en vuxen man 37 år från Libien.
Henrik Berg |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Adoption av vuxen.När det gäller adoption av vuxen är denna rätt väldigt begränsad. Enligt 4 kap. 4§ Föräldrabalken så får man endast adoptera en vuxen människa (18 år eller äldre) om det finns särskilda skäl. Syftet med adoption av vuxen är att stärka redan existerande familjeband. Om t.ex. ena biologiska föräldern inte inte är (juridiskt sett) vårdnadshavare enligt föräldrabalken ges här en möjlighet att bli detta. Samma gäller om en person, som inte är förälder, uppfostrat personen som barn och nu önskar bli dennes vårdnadshavare. Adoptionen ska som sagt mer bekräfta en redan existerande relation mellan den som önskar bli adopterad och den som önskar adoptera. Detta sammantaget ligger till grund för om särskilda skäl föreligger. Dock spelar även andra personliga förhållanden in.I övrigt krävs:-Personen som vill bli adopterads godkännande om denne är över 12 och inte förhindrad att ge sitt godkännande (4 kap. 7§ 1st föräldrabalken).-Man har makes eller sambos godkännande om man lever i sådant förhållande (4 kap. 6§ föräldrabalken). -Den som adoptera ska vara 18 år fyllda (4 kap. 5§ föräldrabalken).-Ingen ersättning för adoptionen får utgå (4 kap. 10§ föräldrabalken).Vänligen

Bodelningsförfarande.

2018-07-24 i Bodelning
FRÅGA |Hej,Jag har läst i ÄktB och ÄB gällande hur egendomsfördelning görs mellan syskon när en förälder går bort. I mitt fall när det finns särkullsbarn. Jag vet att all egendom som inte är enskild ses som gemensam och efter skulder så delas den lika mellan båda makarna för att avgöra vem av syskonen som ärver vad.Jag vill dock fråga om själva bodelnings-processen. Jag vill säkerställa mig om att det inte går att kringgå eller böja på lagen om t.ex. en erfaren advokat är inblandad.Är det så att det som står i lagen kommer utföras oberoende av någon inblandning av en advokat?MvhS
Henrik Berg |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Bodelning:Mycket riktigt ska en bodelning ske när en av makarna går bort eftersom detta då upphäver äktenskapet (9 kap. 1§ resp. 1 kap. 5§ äktenskapsbalken). Bodelning behöver dock inte genomföras om all egendom ägd av makarna är enskild egendom eller att ingen av makarna begär att få överta den andras egendom (9 kap. 1§ 2st äktenskapsbalken). Regleringen för hur en bodelning ska ske, vad som ska ingå, fördelningen på lotter etc. har en relativt noggrann reglering. Dock utgår bodelningsreglerna i äktenskapsbalken lite från scenariot att makarna inte kommer överens. Detta märks i att bodelningsreglerna går att kringgå eller helt undvikas genom t.ex.äktenskapsförord (7 kap. 3§ äktenskapsbalken) eller reglerna i 9 kap. 1§ 2st äktenskapsbalken. Om dock bodelning är alternativet ska reglerna följas enligt äktenskapsbalken.Problem som kan uppkomma i bodelning:Som sagt är regleringen i sig relativt tydlig gällande bodelningen. Det betyder dock inte att alla tolkar reglerna på samma sätt eller ens följer regleringen. Alla problem som kan uppkomma kommer inte att kunna nämnas men vi kommer beröra vissa återkommande problem.Redovisningsplikten: När beslut om bodelning sker uppkommer en kritisk tidpunkt (9 kap. 2§ äktenskapsbalken). Tidpunkten är dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes och det är denna dag man utgår ifrån när man sammanräknar samtliga makars egendom. Det är från denna tidpunkt inträder även redovisningsplikten (9 kap. 3§ äktenskapsbalken). Redovisningsplikten innefattar både enskild egendom och giftorättsgods samt omfattar en skyldighet att kunna styrka egendomens påverkan av ev. försäljning. Denna redovisningsplikt är en regeln som kan kringås ganska enkelt. Man kan t.ex. ha egendom gömd, egendom maken inte vet om etc. När makar sätter sig ner och räknar ut sina lotter i egendomen bör båda vara vaksamma så att den andra maken inte undanhåller saker. Om t.ex. en bil saknas som den andra maken vet om bör denne påpeka det. Av detta skäl skulle jag rekommendera ett ombud som förstår hur redovisningsplikten utspelar sig i praktiken. Jämkningsreglerna: Om bodelning sker p.g.a. ena maken bortgång tar dennes dödsbo över i bodelningsprocessen i praktiken. Vid sådan situation har lagstiftaren givit den efterlevande maken en rätt att undgå en bodelning. Det den efterlevande maken kan göra är att begära att båda makar ska få behålla sin egna egendom eller delar av sin egna egendom (12 kap. 2§ äktenskapsbalken). Regeln i 12 kap. 2§ äktenskapsbalken är måstån densamma som regeln i 9 kap. 1§ 2st äktenskapsbalken bortsett från att det är helt upptill den efterlevande maken. Detta är en regel som helt är till för att ge den efterlevande maken en fördel i bodelnignsprocessen och kan verka orättvis mot den andra parten. Dessvärre finns det inte mycket att göra på denna del. Det man kan vara noga med är att se till att den efterlevande maken inte behåller sin egendom OCH begär att få ta del av den avlidnes makens egendom. Något sådant skulle dock vara väldigt ovanligt men inte helt omöjligt. Det här är 2 återkommande problem som kan komma att aktualiseras i en bodelningsprocess varav redovisningsplikten är vanligast att folk inte är helt samarbetsvilliga med. Mitt svar är att om en av er anlitar ett ombud bör den andra också göra detta. Återigen är regleringen relativt tydlig och oavsett ombudets erfarenhet, sakkunskap eller expertis inom området ska reglerna följas. Alla regler kan dock "böjas" och tolkas olika i vilket båda parter rekommenderas ha ombud som arbetar för just dig/motparten. Alternativt kan ni gemensamt be om rådgivning och endast be en jurist/advokat förklara de formella reglerna så neutralt som möjligt. Jag skulle rekommendera er att ringa till Lawines gratis telefonrådgivning för vidare information om hur man kan förebygga problem på numret 08-533 300 04. Vänligen

Jakt och fiske

2018-08-26 i Jakt
FRÅGA |Hej min bror har en fastighet med jakträtt kan jag jaga istället för han om man inte jagar samtidigt.
Henrik Berg |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.JakträttJakträtt har den person som äger fastigheten (10§ Jaktlag). Denna rätt går både att överlåta och upplåta vilket innebär att alla som har fastighetsägarens tillstånd får jaga på marken. Så om du har din brors tillstånd att jaga på marken och följer övriga jaktregler gällande säsonger, vapen etc. så får du jaga.

Samboegendom

2018-08-20 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |;Hej,Jag har avbetalnings plan med olika inkassobolag. Vad händer om jag blir sambo på verkar det hans ekonomi? Kan inkassobolagen kräva mer pengar från mig varje månad?
Henrik Berg |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaSamboegendom.Huvudregeln vid samboförhållandet är att samborna behåller sin egna egendom. Det finns alltså ingen presumtion av samägande av egendomen som det finns vid annat samägande utan den egendom som är gemensam är den egendom som är inskaffad för gemensamt syfte. Bankkonton räknas normalt sett inte som gemensam egendom. Detta framgår gemensamt av sambolagen. Så faktumet att man har en sambo påverkar inte ens förmögenhet strikt juridiskt (sakrättsligt), men det hindrar inte att inkassobolagen fortfarande anser din förmögenhet större eftersom inkassobolagens avbetalningsplaner är helt upp till vad man avtalat om. Svar;Sakrättsligt (äganderättsligt) behåller ofta samborna sin egendom under samboförhållandet och delar endast på egendom som är införskaffad för gemensamt syfte. På det sättet ändras inte ens förmögenhet strikt juridiskt. I praktiken kan dock ett samboförhållande ändra ens förmögenhet beroende på det individuella förhållandet. Eftersom inkassoavbetalningar avtalas om från fall till fall beror det helt på vad inkassobolaget anser;Detta kommer dock inte påverka din framtida sambo rent juridiskt sett om ni inte avtalar om att dela på hans konto/förmögenhet.

Nyttjanderättsavtal.

2018-08-18 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag är ägare av ett hus som min pappa och hans sambo bor i. När jag köpte huset skrev han ett nyttjandeavtalSom säger att hanfår lov att bo kvar så länge han vill och skulle han avlida så får hans sambo bo kvar ett år.Min fråga är, gäller detta när dom flyttar isär?
Henrik Berg |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Nyttjanderättsavtal.Ett avtal om nyttjanderätt definieras som ett avtal dör specifik person (antingen juridisk eller fysisk) ges en rätt att nyttja specifikt utrymme. Detta innebär att ett nyttjanderättsavtal kan avse allt från nyttjande av en bit jord till nyttjanderätt till en hel bostad. Om dock avtalet är skrivet som att en annan fastighet har rätt att bruka någon annan mark än den själv ägda så handlar det om ett servitutsavtal. Om avtalet anser en lokal eller bostad som upplåts mot ersättning rör det sig normalt sett om ett hyresavtal. Om man har nyttjanderätt till mark mot ersättning brukar det röra sig om arrende. Med detta vill jag ha sagt att ett nyttjanderättsavtal ibland kan röra sig om en annan avtalsform. Skillnaden mellan dessa 4 avtalstyper är ganska stor och ger upplåten och gästen olika rättigheter. Detta svar kommer dock besvaras utifrån att det rör sig om en nyttjanderätt. Nyttjanderättsavtal har väldigt få begränsningar gällande villkor i vilket stor avtalsfrihet råder. Några begränsningar som finns är en ridbegränsning för upplåtelsetiden (50/25 år enligt 7 kap. 5§ Jordabalken), verkan av fastighetens övergång (7 kap. 11-20§§ Jordabalk) och rätt till inskrivning (7 kap. 10§ Jordabalken). I övrigt kan man avtala om det mesta i den mån det inte blir helt oskäligt eller står i strid mot 7 kap. Jordabalken eller annan lag. Hur gästen får nyttja nyttjanderätten, vem som får använda sig av nyttjanderätten och dylikt är dock helt fritt att avtala om. Svar.Svaret beror helt på vad som står i avtalet. Om nyttjanderättsavtalet avsåg endast din far så borde avtalet fortsätta att gälla även om de separeras medan om avtalet avsåg fin far och dennes sambo gemensamt så borde avtalet upphävas. Ofta så är nyttjanderättsavtal inte 100% reglerade i vilket man får vända sig till hur parterna har uppfattat avtalet. Detta är inte ovanligt eftersom nyttjanderättsavtal inte har något speciellt formkrav. Mitt råd är att ni diskuterar hur ni gemensamt vill formulera avtalet om något sådant skulle hända. Skulle ni ändra eller lägga till saker i avtalet så kommer det juridiskt sett fungera som att det gamla avtalet upphävs i vilket det nya avtalet börjar gälla direkt eller vid avtalad tidpunkt (7 kap. 7§ Jordabalken). Detta innebär även att tidsbegränsningen om 50 eller 25 år börjar om från det nya avtalet. Vänligen

Beskattning vid fastighetsförsäljning.

2018-07-22 i Fastighetsskatt
FRÅGA |Jag äger 1/5 av ett dödsbo där en fastighet ingår. Fastigheten är värderat 733 000. Jag ämnar lösa ut övriga ägare. Vilket är mest fördelaktigt för alla.? Att göra det som en gåva och att jag betalar 146 600 till var och en av dem. Det blir väl ingen skatt då? Eller att jag köper deras delar men då får de väl betala skatt ? Hur mkt isåfall?Om det går att göra det som en gåva borde väl jag betala de 146 600 minus skatt eftersom jag vid en eventuell framtida försäljning måste betala skatten då.
Henrik Berg | Hej. Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Kort svar finnes längst ned.Skillnaden mellan gåva och köp. Den enda skillnaden mellan en gåva och ett köp som huvudregel är egentligen att en gåva in omfattar någon form av motprestation. Detta innebär att om man ger en gåva om 146 600 kronor men får deras andel av huset så anses ett köp ha skett även om rubriceringen av transaktionen är annorlunda. Detta innebär ändå att transaktionen kommer att ge skattepliktig inkomst. När det gäller gåva av fastighet fungerar det lite annorlunda.När det specifikt gäller gåva av fastighet gäller följande:1.Gåvoavsikt. Det var menat som en gåva och ingen motprestation begärs.2.Förmögenhetsöverföring. Att förmögenhet har överförts till gåvomottagaren från gåvogivaren.3.Transaktionen sker av fri vilja. När det gäller fastigheter regleras huruvida det är en gåva eller inte speciellt. Den rådande principen heter huvudsaklighetsprincipen. Denna menar att om ersättningen som utgår för fastigheten understiger taxeringsvärdet så anses en gåva föreligga. Taxeringsvärdet är inte densamma som marknadsvärdet. Du skrev att fastigheten var värderad till 733 000 kronor och att du menade lösa ut de andra mot marknadsvärdet. Om taxeringsvärdet är 733 001 eller mer så räknas de 146 600 i ersättning som gåva eftersom ersättningen då understiger taxeringsvärdet. Om taxeringsvärdet är 733 000 eller mindre blir ersättningen om 146 600 kronor skattepliktig. Ersättningen måste alltså understiga taxeringsvärdet för att en gåva ska föreligga.Om gåva föreligger blir transaktionen såklart skattefri (8 kap. 2§ inkomstskattelagen).Beskattning av fastigheter.När en fastighet säljs kommer eventuell vinst att vara skattepliktig. Försäljning av fastigheter beskattas enligt inkomstslaget kapital för privatpersoner enl. 41 kap. 1§ inkomstskattelagen. Dock har beskattning av vinst från fastighetsförsäljning lite specialregler. Till att börja med skiljer man på privatbostadsfastigheter och näringsfastigheter. Skillnaden på dessa är att en privatbostadsfastighet ska till majoriteten användas av ägaren eller närstående som permanentbostad eller fritidsbostad. Resterande typer/användning av fastighet är näringsfastighet (2 kap. 8, 9 & 13§§ inkomstskattelagen). Om man t.ex. innehar en fastighet som man brukade bo i men som man nu mestadels hyr ut är detta en näringsfastighet. Om man endast hyr ut en mindre del av fastigheten och bor där permanent bör denna fastighet ses som en privatbostadsfastighet.1. Väl konstaterat att den här frågan rör sig om en privatbostadsfastighet går vi vidare till uträkningen av skatten. Grundläggande för inkomstslaget kapital så utlöses beskattningen det år man avyttrar egendomen (41 kap. 26§ inkomstskattelagen). Avyttring definieras som när man säljer, byter eller överlåter på annat dylikt sätt (innefattar ej gåva) enl. 44 kap. 3§ inkomstskattelagen2. Själva skatten fungerar som att man tar vinsten och drar av kostnaden för att sälja denna och omkostnadsbeloppet (44 kap. 13§ inkomstskattelagen). Omkostnadsbeloppet innebär det pris man anskaffade egendomenför samt eventuella förbättringsutgifter (44 kap. 14§ inkomstskattelagen). I ert fall kommer ni få använda er av 1/5 del av omkostnadsbeloppet, förbättrande utgifter samt förbättrande reparationer. Detta eftersom ni ärver fastigheten med varsin lika del.3. Om man dock ärver egendomen så blir ens eget omkostnadsbelopp det belopp som arvgivaren hade fått använda sig av (44 kap. 21§ inkomstskattelagen). Detta kallas för kontinuitetsprincipen och innebär att arv/gåvomottagaren ska hamna i givarens skattemässiga situation. Detta gäller även förbättrande utgifter och förbättrande reparationer enligt 45 kap. 11 och 12§§ inkomstskattelagen. 4. När det gäller beskattning av fastigheter specifikt innebär förbättringsutgifter alla former av utgifter som gått till förbättrande ändringar av fastigheten (45 kap. 11§ inkomstskattelagen). Förbättrande ändringar är innebära om-/till och-/eller nybyggnationer. Om man alltså bygger till ett sovrum, bygger om altanen eller bygger en farstu går dessa kostnader under förbättringsutgifter. Kravet på att få räkna in dessa utgifter är att utgifterna totalt under 1 år överstiger 5000 kronor.5. Vidare får man skriva av förbättrande reparationer enligt 45 kap. 12§ inkomstskattelagen om det gäller privatbostäder. Förbättrande reparationer innebär reparationer som även höjer standarden/värdet i en bostad. Att t.ex. byta ut golvet mot ett likadant räknas ej som förbättrande reparation. Om man dock byter ut ett slitet laminatgolv mot fräscht klinkers räknas detta som förbättrande reparationer. Kravet för att få skriva av förbättrande reparationer är att man endast får gå tillbaka 5 år retroaktivt. Utgiften ska alltså ha uppstått inom 5 år bakåt för att få skriva av denna utgift. 6. Vidare gäller för beskattning för fastigheter att all vinst inte är skattepliktig. När man väl dragit av alla kostnader och utgifter från vinsten så är endast 22/30-delar av vinsten skattepliktig (45 kap. 33§ inkomstskattelagen). Av dessa 22/30-delar av vinsten beskattas denna med 30% (65 kap. 7§ inkomstskattelagen).Exempel ditt fall: OBS!!! (Korrekta siffror kan inte användas eftersom jag inte har all information).Om du betalar 146 000 kronor till de andra har de fått in en vinst om 146 000 kronor eftersom de anses ha avyttrat sin del av fastigheten (se 1). Av dessa 146 000 kommer kostnader att dras av (se 2). Vinst: 146 000 kronor.-Omkostnadsbelopp: 50 000 kronor. (se 2&3). (det arvgivaren betalat för fastigheten)-Förb. Utgifter: 10 000 kronor. (se 4). (byggt veranda).-Förb. Reparation: 12 000 kronor. (se 5). (installerat klinkers).Resultat vinst: 74 000 kronor. Kvot. Fastighet: cirka 54 200 kronor ((22/30) x 74 000) (se 6). Skatt inkomstslaget kapital: 54 200 x 0.7 = 37 940 kronor (se 1&6). Som du ser här är detta resultatet av en fastighetsförsäljning som du föreslår den i fall den inte räknas som gåva. Kort svar:Beroende på taxeringsvärdet är det svårt att säga om du kan beteckna ersättning för de andra andelar i fastigheten som gåva eller inte. Om 146 600 kronor understiger 1/5 av taxeringsvärdet är det en gåva enligt huvudsaklighetsprincipen och om 146 600 överstiger 1/5 av taxeringsvärdet kan ersättningen ej ses som en gåva.Om ersättningen inte blir en gåva kommer vinsten att vara skattepliktig för de andra. Hur mycket vinsten är beräknas som:Vinst- (utgifter + omkostnadsbelopp). När det gäller omkostnadsbeloppet så kommer ni att använda er av arvgivarens kostnader och köpeskilling enligt 44 kap. 21§ inkomstskattelagen. Detta kallas för kontinuitetsprincipen och innebär att arv och gåvomottagare ska hamna i givarens skattemässiga situation. Eftersom gåva och arv inte är skattepliktigt hoppar man helt enkelt över gåvo och arvmottagare vad gäller hela beskattningen. Ni använder er alltså av arvgivarens kostnader. Sammanfattat varierar de andras skatt beroende vad arvgivaren hade för omkostnadsbelopp, förbättrande utgifter och/-eller förbättrande reparationer. Resterande vinst efter dessa avdrag beskattas dock med (22/30) x 0.7= cirka 51.2%. Vänligen.