Är en hyresrätt samborna tidigare bott tillsammans i samboegendom?

2019-04-14 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej!Efter att ha varit förlovade, men särboende, ett par år så flyttade jag och min tjej för två år sedan tillsammans in i en hyresrätt. Hyresrätten fick vi genom att jag bytte till mig den mot min tidigare hyresrätt på annan ort. Efter ett år i hyresrätten så ville vi flytta till något större och vi köpte därför en bostadsrätt. Hyreslägenheten hyrde vi tillsvidare ut. Nu ska vi dessvärre separera. Jag har ingen ekonomisk möjlighet att bo kvar i bostadsrätten och avser därför att flytta tillbaka till hyresrätten. Min sambo hoppas ha råd att köpa ut mig och bo kvar i bostadsrätten. Det är enbart jag som står på hyreskontraktet medan vi äger bostadsrätten till lika delar. Vi har inget samboavtal och frågan som vi vill ha klarlagd är om hyresrätten ska ses som gemensam och tillsättas ett ekonomiskt värde eller inte. Min sambo tjänar i sammanhanget dubbelt så mycket som mig.Min sambo anser att hyresrätten bör ses som gemensam och att den därmed ska ingå i bodelningen och ges ett ekonomiskt värde. Jag anser att hyresrätten är min och därför inte ska ingå i bodelningen och inte heller ges ett ekonomiskt värde. Hur ser ni på saken?
Eric Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 3§ Sambolagen står följande: "Sambors gemensamma bostad och bohag utgör samboegendom, om egendomen förvärvats för gemensam användning" Det är samboegendomen som delas lika mellan samborna när de separerar. Eftersom ni inte längre bor i hyresrätten är den endast samboegendom om den förvärvats för gemensamt bruk. Utifrån omständigheterna du nämner verkar det som att ni båda flyttade in i lägenheten i nära anslutning till att du bytte till dig den vilket ger skenet av att du bytte till dig den för att ni tillsammans skulle bo där. Jag kan inte ge ett definitivt svar på huruvida hyresrätten är samboegendom eller inte. Om du förvärvade den i syfte att ni båda skulle bo där är hyresrätten samboegendom, om du förvärvade den för att du själv skulle bo där är hyresrätten inte samboegendom. Eftersom ni hade ett förhållande sedan innan och båda flyttade in i lägenheten efter att du bytte till dig den verkar det troligt att du förvärvade hyresrätten i syfte att ni skulle bo där gemensamt och att hyresrätten därför ska vara samboegendom.Även andra omständigheter som t.ex huruvida du tagit emot hyran från hyresrätten efter att ni flyttade ut eller ni hanterat detta tillsammans kan hjälpa att belysa om hyresrätten ska vara samboegendom eller inte. Men främst är syftet med hyresrätten vägledande. Skulle det uppkomma en tvist om denna hyresrätt och du behöver professionell juridisk hjälp i processen kan vi på Lawline hjälpa dig. Maila mig på eric.nilsson@lawline.se så återkommer vi med offert.

Vilken rätt har sambo till gemensam bostad?

2019-03-29 i Bröstarvinge
FRÅGA |Min pappa äger en fastighet och har träffat en ny sambo som han förlovat sig med. Denna kvinna ska flytta in till honom. Dem har inga gemensamma barn, men hon har 5 barn sedan tidigare och jag är pappas ända barn. Vad händer med mitt arv om hon flyttar in hos honom oavsett om dem är gifta eller förlovade? Och vad händer om hon köper in sig i fastigheten? Har hennes barn rätt att ärva min pappa?Tack för svar!
Eric Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om din pappa skulle avlida innan de gifter sig kommer de räknas som sambor. Detta betyder att om din pappa avlider kommer hans sambo ha en möjlighet att göra bodelning. Detta ska då göras innan arvet fördelas. Om sambon bestämmer sig för att göra bodelning kommer all egendom som samborna innehar för gemensam användning räknas in. Om din pappa och hans sambo bor i hans fastighet kommer denna därför delas mellan dem. Beroende på hur din pappa och hans sambos ekonomi ser ut kan detta resultera i att du inte ärver fastigheten. Du har fortfarande rätt till hela arvet då du är din pappas enda barn och inte hans sambos. Detta gör dig till ensam arvinge efter din pappa. Du ärver alltså ensamt allt din pappa äger efter bodelningen. Men beroende på hur parets ekonomi ser ut kan fastigheten övertas av sambon efter bodelningen. Skulle de istället gifta sig och din pappa avlider hamnar du i en liknande situation. Då delas all egendom som inte är enskild mellan makarna vilket då skulle innefatta fastigheten de bor på. Men du är fortfarande enda arvinge till det din pappa har kvar efter bodelningen. Skulle sambon köpa in sig i lägenheten förändrar det endast beräkningen vid bodelningen. Sammanfattningsvis ärver du din pappa oavsett om de gifter sig eller inte. Huruvida du ärver fastigheten beror på parets individuella ekonomi. Sambons barn ärver inte din pappa men kan indirekt få en del av din pappas egendom genom att din pappas sambo får egendom av honom genom bodelningen som hennes barn sedan ärver. Notera att även om du är din pappas enda barn har du endast rätt till 50% av hans arv. Han kan fortfarande testamentera bort 50% till någon annan. Gör han inte detta är 100% av arvet ditt. Med vänliga hälsningar,

När träder en framtidsfullmakt i kraft?

2019-03-21 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej,När börjar en framtidsfullmakt att gälla? Jag vet att det är när fullmaktsgivaren är för sjuk för att ingå avtal. Men vem bedömer det och vilken verkan har det på tredje man? Hur vet till exempel tredje man att fullmaktsgivaren inte är kapabel till att ingå avtal och att framtidsfulmakten verkligen gäller när fullmaktstagaren hävdar att den gäller? Behövs någon bilaga till fullmakten med läkarintyg, intyg om omyndigförklarande av fullmaktsgivaren etc?
Eric Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad gäller framtidsfullmakter finns en specifik lag som reglerar just detta område. Lagen om framtidsfullmakter. Om fullmaktshavaren anser att fullmaktsgivaren är för sjuk för att ingå avtal så börjar fullmakten gälla. Det är alltså upp till fullmaktshavaren själv att bedöma. Det finns däremot två undantag. Om det har skrivits in i fullmakten att en granskare eller domstol ska bedöma ikraftträdandet måste så ske för att fullmakten ska gälla. Detta framkommer av 9§ Lagen om framtidsfullmakter. Fullmaktshavaren är fri att skicka en ansökan till tingsrätten där fullmaktsgivaren bor för att få ikraftträdandet fastställt även om detta inte är ett krav i fullmakten. Tingsrätten hämtar därefter själva in läkarintyg och andra yttranden för att sedan ta ett beslut. Detta enligt 9-14 §§ Lagen om framtidsfullmakter. Om det inte finns några bestämmelser kring ikraftträdandet bestämmer fullmaktshavaren helt själv och behöver inte motivera sitt beslut med läkarintyg eller dylikt. Detta får däremot inte missbrukas då nära släktingar kan uppmärksamma överförmyndaren vilket skulle kunna innebära en prövning huruvida fullmaktsgivaren var tillräckligt sjuk för att fullmakten skulle gälla. Det torde däremot vara ett uppenbart missbrukande av sin position för att det skulle leda till några problem. Visar fullmaktshavaren upp fullmakten för tredje man när den ingår avtal å fullmaktsgivarens vägnar gäller avtalet gentemot fullmaktsgivaren. Förutsatt att avtalet omfattas av fullmakten. Fullmaktshavaren behöver alltså inte bevisa för tredje man att fullmaktsgivaren är sjuk. Fullmaktsgivaren kan fortfarande ingå egna avtal som den är bunden av. Fullmakt ger endast ytterligare en person möjlighet att ingå avtal för dig. Men fullmakten tar inte bort fullmaktsgivarens egen förmåga att sluta avtal. Skulle fullmaktsgivaren bli så sjuk att den inte torde sluta egna avtal blir det istället god man eller förvaltare som blir aktuellt. Om det skulle uppstå några problem med framtidsfullmakten och det skulle uppstå en tvist kan vi på Lawline hjälpa dig. Maila mig på eric.nilsson@lawline.se så återkommer vi med offert. Med vänliga hälsningar,

Rätt till pengar på gemensamt konto

2019-02-17 i Samägandeavtal
FRÅGA |Vår tidigare hyresvärd/förvaltare X som vi haft hyresavtal med har blivit av med sitt förvaltningsavtal med fastighetsägaren sedan förra året. Fastighetsägaren som tagit över förvaltningen har gett oss nya hyresavtal. Nu vill den tidigare hyresvärden X lägga beslag på våra hyrespengar som är på vårt gemensamma huskonto (vi är ett kollektiv) på över 200.000:-för eget bruk. Några latenta hyreskrav till X eller annat finns inte längre. Kan han göra detta?
Eric Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag har lite svårt att utläsa från ditt svar huruvida hyresvärden är delägare i det gemensamma kontot eller inte. Jag kommer därför redogöra för båda situationerna.Hyresvärden inte är delägare i kontotOm hyresvärden X inte har några krav mot er kan han inte kräva pengar från ert konto. Även om ni skulle ha en skuld till X kan han inte kräva pengar från ett specifikt konto. Hyresvärden är delägare i kontotOm hyresvärden är delägare i huskontot har han förfoganderätt över sin del, huvudregeln är att pengarna på kontot delas lika mellan ägarna enligt lagen om samäganderätt 1§. Så om ni t ex är 5 personer som delar på kontot om 200 000 kr har varje person rätt att fritt förfoga över 40 000 kr. Har ni avtalat om något annat gäller däremot avtalet först och främst. Om hyresvärden skulle gå vidare med sina krav och ni behöver professionell juridisk hjälp kan vi på Lawline hjälpa er med detta. Om ni är intresserade kan ni maila mig på eric.nilsson@lawline.se så återkommer vi med offert. Med vänliga hälsningar,

Hur säkerställer jag att jag och min make samäger en båt?

2019-04-11 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej!Vi är gifta sen 25 år. Det finns 2 särkullsbarn och ett gemensamt. Inget äktenskapsförord.Vi har gemensamt beställt en båt. Två personer kan inte stå på köpekontraktet enligt säljaren.Vad händer vid dödsfall/skilsmässaVill ju inte att båten skall hamna enbart på maken och vidare till särkullbarnen.Äger vi båten hälften var??Skall man skriva några papper för att visa att vi äger den gemensamt, eller räcker det med att inte något äktenskapsförord finns??Är det lämpligt att halva köpesumman kommer från respektive bankkonto för att visa att vi äger gemensamt??Tack på förhand
Eric Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Skulle någon av er makar avlida görs en bodelning före arvskiftet. Om maken står som ensam ägare av båten hamnar båten hos dig endast om du äger mindre än din make vid bodelningen. När bodelningen avslutas ska alltså båda makar äga lika mycket och då kan båten användas för att jämna ut en eventuell ekonomisk skillnad mellan er. Om du skulle äga mer än din make eller om ni skulle äga lika mycket räknas båten som hans del i boet och tilldelas någon av hans arvingar. Även om maken står som ensam ägare på köpekontraktet kan du hävda att ni samäger båten. Du kan då argumentera att ni båda använder båten tillsammans och ni tillsammans finansierat båten. Även om det troligtvis skulle godtas att du är samägare till båten kan det vara skönt att ha papper som säkerställer detta. Vill ni därför att båten ska samägas och därmed räknas som hälften var vid en eventuell bodelning rekommenderar jag att ni skriver ett enkelt köpeavtal där du köper halva båten av maken. Detta säkerställer att båten uppfattas som samägd och undviker eventuella tvister. Skulle ni behöva professionell juridisk hjälp att skriva detta avtal kan vi på Lawline hjälpa er. Maila mig på eric.nilsson@lawline.se så återkommer vi med offert. Med vänliga hälsningar,

Kan man utmäta det som tillkommer annan genom bodelning?

2019-03-29 i Utmätning
FRÅGA |vad gäller vid utmätning om det finns registrerad boskillnad
Eric Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Har ett par genomfört bodelning kan kronofogden inte utmäta det som inte tillkommer maken genom bodelningen. De kan däremot fortfarande utmäta egendom paret fortfarande samäger efter bodelningen. Den andre maken som inte utmäts får såklart fortfarande ersättning för sin del i det som utmäts. Med vänliga hälsningar,

Hur mycket skatt måste jag betala när jag säljer min gård?

2019-02-25 i Försäljning av fastighet
FRÅGA |Hej, jag har ärvt en gård. Om jag säljer den undrar jag hur mycket skatt jag betalar ? Gården ärvdes innan av min farbror. Vi känner inte till köpeskillingen från 1956.Tack för hjälp.
Eric Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du betalar kapitalskatt på 22/30 av vinsten du gör på försäljningen av fastigheten. Vinsten räknar du ut genom att ta: Försäljningspriset – Köpeskillingen från 1956– Arbete ni lagt ner på fastigheten (Renoveringar)– Försäljningskostnader (t ex mäklararvode)= VinstEtt exempel:1 000 000 (Försäljningspriset) – 200 000 (Köpeskillingen)– 70 000 (Renoveringar)– 30 000 (Mäklararvode)= 700 000 (Vinst)22/30 av vinsten = 513 333 kr30% skatt på 22/30 av vinsten = 154 000 krI detta exempel ska du alltså betala 154 000 kr i skatt. För att hitta inköpspriset kan du vända dig till Lantmäteriet, de har ett fastighetsprisregister du kan använda för att få reda på inköpspriset för fastigheten. De gör det även möjligt att logga in och se diverse information om din fastighet här:https://www.lantmateriet.se/sv/Fastigheter/Min-fastighet/ Med vänliga hälsningar,

Vilken vikt har årsmötet för ett trossamfund?

2019-02-13 i Alla Frågor
FRÅGA |HejEnligt lagen om trossamfund (1998:1593) §7 tolkar jag som att det är OK att ha föramlingsledningen som högsta beslutande organ, inte årsstämman/årsmötet som är vanligt i ideella föreningar.Är det rätt uppfattat?Om svaret är "ja" blir årsmötet då av informativt syfte? Vilken vikt har det?Vidare kan man istället för styrelse utnämna en "administrationsgrupp" som har i ansvar att hjälpa ledargruppen med bokföring, anställnigar, bereda årsmöte, etc...Tacksam för snabbt svar. Med vänlig hälsning,
Eric Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Registrerat trossamfund är en egen associationsform men har stora likheter med associationsformen ideell förening. Samma principer som gäller för ideella föreningar gäller även för trossamfund och det är dessa principer jag kommer utgå ifrån i mitt svar. Likt ideell förening ska ett registrerat trossamfund ha en stadgar som fastställer trossamfundets ändamål samt hur beslut ska fattas. Ett registrerat trossamfund har stor frihet att utforma samfundet efter ändamålet genom stadgan. Men det finns några undantag. Undantaget som blir tillämpligt i ditt fall är att medlemmen i trossamfundet har en rätt att deltaga i samt rösta på stämman (eller liknande årsmöte). Trossamfundet måste alltså likt ideell förening skapas av medlemmarna och medlemmarna måste rösta igenom stadgan för att ni ska kunna registrera er som trossamfund. Därefter har medlemmarna en rätt att vara delaktiga i att rösta fram en styrelse genom årsmöte eller liknande. Skulle man ta bort medlemmarnas rösträtt finns risken att denna del av stadgan upphävs om en medlem skulle ta upp detta till domstol. Den stadga och det beslutande organ som beskrivs i 7 § lagen om trossamfund måste fortfarande vara beslutade av medlemmarna, precis som vid en ideell förening. Att ta ifrån medlemmarna sin rösträtt och sätta församlingsledningen som högsta beslutande organ blir därför svårt. Ni kan däremot självklart ha medlemmarna rösta fram ledningen varje årsmöte om detta är vad medlemmarna vill. Utöver detta kan ni i stadgarna fritt dela upp beslutande och administrativa uppgifter i olika grupper som ni behagar. Förutsatt att dessa är utsedda av medlemmarna. Om ni behöver hjälp med att utforma er stadga kan vi på Lawline hjälpa er med det. Maila mig på eric.nilsson@lawline.se så återkommer vi med offert. Med vänliga hälsningar,