Är en muntlig överenskommelse om servitut giltig?

2019-06-25 i Servitut
FRÅGA |Jag har en fastighet sedan 19 år tillbaka med servitut för vatten.2013 såldes fastighet och jag bad då de nya ägarna att återkomma med ett förslag på avtal för ev. kostnader för att pumpa vatten, jag informerade även om det dåvarande muntliga avtalet där vi betalade 500 kr/per år till den förre ägaren.Inte ett ljud från de nya ägarna så jag antog att de var ointresserade av något avtal ifråga. Nu nästan 6 år senare har de helt plötsligt bestämt att det kostar 2000 kr/år och detta ska betalas retroaktivt vilket känns aningen oskäligt och helt utan överenskommelse. De har skickat fakturor för 2013-2019 på närmare 11 000 kr från sitt handelsbolag och sagt att om jag inte betalar kommer de agera genom att b la stänga av vattnet. Jag har nu ombesörjt att borra en egen brunn för stora kostnader trots mitt servitut då jag anser att servitutet sannolikt inte går att lita på längre i och med detta så min vattenfråga är löst, men vad gäller och vad är er rekommendation angående deras fakturor och mitt agerande framåt? Jag har bestridit dessa fakturor i nuläget med motivering att vi ej har något avtal mellan oss gällande några kostnader kopplade till servitutet.
Eric Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Servitut följer med fastigheten. En ändring av ägare till en fastighet ändrar alltså inte servitutet utan de nya ägarna tar över servitutet i sin helhet. Problemet i detta fall är att servitutet i detta fallet baseras på en muntlig överenskommelse. Enligt 14 Kap. 5 § Jordabalken måste ett avtalsservitut bildas genom skriftligt avtal. Eftersom överenskommelsen är muntlig är detta i själva verket inte ett servitut. Detta betyder att ett servitut att pumpa vatten aldrig funnits och ni har därmed ingen skyldighet att betala den andra fastigheten. Detta medför att ni inte har någon rätt att pumpa vatten från deras fastighet. Ni måste därför använda brunnen ni själv borrat i framtiden. Deras fakturor baseras därmed inte på avtal och ni gör rätt i att bestrida dem. Skulle de gå till Kronofogden med fakturorna har de inget avtal som styrker din betalningsskyldighet då det inte finns något servitut. Skulle de nya ägarna gå till Kronofogden och detta mot förmodan skulle orsaka en tvist kan vi på Lawline hjälpa er. Mejla mig på eric.nilsson@lawline.se så återkommer vi med offert. Med vänliga hälsningar,

Hur får jag en adoption från ett land utanför Haagkonventionen godkänd?

2019-05-30 i Adoption
FRÅGA |HejJag har nyligen adopterat ett 10 år barn från Kamerun (landet inte är med Hague konventionen). Barnet är min lille brors barn. Brorsan försvann under en resa med sin tjej och har aldrig hör av sig för 7 år nu, så är jag som (bor i Sverige och är svensk medborgare) som har tagit hand om barnet sedan dess genom att skicka försörjning mm.Min fråga gäller vad för process jag behöver gå genom för att få barnet att flytta till mig. Vilken myndighet behöver jag ta kontakt med och vad behöver jag fråga dom?
Eric Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Först och främst behöver du få adoptionen godkänd i Sverige för att barnet ska kunna få medborgarskap i Sverige. Eftersom Kamerun inte är med i Haagkonventionen måste en domstol pröva adoptionen. Mer om själva adoptionen kan du hitta på Myndigheten för familjerätt och föräldrarskapsstöd. De har mer information om adoptionen här. När adoptionen blir godkänd måste du söka uppehållstillstånd för barnet och det gör du på Migrationsverket. Om adoptionen blir godkänd i Sverige får barnet automatiskt medborgarskap om barnet är under 12 år, eftersom du är svensk medborgare. Mer information om detta kan du hitta här. Hoppas detta hjälper dig!Med vänliga hälsningar,

Hur får vi vår hyresgäst att sätta på vattnet till vår fastighet?

2019-05-28 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej vi äger en mindre jordbruksfastighet som vi har en gemensamhets anläggning på vattnet med våra grannar. Dessutom så finns det en nyttjanderätt på en del av våran fastighet som en man har. Mannen som har nyttjanderätt har kopplat bort vårat vatten till vårat hus sedan 7 år tillbaka. Vattenanslutningen sitter inne i ekonomibyggnaden som han har nyttjanderätt till. Vi använder våran stuga som ett sommarhus men det är svårt utan vatten. Hur gör man för att få tillgång till vårat vatten det börjar bli riktigt jobbigt efter 7år utan vatten. Mannen går inte att prata med o ekonomibyggnaden håller han låst.Hoppas ni kan hjälpa oss få vattnet tillbaka.
Eric Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag antar i detta svar att den nyttjanderätt som mannen innehar är i form av hyra av ekonomibyggnaden. Hyra regleras i Kap 12 i Jordabalken. Det finns en allmän hänsynsregel i 25§ som föreskriver att hyresgästen ska " se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att de inte skäligen bör tålas (störningar i boendet)." Det har inte prövats specifikt om avstängning av vatten kan vara en sådan störning som omfattas av paragrafen men det torde i min mening omfattas då brist på vatten avsevärt försämrar bostadsmiljön. Stör hyresgäst sin omgivning ska hyresvärden varna hyresgästen och om hyresgästen fortsätter kan hyresvärden säga upp hyresavtalet i förtid enligt 12 Kap 42§ punkt 6 Jordabalken. Hyresvärden har en rätt att få tillgång till det uthyrda objektet för att genomföra nödvändig tillsyn. Vägrar hyresgästen att bereda er tillträde till ekonomibyggnaden kan ni begära handräckning från Kronofogden. Kronofogden kommer då hjälpa er få tillträde till byggnaden för att göra en inspektion och ni kan då sätta på vattnet igen. Ni kan begära handräckning från Kronofogden här. Det finns en möjlighet för hyresvärden att, om hyresgästen inte var hemma för tillfället, bryta upp dörren till byggnaden. Detta har hyresvärden rätt till om hyresvärden misstänker till exempel vattenläcka eller brand. Det är alldeles för sent att göra 7 år efter händelsen men kan vara bra att veta i framtiden. Denna bestämmelse finns i Kaptiel 12 26§ Jordabalken. Hoppas detta hjälper er att få tillbaka ert vatten!Om detta skulle eskalera och en tvist skulle uppstå kan vi på Lawline hjälpa er i processen. Maila mig på eric.nilsson@lawline.se så återkommer vi med offert. Med vänliga hälsningar,

Kan dödsboet kräva tillbaka överföringar som skett innan dödsfallet?

2019-04-29 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min sambo sedan nästan 30 år gick bort plötsligt i början på februari 2019.Vi hade inget samboavtal skrivit mellan oss, och vi bodde gemensamt i en husbil.Hans 2 biologiska barn sedan tidigare, har upprättat ett dödsbo och bouppteckning tillsammans med en konsult inom familjejuridik. Min partner & jag hade gemensam ekonomi. De flesta räkningar drogs via mitt konto och han satte in majoriteten av sin pension på mitt kontot för att täcka gemensamma utgifter och lån på husbilen. Den 12 april 2019 bad juristkonsulten mig att skriva på en begäran att inte genomföra en bodelning då det inte fanns något gemensamt bohag (husbilen räknades inte dit då den är bara registrerad på mig). Hans ägodelar i husbilen har dödsboet däremot hämtat.Den 25 april fick jag ett mail med en faktura på 10 dagars förfallo där konsulten begär att jag omgående ska sätta över summan för min partners pension för januari och februari till dödsboet (trots att han gick bort i februari). Enligt pensionsmyndigheten tillfaller innevarande månad dödsboet. Med vilket lagstöd kan jag bestrida kravet om januaris pension? Konsulten svarar inte på min fråga vilket lagstöd eller regelverk han nyttjar för att ställa detta krav om två månaders pension. Jag har även påpekat att min partner fortfarande levde i januari, men kravet står fast. Tacksam för skyndsamt svar.
Eric Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Väsentligt för denna fråga är att bouppteckningen upprättas baserat på egendomsförhållandena som de var vid dödsfallet. Detta framkommer av 20 kap 4§ Ärvdabalken. Eventuella överföringar som sker efter dödsfallet till följd av autogiro eller liknande ska därför gå tillbaka till dödsboet. Som du nämner får man pensionen utbetalad t.o.m. månaden man avlider. Rent konkret har du ingen rätt till hans pension, men de pengar han fört över till dig som motsvarar hans bidrag till den gemensamma ekonomin får du behålla. Om din sambo avled efter att ha gjort överföringen till ditt konto är även februaris överföring din. Sammanfattningsvis är tiden då din sambo avled väsentlig. Avled han innan överföringen till ditt konto kan dödsboet kräva tillbaka dessa pengar då denna överföring gjordes av en person som avlidit och är därför inte en legitim överföring. Det är svårt att säga varför konsulten gör anspråk på överföringen i januari. Anledningen torde vara att konsulten inte upplever att denna överföring gått rätt till. Antingen att din sambo var allvarligt sjuk och därmed omedveten om sina handlingar, vilket skulle göra överföringen ogiltig. Eftersom jag inte vet omständigheterna i detta fall vet jag inte om det finns grund för att överföringen skulle vara ogiltig. Men bouppteckningen upprättas efter egendomsförhållandena då den avlidne dog som jag nämnde ovan. Dödsboet har därför inget anspråk på januaris överföring såvida överföringen var giltig. Skulle konsulten trots detta stå fast vid sitt krav och du behöver professionell juridisk hjälp för att bestrida hans krav kan vi på Lawline hjälpa dig. Maila mig på eric.nilsson@lawline.se så återkommer vi med offert. Med vänliga hälsningar,

Vem kan bevittna gåvobrev?

2019-05-30 i Gåva
FRÅGA |Min pappa ska ge sin fastighet i gåva till min bror. Frågan är om jag eller annan närstående kan bevittna gåvobrevet ? Finns det krav på vem som ska bevittna ett gåvobrev eller går det bra att ex.vis min mamma och jag bevittnar gåvobrevet ?
Eric Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns inget hinder för närstående att bevittna gåvobrev. De enda som inte får bevittna gåvan är gåvogivaren och gåvotagaren. Det krävs dock att vittnet är över 15 år och inte lider av en psykisk störning. Detta kan du hitta i lagen med särskilda bestämmelser angående vittne vid vissa rättshandlingar. Detta betyder att det finns inget hinder för att du bevittnar handlingen. Din mamma kan också bevittna gåvobrevet förutsatt att hon inte är gåvogivare Med vänliga hälsningar,

Vilken lag ska tillämpas på bodelning om båda makarna bor i utlandet?

2019-05-30 i Bodelning
FRÅGA |Genomgår en bodelning i Sverige. Vi var gifta 5 år och är skilda i Sverige men båda bor i Spanien. Det enda vi äger gemensamt finns i Spanien, ett hus, en bar och en bil. Vi båda står på kagfarterna med 50 % var. Jag bor själv i huset och baren är stängd pga separation. Min fråga är vilken lag är det som gäller, Svensk eller Spansk?
Eric Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kan inte redogöra för de spanska reglerna utan jag kommer utgå från svensk lagstiftning.Först och främst kan ni avtala om vilken lag ni vill ska gälla för bodelningen. Det krävs alltså bara ett avtal mellan er makar.Om ni inte avtalat om vilken lag som ska tillämpas på gäller lagen i det land ni tog hemvist i efter äktenskapets ingående. Har ni bott uteslutande i Spanien efter att ni gifte er kommer alltså spansk lag gälla. Det finns däremot ett undantag från denna regel om ni har flyttat flera gånger under äktenskapet, " Om båda makarna senare har tagit hemvist i en annan stat och varit bosatta där i minst två år, tillämpas i stället den statens lag. Har båda makarna tidigare under äktenskapet haft hemvist i den staten eller är båda makarna medborgare i den staten, tillämpas dock den statens lag så snart de har tagit hemvist i staten." Dessa regler finns i 4§ Lagen om internationella frågor rörande makars och sambors förmögenhetsförhållandenEr hemvist kommer alltså bestämma vilken lag ni ska tillämpa vid er bodelning. Med vänliga hälsningar,

Vilken betydelse har ett bostadslån och en fritidsfastighet för bedömningen huruvida en person har väsentlig anknytning till Sverige eller inte?

2019-05-20 i Internationell skatterätt
FRÅGA |Hej, jag är på väg att skilja mig och i bodelningen får min maka huset där jag kommer stå kvar på 50% av lånen pga att att hon har låg inkomst.Jag planera nu att flytta utomlands för arbete och undrar om att jag står kvar på lånet kan anses vara väsentlig anknytning i skattehänseende? Har i övrigt inget som kan anses som väsentlig anknytning då barnen är vuxna, inga företagsengagemang i Sverige och äger endast en fritidsfastighet där jag aldrig varit skriven
Eric Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vid bedömningen av huruvida en person har en väsentlig anknytning till Sverige gör Skatteverket en samlad bedömning av dessa faktorer: (Dessa finner du i 3 kap 7§ Inkomstskattelagen) Om personen är svensk medborgare. Hur länge personen varit bosatt här. Om personen inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort. Om personen vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl. Om personen har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk. Om personen har sin familj här. Om personen bedriver näringsverksamhet här. Om personen är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger ett väsentligt inflytande i näringsverksamheten här. Om personen har fastigheter här. Liknande förhållanden. Eftersom det görs en samlad bedömning av samtliga omständigheter är det väldigt svårt att ge ett definitivt svar på om du har väsentlig anknytning till Sverige eller inte. Men av de omständigheterna du presenterar kan jag konstatera att om du är svensk medborgare och har bott i Sverige hela ditt liv har detta fortfarande relativt låg betydelse. Dessa faktorerna kan inte ensamt ge dig en väsentlig anknytning till Sverige. Högsta förvaltningsdomstolen har uttalat sig gällande fritidsfastighet. Fritidsfastighet anses endast ha en begränsad betydelse för bedömningen huruvida en person har väsentlig anknytning till Sverige eller inte. Något som kan ge betydelse däremot är var fritidsfastigheten finns. Om det är en fritidsfastighet som ligger långt ifrån tätbefolkat område är fastigheten att anses som fritidsfastighet. Ligger däremot fastigheten i eller nära en stad kan den klassificeras som permanentbostad. Till exempel har Högsta förvaltningsdomstolen dömt att en fastighet som låg på Värmdö inte ansågs vara en fritidsfastighet eftersom den låg nära och hade bra kommunikation med Stockholm. Skulle fastigheten inte anses som en fritidsbostad utan en bostad inrättad för åretruntbruk skulle detta väga tungt för att du skulle ha en väsentlig anknytning till Sverige. Vad gäller lånet finns här begränsat med uttalanden gällande ett banklåns betydelse för anknytningen men eftersom det inte ger dig något ekonomiskt inflytande borde lånet inte påverka bedömningen av huruvida du har en väsentlig anknytning till Sverige. Det är också viktigt att nämna att du själv måste visa att du inte har en väsentlig anknytning till Sverige de första 5 åren du vistas utomlands, det är alltså du själv som har bevisbördan. Därefter är det Skatteverket som måste bevisa att du har väsentlig anknytning till Sverige. Sammanfattningsvis är det en väldigt svår bedömning att göra då samtliga omständigheter i det enskilda fallet avgör bedömningen. Men såvida din fritidsfastighet inte ligger nära tätbefolkade områden och är att anse som en fritidsfastighet anser jag att bedömningen torde bli att du inte har väsentlig anknytning till Sverige. Skulle du upptäcka ytterligare faktorer som kan vara avgörande för bedömningen kan jag rekommendera Skatteverkets egen redogörelse för väsentlig anknytning. Den hittar du här. Med vänliga hälsningar, eric.nilsson@lawline.se

Vad krävs för att förundersökningssekretessen ska lyftas?

2019-04-28 i Sekretess
FRÅGA |En bekant blev intagen till polis och man gjorde en husrannsakan. Brottet han misstänktes för vår kränkande fotografering. Så mycket mer fick han inte veta, de hänvisade till förundersökningssekretess. Bara en vecka senare fick han tillbaka sina beslagtagna ägodelar och ärendet lades ner. Nu har han begärt ut polisutredningen och fått den, men med alla uppgifter utom hans egna raderade. Han undrar ju eftersom han anser att detta rör sig om falsk angivelse etc samt att det inte framgår exakt vad han skulle ha gjort. Kan man kräva, och i så fall när i tiden, att sekretessen lyfts?
Eric Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln är att om förundersökningen är nedlagd är förundersökningsprotokollet offentligt. Delar av förundersökningsprotokollet kan däremot läggas under sekretess om man anser att informationen i protokollet kan försvåra den brottsbekämpande verksamheten. Till exempel om det pågår en annan förundersökning samtidigt och utredningen skulle försvåras om informationen läckte. Detta hittar ni i 18 kap 1§ Offentlighets- och sekretesslagen. En annan anledning till att delar av förundersökningsprotokollet sekretessbeläggs är att uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden finns i protokollet och personen eller dennes närstående skulle skadas av att denna informationen lämnades ut. Notera här att utgångspunkten i detta fall är att personen vars uppgifter finns i protokollet tar skada av att uppgiften lämnas ut. Detta hittar ni i 35 kap 1§ Offentlighets- och sekretesslagen. Jag vet inte vilken anledning Polismyndigheten hade för att sekretessbelägga så många uppgifter i förundersökningsprotokollet men myndigheten som lämnar ut handlingen ska göra en individuell prövning av varje enskilt fall. Tycker ni att Polismyndighetens beslut är felaktigt kan ni överklaga detta till kammarrätten. Med vänliga hälsningar,