Krävs uppvisande av belastningsregister vid jobbansökan?

2019-02-03 i Påföljder
FRÅGA |Hej!Jag undrar gällande belastningsregister; Jag har hört att arbete inom psykvård och äldreomsorg kräver utdrag ur registret? också läst mig till att endast vissa delar syns i utdraget.Min fråga är då om en domför rattfylleri för fem år sedan kommer att synas om jag söker arbete som sjuksköterska (ej med barn) och de begär utdrag ur belastningsregistret? Jag funderar också på att läsa vidare till specialistsjuksköterska/psykiatri vilket innefattar praktik på psyk. Om de begär utdrag även för det och vad som syns?Tack på förhand.
Linn Nyberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Belastningsregistret är ett brottsregister som förs av Polismyndigheten och innehåller uppgifter om den som har fått en påföljd för brott. Hur länge man är kvar i belastningsregistret är beroende på påföljden man fått, och inte brottet i sig. Det framgår inte utifrån din fråga vilken påföljd du fick i ditt fall. Enligt 4 § i lagen om straff för vissa trafikbrott framgår att för rattfylleri är påföljden böter eller fängelse. Av 17 § i lagen om belastningsregister framgår att för fängelsestraff så gallras uppgifterna (dvs. uppgifterna försvinner från belastningsregistret) tio år efter frigivningen och böter gallras fem år efter domen. Huruvida dina uppgifter är kvar i belastningsregistret är därmed beroende på om du fick påföljden böter eller fängelse, och hur lång tid som gått sen dess. Vissa arbetsplatser har en lagstadgad rätt att kräva att arbetssökande visar ett utdrag från sitt belastningsregister. Detta gäller bland annat arbeten inom skola, LSS eller försäkringsförmedling. Då är det den arbetssökande som begär ett utdrag hos polisen och sedan visar upp det till arbetsgivaren. Söker du arbete inom exempelvis psykiatrisk sjukvård, vård av barn och ungdomar, tvångsvård av missbrukare, larmbolag eller vård av utvecklingsstörda så har dessa arbetsgivare rätt att hämta utdrag direkt från polisen.I övrigt är det är allmän domstol, polis-, skatte-, tull eller åklagarmyndigheten som kan begära utdrag direkt ur belastningsregistret. Man har även själv rätt att begära ut sitt egna utdrag från belastningsregistret från polismyndigheten. Övriga arbetsplatser kan begära att arbetssökande visar upp ett utdrag från belastningsregistret men har inte ett egentligt lagstöd som kan kräva ett utdrag. Det är då upp till den arbetssökande att avgöra om denne vill visa upp sitt registerutdrag eller inte.SammanfattningsvisArbetsgivare inom rättspsykiatrin har rätt att hämta utdrag från ditt belastningsregister direkt från polisen. Vad som kommer stå med är beroende på om din tidigare dom har gallrats eller inte – dvs. beroende på hur lång tid som gått sedan domen /frigivningen, beroende på vilken påföljd du fick för brottet. Andra arbetsplatser kan även begära utdrag, men i många fall är det i sådana fall du själv som väljer att begära ut utdraget och visa upp detta. Önskar du mer information kan ni läsa på Polismyndighetens hemsida här. Vänligen,

Krävs uppsägning vid visstidsanställning?

2019-02-01 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej jag är en arbetsgivare och undrar vad som gäller vid visstidsanställning. Har den anställda uppsägningstid, hur länge i så fall samt när ska jag meddela den anställde om att jag inte ska förlänga kontraktet.Finns det några som helst problem för min del att göra detta
Linn Nyberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utgår utifrån din fråga att det inte rör sig om att du vill avsluta visstidsanställningen i förtid, utan att anställningskontraktet löper ut och du då undrar om du måste säga upp personen eller om anställningen avslutas per automatik i takt med att den avtalade anställningstiden passerar.Bestämmelser om arbetsgivares rätt att avskeda eller säga upp anställda regleras i lagen om anställningsskydd, LAS. Gällande visstidsanställningar är huvudregeln att man inte har någon uppsägningstid då anställningsformen redan är tidsbegränsad och avslutas därmed vid slutdatumet om inte arbetsgivaren erbjuder en ny anställning. Undantag till detta kan finnas i vissa kollektivavtal. Utgångspunkten är dock som sagt att en tidsbegränsad anställning inte är uppsägningsbar och att såväl arbetsgivaren som arbetstagaren har förbundit sig till anställningen under avtalad tid. Detta kan även avläses av 4 § 2 st. LAS som säger att en tidsbegränsad anställning upphör utan föregående uppsägning vid anställningstidens utgång eller när arbetet är slutfört, om inte annat har avtalats eller följer av 5 a § eller 6 § LAS (se nedan). När visstidsanställning övergår till tillsvidareanställningEn visstidsanställning kan övergå till en tillsvidareanställning vid två tillfällen, vilket jag vill nämna för din kännedom då det är ett helt annat uppsägningsförfarande vid tillsvidareanställningen.1. Om arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren i allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än två år under en femårsperiod eller i sammanlagt mer än två år under en period då arbetstagaren har haft tidsbegränsade anställningar hos arbetsgivaren i form av allmän visstidsanställning, vikariat eller säsongsarbete och anställningarna följt på varandra så övergår anställningen till en tillsvidareanställning, se 5a § LAS.2. Om det rör en tidsbegränsad provanställning får prövotiden vara högst sex månader och om någon av parterna inte önskar att anställningen ska fortsätta efter prövotidens utgång ska besked om detta lämnas till motparten senast vid prövotidens utgång, annars övergår provanställningen i en tillsvidareanställning, se 6 § LAS.Av 15 § LAS framgår att en arbetstagare som är anställd för begränsad tid och som inte kommer att få fortsatt anställning när anställningen upphör ska få besked av arbetsgivaren om detta minst en månad före anställningstidens utgång. En förutsättning för rätt till besked är att arbetstagaren när anställningen upphör har varit anställd hos arbetsgivaren mer än tolv månader under de senaste tre åren. Är anställningstiden så kort att besked inte kan lämnas en månad i förväg, skall beskedet i stället lämnas när anställningen börjar. Ett sådant besked ska vara skriftligt. Beskedet ska vara skriftligtSammanfattningsvis Utgångspunkten för visstidsanställning är att uppsägning inte krävs, om ni inte har ett kollektivavtal som reglerar något annat. Har arbetstagaren varit anställd hos dig i mer än tolv månader under de senaste tre åren krävs dock en skriftlig underrättelse från din sida minst en månad före anställningstidens utgång. Detta med förutsättning att visstidsanställningen inte övergått till tillsvidareanställning enligt 5a och 6 §§ LAS. Vänligen,

Vad gör jag när någon vägrar betala?

2019-02-01 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |En man är skyldig mig 2000kronror. Han svarade inte på uppmaningar att betala. En gång sa han till och med att jag kommer inte att få ngt. Om jag fortsätter att pressa honom
Linn Nyberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utgår utifrån din fråga att du önskar svar på hur du kan gå till väga för att få personen att betala det denne är skyldig dig. I ditt fall rör det sig om en så kallad fullgörelsetalan – personen ska fullgöra något genom att betala 2000 kr denne är skyldig dig. Det du i första hand kan göra då personen vägrar att betala sin skuld är att ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten. Det kostar 300 kr att ansöka om betalningsföreläggande, vilket du även kan begära ersättning för i din ansökan tillsammans med den ursprungliga skulden på 2000 kr. Efter att du skickat in ansökan så kommer Kronofogdemyndigheten att skicka ett brev med en uppmaning om att betala till den som är skyldig dig pengar. Om personen fortfarande inte vill betala sin skuld så kan du istället välja att ta vidare ärendet till domstol, då tillkommer även en avgift som domstolen tar ut. För att läsa mer om ansökningsförfarandet och processen hänvisar jag dig till Kronofogdemyndighetens hemsida här.Vänligen,

Vad beaktar rätten vid påföljdsbestämning?

2019-01-02 i Påföljder
FRÅGA |Hej.Jag hade samlag med en kille som var 14år och jag själv var 29. Han var frivillig och älskade mig. När vi hade samlag så var inte jag nykter och jag ångrar mig otroligt mycket.På grund av detta så fick mina 2 största barn flytta till sin pappa men min minsta bor kvar med mig. Jag är rädd för att jag ska få fängelse för att det betyder att min 2 åring förlorar mig och måste bo hos sin mormor 30 mil bort. Jag mådde otroligt dåligt när detta hände för att min man hade varit otrogen med min syster och dom fick senare ett barn. Så jag undrar om det finns en chans att jag kan få ett annat straff i stället på grund av min 2 åring och att jag mådde otroligt dåligt när detta hände?
Linn Nyberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt svensk lag får en person inte ha samlag med en annan person som inte har fyllt femton år. Motivet är att barn aldrig kan samtycka till sexuella handlingar och lagens syfte är att skydda barn och unga mot att bli sexuellt utnyttjade. Våldtäkt mot barn regleras i 6 kap. 4 § brottsbalken och säger att den som genomför samlag eller sexuell handling jämförlig med samlag med ett barn under femton år döms för våldtäkt mot barn till fängelse i lägst två och högst sex år. Vid bedömningen är barnets samtycke och frivillighet till den sexuella handlingen irrelevant eftersom barn inte anses kunna samtycka till sex. Att frivillighet förelåg från barnets sida kan därmed inte leda till straffrihet.Vissa förmildrande omständigheter kan vara ifall relationen kan anses ha karaktären av en kärleksrelation och anses omständigheterna vid brottet vara mindre allvarliga ska gärningen istället falla under bestämmelsen om sexuellt utnyttjande av barn. Bestämmelse regleras i 6 kap. 5 § brottsbalken och säger att ifall brott som avses i 4 § är med hänsyn till omständigheterna vid brottet att anse som mindre grovt så döms istället för sexuellt utnyttjande av barn till fängelse i högst fyra år.PåföljdInledningsvis ska straffet för brottet bestämmas inom ramen för den tillämpliga straffskalan för brottet. Om det är påkallat kan rätten även tilldöma lindrigare påföljd än vad som är föreskrivet. För brottet i ditt fall är det endast fängelse som är föreskrivet. I 29 kap. 3 § brottsbalken listas vissa förmildrande omständigheter som rätten ska ta i beaktande vid bedömningen av straffvärdet, exempelvis om den tilltalande lider av en nedsatt förmåga att inse gärningens innebörd pga. en allvarlig psykisk störning eller om brottet begåtts på grund av någon annans uppenbart kränkande beteende. Rätten ska vidare utöver brottets straffvärde vid straffmätningen beakta exempelvis om den tilltalade till följd av brottet kommer bli avskedad eller utvisad eller om den tilltalande frivilligt angett sig eller lämnat uppgifter av väsentlig betydelse för utredningen av brottet m.m. Dessa omständigheter framgår av 29 kap. 5 § brottsbalken.Vid valet av påföljd ska rätten fästa avseende vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse. Att det är föreskrivet fängelse innebär inte per automatik att det blir påföljden, även villkorlig dom och skyddstillsyn, som anses vara lindrigare påföljder än fängelse, ska beaktas. Se 30 kap. 4 § brottsbalken. För villkorlig dom beaktas om det saknas särskild anledning att befara att den tilltalade kommer göra sig skyldig till fortsatt brottslighet, dvs. återfalla i brott. Saknas det skäl att anta att den tilltalade kommer återalla i brott så ska villkorlig dom tilldömas. Huvudregeln är att villkorlig dom i sådana fall ska förenas med böter. Se 30 kap. 7 § brottsbalken. För skyddstillsyn beaktas om det finns anledning att anta att påföljden kan bidra till att den tilltalade avhåller sig från fortsatt brottslighet, då denna risk föreligger. Skyddstillsyn anses som en svårare påföljd än villkorlig dom. Se 30 kap. 9 § brottsbalken. SammanfattningsvisDe omständigheter du anger i din fråga, att du mådde dåligt när det hände samt att du har ett litet barn hemma är inte omständigheter som typiskt sätt beaktas av rätten vid bedömningen om din påföljd. Rätten beaktar dock samtliga omständigheter i sin bedömning och listan över omständigheter i 29 kap. 5 § är inte uttömmande. Poängen är att omständigheter som redan påverkar den tilltalade negativt, såsom att förlora sitt jobb pga. brottet, inte tillsammans med straffet ska belasta den tilltalade ytterligare. För såväl våldtäkt mot barn som sexuellt utnyttjande av barn så är det föreskrivet fängelse som straffpåföljd. Rätten ska dock vid bedömningen i första hand bedöma om det istället för fängelse är aktuellt att döma till villkorlig dom alternativt skyddstillsyn. I beaktande tas då om det finns skäl att anta att den tilltalade kommer fortsätta med/återfalla i sin brottslighet om denne får dessa påföljder istället för fängelse. Kort sagt kan jag inte ge dig ett svar till vilken påföljd rätten kommer att tilldöma dig. Rätten gör en helhetsbedömning utifrån det enskilda fallet och utgångspunkten är att det i första hand ska beaktas om det finns skäl att döma till villkorlig dom alternativt skyddstillsyn i första hand, innebärande att fängelsestraff inte per automatik blir påföljden. Vänligen,

Kan man låsa barnens tillgångar vid min bortgång till dess barnen blir myndiga?

2019-02-03 i Testamente
FRÅGA |Hur kan man låsa pengarna tills barnen blir 18 vid bortgång?Jag är skild och har två barn från äktenskapet.Vid bortgång hur kan jag låsa pengarna till barnen så att deras mamma inte kan röra dom?Vad händer om man inte har gjort någonting? Behöver man skriva ett testamente?
Linn Nyberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utgår från att ni i dagsläget har gemensam vårdnad över barnen. Utgångspunkten är att i det fall en av vårdnadshavarna går bort innan dess att barnen är myndiga så är det den andra vårdnadshavaren som då får förvalta barnens tillgångar till dess att barnen är myndiga. Förmyndaren har då fri förvaltning över tillgångarna enligt 13 kap. 1 § föräldrabalken. Som förmyndare får man därmed fritt förvalta barnens medel. Man får dock inte:- ge bort barnets egendom.- använda barnets medel för annat än dennes uppehälle, utbildning och nytta i övrigt. De medel som inte används för sådana ändamål ska placeras tryggt.- Använda barnets medel till sådana kostnader som omfattas av föräldrarnas underhållsskyldighet.- Beblanda barnets egendomar med egen eller annan.Särskild förvaltningEtt alternativ om man önskar att någon annan än den andra vårdnadshavaren ska förvalta barnens tillgångar efter ens bortgång är att villkora om särskild förvaltning genom testamente, 12 kap. 1 § föräldrabalken. Detta är ett undantag från den fria förvaltningen för förmyndaren. Krav vid särskild förvaltning:- Det ska framgå tydligt av testamentet att det är fråga om särskild förvaltning.- Den utsedda särskilde förvaltaren ska vara namngiven.- Förvaltningen ska ske utan bestämmanderätt från barnets förälder/förmyndare.Den särskilda förvaltningen kan pågå till det att barnet är äldre än 18, vilket i sådana fall också ska framgå av testamentet. Vid val av särskild förvaltning är det viktigt att välja en person man kan lita på och som har möjligheten att ta hand om barnens tillgångar och ekonomi till dess att barnen själva förvaltar över sina tillgångar. Kontrollerad förvaltningEtt ytterligare alternativ om man inte önskar att den andra vårdnadshavaren fritt ska förfoga över tillgångarna är att särskilt föreskriva om särskild överförmyndarkontroll genom exempelvis testamente. Innebörden av detta är att de ärvda tillgångarna kommer ställas under kontrollerad förvaltning av kommunens överförmyndare och behöver gå igen överförmyndarens tillsyn och kontroll innan vårdnadshavaren kan använda sig av tillgångarna. Vårdnadshavaren måste då bland annat årligen inlämna en redovisning gällande förvaltningen. Man behöver även överförmyndarens tillstånd till vissa åtgärder. När barnet har fyllt 18 har denna en möjlighet att granska förvaltningen hos överförmyndaren.Särskild överförmyndarkontroll gäller tills barnen är myndiga SammanfattningsvisVill du begränsa den andra förmyndarens möjligheter att förfoga över barnens tillgångar, av arvet efter dig, är det fördelaktigt att du villkorar om antingen särskild förvaltning alternativt kontrollerad förvaltning genom överförmyndarkontroll. Vid särskild förvaltning är det viktigt att du utser en person du kan lita på kan förvalta barnens tillgångar, då kan förvaltningen även pågå till dess barnen är äldre än 18 år. Vid kontrollerad förvaltning måste den andra vårdnadshavaren få godkännande för vissa handlingar samt redovisa förvaltningen till kommunens överförmyndare. Detta kan dock endast gälla till dess barnen är myndiga. Om du inte aktivt gör något så kommer den andra vårdnadshavaren att fritt förfoga över tillgångarna till dess att barnen är myndiga. Det föreligger fri förfoganderätt men med vissa inskränkningar som nämnts ovan. Det fördelaktiga är att villkora om antingen kontrollerad förvaltning alternativt särskild förvaltning genom ett testamente. Formkraven för testamente finner du i 10 kap. 1 § ärvdabalken , vilka är att testamentet ska vara skriftligt och bevittnas av två vittnen när testatorn undertecknar handlingen. Testamente kan upprättas på egen hand men vill du säkerställa att det går korrekt till och blir tydligt rekommenderas att anlita en jurist.Vänligen,

Vad gäller när en myndighet inte lämnar ut handlingar?

2019-02-01 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej!Om jag flera gånger misslyckats med att få ut beskrivna dokument från myndigheten Af, där de i princip bara negligerar min begäran ( e-post ex.vis) , vilka möjligheter har jag då att få till en lösning.Jag hänvisar till offentlighetsprincipen.Har på goda skäl misstankar om felhantering vilket i princip försatt mej i konkursläge privat.Mvh
Linn Nyberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inledningsvis är utgångspunkten att alla ska ha rätt att ta del av allmänna handlingar som inte är sekretessbelagda, vilket ger uttryck för offentlighetsprincipen, precis som du nämner i din fråga. Förutsättningarna för att få ta del av handlingar är alltså att det rör sig om allmänna handlingar samt att handlingarna inte är sekretessbelagda.Jag kommer inte närmre att gå in på vad som utgör en allmän handling men av 2 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen framgår att en handling är allmän, om den förvaras hos en myndighet och enligt 9 eller 10 § är att anse som inkommen till eller upprättad hos en myndighet.ÖverklagandeEn enskild får överklaga ett beslut av en myndighet att inte lämna ut en handling till den enskilde, 6 kap. 7 § Offentlighets och sekretesslagen.För att beslutet ska kunna överklagas krävs dock ett skriftligt beslut av myndigheten.Av din fråga framgår det inte om du i din korrespondens med myndigheten har fått ett skriftligt konkret beslut om avslag på din ansökan. Har du inte fått ett skriftligt beslut är konsekvensen att du inte har ett överklagbart beslut. Det du då kan göra är att begära att myndigheten omprövar sitt beslut och att du begär ett skriftligt beslut. Myndigheten är skyldig att utfärda ett överklagbart beslut med en motivering till varför de beslutat om att inte lämna ut handlingarna. Överklagande av beslutet sker i sådana fall till kammarrätt.Sammanfattningsvisär offentlighetsprincipen utgångspunkten vad det gäller utelämnande av allmänna handlingar. En myndighet får dock efter en sekretessprövning besluta om att en allmän handling inte kan utelämnas och ska i sådana fall ge den sökande ett skriftligt beslut innefattande motivering till beslutet. Har du inte fått ett skriftligt, överklagbart beslut så kan du som sagt begära detta från myndigheten och, om det bir aktuellt, överklaga detta beslut till kammarrätt. Vänligen,

Kan mina vuxna barn få uppehållstillstånd i Sverige?

2019-01-03 i Migrationsrätt
FRÅGA |Om en person som är sambo sedan 2 år men inte själv har permanent uppehållstillstånd, kan han ta hit sina barn som är över 21 år?
Linn Nyberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Är man medborgare i ett land utanför EU och vill flytta till en familjemedlem i Sverige behöver man uppehållstillstånd. Barn som har fyllt 18 år har inte samma rätt som barn under 18 år att återförenas med en förälder som bor i Sverige. Vuxna barn kan dock i vissa fall få uppehållstillstånd för att flytta till sina föräldrar i Sverige och söker då om uppehållstillstånd för att flytta till en nära anhörig i Sverige.Ett krav är då att familjemedlemmen i Sverige har permanent uppehållstillstånd. Bortsett från kravet på permanent uppehållstillstånd för den som redan befinner sig i Sverige så måste man ha bott tillsammans i hemlandet och kunna visa att man bott tillsammans omedelbart innan den anhörige flyttade till Sverige och att man redan i hemlandet var socialt och känslomässigt beroende av varandra. Ansökan ska även lämnas in så fort som möjligt efter att den anhörige flyttade till Sverige och fick permanent uppehållstillstånd. Efter att en längre tid har passerat är det väldigt svårt att få uppehållstillstånd på den grunden.SammanfattningsvisI och med att barnen i fråga är över 18 år kan de inte få uppehållstillstånd genom anknytning då familjemedlemmen i Sverige inte har permanent uppehållstillstånd. Utifrån frågan framgår det även att det gått åtminstone två år sen familjemedlemmen flyttade till Sverige och för att ansökan ska gå igenom måste den ske direkt, i samband med det permanenta uppehållstillståndet. Kort sagt kan barnen i fråga inte få uppehållstillstånd på grunden att deras förälder är bosatt i Sverige.Vänligen,

Resa trots tidigare dom?

2019-01-02 i Påföljder
FRÅGA |Hej! Jag åkte fast för ringa narkotika för 4år sen då är min fråga får jag resa till london utan problem då?
Linn Nyberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänt om belastningsregistretInledningsvis framgår det utifrån din fråga som att du fortfarande är kvar i belastningsregistret. Hur länge man är kvar i registret är beroende på påföljden för brottet. Av 2 § narkotikastrafflagen framgår att man för ringa narkotikabrott döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Om vi utgår från att du tilldömes böter, dvs. det lindrigare alternativet, så är du kvar i belastningsregistret i fem år efter domen, se 17 § p. 9 lagen om belastningsregister . Då du dömdes för ca. fyra år sedan är du därmed fortfarande kvar i registret. Med detta sagt så innebär det inte att vem som helst kommer åt att se ens belastningsregister. Det är du själv, polis-, skatte-, tull eller åklagarmyndigheten som själva kan begära utdrag ur belastningsregistret. Andra länder har ingen direktåtkomst till ens belastningsregister. Vissa länder kan dock kräva att man besvarar frågor om tidigare brottslighet vid visumansökan, exempelvis USA. Det är då frågor man själv besvarar och inte ett krav på utdrag från sitt belastningsregister.Gällande inresa till StorbritannienMedborgare i EU är undantagna visumkrav för inresa in i Storbritannien. Svenska medborgare behöver endast pass alternativt internationellt ID-kort för inresa.Med förutsättning att du är svensk medborgare så behöver du därmed inte ansöka om visum för att åka till London och därmed inte besvara frågor om brottslighet m.m. Även om du planerar att resa till ett land där visum krävs och frågor om brottslighet ställs, exempelvis USA, så innebär inte ditt belastningsregister per automatik att det föreligger ett hinder för godkänt visum. En individuell bedömning görs för varje ansökan och att ha en dom är inget absolut hinder för att resa in men kan vara något som påverkar bedömningen, beroende på brottet. Till London krävs som sagt inte visum och det ska inte föreligga något hinder för din inresa. Hoppas att du får en trevlig resa!Vänligen,